Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion angående förändrad benämning af domare på landet.

1890-02-04 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:5, Utlåtande i anledning af väckt motion angående förändrad benämning af domare på landet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Ko ö.

5

K:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 4 februari 1890, kl. 11 f. rn.

Lagutskottets utlåtande i anledning af väckt motion angående förändrad

benämning af domare på landet.

Från Första Kammaren har lagutskottet fått emottaga en inom nämnda

kammare af herr Adelsköld afgifven motion, n:o 17, hvaruti, efter erinran

om lagmansembetets betydelse i vår rättshistoria och om dess afskaffande

genom förordningen den 18 april 1849, anföres, hurusom i eu tid, då man

sökte återbörda hvad storslaget och efterföljansvärdt varit från förgångna

tider, det antagligen förefallit mången mindre välbetänkt att afskaffa det

urgamla, vackra lagmansnamnet, hvilket i folkmedvetandet traditionel ännu

innefattade ej allenast föreställningen om lagens majestät utan jemväl om

lagens magt att skydda och försvara den enskilde mot våld, veld och oförrätt.

Så länge som den för vårt land egendomliga, uråldriga, folkliga sjelflagskipning,

som innefattades i tingsnämnderna, ännu funnes qvar, borde, enligt motionärens

förmenande, lagmannen, själen i denna ideala organisation, icke saknas.

På grund häraf föreslår motionären, »att Riksdagen måtte dels för sin

del antaga följande förslag till

Lag angående förändring af underdomares å landet benämning af

häradshöfding c till lagman.

§ 1. Å alla ställen i ännu gällande delar af rättegångsbalken, der

benämningen häradshöfding förekommer, utbytes denna mot benämningen lagman.

§ 2. I öfrigt skall om lagman gälla allt hvad i lag eller författningar

om häradshöfding stadgadt är.

dels ock i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla det täcktes

Kongl. Maj:t vidtaga de åtgärder, som i öfrigt kunna vara erforderliga, för

att titeln häradshöfding må mot benämningen lagman utbytas.»

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 7 Sami. 2 Käft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

Då (len i förevarande motion väckta fråga, som synes lämpligast kunna

komma under behandling i sammanhang med frågan om ändrad organisation

af domstolsväsendet, i hvarje fall icke lärer vara af sådan beskaffenhet, att

den hör göras till föremål för en särskild framställning från Riksdagens sida,

hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 februari 1890.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Stookholm, Assofialions-Boktryekeriet, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.