Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

1890-02-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:13, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13,

Ank. till Riksd. kansli den 10 febr. 1890, kl. 8 e. in.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker samt angående

vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

(R. A.)

Uti Kong!. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning om de

anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar

och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

samt arbeten för torrläggning af sådana vattensjuka marker, som,

utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd;

och får statsutskottet härmed afgifva utlåtande ej mindre öfver Kongl.

Majits omförmälda förslag än ock öfver de i nedannämnda enskilda motioner

gjorda framställningar i enahanda och dermed sammanhang egande ämnen.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda proposition

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att Riksdagen måtte för

år 1891 bevilja 600.,000 kronor, eller samma belopp, hvarmed detta anslag

utgått sedan år 1888.

Af det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden

den 11 sistlidne januari inhemtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i underdånig skrifvelse af den 22 oktober 1889 afgifvit generalförslag

rörande beloppen af de anslag, som styrelsen ansåge böra af Riksdagen

äskas för år 1891 till understödjande af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten,

samt dervid, beträffande anslaget till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, förmält,

att, ehuru behofvet af statsbidrag för dylika ändamål fortfarande visade sig

mycket stort och hos styrelsen funnes inneliggande flera planer till dylika

arbetsföretag än som kunde med de för innevarande år för ändamålet anvisade

medel bringas till utförande, styrelsen likväl, med hänsyn till de förhöjningar

af ifrågavarande anslag, som under senare åren och senast år 1887 egt rum,

icke ansett sig böra ifrågasätta någon ytterligare förhöjning deraf.

Deremot hafva herr J. N. Biesért i en inom Första Kammaren väckt

motion (n:o 30) och herr E. Olsson i en inom Andra Kammaren väckt

motion (n:o 129) hemstält, att Riksdagen till bidrag för ifrågavarande arbeten

måtte för år 1891 bevilja ett extra anslag af 800,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande anför herr Biesért, att, oaktadt ifrågavarande

anslag, som för åren 1882 och 1883 var bestämdt till 300,000

kronor och sedermera höjdes för åren 1884 och 1885 till 400,000

kronor samt för åren 1886 och 1887 till 500,000 kronor, allt årligen, för

hvartdera af åren 1888 och 1889 utgjorde 600,000 kronor, q vall ägo dock efter

fördelning af 1884 års fond förslag till vägbyggnader, för hvilka anslagsökts,

men till hvilkas understödjande fonden ej klimat tillgång, hvilkas genom
-

förande beräknats kosta..................................................................... kr. 1,500,000.

Motsvarande balans efter fördelning af 1885 års fond

utgjorde................................................................................................... » 1,960,000,

efter fördelning af 1886 års fond................................................... » 2,310,000,

efter fördelning af 1887 års fond................................................... » 2,500,000,

efter fördelning af 1888 års fond................................................... » 2,285,000,

och efter fördelning af 1889 års fond .......................................... » 2,526,000;

samt beräknas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen komma att

efter fördelning af 1890 års fond, likaledes 600,000 kronor,

utgöra.....................................................i................................................ » 2,571,000, ,

allt i runda tal. (

, .. . _ .. „ ___ >

Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1889 sålunda

fördelats, att till sammanlagdt 48 arbeten med en väglängd af 349,941 kilo
-

)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

3

meter och en beräknad kostnad af 915,457 kronor anslag beviljats till följande

belopp för företag inom rredannämnda län, nemligen:

inom Kristianstads län.......................................... kr. 29,000

» Hallands » .......................................... » 33,700

» Göteborgs och Bohus län ........................ » 20,900

» Elfsborgs » » 46,700

» Vermlands » » 63,600

» Östergötlands » » 25,400

» Jönköpings » » 42,700

» Södermanlands » » 38,300

» Kopparbergs » » 33,100

» Gefleborgs » » 29,500

» Yesternorrlands » » 74,900

» Jemtlands » » 35,300

» Yesterbottens » » 66,900

» Norrbottens » » 60,000

Summa kr. 600,000.

Beträffande fördelningen af vägbyggnadsfonden för innevarande år

1890 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att till sammanlagdt

43 arbeten inom 18 olika län och med en väglängd af 322,493 kilometer samt

beräknade till en kostnad af 908,941 kronor måtte anvisas 600,000 kronor.

Anslag hafva begärts, men ej ännu kunnat af styrelsen föreslås till

utförande af vägarbeten, för hvilka, enligt granskade förslag, kostnaden be
-

räknats till....................................................................................... kr. 1,742,254: —

hvartill kommer kostnaden för sådana vägföretag, till

hvilka understöd begärts, men för hvilka arbetsplanerna

ännu ej kunnat af styrelsen granskas ........................... » 829,160: —

kostnaden för väg- och arbetsplaner, som efter fördelningen

af fonden för år 1889 hos styrelsen qvarligga, utgör

således....................................................................................... kr. 2,571,414: —

Då den af herr Biesért omförmälda balansen icke, sedan detta anslag

höjdes till sitt nuvarande belopp, i afsevärd grad tillväxt, samt motionärerna

i öfrigt ej anfört andra skäl för anslagets höjning än dem, som androgos i

en af herr E. Olsson vid 1889 års riksdag väckt motion, men då ej tillvunno

sig Riksdagens bifall, har utskottet funnit sig icke böra tillstyrka att

höja anslaget utöfver det belopp, hvarmed det under de sista åren utgått,

och detta så mycket hellre som hvarken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ifrågasatt eller Kongl. Maj:t föreslagit en höjning af förevarande anslag,

hvilket på en jemförelsevis kort tid betydligt ökats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen mä, med bifall till Kong! Maj:ts förslag

och utan afseende å herr J. N. Biesérts och herr E. Olssons

motioner, för år 1891 såsom bidrag för anläggning af nya

samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar anvisa ett belopp af 600,000 kronor.

B. Bro- oeli hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

2:o.

Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder har Kong!. Maj:t föreslagit, att Riksdagen

måtte för år 1891 anvisa 150,000 kronor.

Detta anslag har för åren 1883—1890 beviljats till belopp af 100,000

kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

redan i sin underdåniga skrifvelse den 6 november 1888 angående behofvet

af anslag till allmänna arbeten under innevarande år hemstält, att nämnda

belopp måtte höjas till 150,000 kronor, men att Kongl. Maj: t vid föredragning

af berörda skrifvelse den 12 januari 1889 ansett fullt giltig anledning

icke förefinnas att för det dåvarande vidtaga någon förhöjning af detta

anslag.

De skäl, styrelsen anförde för den ifrågasatta höjningen, voro hufvudsakligen,

att de för nu ifrågavarande ändamål anvisade medel under senaste

åren företrädesvis anlitats för åstadkommande af ansenliga brobyggnader

öfver vattendrag, der den växande trafiken icke längre kunde vara betjenad

med förut befintliga färjeleder, hvaremot bidrag till hamnbyggnader vid fiskelägen

i mindre mån ifrågakomma; men att den stora betydelsen af sådana

hamnar för de delar af landet, der hafsfisket utgjorde den förnämsta näringen,

ovilkorligen kräfde understöd såväl till utvidgning af en del hamnar som

ock till iståndsättande af andra, hvilka blifvit af storm skadade, hvarjemte

styrelsen framhöll, att jemväl statsbidrag till upprensning af allmänna farleder

vore ifrågasatta.

Med förmälan att någon förändring i de sålunda åberopade förhållandena

icke inträda utan att snarare ytterligare anspråk på statsbidrag för upprensning

af farleder framstäf, har styrelsen förnyat sin hemställan, att anslaget

måtte höjas till 150,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

5

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att af de fem företag, mellan

Indika väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit att 1890 års anslag måtte

fördelas, två brobyggnadsföretag icke kunde, af brist på medel, för innevarande

år ifrågakomma till högre understöd än tillsammans 57,600 kronor,

oaktadt de understödsbelopp, som enligt vanliga grunder borde dem tillkomma,

uppginge sammanlagdt till mer än 136,500 kronor; att till följd deraf ensamt

för dessa båda företag för ett följande år anspråk på ytterligare statsbidrag

torde ifrågakomma till ett belopp af närmare 79,000 kronor; att härtill

komme att, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti berörda ärende

upplyst, hos styrelsen funnes inneliggande ansökningar om understöd till två

andra betydliga brobyggnadsföretag; samt att det med sannolikhet kunde

antagas, att ytterligare ansökningar om understöd under innevarande års

lopp komme att göras.

Härjemte har utskottet inhemtat, att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkommit ansökningar om anslag till andra arbeten än de fem ofvan

omförmälda med en beräknad kostnad af sammanlagdt 279,800 kronor.

Då de för anslagets ökning till 150,000 kronor anförda skäl synas

utskottet i hög grad beaktansvärda, samt, såsom statsrådet och chefen för

civildepartementet erinrat, genom en förhöjning af ifrågavarande anslag medel

skulle beredas att, mer än hittills kunnat ske, tillgodose kustbefolkningens

behof af nya eller förbättrade hamnanläggningar, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kong! Maj:ts förslag,

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder för år

1891 anvisa 150,000 kronor.

C. Frostminskningsföretag.

3:o.

Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af

torrläggning utaf sådana -vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel

odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

äskat anvisande för år 1891 af 50,000 kronor.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 164) har herr J. Andersson

i Baggböle, enär orsaken dertill, att förevarande anslag så föga anlitades,

vore att söka deri, att anslaget finge utgöra högst en tredjedel af den beräknade

kostnaden för torrläggningsföretaget, hemstält, att berörda vilkor

måtte så förändras, att anslaget komme att utgöra högst hälften af den be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

räknade kostnaden för torrläggningsföretaget, hvarjemte herr Andersson,

under förutsättning af bifall till detta sitt förslag, yrkat, att ifrågavarande

anslag måtte för år 1891 höjas till 100,000 kronor. Härförutom har herr

A. Andersson i Hakarp i motion (n:o Ilo) inom Andra Kammaren förnyat

sitt vid sist hållne riksdag framstälda, då ej bifallna förslag om sådan ändring

i vilkoren för åtnjutande af berörda statsanslag, att anslaget måtte beviljas

att utgå med hälften af kostnaderna för torrläggningsarbetena efter hittills

bestämda grunder.

I anledning af herr A. Anderssons vid 1889 års riksdag i detta ämne

väckta motion yttrade statsutskottet, till hvilket motionen hänvisats, bland

annat följande:

»Enligt utskottets åsigt är det, beträffande sådana, omedelbart gagn

ej afseende arbeten som torrläggning af icke med fördel odlingsbar mark,

för erhållande af någon visshet derom, att anslaget användes till sitt egentliga

ändamål och att arbetet, sedan det utförts, behörigen underhålles, nödvändigt,

att anslagsbeloppet ej tilltages högre än att den andel i kostnaden,

den enskilde understödstagaren får vidkännas, blifver tillräcklig för att utvisa

ett verkligen befintligt och noggrant pröfvadt intresse å hans sida. Det

torde vara på hänsynen härtill, det nu gällande stadgandet om proportionen

mellan statsbidraget och intressentens egen kostnad stöder sig, och utskottet

har ej ansett giltiga skäl förefinnas att tillstyrka rubbning härutinnan».

Då hvad 1889 års Riksdags statsutskott i frågan anfört synes utskottet

fortfarande ega full giltighet, får utskottet, som af statsrådsprotokollet inhemtat,

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett anledning icke förefinnas att nu

ifrågasätta någon förhöjning af detta anslag, hemställa:

a) att herrar J. Anderssons och A. Anderssons ofvan

omförmälda motioner icke måtte vinna Riksdagens bifall;

samt

b) att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

för understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprida

frostskador öfver omgifvande nejd, för år 1891 anvisa

50,000 kronor.

4:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af dehär ofvan

omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena utföras

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

7

enligt faststälda planer, får utskottet, under förutsättning af bifall till livad

utskottet under punkt 3:o inom. a) här ofvan hemstält, nu hemställa,

att de allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka finnas

intagna i Riksdagens skrivelser till Konungen den 27

april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883 (n:o 67) och den

7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande skola blifva gällande.

5:o.

Öfver två inom Andra Kammaren väckta motioner, n:o 71 af herr

G. G. Bergendahl och n:o 183 af herr M. Andersson i Kölbult, angående

ändring i vilkoren för lån ur odling slånefond en, kommer utskottet att framdeles

afgifva yttrande; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 10 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

Sammandrag af de uti statsutskottets utlåtande n:o 13 tillstyrkta statsbidrag

för vägauläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommuuikationer samt torrläggning af vattensjuka marker.

—

.

Anslag.

A. Väg anlag g ning ar och vågförbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omlägg-

Kronor.

ö.

ning af backiga eller eljest mindre goda vägar.....................

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och mindre hamn-

600,000

byggnader samt upprensning af åar och farleder ..................

C. Fr ostminskning sföretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf sådana vatten- sjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprida

frostskador öfver omgifvande nejd .............................................

150,000

50,000

—

Summa kronor

800,000

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:61 Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning a s. 6 i texten