Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af dels återremiss i åtskilliga afseenden af utskottets utlåtande w-o 44 öfver ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen och till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen för krigsmagten den 7 oktober 1881 än äfven väckta motioner om ändring i strafflagen, dels ock kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande särskilda delar af samma utlåtande.

1890-05-06 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:51, Memorial, i anledning af dels återremiss i åtskilliga afseenden af utskottets utlåtande w-o 44 öfver ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen och till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen för krigsmagten den 7 oktober 1881 än äfven väckta motioner om ändring i strafflagen, dels ock kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande särskilda delar af samma utlåtande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 51.

1

N:o 51.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1890, kl. 1 e. m.

Lagutskottets memorial, i anledning af dels återremiss i åtskilliga

afseenden af utskottets utlåtande w-o 44 öfver ej mindre

Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående

ändring i vissa delar af strafflagen och till lag angående

ändring i vissa delar af strafflagen för krigsmagten den

7 oktober 1881 än äfven väckta motioner om ändring i

strafflagen, dels ock kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande

särskilda delar af samma utlåtande.

I utlåtande n:o 44, i anledning- af ej mindre Kongl. Majris proposition

med förslag till iag angående ändring i vissa delar af strafflagen

och till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen för krigsmagten

den 7 oktober 1881 än äfven väckta motioner om ändring i

strafflagen, hemstälde lagutskottet, i första. punkten, att Riksdagen, med

afslag å de i ämnet väckta motionerna, ville, beträffande förslaget till

lag angående ändring i vissa delar af strafflagen, med förklarande att

Kongl. Maj:ts proposition i denna del icke kunde antagas i oförändradt

skick, för sin del antaga ett i utlåtandet infördt förslag till lag angående

ändring i vissa delar af strafflagen; samt i andra punkten, att

Riksdagen, i fråga om förslaget till lag angående ändring i vissa delar

af strafflagen för krigsmagten, ville, med bifall till den kongl. propositionen

i denna del, antaga det af Kongl. Maj:t framlagda förslaget.

Bill. till Bibel. Prot. 1890. 7 Sami. 31 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Memorial N:o 6l.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hafva båda kamrarne

vid föredragning af ifrågavarande utlåtande till en början beslutit,

att utskottet, för den händelse lagförslagen eller någotdera af dem

skulle i vissa delar komma att af den ena -eller andra kammaren återförvisas,

skulle lemnas öppen rätt att vid ärendets förnyade behandling

i afseende å de paragrafer, Indika blifvit med eller utan ändring godkända,

föreslå sådana jemkningar, som af ifrågasatta förändringar i

återförvisade delar kunde föranledas.

Vidare hafva båda kamrarne till utskottet återförvisat 4 kap. 2 §

och 11 kap. 12 § i förslaget till lag angående ändring i vissa delar

af strafflagen, ingressen och rubriken till samma förslag samt utskottets

i lista punkten gjorda hemställan. Derjemte har Första Kammaren

till utskottet återförvisat 121 § i förslaget till lag angående ändring

i vissa delar af strafflagen för krigsmagten den 7 oktober 1881,

ingressen och rubriken till detta lagförslag samt utskottets i afseende

på andra punkten af utlåtandet gjorda hemställan.

I skiljaktiga beslut hafva kamrarne stannat i fråga om 18 kap.

7 §, 20 kap. 14 § och 23 kap. 7 § i strafflagen, i det att kamrarne

hvar för sig beslutit antaga följande lydelse af dessa paragrafer, nemligen

:

Första Kammaren

Andra Kammaren:

18 kap. 7 §.

Öfvar man otukt med qvinna, som

ej fylt tolf år; dömes till straffarbete

från och med fyra till och

med åtta år och, om hon af gerningen

fick svår kroppsskada eller

död, till straffarbete från och med

åtta till och med tio år eller på lifstid.

Öfvar man otukt med qvinna,

som fylt tolf, men ej femton år;

dömes till straffarbete i högst två

år eller fängelse i högst sex månader.

Hade qvinnan fylt fjorton

år, och äro omständigheterna syn
-

Öfvar man otukt med qvinna,

som ej fylt tolf år; dömes till

straffarbete från och med fyra till

och med åtta år och, om hon af

gerningen fick svår kroppsskada

eller död, till straffarbete från och

med åtta till och med tio år eller

på lifstid.

Öfvar man otukt med qvinna,

som fylt tolf, men ej femton år;

dömes till straffarbete i högst två

år eller fängelse i högst sex månader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 51.

3

Första Kammaren: Andra Kammaren:

nerligen mildrande; må till böter

dömas.

20 kap. 14 §.

Den, som för brott emot 4 §,

5 §, 6 § 2 mom. eller 7 § gjort sig

förfallen till straffarbete, skall ock

dömas förlustig medborgerligt förtroende.

Lag samma vare, der någon

för brott, hvarom eljest i detta

kapitel förmäles, gjort sig skyldig

till straffarbete under längre tid,

än sex månader.

Den, som för brott, hvarom i

detta kapitel förmäles, gjort sig

förfallen till straffarbete, skall ock

dömas medborgerligt förtroende

förlustig.

23 kap. 7 §.

Brott, som i 2 eller 3 § omför- Brott, som i 3 § omförmäles,

mäles, ehvad det begåtts af gälde- ehvad det begåtts af gäldenär eller,

när, eller, efter ty i 4 § sägs, af efter ty i 4 § sägs, af syssloman,

syssloman, så ock brott, som i 5 må ej af allmän åklagare åtalas,

§ omförmäles, må ej åtalas af an- der ej brottet af målsegande till

nan än målsegande. sådant åtal angifves.

Slutligen hafva båda kamrarne godkänt det i reservation vid utskottets

hemställan beträffande 2 kap. 19 § strafflagen framställa förslag,

att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville

taga i öfvervägande, dels huruvida icke stadgandet i kongl. förordningen

angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864 om god frejd såsom

vilkor för idkande af handel, handtverk eller annat yrke, må kunna

upphäfvas, dels ock om och i hvad mån enahanda vilkor, der det förekommer

i andra författningar rörande näringslifvet, må kunna borttagas;

till hvilket förslag Andra Kammaren dock beslutit foga följande

tillägg: »samt till Riksdagen härom gorå den framställning, hvartill utredningen

af frågan må gifva anledning».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Memorial N:o 51.

Hvad. då först angår de af båda kamrarne återremitterade paragraferna

i förslaget till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen,

. så hafva de mot utskottets förslag härutinnan framstälda anmärkningar

hufvudsakligen afsett redaktionen.

Beträffande 4 kap. 2 § första stycket bär anmärkts, att den ändrade

redaktion, som utskottet ansett böra gifvas åt detta stycke, skulle

kunna föranleda den missuppfattning, att domaren i de här afsedda

fall, derest någon förändring af straffen ej ifrågakomme, icke skulle

behöfva utsätta särskildt straff för hvarje brott. Till undvikande af

en dylik missuppfattning föreslår utskottet nu en lydelse af nämnda

stycke, som i det närmaste öfverensstämmer med Kongl. Maj:ts förslag.

.Vid det andra stycket af samma §, hvilket stycke saknar motsvarighet

i Kongl. Maj.its förslag, anförde utskottet, att den grundsats, som

i detta stycke blifvit uttryckt, väl torde framgå af stadgandena i 2 kap.

19 § af Kongl. Maj:ts förslag, men att utskottet dock ansåge eu uttrycklig

bestämmelse erforderlig, med afseende derå att strafflagens

föreskrifter i der omhandlade ämne skola tillämpas icke blott af juridiskt

bildade personer utan äfven af andra, särskildt, vid betygs utfärdande,

af presterskapet. Mot styckets af utskottet föreslagna affattning

hafva emellertid i båda kamrarne åtskilliga anmärkningar blifvit

framstälda, till en del i syfte att stycket måtte uteslutas; och då, såsom

utskottet redan antydt, en uttrycklig bestämmelse i ämnet icke

ans åges erforderlig för domstolar och öfriga embetsmyndigheter, hos

Indika särskild juridisk bildning förutsattes, torde hela stycket kunna

utan egentlig olägenhet utgå. Dock har utskottet, med hänsyn till

vigten deraf, att presterskapet icke letnnas utan ledning vid tillämpningen

af hithörande stadgande^ ansett sig böra i sammanhang härmed

hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det täcktes

Kongl.. Maj:t låta till rikets domkapitel utfärda cirkulär, innefattande

anvisningar i ämnet att delgifvas presterskapet.

.1 fråga om 11 kap. 12 § synas kamrarne hafva varit ense om behöfligheteri

af ett tillägg, hvarigenom äfven andra sätt att störa hemfriden

än de i Kongl. Maj:ts förslag upptagna komme att beläggas

med straff. Med ledning af de anmärkningar, som inom kamrarne

framstälts mot utskottets förslag i denna del, framlägger utskottet nu

ett nytt förslag, hvarigenom dels åt stadgandet gifvits en allmännare

affattning och dels straffet mildrats, i det att straffarten fängelse uteslutits

ur straff latituden.

121 § i strafflagen för krigsmagten lyder enligt Kongl. Maj:ts förslag

sålunda:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N.-o 51.

5

»För öfrigt skall hvad allmän lag innehåller om stöld, snatteri,

rån, försök dertill eller inbrott gälla i afseende på sådana brott, då de

begås af dem, som lyda under denna lag.

Stöld, som i 113 § 2 mom. eller 116 § omtalas, skall i fråga om

förhöjning af straff, efter ty i 20 kap. 7 § allmänna strafflagen stadgas,

anses lika med sådan stöld, som i 4 § i samma kap. sägs.

Sammanträffa vid samma stöld två eller flera af de här ofvan i

113, 114 och 116 §§ sagda fall; då må straffet förhöjas till straffarbete

i ett år utöfver den för det svåraste fallet bestämda högsta strafftiden.»

Högsta strafftiden för de i 113 § 2 mom. omförmälda brott utgör

sex års straffarbete och för de brott, som omtalas i 116 §, åtta års

straffarbete; och kunna dessa straff ådömas den, som första gången

begår något af ifrågavarande brott, allt enligt det kongl. förslaget.

Men enligt 20 kap. 7 § allmänna strafflagen, till hvilket lagrum det

föreslagna 2 mom. i 121 § strafflagen för krigsmagten hänvisar, kan

straffet äfven i fall, som i 20 kap. 4 § strafflagen omförmäles, icke

sättas högre än, för andra resan stöld till straffarbete i fem år och

för tredje resan stöld till straffarbete i sex år. Sålunda skulle, om

Kongl. Maj:ts förslag i fråga om 121 § strafflagen för krigsmagten

godkändes, högsta straffet för ett visst slag af brott blifva lägre vid

iteration, än då brottet af någon begås första gången. Första kammarens

återremiss har afsett undanrödjande af denna oegentlighet;

och har utskottet för detta ändamål omarbetat 121 § strafflagen för

krigsmagten.

Beträffande de punkter, vid Indika kamrarne stannat i olika beslut,

har utskottet ■—• med afseende å den principiella beskaffenheten

af de skiljaktiga meningar, som i besluten fått uttryck — ansett en

samman]emkning icke lämpligen kunna ske annorledes, än att för hvar

och en af dessa punkter den ena eller andra kammaren inbjudes att

frånträda sitt beslut och biträda medkammarens, på sätt utskottets här

nedan intagna hemställan under punkten 1) närmare utvisar.

Hvad slutligen angår det af båda kamrarne godkända skrifvelseförslaget,

synes Första Kammaren äfven kunna godkänna det af Andra

Kammaren beslutade tillägg, hvilket endast innefattar uttrycklig begäran

om en åtgärd, som under den i skrifvelseförslaget angifna förutsättning

antagligen äfven utan en dylik begäran komrne att af Kongl.

Maj:t vidtagas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då hvad i ärendet

förekommit icke föranleder ändring i någotdera lagförslagets ingress

eller rubrik, får utskottet hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Memorial N:o 51.

1) att kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sina beslut i fråga om 18 kap. 7 § och 20

kap. 14 § strafflagen, samt Andra Kammaren med

frånträdande af sina beslut rörande 23 kap. 7 § strafflagen

och 121 § strafflagen för krigsmagten, måtte

godkänna båda lagförslagens ingresser och rubriker

enligt deras af Kongl. Magt föreslagna lydelse samt

antaga följande lydelse af nedannämnda paragrafer:

1 strafflagen:

4 kap. 2 §.

Har någon föröfvat flera brottsliga handlingar,

och stå de ej till hvarandra i det sammanhang, att

de innefatta fortsättning af en och samma förbrytelse,

utan äro, hvar för sig, till särskilda brott att hänföra;

då skall, ändå att brotten af samma slag äro,

domstolen utsätta de särskilda straff, som å hvarje

brott följa bort, och derefter, i händelse någon förändring

af straffen, efter hvad i 4, 5, 6 eller 7 § sägs,

skall ega rum, derom meddela erforderliga bestämmelser.

11 kap. 12 §.

Bryter man hemfrid, i ty att man, af ondska,

slår in fönster i annans hus, eller kastar i annans

gård, hus eller fartyg in sten eller annat; straffes

med böter eller fängelse i högst sex månader. Sker

det af öfverdåd eller okynne; vare straffet böter.

Den, som kastar sten eller annat å annans hus,

bultar eller gör annat våld derå, eller kommer oljud

eller oväsende åstad i annans gård eller trädgård,

varde, der hemfrid derigenom störes, straffad med

böter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 51.

7

18 kap. 7 §.

öfvar man otukt med qvinna, som ej fylt tolf

år; dömes till straffarbete från och med fyra till och

med åtta år och, om hon af gerningen fick svår

kroppsskada eller död, till straffarbete från och med

åtta till och med tio år eller på lifstid.

Öfvar man otukt med qvinna, som fylt tolf, men

ej femton år; dömes till straffarbete i högst två år

eller fängelse i högst sex månader.

20 kap. 14 §.

Den, som för brott, hvarom i detta kapitel förmäles,

gjort sig förfallen till straffarbete, skall ock

dömas medborgerligt förtroende förlustig.

23 kap. 7 §.

Brott, som i 2 eller 3 § omförmäles, ehvad det

begåtts af gäldenär eller, efter ty i 4 § sägs, af

syssloman, så ock brott, som i 5 § omförmäles, må

ej åtalas af annan än målsegande.

I strafflagen för krigsmagten:

121 §.

För öfrigt skall hvad allmän lag innehåller om

stöld, snatteri, rån, försök dertill eller inbrott gälla i

afseende på sådana brott, då de begås af dem, som

lyda under denna lag.

Sammanträffa vid samma stöld två eller flera af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 51.

de här ofvan i 113, 114 och 116 §§ sagda fall; då

må straffet förhöjas till straffarbete i ett år utöfver

den för det svåraste fallet bestämda högsta strafftiden.

Be går någon stöld andra gången eller oftare,

och är den stöld sådan, som omtalas i 113 § 2 mom.

eller 116 §; då må tiden för straffarbetet ökas med

högst två år utöfver hvad för den gerning, första

gången föröfvad, bort följa. Ej må dock genom förhöjning,

hvarom i detta eller 2 mom. sägs, tiden för

straffarbetet i något fall öfverskrida tio år.

2) att kamrarne, Första Kammaren med godkännande

af det utaf Andra Kammaren antagna tilllägg,

måtte besluta att i skrifvelse anhålla, att Kongl.

Maj:t ville taga i öfvervägande, dels huruvida icke

stadgandet i kongl. förordningen angående utvidgad

näringsfrihet den 18 juni 1864 om god frejd såsom

vilkor för idkande af handel, handtverk eller annat

yrke må kunna upphäfvas, dels ock om och i hvad

mån enahanda vilkor, der det förekommer i andra

författningar rörande näringslifvet, må kunna borttagas,

samt till Riksdagen härom göra den framställning,

hvartill utredningen af frågan må gifva anledning.

3) att kamrarne måtte besluta att i skrifvelse

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta till domkapitlen

utfärda cirkulär, innefattande anvisningar om hvad

presterskapet har att iakttaga i anledning af de ändringar

i strafflagens bestämmelser rörande förlust af

medborgerligt förtroende, hvilka följa af nu förevarande

lagförslags upphöjande till lag.

Slutligen, och under förutsättning att båda kamrarne bifalla hvad

utskottet under första punkten här ofvan föreslagit, får utskottet hemställa

om kamrarnes förklarande,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 51.

9

4) att Riksdagen, som funnit Kongl. Maj:ts förevarande

proposition icke kunna i oförändradt skick

bifallas, för sin del antagit dels

Lag

angående ändring i vissa delar af Strafflagen

och dels

Lag

angående ändring i vissa delar af Strafflagen för krigsmagten

den 7 Oktober 1881,

hvardera af den lydelse kamrarnes, i anledning af

utskottets hemställanden ej mindre i utlåtandet n:o 44

än äfven i detta utlåtande, fattade sammanstämmande

beslut utvisa.

Stockholm den 6 maj 1890.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation

af herr Lilienberg.

Bih> till Biksd. Prot. 1890. 7 Sami. 31 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:67 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen och till lag angående ändr s. 1 i texten