Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skattelindring för de skatteköpta s. k. halländska kyrkohemmanen.

1890-03-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:31, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skattelindring för de skatteköpta s. k. halländska kyrkohemmanen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

N:o 31.

Ank. till Riksd. kansli den 7 mars 1890, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skattelindring för de

skatteköpta s. k. halländska kyrkohemmanen.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet öfverlemnad

motion (n:o 180) har herr J. Ericson i Borekulla föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta:

att det landgille, som af de skatteköpta s. k. halländska kyrkohemmanen

utgjordes, måtte, under de närmare vilkor, som af Kongl. Maj:t komme att

bestämmas, efter hembjudan inlösas af statsverket, i likhet med den inlösen

af skattefrälseräntor, som under de nästförflutna åren egt rum;

att af statsverket inlöst landgille måtte erhålla samma lindring, som

tillkomme öfrig grundskatt; och

att sådant landgille, som icke, på sätt i förestående båda moment

omförmälts, hlifvit, statsverket till inlösen hembjudet, måtte erhålla ej mindre

samma rätt till lindring, som den Riksdagen i skrifvelse den 5 juni 1887 i

dylika fall medgifvit åt skattefrälseräntor, än äfven den rätt till lindring,

som kunde framdeles varda i grundskatters utgörande ytterligare medgifven.

Med anledning af en utaf samme motionär vid nästlidet års riksdag

väckt motion i enahanda syfte som det i den nu föreliggande afsedda,

erinrade statsutskottet, att förhållandena med de s. k. halländska kyrkohemmanen

blifvit genom kongl. kungörelsen den 11 september 1863 reglerade

på sådant sätt, att innehafvarne af dessa hemman kunnat bereda sig en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

5

tryggad besittningsrätt till desamma genom att lösa dem till skatte mot

vilkor, bland annat, att kyrka och prest, som ensam åtnjutit landgille af

hemmanet, skulle ock ensam få jemte landgillet uppbära de räntor, som

blefve hemmanet i stället för skatteköpeskilling m. m. åsätta, samt att, der

landgille vore deladt mellan flere, räntorna skulle åtnjutas i förhållande till

hvarderas andel i landgillet. Då sålunda innehafvarne af dessa nyligen till

skatte lösta hemman förbundit sig att fortfarande utgöra det s. k. landgillet,

hvilken frivilligt åtagna skatt icke syntes vara att hänföra till det slags

onera, som inbegrepes under benämningen grundskatter, de der med hänsyn

till uppkomst och beskaffenhet ansetts böra, så vidt möjligt vore, afskrifvas,

hemstälde utskottet, att det af motionären framstälda förslaget måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende; och blef denna hemställan jemväl af Riksdagens

begge kamrar bifallen.

Utskottet, som af hvad i nu förevarande motion anförts icke funnit

anledning frångå den uppfattning, som vid frågans behandling vid nästlidet

års riksdag gjorde sig gällande, hemställer,

att herr J. Ericsons ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Stockholm den 7 mars 1890.

På statsutskottets vägnar:

L1SS ÖL. LARSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.