Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af 1, 6 och 9 §§ i lagen angående lindring i rustningsoch rotering sbesvär en den 5 juni 1885 äfvensom inom riksdagen väckta förslag i samma ämne.

1890-02-24 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:26, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af 1, 6 och 9 §§ i lagen angående lindring i rustningsoch rotering sbesvär en den 5 juni 1885 äfvensom inom riksdagen väckta förslag i samma ämne.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

il

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 25 febr. 1890, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad

lydelse af 1, 6 och 9 §§ i lagen angående lindring i rustnings-

och rotering sbesvär en den 5 juni 1885 äfvensom inom

riksdagen väckta förslag i samma ämne.

(I. A.)

Under förmälan att Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta proposition

med förslag till ändring i åtskilliga delar af värnpligtslagen, afseende,

jemte annat, ''Utsträckning af beväringsåldern och ökning af de värnpligtiges

öfningsskyldighet, har Kongl. Maj:t, för att samtidigt bereda

lättnad i de på viss jord hyflande besvär, som utgöras till försvarsverket,

uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 5) af den 11 januari innevarande

år föreslagit Riksdagen att, för den händelse Riksdagen godkände

den i förstnämnda proposition gjorda framställning om ändring af 1, 3, 6,

27 och 52 §§ af ifrågavarande lag, jemväl besluta, att 1 och 6 §§ i lagen

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885 skulle

erhålla följande förändrade lydelse, att från och med år 1891 tillämpas:

§ 1-

I rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega rum med fyrtio

procent af dessa besvärs uppskattade värde, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll eller

rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A. Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring med

fyrtio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant samma

värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller rote, som

är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles, lindringen skall

utgöra fyrtio procent af allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde ä

rustningen eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet

skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan

lindring, som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B. Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar

vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshåll.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här ofvan

i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall lindring

tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd med fyrtio

procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda belopp, men

rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd, endast med fyrtio procent

af det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger

understödet; och kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp

med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke

att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta värde

å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan

är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet,

men skulle denna skilnad vara lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller

roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

13

C. Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och

vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall och

efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående effektiva rusthåll

och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteri jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är stadgadt,

skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas

med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är denna skilnad

lika stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

3: o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet,

der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse

med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är stadgadt.

Och har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen, att § 9 i omförmälda

lag måtte erhålla följande förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar inom

Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande de

till Elfsborgs regemente hörande rotar.

Statsutskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition

blifvit öfverlemnad har i sammanhang med densamma behandlat jemväl

nedanmämnda, inom Riksdagens Andra Kammare väckta och till utskottet

remitterade förslag i hvad de afse lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

nemligen:

af herr Hans Andersson i Nöbbelöf, med hvilken herr J. Bengtsson

instämt, och som (i motion n:o 3) hemstält, att Riksdagen måtte besluta:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

att från och med 1891 nedsättning skulle ytterligare ega rum med

tjugu procent af den å viss jord före 1885 års afskrifning utförda, i kronans

jordeböcker och räkenskaper upptagna, grundskatt att verkställas efter

samma grunder och bestämmelser, som funnes stadgade i kongl. kungörelsen

af den 5 juni 1885, angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter;

att från och med 1891 ytterligare tjugu procent lindring i rustnings-

och roteringsbesvären, efter de värden som för hela kostnaden af

dessa besvär blefve år 1885 af Riksdagen godkända, skulle komma alla rustnings-

och roteringsskyldige till godo efter enahanda grunder och bestämmelser,

som funnes i lagen af den 5 juni 1885, angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären; och

att minska beräkningen af inkomsten af grundskatter för år 1891

med det belopp, som motsvarade tjugu procent ytterligare nedsättning deraf,

och under fjerde och femte hufvud titlarna anvisa det anslag, som erfordrades

till ytterligare lindring af tjugu procent utaf rustnings- och roteringsbesvären;

af herr L. Pålsson (motion n:o 33) med förslag,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes för nästa års Riksdag framlägga förslag till sådan skatteändring

inom landet, att återstående 70 procent af grundskatterna samt

rustnings- och roteringsbesvären successivt under viss bestämd tid och på

vissa vilkor helt och hållet blefve afskrida, samt i stället, när så behöfdes,

införande af en statsskatt, lika för alla beskattningsföremål, efter fastighetsvärde

eller årsinkomst;

af herr J. Eliasson, med hvilken herr A. KM berg m. fl. förenat sig

(motion n:o 45) och som föreslagit, det Riksdagen måtte besluta,

att, från och med år 1891, den nedsättning i de på viss jord hvilande

grundskatter, som stadgades i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885, förändras

från 30 till 50 procent; och

att, äfven frän och med år 1891, den i lagen den 5 juni 1885 bestämda

lindring i rustnings- och roteringsskyldigheten ökas från 30 till 50

procent; samt

att bevilja erforderligt anslag för detta ändamål;

af herr A. P. Danielson m. fl. (motion n:o 175), som föreslagit, att

Riksdagen ville besluta:

att från och med 1891 nedsättning skulle ytterligare ega rum med

20 procent af den å viss jord före 1885 års afskrifning utförda, i kronans

jordeböcker och räkenskaper upptagna grundskatt, likaså för egare af skattefrälsehemman

och de hemman i Sala bergslag, hvarå förr utgått grufvedrängshjelp,

att verkställas efter samma grunder och bestämmelser, som fun
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

15

nes stadgade i kongl. kungörelsen af den 5 juni 1885, angående nedsättning

i de på viss jord hyllande grundskatter samt sedermera tillkomna bestämmelser;

att från och med 1891 ytterligare 20 procent lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, efter de värden som för hela kostnaden af dessa besvär

blefvo. 1885 af Riksdagen godkända, skulle komma alla rustnings- och

roteringsskyldige till godo efter enahanda grunder och bestämmelser, som

funnes i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären;

och

att minska beräkningen af inkomsten af grundskatter för 1891 med

det belopp, som motsvarade 20 procent ytterligare nedsättning deraf, och

under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det anslag, som erfordrades till

ytterligare lindring af 20 procent af rustnings- och roteringsbesvären, samt

den förändring af lydelsen i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i

rustnings- och roteringsbesvären, som kunde genom bifall till här ofvan framstälda

yrkanden föranledas;

samt af herr J. Anderson i Tenhult (motion n:o 154) med hemställan,

att Riksdagen, till godtgörande af hvad vederbörande för innevarande

och nästa år få utgöra utöfver den vid indelningsverkets tillkomst åtagna

rustnings- och roteringsskyldigheten, ville anvisa ett förslagsanslag af 1,500,000

kronor för innevarande år och ett lika belopp för år 1891.

Af enahanda skäl, som föranledt utskottet att i ett denna dag afgifvet,

utlåtande angående nedsättning i de å viss jord hvilande grundskatter göra

hemställan om en fortsatt afskrifning med tjugu procent å berörda skatter,

har utskottet ansett sig böra föreslå en ytterligare lindring i rustnings- och

roteringsbesvären; och har utskottet på de grunder, som åberopats beträffande

grundskatterna, funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts proposition

i förevarande ämne under det förbehåll, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären

icke må göras beroende af Riksdagens beslut om ökad värnpligt

samt med den utsträckning i skattelindringen, att densamma må bestämmas

till tjugu procent af nämnda besvär, hvarjemte utskottet förestält sig

att Riksdagens bifall till lindring i rustnings- och roteringsbesvären må tydligen

göras beroende af att motsvarande nedsättning beredes i grundskatterna.

Då Riksdagen sålunda i hufvudsak ansett sig böra tillstyrka bifall till

de i herrar Hans Anderssons, J. Eliassons och A. P. Banielsons m. flis i

förenämnda motioner framstälda förslag om lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

har utskottet deremot icke funnit sig för närvarande böra biträda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

herr L. Poissons i ofvan anförda motion väckta förslag om beslut i syfte af

en fullständig afskrifning af dessa besvär. Likaledes bär utskottet icke trott

sig böra förorda bifall till herr J. Andersons omförmälda motion om anslag

af 1,500,000 kronor för hvardera af åren 1890 och 1891 till godtgörande

af hvad för samma år skulle komma att utgöras utöfver den vid indelningsverkets

tillkomst åtagna rustnings- och roteringsskyldigheten, enär redan

genom den nu ifrågasatta nedsättningen till femtio procent af dessa besvär

ett betydelsefullt steg komme att tagas i afseende å denna skattereform och,

enligt utskottets förmenande, förslag till skattereformens fullständiga genomförande,

så väl hvad rustnings- och roteringsbesvär, som grundskatter beträffar,

torde vara att inom den närmaste framtiden emotse.

Enär Kongl. Maj:t, enligt hvad statsrådsprotokollet till förevarande

proposition n:o 5 upplyser, den 4 juli 1889 förordnat, att den staden Göteborg

tillagda förmån att till vissa uppgifna arbeten och uppdrag få använda

de för Säfvedals härads 44 rotehåll uppsatta, till Elfsborgs regemente hörande

soldater skulle utan ersättning till staden från och med den 1 januari 1890

upphöra att vara gällande och nämnda rotar i följd deraf från och med

sagda tid indragas till kronan, torde, på sätt Kongl. Maj:t, nu jemväl i

samma proposition föreslagit, allt hvad 9 § i lagen angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären den 5 juni 1885 innehåller om staden Göteborgs

rättighet till ifrågavarande rotar böra ur densamma uteslutas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, som framdeles

under riksdagen kommer att i utlåtanden angående utgifterna under riksstatens

fjerde och femte hufvudtitlar göra de ytterligare framställningar,

hvartill Riksdagens beslut i förevarande frågor må befinnas föranleda, hemställa

:

A. att Riksdagen, oberoende af det beslut, Riksdagen

kan komma att fatta med anledning af Kongl. Maj:ts till

Riksdagen afgifna förslag om ändring i vissa delar af

värnpligtslagen den 5 juni 1885, må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i herrar H. Anderssons, J. Eliassons

och A. P. Danielsons m. flis ofvannämnda motioner

föreslagits, på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen beslutar, under förutsättning

af motsvarande nedsättning i de å viss jord hvilande

grundskatter,

att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären den 5 juni 1885 skola erhålla följande

förändrade lydelse att från och med år 1891 tillämpas:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 1V/o 26.

17

§ !•

I rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega

rum med femtio procent af dessa besvärs uppskattade

värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda

bestämmelser och undantag, som här nedan i denna lag

omförmälas.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A. Beträffande efektiva rusthåll och rotar.

Kusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller

lindring med femtio procent af fulla värdet å rustningen

eller roteringen, sådant samma värde i § 2 mom. a) blifvit

bestämdt, hvaremot för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande

af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

lindringen skall utgöra femtio procent af allenast det

belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller

roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet

skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga

besvärets värde, sådan lindring som i denna lag afses,

icke ifrågakomma.

K. Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet,

vakanta rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll

och rotar vid båtsmcmshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl

af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är lika stor

med eller större än det. här ofvan i § 2 mom. a) bestämda

värde ä rustningen eller roteringen, skall lindring tillgodokomma

rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd

Bill. titt lliksd. Prof. 1890. 4 Sami 1 Afd. 17 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 2G.

med femtio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters

sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som

är i åtnjutande af understöd, endast med femtio procent

af det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af

berörda afgifter öfverstiger understödet; och kommer alltså,

der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger

afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga,

icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl

af trosspassevolansafgiften, då sådan- utgår, är lägre än

det i § 2 mom. a) satta värde å rustningen eller roteringen,

skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är

stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda

värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad

vara lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i

rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att ega

rum.

C. Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet

och vakanta rusthåll vid infanteriet.

ko) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor

med det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall

lindring tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall och

efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än

det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall den

lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt skolat

tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,

men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda

lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon

lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag icke

att ega rum.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

19

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

äfven för beklädnad, remtyg och beväpning, är större än

det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall öfverskottet

tilläggas värdet å hela rustnings- eller roteringsbesväret

och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet

eller roten i öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar är stadgadt;

B. att Riksdagen, på sätt af Kongl. Maj:t föreslagits,

må besluta, att § 9 i lagen angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären den 5 juni 1885 skall erhålla följande

förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna

rotar inom Säfvedals härad skall gälla hvad här

ofvan blifvit stadgadt beträffande de till Elfsborgs regemente

hörande rotar;

C. l:o) att herr L. Pålssons ofvan omförmälda motion,

i hvad den afser afskrifning af rustnings- och roteringsbesvären,

icke må af Riksdagen bifallas; och

2:o) att herr J. Anderssons förenämnda motion icke

heller må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 24 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Reservationer:

af herrar friherre B. A. Leyonhvfmd, F. Boström, V. N. Ekenman

och K. Bohnstedt;

vid punkten A:

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, E. V. B. L. Königsfeldt,

O. V. Odelberg, grefve E. C. A. Piper, P. J. von Ehrenheim och B.

G. von Hedenberg, hvilka yrkat, att utskottets hemställan i denna punkt

måtte erhålla följande lydelse:

»att Riksdagen, för den händelse att kamrarne fatta

sammanstämmande beslut med anledning af Kongl. Maj.ts

hos riksdagen gjorda framställning om ändring af 1, 3, 6,

27 och 52 §§ i värnpligtslagen den 5 juni 1885, inä, med

afsteg å herrar H. Anderssons, L. Pålssons, J. Eliassons

och A. P. Danielssons m. fl., ofvannämnda motioner,

under förutsättning af motsvarande nedsättning i de å

viss jord hvilande grundskatter, besluta,

att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären den 5 juni 1885 skola erhålla

följande förändrade lydelse att från och med 1891 tilllämpas

:

§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega rum

med fyrtio procent af dessa besvärs uppskattade värde, på

sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A. Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller

lindring med fyrtio procent af fulla värdet å rustningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26. . 21

eller regeringen, sådant samma värde i § 2 mom. a) bl invit

bestämdt, hvaremot för rusthåll eller rote, som är i

åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

lindringen skall utgöra fyrtio procent af allenast det belopp,

hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen

öfverstiger understödet; kunnande, der understödet

skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets

värde, sådan lindring som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B. Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet,

vakanta rotar vid infanteriet samt vakanta

rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl

af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är lika stor

med eller större än det här ofvan i § 2 mom. a) bestämda

värde å rustningen eller roteringen, skall lindring tillgodokomma

rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd

med fyrtio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters

sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som

är i åtnjutande af understöd, endast med fyrtio procent

af det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af

berörda afgifter öfverstiger understödet; och kommer

alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller

öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är

fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl

af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är lägre än

det i § 2 mom. a) satta värde å rustningen eller roteringen,

skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan

är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet, eller roten, om

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan

nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna

skilnad vara lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad

i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

Bih. till liiksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 17 Käft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

C. Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet

och vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor

med det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall

lindring tillgodokomina rusthåll eller rote i de fall och

efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än

det i § 2 mom. h) eller c) bestämda värde, skall den lindring,

som, enligt hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma

rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,

men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda

lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon

lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag icke

att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

äfven för beklädnad, remtyg och beväpning, är större än

det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall öfverskottet

tilläggas värdet å hela rustnings- eller roteringsbesväret

och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet

eller roten i öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar är stadgadt»;

af herr 11. P. P. Tamm: (se reservation vid utskottets utlåtande

n:o 25);

af herrar S. Nilsson och A. Persson mot vissa delar af motiveringen;

vid punkten C. Do:

af herr J. Anderson.

Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1890:40 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående nedsättning i de på viss jord åvilande grundskatter m. m. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1890:41 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majt:s proposition angående ändrad lydelse af 1, 6 och 9 §§ i lagen angående lindring i rustningsoch rotering sb s. 9 i texten