Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om rätt för rustoch rotehållare att bestämma formen för soldats aflöning.

1890-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:33, Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om rätt för rustoch rotehållare att bestämma formen för soldats aflöning.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 7 mars 1890, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om rätt för rustoch

rotehållare att bestämma formen för soldats aflöning.

(I. A.)

Uti särskilda inom riksdagen väckta, till statsutskottets förberedande

behandling öfverlemnade motioner har i förenämnda ämne föreslagits:

af herr P. Jönsson, i motion n:o 37 inom Första Kammaren, att Riksdagen

måtte besluta dels att i skrifvelse anhålla, att Kongl. Majit behagade

taga frågan i öfvervägande och efter behörig utredning genom komiterade,

så fort ske kunde, till Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i lagen

rörande rust- och roteringsskyldigheten, att det blefve rust- och rotehållare

fritt bestämma, att soldatens löneförmåner Unge utgå i form af torp, naturaprestationer

eller kontant lön, dels att för åstadkommande af denna utredning

till Kongl. Maj.ts förfogande ställa ett förslagsanslag af fem tusen kronor;

af herr C. T. Lind, i motion n:o 31 inom Andra Kammaren, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga sådana åtgärder, att det måtte stå rust- och rotehållare fritt med

soldaten öfverenskomma, huru vida hans löneförmåner skulle utgå i form af

torp eller kontant lön; samt

af herrar J. Jonsson i Fröstorp och C. G. Bergendahl, i motion

n:o 114 inom Andra Kammaren, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och under hvilka

vilkor det kunde vara rust- och rotehållare medgifvet att, der sådan rättighet

ej redan vore lemnad, med ryttare eller soldat träffa öfverenskommelse om

huru vida dennes löneförmåner skola utgå i form af torp, andra natura
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

9

prestationer eller kontant lön, samt derefter till Riksdagen afgifva det förslag,

som kunde befinnas af förhållandena påkalladt.

Jemväl vid senaste riksdag blefvo i förevarande ämne förslag väckta;

och yttrade statsutskottet i deröfver afgifvet utlåtande, bland annat, att

förslagen innefattade en fråga, som, äfven under afvaktan af eu snar lösning

af frågan om en allmän fixering af rustnings- och roteringsbesvären, syntes

höra tillvinna sig statsmagternes uppmärksamhet. Oberoende af de olika

åsigterna om upphörande af rustnings- och roteringsbesvären, hade nemligen

den mening städse gjort sig gällande, att de i dessa afseenden befintliga

ovissa besvär borde i möjligaste män afskaffas eller fixeras; och i sakens natur

läge, att tillhandahållandet af torp måste under skiftande förhållanden ställa

sig synnerligen olika, enär dermed följde ej blott underhållet af'' byggnaderna

å soldattorpet, utan äfven biträde och kostnader vid bruket af den torpet

tillagda jord, hvilket senare åtagande dels vore större i samma mån soldaten

från början blifvit tillgodosedd med förmånligare lägenhet, dels sä mycket

mera utgjorde ett ovisst besvär, soin det ökades i den man ny rekryts antagande

oftare förekomme.

Då inom olika landsdelar vexlande uppfattning gjort sig gällande, i

det att flerstädes soldatens aflöning ansetts böra utgå i form af torp, under

det att ä andra orter det medgifvits rust- och rotehållare att till soldaten

utgifva årlig lön jemte ersättning i kontant i stället för torp, följde häraf,

enligt utskottets mening, att ifrågavarande aflönings utgående i form af

torp ej kunde vara af någon nödvändighet påkallad, och att något hinder

ej gerna borde kunna möta för ett sådant, till likställighet ledande ordnande

af detta besvär, att det uttryckligen måtte förklaras tillkomma den rustningsoch

roteringsskyldige att med soldaten öfverenskomma, huru vida aflöningen

skulle utgå i form af torp eller i kontant lön.

På grund häraf hemstälde utskottet, att Riksdagen mätte anhålla, att

Kong!. Maj: t täcktes taga frågan i öfvervägande och derefter till Riksdagen

afgifva det förslag, som kunde befinnas af förhållandena påkalladt.

Denna utskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren utan meningsskiljaktighet,

men blef af Första Kammaren afslagen, dock med ringa röstöfvervigt.

Utskottet, som af de mot statsutskottets omförmälda förslag vid senaste

riksdag anförda skäl icke funnit sig föranledt att frånträda den mening,

som då i detta ämne inom utskottet gjorde sig gällande, har i följd deraf

ansett sig böra förorda de uti förevarande motioner gjorda framställningarna,

dervid utskottet endast, med anledning af herr P. Jönssons ofvannämnda hemställan,

att ett förslagsanslag af fem tusen kronor skulle ställas till Kongl.

Maj:ts förfogande för åstadkommande af utredning i frågan, velat erinra,

Bill. iill Rilcsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

att Kong! Maj:t icke torde sakna medel till bestridande af de antagligen

obetydliga kostnader, en sådan utredning skulle föranleda.

Utskottet, som föreställer sig att Kongl. Maj:t torde vara i tillfälle

att redan till nästa Riksdag framlägga förslag i detta ärende, hemställer

alltså,

att Riksdagen, med anledning af herrar Jönssons,

Linds samt Jonsons och Bergendahls förevarande motioner,

må hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, om och under hvilka vilkor

det må vara rust- och rotehållare medgifvet att, der

sådan rättighet ej redan är lemnad, med ryttare eller

soldat träffa öfverenskommelse om huru vida dennes löneförmåner

skola utgå i form af torp, andra naturaprestationer

eller kontant lön, samt derefter till Riksdagen afgifva

det ''förslag, som må befinnas af förhållandena påkalladt,

.

Stockholm den 7 mars 1890.

På statsutskottets vägnar:

KISS ÖL. LARSSON.

Reservation

af herr friherre Leijonhufvud, B. C.: »Då det synes mig osäkert,

hvilka frukter ett sådant medgifvande som det, utskottets förestående hemställan

afser, kunde medföra, anser jag det väckta förslaget böra afslås,

intill dess en allmän reglering eller fixering af rust- och rotehållares skyldigheter

kan företagas eller ock en ny härordning blir antagen.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.