Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1890-02-18 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1

JS:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 18 febr. 1890, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel, omfattande anslagen till pensions- och

indragningsstaterna.

(l:a U. A.)

Pensionsstaten.

l:o. I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat npptager

1,313,798 kronor, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring; och

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1891 uppföra

anslagen under pensionsstaten med oförändrade belopp.

Allmänna indragningsstaten.

2:o. Med anledning af en utaf fångvårdsstyrelsen, på hemställan af Angående

chefen för kronoarbetskompaniet å Vaxholm, gjord framställning, har Kongl.

Maj:t föreslagit, att underofficeren vid nämnda kompani Anders Gustaf fm vidkronoLagergren

måtte berättigas att, när han efter uppnådd ålder af sextiofem år från

underofficersbefattningen vid kompaniet erhållit afsked, från och med månadenäoJwAG*

näst efter den, under hvilken afskedet blefve honom beviljadt, under sin Lagergren.

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af ^

600 kronor.

Af det statsverkspropositionen bilagda. statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 13 december 1889 (bil. 1, sid. 10 och 11) inhemtas,

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att underofficeren Lagergren, som vore född den 5 februari 1825, antagits

den 26 augusti 1844 till volontär vid vestgöta regemente, hvarefter

han år 1851 blifvit anstäld såsom sergeant vid kronoarbetsbataljonen

å Karlsborg och år 1860 erhållit fullmagt såsom fanjunkare vid samma

bataljon;

att han, som år 1872 transporterades till kronoarbetscorpsens station å

Tjurkö, sedan den 1 maj 1873 vore anstäld vid kronoarbetskompaniet å

Vaxholm med sergeants lön;

att lians löneförmåner för närvarande utginge med enahanda belopp,

som före fastställande vid 1882 års riksdag af ny lönestat för en del af

bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna tillkommit de vid centralfängelserna

anstälde underofficerare, med undantag dock af ålderstillägg, eller

med lön 700 kronor och beklädnadsbidrag 80 kronor, hvartill koinme eu

årlig gratifikation, hvilken, enligt faststäld stat, till underofficerare vid kronoarbetskompaniet

utginge med högst 150 kronor, äfvensom bostad och ved;

samt

att Lagergren, enligt intyg af vederbörande läkare, till följd af reumatisk

värk och minnesslöhet vore oförmögen att sköta sin tjenst.

Vid sin framställning i ämnet hade fångvårdsstyrelsen erinrat, att

Lagergrens vederlikar vid centralfängelserna, jemlikt 1882 års lönestat, uppbure

sina löner från det bestämda anslaget för fångvården och vore berättigade

att erhålla pension till belopp af 600 kronor, motsvarande lön och två ålderstillägg.

Förenämnda lönestat afsåge emellertid icke de underofficerare, som

vore anstälde vid kronoarbetscorpsen. Orsaken till att dessa befattningar

ej ansetts böra uppföras å ordinarie stat, hade varit den, att kronoarbetscorpsen

antagits komma att under den närmaste framtiden underkastas reglering.

Efter 1882 års riksdag hade någon ändring uti ifrågavarande afseende

icke blifvit vidtagen, och underofficerarne vid kronoarbetscorpsen, hvilkas

löner fortfarande utginge af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

egde följaktligen icke på grund af nu gällande bestämmelser rätt till pension å

allmänna indragningsstaten.

Statskontoret, hvars utlåtande i frågan infordrats, hade tillstyrkt fångvårdsstyrelsens

framställning, under anförande, bland annat, att Lagergren

varit längre tid i statens och fångvårdens tjenst, än som enligt 1882 års

Riksdags beslut föreskrifvits i afseende å hans vederlikar vid centralfängelserna

såsom vilkor för att de skulle komma i åtnjutande af pension.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagens

bifallas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

3

3:o. Uppå derom gjord ansökan har Kong!. Maj:t föreslagit, att Angående

mönsterskrifvaren vid Jönköpings regemente J. O. Wickbom måtte, under^ömterskrifvilkor

att han vid uppnådd pensionsålder afginge från sin befattning, till- varen j. o.

delades pension å allmänna indragningsstaten, att med 700 kronor utgå från "

och med ingången af månaden näst efter den, i hvilken han från mönsterskrifvaretjensten

erhölle afsked, äfvensom att Riksdagen måtte medgifva, att

innehafvandet af denna pension ej måtte utgöra hinder för honom att uppbära

den fyllnadspension, hvartill han på grund af kong], brefvet den 9

februari 1858 kunde blifva berättigad.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden

den 6 december 1889 (bil. 2, sid. 12) inhemtas:

att Wickbom uti en till Kong!. Maj:t ingifven skrift anhållit, att

han, som vore qvarstående å gammal stat, måtte till statsverket få afträda

honom på lön anslagna boställena Knutstorp, V2 mantal, och Haborarp, s/4

mantal, båda belägna inom Ödestugu socken af Vestra härad och Jönköpings

län, mot rättighet att vid afskedstagandet åtnjuta 700 kronor i

årlig pension utöfver de 300 kronor honom författningsenligt tillkomme;

hvarjemte sökanden såsom skäl för bifall till ansökningen anfört, att

ifrågavarande boställen, hvilka vore för indelningshafvarens räkning utarrenderade

på 20 år från 1880 års midfasta, lemnade i arrende tillsammans 1,412

kronor, och att statsverket sålunda genom en dylik åtgärd skulle beredas

fördel; att arméförvaltningen uti infordradt utlåtande i ämnet anfört, att, enär

sökandens begäran att få till statsverket afträda sina boställen, hvilka, på

sätt sökanden uppgifvit, vore genom kronans försorg utarrenderade, med

rättighet för sökanden att under sin tjenstetid uppbära arrendeafkomsten,

icke åtföljdes af sökandens förklaring att han vore villig öfvergå på den för

qvarstående mönsterskrifvare bestämda nya interimslönestat, sökandens framställning

i denna del icke syntes kunna till någon åtgärd föranleda; att,

beträffande sökandens anhållan att vid afgång från tjensten honom måtte

tilldelas pension å allmänna indragningsstaten med 700 kronor utöfver den

vanliga pensionen från arméns pensionskassa med dithörande fyllnadspension

från statsmedlen af tillhopa 300 kronor, hvilken senare pension han enligt

vunnen upplysning vore berättigad att vid afsked den 31 mars 1892 tillträda,

summan af nyssnämnda pensioner, eller 1,000 kronor, skulle, vid

bifall till framställningen i denna del, motsvara omkring 2/8 af sökandens

sammanlagda inkomster från boställena af tillhopa 1,412 kronor; och att,

då ett sådant förhållande mellan storleken af lön och pension för afgående

mönsterskrifvare på gammal stat blifvit i Kongl. Maj:ts särskilda propositioner

till 1886 och 1887 årens Riksdagar lagdt till grund för framställningar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

om anvisande af statspensioner åt dylika tjensteman, arméförvaltningen

funne sig böra tillstyrka, att sökanden måtte hos Riksdagen anmälas till

erhållande af 700 kronor årlig pension å allmänna indragningsstaten, att

utgå från början af månaden näst efter den, i hvilken afsked honom

meddelades, samt med rätt för sökanden att jemväl uppbära den fyllnadspension,

som kunde honom tillkomma på grund af kong!, brefvet den 9

februari 1858; samt att departementschefen på de af arméförvaltningen anförda

skäl funnit Wickboms ansökan, för så vidt densamma kunde anses innebära en

framställning att redan före uppnådd pensionsålder få till statsverket afträda

de honom på lön anslagna boställen, icke kunna till någon åtgärd föranleda,

men att, hvad anginge ansökningen i öfrigt, departementschefen, enär

framställningar i likartadt syfte och på samma skäl redan flere gånger

förut tillvunnit sig Kongl. Maj:ts och Riksdagens bifall, ansett sig böra

understödja framställningen i denna del, dervid departementschefen dock

funnit att säkerhet borde beredas statsverket, att Wickbom icke, till dess

det folie honom sjelf lägligt, uppsköte att bringa det af honom gjorda

anbud till verkställighet, och att sålunda såsom vilkor för bifall till ansökningen

borde bestämmas, att "Wickbom vid uppnådd pensionsålder skulle från

sin befattning afgå.

Utskottet, som icke funnit vid den gjorda framställningen något att

erinra, får hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Angående 4:0. Med anledning af derom gjord ansökan har Kongl. Maj:t vidare

^d^extra föreslagit, att före detta extra bataljonsläkaren vid flottans station i Karlskrona

karm°ASlv. ^ctor Heribert Ahlberg måtte å allmänna indragningsstaten uppbära en

H^AMherg. årlig pension af 1,000 kronor, att under hans återstående lifstid utgå från

[3.] och med 1890 års ingång.

Såsom af sist åberopade statsrådsprotokoll (bil. 3, sid. 15) inhemtas,

hade Ahlberg i sin ansökan anfört, att han, hvilken vore född den 19 april

1814 samt från år 1853, ehuru ej kompetent, blifvit år efter år af dåvarande

sundhetskollegium förordnad att bestrida en andre bataljonsläkare-tjenst

vid flottans nämnda station och, enligt kongl. brefvet till bemälda kollegium

den 12 december 1865, fortfarande bibehållits vid detta förordnande till den

19 oktober 1877, då han förordnats att såsom extra läkare bestrida helsooch

sjukvården vid den i Karlskrona förlagda garnisonskommendering ur

indelta armén, numera i följd af nämnda kommenderings den 18 juli 1889

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

5

försiggångna indragning blifvit urstånåsatt att bereda sig och sin familj nödig

lifsbergning, synnerligen som hans helsa och krafter vid en uppnådd ålder af

öfver 75 år icke medgåfve honom att i nämnvärd mån dertill bidraga; och

hade lian af sådan anledning anhållit, att, då han varit anstäld i statens

tjenst mer än 35 år och vitsordats för nit och skicklighet vid fullgörandet

af sina tjensteåligganden, men af sina aflöningsförmåner, som först under sistberörda

tjenstgöring utgjort sex kronor i dagtraktamente, ej kunnat bespara

något för framtiden. Kong! Maj:t täcktes antingen bevilja sökanden något

understöd för hans återstående lefnadsår eller ock vidtaga åtgärd för beredandeåt

honom af pension från allmänna indragningsstaten.

Uti infordradt utlåtande hade medicinalstyrelsen, med vitsordande af

de utaf sökanden meddelade uppgifter och med särskild hänsyn dertill, att

det Ahlberg enligt förberörda kongl. bref den 12 december 1865 meddelade

ständiga förordnande å en andre bataljonsläkare-tjenst vid flottan upphört

till följd af tjenstens indragning är 1877, samt att detta äfven varit förhållandet

med den af honom sedermera innehafda befattning, hemstält om

aflåtande af framställning till innevarande Riksdag, att en årlig pension från

allmänna indragningsstaten af 1,000 kronor, utgörande -ej fullt hälften af det

arfvode, Ahlberg under de senaste tolf åren uppburit, måtte tillerkännas honom

under hans återstående lifstid samt utgå från och med år 1890.

Statskontoret, hvars yttrande i ärendet jemväl infordrats, hade dervid,

jemte öfverlemnande af ett genom stationsbefälhafvaren i Karlskrona infordradt

intyg om Ahlbergs ekonomiska ställning, hvaraf framginge, att Ahlberg, som

vore egare af en mindre, till 3,000 kronor upptaxerad fastighet, hvaruti han

jemte sin hustru och en ogift dotter bodde, derutöfver endast kunde beräkna

en årlig inkomst af tvåhundra kronor, ansett sig med afseende å Ahlbergs

långvariga och väl vitsordade tjenstgöring äfvensom hans intygade meddellösa

ställning, samt då han till följd af sin höga ålder måste antagas sakna förmåga

att i någon väsentlig mån bidraga till sitt och sin familjs uppehälle,

böra tillstyrka bifall till hvad medicinalstyrelsen i frågan hemstält.

Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit något

understöd böra Ahlberg från det allmännas sida beredas, har dock ansett,

att pensionen skäligen bör bestämmas till enahanda belopp, eller 600 kronor,

som Riksdagen år 1889 tillerkände medikofilosofie kandidaten J. A. W.

Hägerstrand, hvilken åtnjutit ungefär lika aflöningsförmåner som Ahlberg och

hvilken, liksom denne till bestridande af ordinarie läkaretjenst inkompetent,

af sundhetskollegium och medicinalstyrelsen användts till likartad tjenstgöring

såsom extra läkare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utskottet får derför hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att före detta extra bataljonsläkaren

vid flottans station i Karlskrona Axel Victor

Heribert Ahlberg må å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension af 600 kronor, att under hans

återstående lifstid utgå från och med 1890 års ingång.

5:o. Uppå derom af landtmäteristyrelsen gjord framställning har Kongl.

Angående

styresmannen^^]• t föreslagit, att eu hvar af nedannämnde, vid afvittringsverket iVesterf

vtid- bottens län anstälde tjensteman måtte, dock med vilkor att rätt till pension

verket T'' såsom kommissionslandtmätare icke måtte honom tillkomma, trän och med

VesfUbogensmånaden näst efter den, hvarunder han, i följd deraf att hans befattning

widmark vid afvittringsverket blefve öfverflödig, erhåller afsked från nämnda verk,

sf>nt under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension

landtmätare till följande belopp:

G. Ericsson

och c. H. styresmannen vid afvittringsverket i Vesterbottens län

HnM. Kar] Widmark ..................................................................... kronor 2,500: —

Al

afvittringslandtmätaren i samma län Gustaf Ericsson.........

och afvittringslandtmätaren i samma län Carl Hampus Huldt

1,000

2,000

Såsom af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 13 december 1889

(bil. 4, sid. 18) inhemtas, har statsrådet och chefen för civildepartementet vid

ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till eu början erinrat, att Riksdagen

enligt skrifvelse den 19 maj 1875 medgifvit, att storskiftes- och afvittringslandtmätare,

som tjenat 30 år, deraf minst 25 år vid storskiftes- eller

afvittringsverken, måtte vid uppnådda 60 lefnadsår berättigas att på allmänna

indragningsstaten undfå pension till årligt belopp af 2,000 kronor,

dock att storskiftes- eller afvittringslandtmätare, hvilken tillika vore kommissionslandtmätare

och i sistnämnda egenskap efter afskedstagande från storskiftes-

eller afvittringslandtmätarebefattningen qvarstode så länge, att han

jemväl såsom kommissionslandtmätare fullgjort de för pension på allmänna

indragningsstaten stadgade vilkor, finge från denna stat åtnjuta pension endast

för den af tjensterna, som berättigade till högsta pensionsbeloppet.

Redan år 1888 hade landtmäteristyrelsen, med förmälan att storskiftesoch

afvittringsarbetena efter utgången af år 1889 komme att så väsentligt

minskas, att åtskilliga af de vid dessa arbeten anstälde landtmätare vid

nämnda tidpunkt eller kort derefter måste entledigas, gjort framställning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

7

om beredande åt pension åt åtskillige vid dessa arbeten anstalde tjensteman,

hvilka icke enligt Riksdagens ofvannämnda skrifvelse vore till pension berättigade,

hvarvid styrelsen tillika föreslagit, att pensionerna måtte bestämmas

för Widmark till 2,500 kronor, för Ericsson till 1,000 kronor och för Huldt

till 2,000 kronor. Nu hade Kong! Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens

län hos Kong! Maj:t gjort en, af landtmäteristyrelsen förordad framställning,

att Kongl. Maj:t täcktes till innevarande Riksdag aflåta proposition om beviljande

af årliga pensioner, förutom åt Widmark, som uti särskild skrifvelse anhållit om

rätt till pension å allmänna indragningsstaten efter fylda 60 lefnadsår till

belopp af 2,500 kronor, jemväl åt Ericsson till belopp af 1,000 kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, då han från afvittringsverket

afginge, och åt Huldt å 2,000 kronor från och med månaden näst efter den,

då nu pågående afvittring inom länet upphörde.

Angående desse tre tjensteman meddelas i statsrådsprotokollet (sid.

19—21):

att Widmark, som vore född den 6 januari 1830, år 1852 antagits

till lantmäteri auskultant, 1857 förordnats till vice kommissionslandtmätare,

1872 utnämnts till kommissionslandtmätare samt förordnats den 13 juli 1874

till afvittringslaridtmätare och den 21 november 1879 af Kong], Maj:t att

tills vidare vara styresman för afvittringsverket i Vesterbottens län; att

Widmark, enligt ett af Kongl. Maj:ts befallningshafvande utfärdadt intyg, i

sin tjenstgöring ådagalagt skicklighet samt utmärkt nit, rättskaffenshet och

ordningssinne, hvarjemte han iakttagit ett i allo hedrande uppförande; samt

att enligt läkarebetyg Widmark lede af reumatiska åkommor i förening med

allmän kraftnedsättning samt till följd deraf saknade förmåga att verkställa

sådana tjensteåligganden, som erfordrade större kraftansträngning; att Widmark

såsom styresman vid afvittringsverket i Vesterbottens län åtnjöte ett

årligt arfvode af 3,700 kronor, hvaraf 200 kronor af Riksdagen särskilt

beviljats, att Widmark såsom skiftes- och afvittringslandtmätare varit mycket

verksam och med nit och skicklighet fullgjort sina åligganden samt såsom

styresman arbetat mycket nitiskt under ganska invecklade förhållanden, samt

att afvittringsarbetena inom Vesterbottens län så fortskridit, att, äfven om

de komme att fortsättas längre.uppåt fjellen än hittills ansetts nödigt, särskild

styresman för desamma under loppet af år 1890 icke erfordrades, hvarför

styresmannens åligganden syntes böra emot väsentligen lägre arfvode än

det nu utgående, likasom i Norrbottens län skett, öfverlemnas till någon

afvittringslandtmätare;

att Ericsson, som vore född den 10 december 1838, blifvit landtmäteriauskultant

år 1862, förordnats till vice kommissionslandtmätare 1877 samt

till afvittringslandtmätare den 17 februari 1879, med nit och skicklighet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

fullgjort sina åligganden, men att han, som i januari månad 1886 träffats

af ett slaganfall med åtföljande förlamning i venstra sidan, sedan dess enligt

ett den 15 september 1888 utfärdadt läkarebetyg varit och komme för framtiden

att förblifva oförmögen till sådana göromål, som erfordrade mer ansträngdt

gående, på grund hvaraf han ock saknade och komme att för framtiden

sakna förmåga att i någon afsevärd grad sysselsätta sig med tjenstegöromål

såsom landtmätare å fältet eller i skogen; att, derest Ericssons helsa

medgåfve hans användande vid afvittringen till 1890 års utgång, han då

uppnått en lefnadsålder af 52 år och tjenat vid landtmäteristaten 28 1/2 år,

deraf såsom vice kommissionslandtmätare och afvittringslandtmätare 13 2/8 år och

i sistnämnda egenskap nära 12 år; samt att tryckande svårighet måste efter

afvittringsarbetenas afsilande uppkomma för Ericsson att finna försörjning

för sig och sin hustru;

att Euldt vore född den 21 januari 1833 samt blifvit år 1854 antagen

till landtmäteriauskultant, den 17 maj 1858 förordnad till afvittringslandtmätare

och utnämnd till kommissionslandtmätare år 1867; att Huldt såsom

afvittringslandtmätare med nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; samt

att han vid 1890 års utgång, då, enligt landtmäteristyrelsens antagande,

arbetena vid afvittringsverket i Vesterbottens län sannolikt kunde afslutas,

med undantag af den ifrågasatta men ännu ej af Kongl. Maj:t afgjorda

fortsättningen deraf ofvan kulturgränsen, om han till dess förrättade sin nu

innehafvande tjenst, uppnått en lefnadsålder af nära 58 år, tjenat vid landtmäteristaten

öfver 36 */2 år, deraf såsom afvittringslandtmätare öfver 32 1/2 år.

För att Ericsson och Huldt enligt Riksdagens skrifvelse den 19 maj

1875 skulle vara berättigade till pension af 2,000 kronor, komme således

vid 1890 års slut att fattas för Ericsson 8 lefnadsår, 1 Va tjenstår och 13

tjenstår vid afvittringsverket samt för Huldt blott 2 lefnadsår. Hvad åter

Widmark anginge, så funnes visserligen någon särskild pensionsrätt för styresmännen

vid storskiftes- och afvittringsverken icke stadgad, men genom Riksdagens

skrivelser den 19 maj 1879 och den 13 juni 1883 hade årliga pensioner

af 2,500 kronor, eller samma belopp som förste landtmätare, med

hvilka styresmännen i afseende å tjensteåligganden vore närmast jemförlige,

egde att i pension uppbära, blifvit tillagda styresmännen vid afvittringsverket

i Vesterbottens län P. A. Kjellerstedt och vid storskiftes- och afvittringsverket

i Kopparbergs län W. Virgin. Jemfördes Widmarks lefnads- och tjenstår

med de vilkor, som stadgats för förste landtmätares pensionsrätt, så befunnes,

att Widmark, derest han vore förste landtmätare i stället för styresman

vid afvittringsverket, den 6 januari 1890 komme att uppfylla de stadgade

vilkoren för erhållande af en pension å 2,500 kronor.

Då af hvad sålunda upplysts framgår, att ifrågavarande tjensteman

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

9

nu mera äro för afvittringsverket öfverflödiga, så att deras befattningar efter

deras afgång icke vidare komma att tillsättas, har utskottet ansett pensioner

skäligen böra dem beviljas, men då Widmarks befattning icke kan anses fullt

jemförlig med en förste landtmätares, torde den för honom föreslagna pensionen

lämpligen böra nedsättas till 2,000 kronor; och då, hvad Huldt beträffar,

denne vid 1890 års slut icke uppnått den lefnadsålder, som skulle

kunna berättiga honom till pension å 2,000 kronor, har utskottet funnit den

för honom föreslagna pensionen å nyssnämnda belopp böra nedsättas till

1,600 kronor, eller till samma belopp, hvarmed pension till kommissionslandt,- mätare utgår. Hvad slutligen Ericsson angår, torde, med hänsyn till hans

föga framskridna ålder och den förmåga man till följd deraf kan antaga

honom ega att med eget arbete bidraga till sin försörjning, det för honom

ifrågasatta pensionsbeloppet böra nedsättas till 800 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det sätt

bifallas, att en hvar af nedannämnde, vid afvittringsverket i

Yesterbottens län anstälde tjensteman må, dock med vilkor

att rätt till pension såsom kommissionslandtmätare icke

må honom tillkomma, från och med månaden näst efter

den, hvarunder lian, i följd deraf att hans befattning vid

afvittringsverket blifver öfverflödig, erhåller afsked från

nämnda verk, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta årlig pension till följande belopp:

a) styresmannen vid afvittringsverket i Yesterbottens län

Karl Widmark ................................................ 2,000 kronor,

b) afvittringslandtmätaren i samma län G-ustaf

Ericsson ............................................................ 800 »

och c) afvittringslandtmätaren i samma län Carl

Hampus Huldt ............................................... 1,600 »

6:o. Uppå derom af ingeniören vid generallandtmäterikontoret Per Angående

Emanuel Bergstrand gjord, af landtmäteristyrelsen öfverlemnad ansökning pension för

har Kongl. Maj:t, efter det yttranden öfver ansökningen afgifvits af stats - r9r1 Bergkontoret

och direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning, föreslagit, att strand.

Bergstrand måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder han f->''''

med pension från civilstatens pensionsinrättning erhölle afsked från sin befattning,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från

Bih. till Rilcsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1Ö Statsutskottets Utlåtande N:o 1Ö.

nämnda inrättning komme att utgöra 2,662 kronor, eller 1,462 kronor

årligen.

Af statsrådsprotokollet (bil. 4, sid. 22) inhemtas, att Bergstrand, som

vore född den 7 oktober 1834 och den 26 september 1870 erhållit sin nu

innehafvande befattning såsom ingeniör vid generallandtmäterikontoret, i

sammanhang med lönereglering för landtmäteristyrelsen, genom kong!, brefvet

den 8 juni 1878 blifvit från och med år 1879 Överflyttad på allmänna

indragningsstaten med lön motsvarande hans dåvarande beräknade aflöning,

2,662 kronor, att utgå för så lång tid han i sin dåvarande befattning hos

landtmäteristyrelsen qvarstode och dermed dittills förenade åligganden fortfarande

fullgjorde.

I sin ansökning hade Bergstrand, under förmälan att han, om han

toge afsked från sin tjenst, vore berättigad att från civilstatens pensionsinrättning

erhålla pension af 1,200 kronor, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att, under vilkor att Bergstrand sökte afsked från sin

ingeniörsbefattning med pension från nämnda pensionsinrättning å 1,200

kronor, uppföra honom på allmänna indragningsstaten till erhållande af skilnaden

mellan berörda pension och det belopp, 2,662 kronor, som han från

nämnda stat nu uppbure, eller 1,462 kronor, att utgå under Bergstrands

återstående lifstid.

Af landtmäteristyrelsen vore upplyst, att Bergstrands tjenstgöring vid

generallandtmäterikontoret, hvilken, sedan han öfverflyttats å indragningsstaten,

hittills fortgått, väl understundom varit af nytta, synnerligen för de tider,

då vikarie erfordrats för sjukdomsförfall eller för beredande af semester åt

vederbörande tjensteman, men att hans tjenstgöring likväl numera utan afsevärd

olägenhet kunde undvaras, emedan de öfrige två ingeniörerne utom allt

tvifvel i allmänhet medhunne de göromål, hvilka enligt § 7 af landtmäteriinstruktionen

ålåge desse tjensteman; samt att de ökade utgifter, som genom

upphörande af Bergstrands tjenstgöring kunde uppkomma å det till styrelsens

förfogande stälda anslag för vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden

och renskrifningskostnad, blefve mycket obetydliga, emedan under de tider,

då tjenstemännen begagnade semester, göromålen vid generallandtmäterikontoret

numera i allmänhet icke voro så omfattande, att under dessa tider

de extra biträdenas antal skulle behöfva förökas, om Bergstrand afginge;

hvarför styrelsen tillstyrkt bifall till ansökningen.

Jemväl statskontoret hade förordat ansökningen till bifall, hvarefter

direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning anfört, att, enär Bergstrand,

som från och med mars månad 1865 varit delegare uti och erlagt stadgade

afgifter till pensionsinrättningen, ännu icke erlagt dylika afgifter för 30 år

och således ännu icke fullgjort vilkoren enligt 14 § i reglementet för pensions
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10■

11

inrättningen den 23 november 1888, vore Bergstrand, om afsked honom

meddelades, icke berättigad att från nämnda inrättning undfå pension, derest

lian icke, före afskeds erhållande, med direktionens medgifvande erlade till

inrättningens kassa bristen i 30 års afgifter.

Enär det belopp å 2,662 kronor, Bergstrand jemlikt kongl. brefvet

den 7 juni 1878 uppbär å allmänna indragningsstaten, skall till honom utgå

endast för så lång tid han i sin befattning hos landtmäteristyrelsen qvarstår

och dermed dittills förenade åligganden fortfarande fullgör, och då Bergstrand

ännu icke, så vidt upplyst blifvit, är af ålder eller sjukdom förhindrad att

fortfarande utöfva sina tjensteåligganden, samt, enligt hvad af landtmäteristyrelsens

yttrande i ämnet framgår, hans tjenstgöring åtminstone stundom

kan vara af nytta och jemväl bereda minskad utgift i det till styrelsens

förfogande stälda anslag för vikariatsersättning m. m., hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må af

Riksdagen bifallas.

7:o. Med anledning af en utaf kommissionslandtmätaren och karto- Angående

grafen vid allmänna ekonomiska kartverket Sigismund Septimus Stanislausfå^riissionsLeczinsky

gjord, af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelningz<w«m«fare,i

öfverlemnad framställning har Kongl. Maj:t föreslagit, att Leczinsky måtte^y^^g

från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sina befattningars. Leczinsky.

såsom kartograf och kommissionslandtmätare afginge, under sin återstående t0-]

lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension till så stort belopp,

att detta tillhopa med den pension från civilstatens pension sinrättning, 600

kronor, hvartill han såsom kommissionslandtmätare kunde blifva berättigad,

uppginge till 2,000 kronor, eller 1,400 kronor årligen.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (bil. 4, sid. 23) inhemtas, hade afdelningschefen

i ärendet anfört, att de tjensteåligganden, som tillhörde de vid

rikets ekonomiska kartverk anstälde kartografer, vore, synnerligast hvad beträffade

arbetena på fältet, af särdeles ansträngande beskaffenhet, i följd

hvaraf i allmänhet vid uppnådda 60 lefnadsår den för sådana arbeten nödiga

helsa och kraft icke längre förefunnes, likasom ock redan före uppnåendet af

denna ålder synförmågan vanligen vore otillräcklig för utförandet af härmed

förenade ritarbeten; att det derför vore ur synpunkten af kartarbetenas

bästa och billigaste bedrifvande åt vigt, att kartografer, som uppnått nämnda

åldersgräns, bereddes tillfälle att afgå för att ersättas af yngre personal; att

Leczinsky vore född den 26 december 1829, år 1847 antagits till elev vid

landtmäteristaten samt år 1851 till landtmäteriauskultant, 1861 konstituerats

till vice kommissionslandtmätare, 1866 utnämnts till kommissionslandtmätare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

och den 23 mars 1867 anstalts såsom kartograf vid ekonomiska kartverket;

att Leczinsky, hvilken således under en tid af mer än 38 år varit i det

allmännas tjenst och derunder mer än 22 år tjenstgjort vid ekonomiska kartverket,

under sin tjenstgöring vid kartverket städse med stort nit, noggranhet

och skicklighet utfört de honom förelagda arheten såväl på fältet som

vid hufvudstationen; att Leczinskys synförmåga under senare åren betydligt

försvagats, så att lian ej utan svårighet kunde sysselsättas med ansträngande

arbete, hvilket än ytterligare bestyrktes af ett ansökningen bifogadt läkarebetyg;

att denna försvagade synförmåga utgjorde ett väsentligt hinder för

Leczinsky att allt fortfarande kunna på ett fullt tillfredsställande sätt utföra

de med hans kartograf befattning förenade göromål; samt att Leczinsky

af sitt arfvode såsom kartograf, hvilket, efter att till en början hafva utgått

med 1,200 kronor, först så småningom ökats till dess nuvarande belopp af

3,000 kronor, af hvilket sistnämnda arfvode han först år 1883 kommit i åtnjutande,

icke varit i tillfälle göra några besparingar för sin ålderdom, utan

att han vid afskedstagandet vore för sin utkomst uteslutande hänvisad till

den pension af 600 kronor, hvartill han såsom kommissionslandtmätare vore

berättigad från civilstatens pensionsinrättning.

Direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning hade i afgifvet yttrande

tillkännagifvit, att Leczinsky ännu icke erlagt stadgade afgifter till pensionsinrättningen

för längre tid än tjugutre år och således, ehuru han i öfrig!

fullgjort de i 14 § af reglementet för civilstatens pensionsinrättning den 23

november 1888 stadgade vilkor för undfående af pension, ännu icke vore

berättigad till pension från denna inrättning, derest han icke, före afskeds

erhållande, med direktionens medgifvande erlade till inrättningens kassa bristen

i trettio års afgifter.

Slutligen hade statskontoret i infordradt yttrande anfört, att då Leczinsky

tillbragt en tid af öfver 38 år i statens tjenst och han numera vid

eu uppnådd ålder af nära 60 år och med försvagad synförmåga icke kunde

på ett tillfredsställande sätt fullgöra de med kartografbefattningen förenade

göromål, ansåge sig statskontoret, under åberopande jemväl af 1885 och

1888 årens Riksdagars beslut angående pension åt kartograferne E. O. ISTordlinder

och J. P. Ljungström, kunna tillstyrka, att pensionsförmån från rikets

allmänna indragningsstat utöfver den Leczinsky från civilstatens pensionsinrättning

tillkommande pension honom vid afskedstagandet bereddes, och

syntes denna pension från allmänna indragningsstaten lämpligen böra bestämmas

till 1,400 kronor, så att Leczinsky vid afskedstagandet från såväl

kommissionslandtmätare- som kartografbefattningen Ange, med tillägg af det

för kommissionslandtmätare från civilstatens pensionsinrättning utgående

pensionsbelopp af 600 kronor, komma i åtnjutande af tillsammans 2,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande U:o 10.

13

kronor årligen, eller enahanda belopp, som enligt kongl. brefvet den 2 juli

1875 tillkomme storskiftes- och afvittringslandtmätare.

Då, såsom i detta ärende åberopats, Riksdagen åren 1885 och 1888

beviljat tvenne kartografer pension till samma belopp, som nu för Leczinsky

begäres, lärer Riksdagens beslut i dessa fall hafva föranledts af omständigheter,

hvilka icke vid nu föreliggande pensionsfråga hafva sin motsvarighet,

såsom att den pensionssökande haft familj att försörja m. m.; och torde

alltså de då beviljade pensionerna icke skäligen böra läggas till grund för

bestämmande af det nu ifrågasatta pensionsbeloppet, utan anser utskottet den

för Leczinsky föreslagna pensionen böra nedsättas till 1,000 kronor, hvarigenom

han, med inberäkning af den pension å 600 kronor från civilstatens

pensionsinrättning, hvartill han kan blifva berättigad, komme att i pension erhålla

1,600 kronor, eller lika stort belopp, hvarmed kommissionslandtmätares

pension utgår.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att kommissionslandtmätaren och kartografen

vid allmänna ekonomiska kartverket Sigismund Septimus

Stanislaus Leczinsky må från och med månaden näst efter

den, hvarunder han från sina befattningar såsom kartograf

och kommissionslandtmätare afgår, under sin återstående

lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

pension till så stort belopp, att detta tillhopa med den

pension från civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor,

hvartill han såsom kommissionslandtmätare må blifva berättigad,

uppgår till 1,600 kronor, eller 1,000 kronor

årligen.

8:o. Med anledning af en utaf jern vägsstyrelsen gjord framställning Angående

har Kong!. Maj:t föreslagit, att förre byggmästaren Johan Fredrik SjömanJ™re°b

måtte från och med år 1890 under sin återstående lifstid från allmännamästarm9J.

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 720 kronor. F- Sjöman.

Af statsrådsprotokollet (bil. 4, sid. 25) inhemtas, bland annat, att

Sjöman, som vore född den 3 augusti 1822, under mer än 30 år haft sig

anförtrodd den omedelbara tillsynen öfver utförandet af hufvudsakligen vattenbyggnadsarbeten

vid statens jern vägar; att han i utöfvandet af sina åligganden

städse ådagalagt drift, ordning och pålitlighet i förening med en

ovanlig skicklighet i de flesta vid väg- och vattenbyggnader förekommande

arbeten; att han på grund af ofärdighet i venstra handen, hvarå tummen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

vore amputerad, samt minskad rörlighet i högra handleden, äfvensom betydliga

åderbråck å venstra underbenet i förening med framskriden ålder och allmän

sjuklighet saknade förmåga att med eget arbete sig försörja; samt att han

i jern vägens arbete träffats af de omnämnda skadorna i händerna och

åderbråcket.

Med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet i öfrigt i ärendet innehåller,

hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må vinna

Riksdagens bifall.

Angående 9:o. Med anledning af en utaf jern vägsstyrelsen gjord framställning

förre°mlteri^x Kongl. Maj:t föreslagit, att förre materialförvaltaren vid statens jernvägsaZ/wMftaradjyggnader

m. m. Bernhard Fredrikssons enka Fredrika Vilhelmina Fredriksson,

BsonsenkaS''född Westerlund, måtte, så länge hon förblefve enka, från allmänna in[8.

] dragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 400 kronor, att utgå från och

med 1890 års ingång.

Af statsrådsprotokollet (bil. 4, sidd. 26 och 27) har utskottet inhemtat,

att Fredriksson aflidit den 31 augusti 1889 till följd af en elakartad svulst,

hvilken, enligt läkares intyg, sannolikt orsakats genom upprepade förkylningar

under de tjensteresor, Fredriksson nödgats företaga, utsatt för det norrländska

klimatets vexlingar; att enligt den efter Fredriksson upprättade bouppteckning

tillgångarne i boet utgjorts, förutom af bohagsartiklar, utaf aktier i Jemtlands

folkbank å tillhopa 1,000 kronor och af innestående pension till belopp

af 300 kronor, samt att behållningen vid bouppteckningen belöpt sig allenast

till 1,583 kronor 16 öre; att enligt intyg af läkare enkan Fredriksson,

hvilken vore född den 9 december 1821, lede af kronisk lungkatarr och

allmän svaghet; samt att hennes enda barn, dottern Clara Nathalia, född år

1855, vore behäftad med en icke obetydlig scolios och dessutom lede af

kronisk lungkatarr, på grund hvaraf hon hade minskad arbetsförmåga och

för ty ej kunde bidraga till sin moders försörjning; samt att, enligt hvad

jernvägsstyrelsen anfört, Fredriksson, som den 1 april 1855 antagits till

underkassör vid statens jernvägsbyggnader och år 1857 förordnats att vara

stationskassör, från och med år 1858 tjenstgjort såsom materialförvaltare vid

olika delar af under byggnad varande stambanor, intill dess han, med af

Riksdagen honom beviljad pension af 1,800 kronor, frånträdde sistberörda

tjenst den 31 januari 1889; att Fredriksson under den tid af närmare tretiofyra

år, hvarunder han varit anstäld i statens tjenst, städse ådagalagt nit,

redbarhet och duglighet i de ansvarsfulla göromål, som tillhört hans befattning,

i anledning hvaraf och på i öfrigt anförda skäl jernvägsstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

iå

hemstält, att enkan Fredriksson måtte beredas ett årligt understöd af 600

kronor att utgå från och med år 1890 och så länge hon lefde ogift.

Uti afgifvet utlåtande hade statskontoret, enär enligt de upplysningar,

handlingarna lemnade om boets tillgångar samt om både enkan Fredrikssons

och hennes dotters sjuklighet och deraf härledda oförmåga att i någon väsentligare

mån bidraga till sitt uppehälle, enkan Fredriksson utan tvifvel

vore i behof af understöd, samt då Fredrikssons verksamhet i statens tjenst

fortvarat under närmare 34 år och blifvit väl vitsordad, ansett det vara

billigt, att staten lemnade något bidrag till hans efterlemnade makas och

dotters uppehälle, hvarför statskontoret hemstält om bifall till jern vägsstyrelsens

framställning, dock så, att pensionsbeloppet nedsattes till 400 kronor.

Utskottet, som ansett det af Kongl. Maj:t äskade pensionsbeloppet skäligen

böra nedsättas till samma belopp, utskottet i liknande fall tillförene

föreslagit, eller till 300 kronor, hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att förre materialförvaltaren vid

statens jern vägsbyggnader in. m. Bernhard Fredrikssons

enka Fredrika Vilhelmina Fredriksson, född Westerlund,

må, så länge hon förblifver enka, från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 300 kronor, att

utgå från och med 1890 års ingång.

10:o. Med anledning af en utaf adjunkten vid allmänna läroverket i Angående

Nyköping Johan Fredrik Petersson gjord, af domkapitlet i Strengnäs till PiaroverlsKongl.

Maj:t insänd ansökning har Kongl. Maj:t föreslagit, att Petersson adjunkten J.

måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked^'' pe^sonfrån

sin befattning, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,875 kronor.

Af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 31 december 1889

(bil. 5, sid. 28) inhemtas, att Petersson, som vore född den 17 augusti 1837,

befullmägtigats såsom adjunkt vid allmänna läroverket i Nyköping den 12

juni 1867 och tillträdt befattningen den 1 augusti samma år; att han vid

nämnda läroverk tjenstgjort dels från början af höstterminen 1867 till och

med höstterminen 1878, dels sex veckor i början af höstterminen 1882, hela

vårterminen och höstterminen 1883 samt vårterminen och fem veckor af

höstterminen 1884, hvaremot han hela den öfriga tiden från och med vårterminen

1879 och på grund af sjukdom åtnjutit och jemväl innevarande

läsår åtnjöte tjenstledighet; att läroverkets nuvarande rektor, med stöd af

de omdömen om sökandens lärareverksamhet, dem rektor inhemtat dels af

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

de kollegiets medlemmar, hvilka tjenstgjort samtidigt med sökanden, dels af

läroverkets sedan år 1865 fungerande inspektor, vitsordat, att sökanden i sin

lärareverksamhet ådagalagt berömvärd skicklighet samt städse med samvetsgrannhet,

ordning och synnerligt nit fullgjort sina åligganden, hvarjemte han

alltid iakttagit en efterdömlig vandel; att bemälde rektor i skrifvelse till

eforsemhetet på det lifligaste förordat ansökningen och såsom skäl derför

framhållit de svåra olägenheter, som varit och voro förbundna med täta ombyten

af vikarier, samt att sökanden enligt läkarebetyg lede af kronisk

venstersidig lunginflammation med tidtals påkommande blodhosta och att han

på den grund ej, utan risk att förkorta sitt lif, kunde vid läroverket vidare

tjenstgöra.

Ehuru sökanden endast uppnått 52 lefnadsår och icke varit i statens

tjenst anstäld mer än 22 år samt han således på långt när icke uppfylt de

för lärares pensionsrätt föreskrifna vilkor i afseende å lefnads- och tjenstår, hade

statskontoret, som i ärendet afgifvit yttrande, vid det förhållandet att sökanden

ända sedan höstterminen 1884 varit af sjukdom urståndsatt att sin

tjenst bestrida och, enligt hvad läkarebetyget innehölle, lede af sådan sjukdom,

att han ej utan fara för sitt lif kunde vid läroverket vidare tjenstgöra,

hemstält, det Kong!. Maj:ts täcktes i proposition till Riksdagen föreslå, att

sökanden, hvilkens aflöning utgjordes af lön 1,500 kronor och ålderstillägg

1,000 kronor, eller tillhopa 2,500 kronor, måtte tillerkännas rättighet att,

efter afskedstagandet, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension,

hvars belopp, i öfverensstämmelse med hvad i likartad! fall tillförene egt rum,

syntes böra bestämmas till tre fjerdedelar af sagda aflöning, eller 1,875 kronor.

Då Petersson icke uppnått någon synnerligen hög ålder och med hänsyn

till den jemförelsevis korta tid, han vid läroverket tjenstgjort, har utskottet

ansett det föreslagna pensionsbeloppet väl högt och skäligen böra till 1,500

kronor nedsättas, hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att adjunkten vid allmänna läroverket i Nyköping

Johan Fredrik Petersson må från och med månaden

näst efter den, i hvilken han erhåller afsked frän sin befattning,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor.

Angående ll:o. Uppå derom af läraren i musik och sång vid folkskolelärare
P“rif

seminariet i Yexiö, Johan Fogelberg gjord, af domkapitlet öfverlemnad framläraren

J. ställning har Kongl. Maj: t föreslagit, att Fogelberg måtte från och med

F°y^erg. imina(|en näst efter den, i hvilken han erhölle afsked från sin befattning,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

17

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 1,000 kronor.

Då af statsrådsprotokollet (bil. 5, sidd. 29 och 30), till hvilket utskottet

i (ifrigt tillåter sig hänvisa, framgår, att Fogelberg redan uppbär i årliga

pensioner dels såsom f. d. musik- och sånglärare vid allmänna läroverket i

Yexiö, ur Yexiö stifts emeritikassa 1,000 kronor, dels ock såsom f. d. musikdirektör

vid Kronobergs regemente från arméns pensionskassa 180 kronor

och från nämnda regementets officerscorps’ kassa 110 kronor, eller tillsammans

1,290 kronor, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

vinna Kiksdagens bifall.

12:o. Med tillstyrkande af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Angåendeo

och under erinran, att Riksdagen under en följd af år för ändamålet beviljatM“^^ at

lika stort belopp, hemställer utskottet, behöfvande

folkskole
o

o lärare.

att a allmänna indragningsstaten ma för ar 1891 an- [n.]

visas ett anslag af 10,000 kronor, att, enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas

till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att byggmästaren Carl Henrik Angående

Hallström måtte å allmänna indragningsstaten från och med innevarande år Yilibyqg3- under sin återstående lifstid årligen åtnjuta ett belopp af 3,000 kronor. mästaren C.

I sammanhang med denna framställning har Kongl. Maj:t i stats- HstrfmU''

verkspropositionen under åttonde hufvufvudtiteln (punkten n:o 73) äskat [r>.j

på extra stat för år 1890 50,000 kronor till ersättning åt byggmästaren

Hallström för lidna förluster å universitetsbyggnaden i Upsala.

Utskottet kommer framdeles att i ett sammanhang yttra sig öfver

båda dessa framställningar; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att bestämmelserna om fastställande Angående

af riksmarkegångspris å spanmål icke vidare måtte ega tillämplighet samt^Y*n^d“£

att vid utbetalning till sterbhus af begrafningshjelp, som blifvit grundlagd i äldre, lön

före år 1841 genom innehållning å lön, deri spanmål ingått, förhöjningen å Rännil

Bih. till Riksd. Prot. 1890. é Samt. 1 Afd. 8 Käft. 3 [13.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

pension å indra,

gningsstat

för valdmästaren

L.

E. Eriksson

det värde, 7 riksdaler banko eller 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen

vid 1840—1841 års statsreglering beräknas, måtte, der den som

grundlagt begrafningshjelpen aflidit etter ingången af år 1891, från allmänna

indragningsstaten utgå efter den senast enligt markegångstaxa!! för det län,

inom hvilket begrafningshjelpsbesparingen egt rum, under litt. A. faststälda

markegång, med iakttagande dervid att, der begrafningshjelp aftjenats å lön

vid något af embetsverken inom hufvudstaden, beräkningen skall grundas på

markegången för Stockholms län.

Under hänvisning till den''Utredning i ärendet, det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 11 januari 1890

innehåller å sid. 4—8, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må af Riksdagen

bifallas.

15:o. I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 18) har Kongl. Maj:t

föreslagit, att vaktmästaren i landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition

■Lars Erik Eriksson måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken

han blefve från vaktmästaresysslan entledigad, ä allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 600 kronor årligen.

Af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 24 januari 1890 inhemtas, att Eriksson, hvilken vore född den

6 januari 1819, den 1 april 1862 antagits till extra vaktmästare och den

16 april 1866 förordnats att tills vidare bestrida vaktmästare^ensten vid

expeditionen mot åtnjutande af dermed förenade arfvode; att han, såsom saknande

rätt till pension, icke kunde afskedas utan att på samma gång beröfvas

allt bidrag af staten till hjelp på ålderdomen; samt att chefen för landtförsvarsdepartementets

kommandoexpedition anhållit att, då Eriksson vid eu så

framskriden ålder icke vidare kunde nöjaktigt sköta de åligganden, som tillhörde

en vaktmästare, allra minst vid eu militärexpedition såsom den förenämnda

med eu mängd göromål af i allmänhet brådskande beskaffenhet, utan

tjenstgöring^ derinom fordrade, att han, som derjemte lede af betydlig döfhet,

snarligen erhölle afsked, Eriksson måtte beredas pension, i hvilket afseende

chefen för kommandoexpeditionen, jemte erinran att arfvodet för ifrågavarande

vaktmästaretjenst, enligt gällande stat för denna expedition af den 5 december

1873, utgjorde 750 kronor samt att Eriksson dessutom åtnjöte fri bostad,

hemstält, att pensionen måtte, i betraktande af Erikssons långvariga och

pligttrogna tjenst, föreslås till samma belopp som lön och ålderstillägg för

andre vaktmästaren i nämnda departements afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

19

eller 600 kronor; öfver hvilken framställning arméförvaltningen och statskontoret

afgifva utlåtanden, deri densamma blifvit förordad.

Då Erikssons aflöning ej utgått som fast lön utan endast som arfvode

och han således ej torde vara fullt jemförlig med landtförsvarsdepartementets

andre vaktmästare, finner utskottet, i betraktande jemväl deraf att Eriksson

icke fullt 28 år varit i statens tjenst och derunder icke i någon mån sjelf

bidragit till sin pensionering, den ifrågavarande pensionen skäligen böra nedsättas

till samma belopp, som nämnde vaktmästare åtnjuter i lön utan ålderstillägg,

eller 500 kronor, och hemställer derför,

att Kong! Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att vaktmästaren vid landtförsvarets

kommandoexpedition Lars Erik Eriksson må

från och månaden näst efter den, i hvilken han varder

från vaktmästaresysslan entledigad, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 500 kronor årligen.

16:o. I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 19) har Kong! Maj:t, Angående

med anledning af derom gjord, af chefen för generalstaben öfverlemnad an-allmänna insöfning,

föreslagit, att f. d. gravören vid generalstabens topografiska afdelninZsf(^n^fsd

C. S. Wennerstens enka Amanda Charlotta Wennersten, född Schaerbing,'' gravören G.

måtte, från och med 1890 års ingång och så länge hon i sitt nuvarande s■ Wennerenkestånd

förblefve, ä allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension Amanda

af 300 kronor. Charlotta

W ennersten

Af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvars-/ö^ schaerärenden

den 31 januari 1890 inhemtas, att f. d. gravören Wennersten, som

den 26 november 1889 aflidit, i nära 50 år uti nämnda egenskap egnat sin

verksamhet åt statens kartverk, att han derunder ådagalagt utmärkt skicklighet

och i öfrigt förtjenstfull t förhållande, att pension tillerkänts honom vid

1886 års riksdag med 1,20() kronor, samt att, då hans inkomster i anseende

till tolf barns vård och uppfostran icke tillåtit några utgifter för beredande

af lifförsäkring eller pension för hans blifvande enka, hon, som, enligt hvad

de vid ansökningen fogade handlingarna utvisade, vore född den 18 maj

1839, nu icke egde annan tillgång till sitt och sina två oförsörjda döttrars

uppehälle än deras andelar i den obetydliga behållningen i boet, uppgående

enligt förrättad bouppteckning till omkring 1,100 kronor.

Statskontoret, som afgifvit infordradt utlåtande i ärendet, hade förordat

ansökningen och hemstält, att pensionsbeloppet måtte bestämmas till 300 kronor.

På grund af gravören Wennerstens långvariga och väl vitsordade tjenst

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

samt enkans medellöshet har utskottet funnit det ifrågasatta understödet

böra henne beredas; hvadan utskottet hemställer,

att Kong! Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen

bifallas.

Angående 17:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 95)

pension åt har herr F. G. Sandwall på anförda skäl yrkat, att Riksdagen måtte bevilja

iraÄ^framlidne rektorn Per Velins dotter Anna Velin för hennes återstående lifstid

Anna Velin.en årlig pension af 300 kronor.

I motionen meddelas, att Anna Velin i arf efter sin fader, hvilken

afled den 13 februari 1889, erhöll hälften af behållningen i boet, hvilken

behållning enligt bouppteckningen uppgått till 4,903 kronor 62 öre, deraf

möbler och annan lösegendom till värde af 2,671 kronor 31 öre, i mödernearf

egde 2,186 kronor 67 öre samt derjemte hade i sparbank insatta 1,132

kronor 78 öre, hvadan hennes ekonomiska omständigheter icke synas så ömmande,

att understöd från det allmänna må på sådan grund påkallas. Med

afseende härå får utskottet, som i allt fall funnit sig icke böra frångå den

grundsats, som vid senaste riksmöten gjort sig gällande, nemligen att frågor

af förevarande beskaffenhet icke böra till Riksdagens pröfning förekomma,

innan de erhållit den fullständiga utredning, som endast hos Kongl. Maj:t

kan åstadkommas, hemställa,

att herr F. Gr. Sandwalls förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Angående 18:0. I nuvarande ordinarie anslaget till allmänna indragningsstaten,

^allmänna som utgår i kontant anvisning med 1,599,902 kronor och i ersättning för

indragnings-måY&gew indelning m. m. med 600 kronor, eller med tillsammans 1,600,502

staten, kronor, har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen icke föreslagit någon förändring:

och får utskottet hemställa,

att utskottet vid uppgörande af riksstaten för år 1891

må ega att i kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten

vidtaga den jemkning, som för jemnande af riksstatens

slutsumma kan blifva erforderlig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

21

Extra anslag.

19:o. Kongl. Maj:t har slutligen i statsverkspropositionen föreslagit, Avgående

att å extra stat för år 1891 måtte anvisas ett kreditiv af 1,425,000 kronor Upphållande

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pen- af arméns

sionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan^”8™™*™''

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till sionering.

statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i en- l14d

lighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående,

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1890 anslagna

medel kunde blifva oanvändt måtte för det kommande årets pensionering

användas.

Med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 16 november 1889 i ärendet innehåller, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 2:o (ang. pension för underofficeren A. G. Lagergren):

af herr J. Anderson;

vid punkten 4:o (ang. pension för f. d. extra hataljonsläkaren A. V. H.

Ahlberg):

af herr B. G. von Hedenberg;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

vid punkten 5:o (ang. pension för styresmannen för afvittringsverket i

Vesterbottens län K. Widmark samt afvittringslandtmätarne G. Ericsson och

C. H. Huldt):

af herr C. E. Casparsson;

vid punkten 5:o, mom. a) (ang. pension för styresmannen vid afvittringsverket

i Vesterbottens län K. Widmark):

af herrar grefve G. Sparre och H. P. P. Tamm;

vid punkten 8:0 (ang. pension för förre byggmästaren J. F. Sjöman):

af herrar S. Nilsson och P. Pehr sson;

vid punkten !):o (ang. pension för förre materialförvaltaren B. Fredrikssons

enka):''

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, O. TF. Odelberg,

E. C. A. Piper, F. Boström, It. G. von Hedenberg och E. Fränekel;

vid punkten 16:o (ang. pension åt f. d. gravören C. S. Wennerstens

enka):

af herrar S. Nilsson och P. Pehr sson.

Herrar P. J. von Ehrenheim och V. N. Ekenman hafva begärt få

antecknadt, att de ej inom utskottet deltagit i behandlingen af denna hufvudtitel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

23

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningsstaten.

Kronor.

ö.

600

700

—

600

—

2,000

800

1,600

—

lyOOO

720

—

300

—

1,500

10,000

—

500

—

300

—

20,620

—

Underofficeren vid kronoarbetskompaniet å Vaxholm Anders Gustaf

Lagergren, pension ..............................................................................

Mönsterskrifvaren vid Jönköpings regemente J. Ö. Wickbom, pension

Före detta extra bataljonsläkaren vid flottans station i Karlskrona

Axel Victor Heribert Ahlberg, pension .............................................

Styresmannen vid afvittringsverket i Vesterbottens län Karl Widmark,

pension...................................................................................................

Afvittringslandtmätaren i Vesterbottens län Gustaf Ericsson, pension...

Afvittringslandtmätaren i Vesterbottens län Carl Hampus Huldt, pension

Kommissiouslandtmätaren och kartografen vid allmänna ekonomiska

kartverket Sigismund Septimus Stanislaus Leczinsky, pension......

Förre byggmästaren Johan Fredrik Sjöman, pension..............................

Förre materialförvaltaren vid statens jernväggsbyggnader m. m. Bernhard

Fredrikssons enka Fredrika Vilhelmina Fredriksson, född

Westerlund, pension..............................................................................

Adjunkten vid allmänna läroverket i Nyköping Johan Fredrik Petersson,

pension ..........................................................................................

Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före 1867 ............

Vaktmästaren vid landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition

Lars Erik Eriksson, pension...............................................................

t. d. gravören vid generalstabens topografiska afdelning C. S. Wenuerstens

enka Amanda Charlotta Wennersten, född Sehaerbing, pension

Summa

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Bi

Tabell öfver ordinarie anslagen und

1890 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Ersättning för

indragen in- delning m. m.

på förslag.

Summa.

Kronor.

112,286

ö.

Kronor.

*

Ö.

Kronor.

112,286

ö.

100,428

—

—

. 100,428

243,640

219,470

—

—

243,640

219,470

—

675,824

—

—

675,824

—

Pensions- o

A. Pensi

Civilstatens pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman...............

Dito för deras enkor och omyndiga barn...........................

Ersättning för mistade löneinnehållningar...........................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar............

För pensionering af kommissionslandtmätare jemte der

För dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten o

För dito af föreståndare, lärare och betjente vid teknis

För dito af embets- och tjensteman samt betjente vid va

på ordinarie stat äfvensom af deras enkor och barn ..

Arméns pensionskassa:

Ersättning för mistade löneinnehållningar...........................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar............

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter befäl o

Vadstena krigsmanshuskassa ...................................................

Am iralitetskrigsmanskassan:

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden............................................................

» gratialfonden...............................................................

Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med ved

Till dito af flottans och lotsverkets gemenskap (deraf hö

mans- och handtverksstaterna inrättade invalidstat) /

T:pt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 10.

25

itc. B.

ksstatens Nionde hufvudtitel.

dragningsstaterna.

aten.

kor och barn.........................................................

ogsskolorna............................................................

gskolan..................................................................

h vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära lön

derbefål med vederlikar,

36,320:

16,650:

37,500

45,000

2,246

6,540

7,200

9,000

3,500

1,300: —!

4,640:

28,080:

67,708:

52,970:

kar, förslagsanslag ................................................ 100,000:

030 kronor till den för daglönare å f. d. tirnmergsanslag

............................................................... 66,500:

Transport

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor. ö

112,286

100,428

243,640

219,470

675,824

Ersättning för

indragen indelning

m. m.

på förslag.

Kronor.

Bih. till Biksd. Prof. 1890. 4 Sami. I Afd. 8 Höft.

Summa.

Kronor.

112,286

100,428

243,640

219,470

675,824

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

T:pt

S:gr

1890 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Ersättning för

indragen in- delning m. m.

på förslag.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö

Kronor.

ö.

675,824

_

__

_

675,824

_

60,350

—

—

—

60,350

—

4,000

—

—

4,000

78,000

—

78,000

—

—

—

—

68,751

—

—

68,751

—

357,373

—

—-

357,373

—

63,500

—

—

63,500

-

6,000

—

—

6,000

1,313,798

—

——

—

1,313,798

--

1,599,902

600

1,600,502

2,913,700

—

600

—

2,914,300

—

Invalidhusfonden.........................................................................

För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsansl

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedl

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vi

Bidrag till folkskolelärares pensionering..................................

Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa................

Bidrag till kong!, teaterns pensionskassor...............................

B. Allmänn

Till diverse föremål, förslagsanslag

S:ma

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

27

Transport

rekt utgå, förslagsanslag.....................................

Inränna läroverk, pedagogi'', seminarier m. m.

S:gr

dragningsstaten.

Summa

Förslag till blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Ersättning för

indragen in- delning m. m.

på förslag.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

675,824

_

_

675,824

_

60,350

—

—

60,350

—

4,000

—

—

4,000

—

78,000

—

—

78,000

—

68,751

—

—

68,751

—

357,373

—

—

—

357,373

—

63,500

—

—

—

63,500

—

6,000

—

—

—

6,000

-

1,313,798

—

—

1,313,798

—

1,599,902

6C)0

1,600,502

2,913,700

—

600

—

2,914,300

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Liit. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens

Nionde huivudtitel.

Kronor.

ö.

Pensionsstaten.

För upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering samt

1,425,000

till fyllnadspensioner, kreditiv............................................................

—

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1890.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10 a.

1

N:o 10 a.

Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, med anledning af två af Kong!. Maj.ts aftåtna propositioner

angående pension å allmänna indragning sstaten åt sergeanten

vid värfvade arméns disciplinkompani C. J. Wel and er

och angående tilläggspension för jägmästaren i Skellefteå

revir O. E. H. Gr allt.

(1 :a U. A.)

l:o. Kong!. Maj:t liar uti en till Riksdagen den 14 februari 1890 Angående

aflåten proposition (n:o 22) föreslagit, att sergeanten vid värfvade arménspension åaiidisciplinkompani

Carl Johan Welander måtte från och med månaden näst dragningsefter

den, då afsked honom beviljades, uppbära en årlig pension af sexhundra8^" dt sef

kronor från allmänna mdragmngsstaten. vårsäde ar
Såsom

af det den kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver ™?n.s disd~.

landtförsvarsärenden inhemtas, hade chefen för värfvade arméns disciplin- c. J.

kompani uti skrifvelse den 9 december sistlidet år anhållit, att pension till klander.

belopp lika med den, som sergeant af lista klass vid armén erhölle, måtte

vid afskedstagande! beviljas sergeanten vid kompaniet Carl Johan Welander,

hvilken vore född den 30 juni 1834 och enligt vederbörligt läkarebetyg lede

af ljumskbråck, kronisk magkatarr och en svårare sjukdom i föreståndarekörteln

samt dessutom vore blind å venstra ögat och i öfrig! till helsan så

försvagad, att han icke kunde bestrida sin tjenstebefattning vid kompaniet;

och hade kompanichefen till stöd för den gjorda ansökningen dessutom framhållit,

att Welander redan öfverskridit den ålder, då underofficer vore skyldigtaga

afsked, att han redan flera år varit urståndsatt att fullgöra den bevakningsskyldighet,

som honom ålåge, så att det öfriga befälet måst beordras

att, utom egen tjenstgöring, jemväl öfvervaka ordningen vid de tillfällen, då

Welander rätteligen skolat till bevakningstjenst kommenderas, samt att förhållandena

med nödvändighet kräfde att före mötestiden innevarande år

en fullt tjenstbar underofficer blefve i Welanders ställe vid kompaniet anstäld.

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 10 a.

Fångvårdsstyrelsen hade uti afgifvet utlåtande upplyst, att Welander,

som tjenstgjort som underofficer vid den s. k. kronoarbetsbataljonen å Karlsborg

och derifrån öfverflyttats till disciplinkompaniet, vore likstäld med underofficer

vid kronoarbetscorpsen, att befälet vid denna corps, som fortfarande uppbud

aflöning från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, icke egde

rätt till pension å allmänna indragningsstaten, men att Riksdagen vid flera

tillfällen beviljat pension åt nämnda personal, då de uppnått den för civila tjensteman

för sådan förmåns åtnjutande i allmänhet föreskrifna lefnads- ochtjensteålder.

Vidare hade statskontoret, hvars yttrande i ärendet infordrats, med tillkännagifvande

att värfvade arméns disciplinkompani icke egde pensionsrätt i

arméns pensionskassa, tillika anfört, att vissa betjente vid fångvårdsanstalterna,

såsom fanjunkare, underofficerare in. fl. vore berättigade till pension vid

uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjensteår, deraf minst 20 år såsom ordinarie

i fångvårdens tjenst; att i afseende ä Welander, som endast uppnått en ålder

af vid pass 56 år och varit något öfver 31 år i statens tjenst, de vilkor,

som i dessa hänseenden stadgats för hans vederlikar vid centralfängelserna,

sålunda icke voro uppfylda; men att statskontoret dock, på grund af läkarebetyget

och chefens för disciplinkompaniet yttrande, ansett sig böra tillstyrka,

att Welander, som å den för disciplinkompaniet faststälda stat åtnjöte årligt

arfvode af 600 kronor jemte portionsersättning in. fl. kontanta löneförmåner

till belopp af 182 kronor, eller tillhopa 782 kronor, måtte berättigas till

pension å allmänna indragningsstaten af 600 kronor.

Departementchefen har vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t

erinrat, att Welander, hvilken å sin anställning vid disciplinkompaniet innehade

fullmagt, icke kunde utan eget begifvande från densamma skiljas, samt

på grund häraf och med stöd af hvad embetsverken anfört, tillstyrkt förslagom

ifrågavarande pensions beviljande.

Då upplyst blifvit att Welander, hvilken såsom sergeant vid värfvade

arméns disciplinkompani ej är berättigad till pension, ännu icke uppnått de

lefnads- och tjensteår som för hans vederlikar vid centralfängelserna fordras

för pensions erhållande, men deremot räknar den ålder och tjenstetid, som i

sådant afseende äro föreskrifna för hans vederlikar vid armén, har utskottet

funnit den af Kongl. Maj it för Welander äskade pensionen skäligen böra

bestämmas till det belopp, 510 kronor, hvarmed pension till sergeant af lista

klass vid armén utgår, och hvilket pensionsbelopp jemväl blifvit af chefen

för omförmälda disciplinkompani föreslaget.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att sergeanten vid värfvade arméns disciplin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10 a.

3

kompani Carl Johan Welander, må från och med månaden

näst efter den, då afsked honom beviljas, uppbära en årlig

pension af 510 kronor från allmänna indragningsstaten.

2:o. Under åberopande af bilagdt protokoll öfver finansärenden för den Angående

21 februari 1890, har Kongl. Maj:t i en samma dag till Riksdagen aflåten^^^j”''

proposition (n:o 33) föreslagit, att jägmästaren i Skellefteå revir Oscar mästaren 0,

Eugéne Hjalmar Grahl måtte från och med månaden näst efter den, under®''H'' Grahl

hvilken afsked från jägmästare^ensten blefve honom beviljadt, å allmänna

indragningsstaten för sin återstående lifstid erhålla, utöfver den pension af 2,250

kronor, hvartill han vore berättigad, en årlig tilläggspension af 750 kronor.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att Grahl, som vore född

den 14 januari 1828, den 8 juli 1850 erhållit förordnande att under den

ordinarie tjensteinnehafvarens tjenstledighet förrätta jägmästaretjensten i Kronobergs

län, den 14 november 1856 förordnats att tills vidare vara öfverjägare

i Vesterbottens län och den 10 december 1869 utnämnts till sin nu innehafvande

befattning såsom jägmästare i Skellefteå revir, att han derjemte

på grund af särskilda förordnanden under tiden från och med år 1873 till

den 1 juli 1888 tjenstgjort såsom skogsinspektör i Vesterbottens distrikt, att

han, enligt hvad ett ansökningen bilagdt läkarebetyg utvisade, lede af kronisk

katarr i mage och luftrör samt fetthjerta och nervsvaghet, samt att jemlikt

kongl. kungörelsen den 29 november 1889 angående vilkoren för åtnjutande

af de från innevarande års början faststälda löneförmåner för tjensteman och

betjente vid skogsstaten, Grahl, som uppnått en lefnadsälder af 62 år och

varit anstäld vid skogsstaten i 391/2 år samt, enligt hvad läkarebetyget gåfve

vid handen, vore sjuklig, egde att efter erhållet afsked såsom pension uppbära

ett belopp af 2,250 kronor.

Till stöd för sin begäran om förhöjning i detta pensionsbelopp hade

Grahl anfört, att hans tjensteverksamhet jemväl omfattat tjenstgöring såsom

skogsinspektör i Vesterbottens distrikt under en tid af 15; 2 är; att han till

följd af under denna ansträngande tjenstgöring ådragen sjuklighet nödgats

för tiden efter den 1 juli 1888 undanbedja sig fortsatt förordnande a nämnda

skogsinspektörstjenst; att han emellertid redan vid afgången från skogsinspektörstjensten

uppnått 60 år och varit i statens tjenst 38 år, deraf 331 2

år såsom ordinarie tjensteinnehafvare; att han sålunda uppfylt de vilkor för

pension såsom öfverjägmästare, hvilka enligt den nya regleringen blifvit faststälda;

samt att han, om ej af i statstjenst ådragen sjuklighet hindrad att fortfarande

tjenstgöra såsom skogsinspektör, väl kunnat på grund af långvarig

tjenstgöring och erfarenhet om skogsförhållandena i distriktet ega förhoppning

att i likhet med sina tjenstekamrater ä Norrbottens och Södra Norrlands di
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 10 a

strikt varda såsom öfverjägmästare Överflyttad å nya staten och derigenom

berättigad till den med sådan befattning förenade pension.

Uti den skrifvelse, hvarmed Grahls ansökning till Kongl. Maj: t öfverlemnats,

hade domänstyrelsen, i betraktande af såväl Grahls uppnådda lefnadsoch

tjensteär som hans nitiska tjensteverksamhet inom skogsstaten, på grund

hvaraf han, derest ej sjukdomshinder mellankommit, gjort sig förtjent att å

den nya staten varda Överflyttad såsom öfverjägmästare, hemstält, att Grahl,

som i egenskap af skogsinspektör åtnjutit, oberäknadt resepenningar, en aflöning

af 3,800 kronor, måtte, i öfverensstämmelse med hvad som enligt

kongl. bref den 28 maj 1886 beviljats öfverjägmästarne 0. J. Gyllencreutz

och S. C. Liden, utöfver den pension af 2,250 kronor, hvartill han vore berättigad,

tilldelas tilläggspension till belopp af 750 kronor årligen, så att han

erhölle en pension af 3,000 kronor om året.

Statskontoret, hvars yttrande i ämnet infordrats, hade funnit med billighet

öfverensstämmande att Grahl erhölle den ifrågasatta förhöjningen i den

honom såsom jägmästare tillkommande pension.

Utskottet, som icke funnit den omtändigheten, att Grahl lärer hafva

haft utsigt att, derest icke sjuklighet mellankommit, vid omregleringen af

skogsstaten, i likhet med andre skogsinspektörer blifva utnämnd till öfverjägmästare,

utgöra något tillräckligt skäl för beviljande af högre pensionsbelopp

än det, hvartill han såsom jägmästare är berättigad, har dock, i betraktande

af Grahls långa och nitiska tjensteverksamhet och derunder ådragna

sjuklighet, ansett någon förhöjning i den honom lagenligt tillkommande pensionen

böra medgifvas; och har utskottet funnit denna förhöjning lämpligen

böra till 250 kronor bestämmas och pensionen sålunda utgå med ett belopp

af 2,500 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj-.ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att jägmästaren i

Skellefteå revir Oscar Eugéne Hjalmar Grahl må från och

med månaden näst efter den, under hvilken afsked från

jägmästaretjensten honom beviljas, å allmänna indragningsstaten

för sin återstående lifstid erhålla utöfver den pension

af 2,250 kronor, hvartill han är berättigad, en årlig

tilläggspension af 250 kronor.

Stockholm den 14 april 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.