Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majt:s proposition angående befrielse för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född von Schwerin, från erläggande af stämpelafgift vid lagfart å fideikommissegendomen Borkhult med Gobo och underlydande hemman.

1890-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:16, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majt:s proposition angående befrielse för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född von Schwerin, från erläggande af stämpelafgift vid lagfart å fideikommissegendomen Borkhult med Gobo och underlydande hemman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Biksd. kansli den 11 febr. 1890, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majt:s proposition angående befrielse

för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen

S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell,

född von Schwerin, från erläggande af stämpelafgift vid

lagfart å fideikommissegendomen Borkhult med Gobo och

underlydande hemman. (I. A.)

Aflidne justitieombudsmannen S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina

Theorell, född von Schwerin, hvilken genom Kongl. Maj:ts dom den 20

december 1880 fått sig tillerkänd fideikommissrätten till det så kallade

Burenschöld-Schwerinska fideikommisset Borkhult med Gobo och underlydande

egendomar i Östergötlands län, afled den 29 juli 1881, efterlemnande

såsom närmaste arfvingar sönerna vice kollegan Johan Henrik

Theorell, före detta kaptenen Carl Fredrik Theorell och å utrikes ort

vistande Bror Martin Otto Theorell samt dottern Eva Magdalena Margareta

Theorell. Af den efter enkan Theorell upprättade bouppteckning inhemtas,

att tillgångarne i boet, fideikommisset oräknadt, utgjort allenast

2,583 kronor 35 öre, under det att skulderna, förutom i fideikommisset

intecknad gäld, uppgått till 40,763 kronor 77 öre.

I fråga om sin qvarlåtenskap, med inbegrepp jemväl af fideikommissets

afkastning under fardagsåret, hade enkan Theorell, genom testamente

den 8 juni 1880 med dertill den 4 januari 1881 gjordt tillägg,

förordnat, bland annat, att hennes söner Johan Henrik Theorell och Carl

Fredrik Theorell skulle vara uteslutna från all delaktighet i arfvet

efter henne.

Då hvarken enkan Theorell i lifstiden eller hennes sterbhus, hvilket

Bill. till Rilcsd. Prof. 1890. 4 Samt, 1 Afd. 12 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

senare innehaft fideikommisset från dödsfallet till fardagen den 14 mars

1883, å enkan Theorells fång deraf i behörig ordning sökt lagfart, instämde

vederbörande allmänna åklagare ofvanbemälde sterbhusdelegare

till 1885 års lagtima vinterting med Skärkinds härad, under yrkande,

att häradsrätten måtte genom vite tillhålla sterbhusdelegarne att lagfara

med egendomarne. Med anledning häraf och under åberopande af stadgande^

i § 1 mom. 2 samt § 3 i kongl. förordningen angående lagfart

å fång till fast egendom den 16 juni 1875 föreläde häradsrätten genom

utslag den 24 mars 1885 bemälde sterbhusdelegare att sist å 1885 års

lagtima hösteting i häradet, vid vite af 500 kronor, fullgöra sitt åliggande

i omförmälda hänseende. Öfver detta utslag besvärade sig Johan

Henrik Theorell hos Kongl. Maj:ts och rikets Göta hofrätt, som, enär

ostridigt vore, att Johan Henrik Theorell genom testamente uteslutits

från all delaktighet i qvarlåtenskapen efter sin moder, samt Johan Henrik

Theorell vid sådant förhållande icke vore pligtig att ombestyra lagfart

å den sistnämndas fång till ifrågavarande fideikommissegendomar, genom

utslag den 26 oktober 1885, med upphäfvande af häradsrättens utslag,

såvidt det rörde Johan Henrik Theorell, ogillade allmänna åklagarens

mot honom förda talan. Hofrättens berörda utslag, öfver hvilket åklagaren

anförde besvär, blef af Kongl. Maj:t genom utslag den 9 september

1886 faststäldt. Till 1887 års lagtima vinterting med Skärkinds härad

instämde derefter åklagaren Carl Fredrik Theorell och Bror Martin Otto

Theorell samt Eva Magdalena Margareta Theorell, mot hvilka häradsrättens

utslag vunnit laga kraft, med yrkande att de måtte fällas till

utgifvande af det försutna vitet samt vid nytt vite föreläggas att fullgöra

sitt omförmälda åliggande; och sedan åklagaren, enär laga ombud

för å utrikes ort vistande Bror Martin Otto Theorell ické kunnat anträffas,

afstått från sin mot den sistnämnde förda talan, fälde häradsrätten

genom utslag den 30 november 1887 Carl Fredrik Theorell och

Eva Magdalena Margareta Theorell att utgifva det försutna vitet, 500

kronor, samt förpligtade dem att, vid förhöjdt vite af 1,000 kronor, sist

å näst derefter i häradet infallande lagtima vinterting i behörig ordning

söka lagfart å ifrågavarande fideikommissegendomar. Detta utslag vann

laga kraft. .

I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hade derpå Carl Fredrik lheorell

och Eva Magdalena Margareta Theorell anhållit, att Kongl. Maj:t måtte

af nåd befria sökandena från utgifvande af ofvan omförmälda, dem

ådömda vite äfvensom från skyldighet att gälda den stämpelafgift, som

de för lagfart med ifrågavarande egendomar vore skyldige erlägga.

Till stöd för sin anhållan anförde sökandena, att då, såsom naturligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

3

vore, det icke obetydliga skuldbelopp, som af enkan Theorell efterlemnats,

icke kunnat med inkomsterna under fardagsåret till fullo gäldas,

Eva Magdalena Margareta Theorell lika litet som Carl Fredrik Theorell,

hvilken varit utesluten från delaktighet i arfvet efter modren, haft någon

inkomst från fideikommisset; att Eva Magdalena Margareta Theorell,

efter erhållen del af häradsrättens ofvanberörda utslag den 24 mars

1885, sökt att, såvidt i hennes förmåga stod, anskaffa medel till fideikommissbrefvets

stämpelbeläggning och dervid medelst pantförskrifning

af sitt lösörebo lyckats upplåna en summa af 1,500 kronor, som jemte

ett såsom gåfva erhållet belopp af 250 kronor blifvit, på sätt ett af

domhafvande!! i Skärkinds härad utfärdadt, ansökningen bilagdt qvitto

äfven utvisade, till bemälde domhafvande öfverlemnaclt för att gå i afräkning

på det belopp, 4,567 kronor 20 öre, som erfordrades för stämpelbeläggningen,

men efter bemälde domhafvandes död af henne åter uppburits

och användts för återlösande af det pantförskrifna lösöreboet; att

Carl Fredrik Theorell, som år 1878 afträdt sin egendom till konkurs,

deri oprioriterade borgenärer icke erhållit någon utdelning, sedan dess

hvarken genom arf eller annorledes fått någon tillgång — varande vid

ansökningen fogadt ett af ordföranden i Yxnerums sockens kommunalnämnd

F. Kärnell samt komministern J. Andersson den 4 november 1887

meddeladt intyg, att Carl Fredrik Theorell då saknade alla tillgångar;

att Eva Magdalena Margareta Theorell vore sextio år gammal och

oförmögen att genom arbete bereda sig ett nödtorftigt uppehälle, hvarför

det vore i alla afseenden. för henne omöjligt att anskaffa det för

stämpelbeläggningen och vitets gäldande erforderliga belopp, utan skulle

hon för aftjenande af det redan ådömda vitet samt de ytterligare viten,

som kunde blifva henne för ifrågavarande uraktlåtenhet ådömda, nödgas

tillbringa sin återstående lifstid i fängelse; samt att, hvad beträffade Carl

Fredrik Theorell, samma skäl för befrielse från lagfartsskyldigheten

borde få gälla för honom som för hans broder Johan Henrik Theorell.

I infordradt utlåtande hade statskontoret anfört, att enär anledning

ej syntes vara att antaga, att sökandena, åtminstone för den närmaste

tiden, skulle kunna fullgöra sitt åliggande att lagfara med egendomarne

och de sålunda torde komma att förpligta utgifva det förhöjda vite,

hvarvid dem redan förelagts att lagfara, och de ytterligare viten, som

kunde dem föreläggas; samt då, vare sig Kongl. Maj:t befriade sökandena

från vitenas utgifvande eller ej, sökandena i allt fall ej, derest icke

någon oförutsedd ändring i deras ekonomiska ställning skulle inträffa,

kunde föranstalta om lagfart å enkan Theorells fång, till följd hvaraf,

och då Bror Martin Otto Theorell, såsom varande å aflägse utrikes ort,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

ej torde ombestyra lagfarten, den nye fideikommissarie!! skulle hindras

från erhållande af lagfart, statskontoret ansåge sådana omständigheter

föreligga, att statskontoret funne sig böra tillstyrka befrielse för sökandena

från erläggande af den stämpelafgift, som för lagfarande af ifrågavarande

fång eljest skolat ifrågakomma.

Med afseende å hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t, som på

högsta domstolens tillstyrkan, genom utslag den 5 april 1889 af nåd

förskonat sökandena från utgifvande af det dem ådömda vitet, i en den

20 december samma år aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

af kamrarne öfverlemnad proposition (n:o 12) föreslagit Riksdagen

att medgifva, att enkan Theorells sterbhusdelegare må befrias från skyldigheten

att vid lagfart å ifrågavarande fideikommissegendomar förse

fideikommissbrefvet med stämpel.

Om än i omförmälda fall ömmande omständigheter må föreligga,

på grund af hvilka skyldigheten att bekosta ifrågavarande lagfart skulle,

hvad beträffar dem bland förenämnda sterbhusdelegare, hvilka icke

kommit i åtnjutande af fideikommisset, kunna anses böra efterskänkas,

har utskottet dock funnit betänkligt att inslå på den väg, hvartill ett

bifall till Kongl. Maj:ts föreliggande proposition skulle leda. Likartade

förhållanden, då den, som förvärfvat fast egendom, måste för lagfart af

eget fång ombestyra att föregående egares åtkomst till fastigheten varder

i vederbörlig ordning lagfaren, torde nemligen vid egendomars öfvergång

från en till annan persons ego ofta förekomma och ej blott göra

sig gällande vid fideikommisstillträden. Den i allmänna lagen stadgade

ordningen om fast egendoms behöriga lagfart synes emellertid böra så

ovilkorligt vidhållas, att undantag derifrån icke bör medgifvas. Med afseende

härå och då, hvad särskildt den nu ifrågavarande lagfarten

beträffar, den förekomna åtgärden, hvarigenom en fideikommisstillträdare

beredts tillfälle att lagligen kunna undandraga säg fullgörandet af föregående

fideikommissaries skyldighet att lagfara sitt fång, ådragit sig

utskottets uppmärksamhet, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o W.

5

Reservationer

af herrar C. E. Casparsson, E. V. R. L. Königsfeldt, O. W. Odelberg,

grefve E. C. A. Piper och C. W. von Schulzenheim, hvilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ofvannäranda framställning.

Herrar friherre B. A. Leijonliufvud, H. P. P. Tamm och F. Boström

hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af förestående

ärende.

Bill. till Rilesd. Prof. 1890. 4 Samt.

1 Afd. VJ Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:38 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen S. L. Theorells e a1 i texten