Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

1890-03-07 · 59 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 59 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:5, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1890, kl. 9 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af

tillgång till gäldande af två för närvarande från anslaget till kommandoexpeditionen

utgående arfvode!], höja anslaget till departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, nu 49,000 kronor, med 1,250

kronor till 50,250 kronor samt att anslaget, vid bifall härtill, måtte

för framtiden benämnas »Departementets afdelning af Kongl. Majt:s

kansli samt kommandoexpeditionen».

Kong!. Maj:ts förevarande förslag sammanhänger med två andra,

af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar. Den ena

af dessa framställningar förekommer under an slagstiteln »departementets

kommandoexpedition» och innefattar hemställan om att, vid bifall till hvad

under anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli föreBih.

till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 1

Angående

höjning af

detta anslag

äfvensom

förändrad

benämning af

detsamma.

DO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

slagits äfvensom till Kongl. Maj:ts här nedan omförmälda förslag att för

beredande af expensmedel till kommandoexpeditionen höja anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli samt ändra detta anslags benämning, anslaget

till departementets kommandoexpedition, nu 3,040 kronor, måtte ur

riksstaten uteslutas. Den andra framställningen är intagen under anslagstiteln

»skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj.ts kansli» och afser, att anslaget, nu

4,326 kronor, måtte,- för beredande af expensmedel åt kommandoexpeditionen

äfvensom för jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma

under denna hufvudtitel, höjas med 3,310 kronor till 7,636

kronor, äfvensom att anslaget, vid bifall till nyssnämnda förslag att

kommandoexpeditionens expenser skola för framtiden utgå ur detsamma,

måtte benämnas »skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen».

Utskottet anser sig för den skull böra här i ett sammanhang

redogöra för alla dessa tre framställningar.

Såsom af det vid statsverkspropositionen fogade statsi-ådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 11 januari 1890 (sid. 3) inhemtas,

hade chefen för landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition i

skrifvelse till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet den

12 oktober 1889 erinrat, att det under en längre följd af år visat sig

omöjligt att med det till expeditionen i riksstaten för närvarande uppförda

anslag, 3,040 kronor, bestrida de för expeditionen oundgängliga

utgifterna och att Kongl. Maj:t med anledning deraf tid efter annan

utanordnat icke obetydliga belopp till betäckande af de uppkomna

bristerna.

Af anslaget, som till sitt nuvarande belopp uppfördes i riksstaten

vid 1873 års riksdag, skulle enligt gällande stat 500 kronor utgå såsom

arfvode till en stentryckare vid generalstabens litografiska anstalt

och 750 kronor likaledes såsom arfvode tilldelas eu vaktmästare samt

återstoden 1,790 kronor användas till expenser.

Uti de båda första utgiftsposterna hade sedan år 1873 inga förändringar

inträdt; och det vore alltså uteslutande till följd af de ständigt

sig ökande expenserna, som de omtalade bristerna uppkommit.

Enligt hvad en i statsrådsprotokollet intagen tablå utvisade, hade den

till expenser disponibla summan under tioårsperioden 1879— 1888 i

medeltal måst årligen öfverskridas med ett belopp af 710 kronor och

under åren 1887 och 1888 särskildt med 1,860 kronor. Beskaffenheten

af de utgiftsposter, å hvilka ökningen egt rum, gåfve tyd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

ligen vid handen, att den uteslutande härrört af den stegrade verksamheten

inom expeditionen. A artiklarna »tidningar», »ved» och »renhållning»

vore mot tioårsperiodens slut en nedgång att förmärka, under

det att rubrikerna »trycknings- och renskrifningskostnader», som

direkt påverkades af antalet från expeditionen utgångna order och

skrifvelser, för periodens tvenne sista år visade summor, som med

icke mindre än 805 kronor öfverskredo motsvarande siffror för hela

tioårsperiodens medeltal; och enligt chefens för expeditionen åsigt vore

föga sannolikt, att någon tillbakagång derutinnan för framtiden skulle

inträda.

Chefen för expeditionen hade alltså hemstält, att åtgärder måtte

vidtagas i syfte af anslagets ökande; och ansåge han, att, om anslaget

för framtiden erhölle egenskap af förslagsanslag, det för expenser afsedda

belopp kunde bestämmas till en siffra af 3,250 kronor, som med

400 kronor understege medeltalet af de verkliga utgifterna derför under

åren 1887 och 1888, så att anslaget i sin helhet skulle komma

att utgöra 4,500 kronor, men att, om anslaget fortfarande skulle vara

af allmänt auslags natur, det icke syntes honom rådligt bestämma

detsamma till lägre belopp än 5,000 kronor, hvarigenom det för egentliga

expenser disponibla beloppet komme att med 100 kronor öfverskjuta

hvad som omförmälda två år under nämnda rubrik utgifvits.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen

för egen del anfört, att han ansåge denna chefens för expeditionen

hemställan, hvartill äfven arméförvaltningen i afgifvet utlåtande

tillstyrkt bifall, böra föranleda höjning af den för expenser afsedda

delen af förevarande anslag. På sätt chefen för kommandoexpeditionen

yttrat, härrörde det ökade anslagsbehofvet uteslutande af omständigheter,

som det icke stått i expeditionens magt att förebygga, och

det syntes departementschefen föga lämpligt, att, då sålunda anslaget

visat sig för knappt, bibehålla detsamma vid dess otillräckliga belopp

och följaktligen nödvändiggöra en omföring af andra anslagstillgångar

för täckande af de tid efter annan å detsamma uppkomna brister.

Då förändring af anslagets belopp sålunda ifrågakomme, syntes

departementschefen lämpligast, att detsamma helt och hållet ur riksstaten

uteslötes och att, i enlighet med uppställningen af motsvarande

anslag under femte hufvudtiteln, den andel deraf, 1,250 kronor, som

utginge såsom arfvoden, uppfördes under anslaget till departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, som med anledning deraf borde erhålla

benämningen »departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

samt kommandoexpeditionen», och det belopp, som befunnes böra utgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till kommandoexpeditionens expenser, uppföras under anslaget till

»skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning

af Kong!. Maj:ts kansli», som likaledes borde erhålla eu derefter lämpad

förändrad benämning, och syntes vid bifall härtill den sålunda

erforderliga höjningen af sistnämnda anslag böra bestämmas till det

mindre af det utaf chefen för kommandoexpeditionen alternativt föreslagna

beloppen, eller 3,250 kronor.

Såsom af denna redogörelse framgår, innebära Kongl. Maj:ts förevarande

förslag att, mot det att anslaget till departementets kommandoexpedition,

3,040 kronor, ur riksstaten uteslutes, den del deraf, 1,250

kronor, som nu utgår till arfvoden, skall öfverflyttas till anslaget

»departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli», hvilket anslags

benämning till följd deraf skall förändras till »departementets afdelning

af Kongl. Majrts kansli samt kommandoexpeditionen», samt den återstående

delen, 1,790 kronor, öfverföres till anslaget »skrifmaterialier,

expenser, ved m. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli», hvilket anslag emellertid, enär sistnämnda belopp visat sig

otillräckligt för kommandoexpeditionens expenser, skall höjas med

ytterligare 1,520 kronor och, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

dessutom med 60 kronor, eller med tillsammans 3,310 kronor, samt

sistnämnda anslag benämnas »skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

för departementets afdelning af Kongl. Majrts kansli och kommandoexpeditionen».

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förslag i öfrig! icke haft något

att erinra, har ansett, att, då anslaget till »skrifmaterialier, expenser,

ved in. in. för departementets afdelning af Kongl. Majrts kansli» är af

förslagsanslags natur och visat sig för behofvet tillräckligt samt till

och med lemnat öfverskott, det af Kong], Majrt med förevarande förslag

hufvudsakligen afsedda ändamål att erhålla ökade expensmedel åt

kommandoexpeditionen lämpligen vinnes genom att nyssnämnda anslag

ökas med endast det belopp, 1,790 kronor, som hittills användts till

kommandoexpeditionens expenser, samt anslaget dervid eidiåller den

af Kongl. Majrt föreslagna förändrade benämningen, hvarigenom från

anslaget kunna beredas jemväl de för kommandoexpeditionens expenser

erforderliga medel.

Under hänvisning till hvad utskottet här nedan under punkterna

2:o och 14:o kommer att föreslå, får utskottet derför hemställa,

att, under vilkor af bifall till hvad utskottet i

punkten 2:o af detta utlåtande hemställer, för bere
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

elände af tillgång till gäldande af två för närvarande

från anslaget till kommandoexpeditionen utgående

arfvoden, anslaget till departementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli, nu 49,000 kronor, må med 1,250

kronor höjas till 50,250 kronor; samt

att anslaget, vid bifall härtill, må för framtiden

benämnas »Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommandoexpeditionen».

Departementets kommandoexpedition.

2:o. Kongl. Maja har föreslagit, att, vid bifall till hvad under Ang. utesluanslaget

till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli af Kongl. ^sstaten^af

Maj:t föreslagits äfvensom till den för beredande af expensmedel till detta anslag.

kommandoexpeditionen föreslagna höjningen af anslaget till skrifmate- [2-]

rialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli och ändringen i detta anslags benämning, anslaget till

departementets kommandoexpedition, nu 3,040 kronor, måtte ur riksstaten

uteslutas.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt l:o anfört

och föreslagit, får utskottet hemställa,

att, vid bifall dels till hvad utskottet under punkt

l:o af detta utlåtande, beträffande anslaget till departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, föreslagit,

dels ock till den af utskottet under punkt 14:o

af detta utlåtande, för beredande af expensmedel till

kommandoexpeditionen, föreslagna höjningen af anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

och ändringen i detta anslags benämning, anslaget

till departementets kommandoexpedition, nu 3,040

kronor, må ur riksstaten uteslutas.

Indelta arméns befälsafiöning.

3:o. Under denna an slagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att höja anslaget till indelta arméns befälsafiöning

Ang. förhöjning

af detta

anslag.

[3-]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för beredande åt regementsintendenterna vid indelta armén af dagaflöning

med 3 kronor under truppens vanliga vapenöfningar, med

5,220 kronor;

för ökande af de nu vid samma armé anstälde 2:dre bataljonsläkarnes

lön från 900 kronor till 1,200 kronor, med kronor 6,300; samt

för anställande vid hvarje af Lifregementets grenadiercorps, Smålands

grenadiercorps samt Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands

fältjägarecorpser af en 2:dre bataljonsläkare, med 6,600 kronor;

så att anslaget, nu 4,177,276 kronor, måtte med förhöjning af

18,120 kronor från och med år 1891 utgå med 4,195,396 kronor.

Äfven Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning sammanhänger

med andra af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar,

nemligen med Kongl. Maj:ts under anslagstiteln »Vermlands

fältjägarecorps» gjorda förslag, att, för beredande dels åt den vid

corpsen anstälde 2:dre bataljonsläkare af löneförhöjning med 300 kronor

och dels åt regementsintendenten vid corpsen af dagaflöning med

3 kronor under corpsens vanliga vapenöfningar, anslaget, nu 140,570

kronor, måtte med 480 kronor höjas till 141,050 kronor, samt med

förslaget, under anslagstiteln »Gotlands nationalbeväring», om att för

beredande åt regementsintendenten vid nationalbeväringen af dagaflöning

med 3 kronor, anslaget, nu 199,477 kronor, måtte med 180

kronor höjas till 199,657 kronor. Utskottet har derför ansett sig böra

i ett sammanhang redogöra för dessa framställningar.

Hvad först angår frågan om beredande af dagaflöning åt regementsintendenterna

vid indelta armén, Vermlands fältjägarecorps och

Gotlands nationalbeväring har, såsom af statsrådsprotokollet (sid. 6—8)

inhemtas, departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl.

Maj:t erinrat, hurusom Kongl. Maj:t föreslagit 1889 års Riksdag, att

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, måtte från fjerde hufvudtitelns

anslag till ålderstillägg få tilläggas regementsintendenterna att utgå,

det första efter 5 och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring

i befattningen, men att Riksdagen beviljat endast ett ålderstillägg åt

dessa tjenstemän efter 10 års tjenst, samt att statsutskottet, som tillstyrkte

detta beslut, dervid tillika uttalade, att, enär en olikhet emellan

regementsintendenternas aflöningsförmåner förefunnes derutinnan, att

de vid de värfvade garnisonerade trupperna anstälda åtnjöte, utom den

för alla lika lönen af 2,800 kronor, dagaflöning å 3 kronor hela året,

utskottet tänkt sig, att genom beredande åt de vid indelta armén och

Vermlands fältjägarecorps anstälda regementsintendenter af sådan dagaflöning

under de dagar, de vid regementenas och corpsernas vanliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

vapenöfningar vore kommenderade, någon ytterligare löneförbättring

skäligen skulle kunna sistnämnda regementsintendenter tilldelas.

Under åberopande af dessa förhållanden hade arméförvaltningen i

skrifvelse till Kongl. Maj:t hemstält, att Kongl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärder i syfte att åt regementsintendenterna vid indelta armén och

Vermlands fältjägarecorps bereda den ifrågasatta löneförbättringen.

Detta förslag, hvarigenom en länge öfverklagad olikhet i aflöningsförmånerna

för regementsintendenterna vid indelta och värfvade armén

skulle i någon, om ock ringa mån, utjemnas, funne departementschefen

vara af billighet påkalladt. Då ej mindre regementsintendenten vid

Vermlands fältjägarecorps, på sätt arméförvaltningen anmärkt, utan äfven

regementsintendenten vid Gotlands nationalbeväring vore i afseende

å löneförmåner alldeles likstälda med regementsintendenterna vid indelta

armén, ansåge departementschefen enahanda löneförbättring böra jemväl

åt dessa tjensteman beredas, hvarom han ock ville under vederbörliga

anslag göra hemställan, och borde, beträffande den förhöjning i anslaget

till indelta arméns befälsaflöning, som af detta förslag påkallades, den

ifrågasatta dagaflöningen 3 kronor åt regementsintendenterna i indelta

arméns stater förslagsvis uppföras för samma antal dagar som åt öfriga

tjenstemän vid nämnda armé, eller 60 dagar. Då för närvarande vid

densamma vore anstälda 29 regementsintendenter, skulle alltså ifrågavarande

förhöjning uppgå till 5,220 kronor.

Hvad vidare beträffar Kongl. Maj:ts förslag att för ökande af de

nu vid indelta armén anstälde 2:dre bataljonsläkares lön från 900 kronor

till 1,200 kronor höja anslaget till indelta arméns befälsaflöning

med 6,300 kronor, hade medicinalstyrelsen, som i skrifvelse till Kongl.

Maj:t framstält ett i statsrådsprotokollet närmare omförmäldt förslag i

ämnet, dervid uppdragit en jemförelse dels mellan militärläkarnes löneförmåner

och officerarnes i motsvarande grader, dels ock mellan militärläkarnes

inkomster och civile läkares och visat, hurusom enligt

styrelsens åsigt militärläkarnes, i främsta rummet batalj onsläkarnes,

tjenstegöromål allt mer ökats, samt hemstält,

att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om löneförhöjning

åt indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ läkare och

i sådant afseende föreslå:

att regementsläkarna måtte utöfver nuvarande löneförmåner bekomma

tjenstgöringspenningar i likhet med majorer 500 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att förste bataljonsläkarna likaledes utöfver nuvarande löneförmåner

måtte bekomma tjenstgöringspenningar i likhet med kaptener af lista

klassen 400 kronor, samt

att andre bataljonsläkare måtte erhålla lön 1,400 kronor, dagaflöning

i enlighet med nu gällande bestämmelser samt tjenstgöringspenningar

i likhet med löjtnanter af första klassen med 120 kronor.

Och hade styrelsen, som funnit alla de föreslagna löneförbättringarna

vara i hög grad behöfliga och snarast möjligt böra genomföras,

ansett det vara af största vigt, att andre bataljonsläkarnas lönevilkor

på föreslaget sätt förbättrades och att denna löneförbättring, med hänsyn

dertill att fältläkarecorpsen måtte allt framgent med lämpliga personer

rekryteras, ej borde uppskjutas.

Arméförvaltningen å civila departementet, som anbefalts att öfver

medicinalstyrelsens berörda framställning afgifva utlåtande, hade af

skäl, som återfinnas å sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet, ansett

kunna ifrågasättas, huruvida icke tjenstgöringspenningarna lämpligen

kunde utgå med de belopp, som enligt aflöningsstaterna svarade mot

vederbörande läkares fasta lön, i hvilket fall dessa aflöningsmedel skulle

tillfalla regementsläkarna samt förste och andre bataljonsläkarna med

respektive 400, 200 och 120 kronor; och ansåge förvaltningen derjemte

att, till undvikande af en alldeles ny lönekategori, den föreslagna förbättringen

i lönen för 2: dre batalj onsläkarna för närvarande kunde

stanna dervid, att densamma höjdes från sitt nuvarande, 2:dre löjtnantslön

motsvarande belopp 900 kronor till 1,200 kronor eller det för löjtnant

af lista klassen bestämda lönebelopp.

Beträffande åter Kongl. Majits förslag att för anställande vid hvarje

af fem uppgifna corpser af en 2:dre bataljonsläkare höja anslaget till

indelta arméns befälsaflöning med 6,600 kronor hade medicinalstyrelsen

jemväl i ofvanberörda skrifvelse derom gjort framställning, som, enligt

hvad i statsrådsprotokollet meddelas, ytterst varit föranledd af en utaf

fältläkaren i 6:te militärdistriktet gjord anmälan, att tiden för inskrifningsförrättningarna

i Jemtlands och Norrbottens län under sistlidne

år varit så knappt tilltagen, att de derför erforderliga resor icke utan

den yttersta ansträngning för vederbörande läkare kunnat medhinnas.

Medicinalstyrelsen hade dervid påpekat att det vore ej allenast vid besigtningen

af värnpligtige utan äfven för utöfvandet af militärläkarnas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

öfriga åligganden, som svårigheter uppstode vid de corpser af indelta

armén, som i likhet med Jemtlands och Norrbottens fältjägarecorpser,

om hvilka närmast varit fråga, egde endast en läkare. Dessa corpser,

yttrade medicinalstyrelsen, som vore fem eller Lifregementets grenadiercorps

och Smålands grenadiercorps samt Norrbottens, Vesterbottens

och Jemtlands fältjägarecorpser, hade ofta lika stor beväringsstyrka sig

tilldelad som indelta arméns infanteriregementen, vid hvilka tre läkare

vore anstälda, hvaraf följde att läkaretjenstgöringen vid dessa corpser

skulle blifva svår att upprätthålla. Särskildt sedan 1888 hade en ny

svårighet inträdt, i det att, då samme läkare ej finge tjenstgöra vid

både inskrifningsnämnden och inskrifningsrevisionen, till hvarje corps’

inskrifningsområde måste beordras militärläkare från andra regementen

och corpser, hvilket föranledde så väl olägenhet som kostnad.

Anställandet af ytterligare eu läkare vid de corpser, som för närvarande

hade endast en sådan, skulle enligt medicinalstyrelsens åsigt

särskildt för tjenstgöringen å roten vara af mycken vigt; och hvad

anginge betydelsen af eu dylik åtgärd för arméns mobilisering, hade

så väl af militära helsovårdskomitén som af komitén för sjukvården i

fält blilvit starkt betonadt,'' att det nuvarande antalet vid armén anstälde

läkare vore för fältförhållanden alldeles otillräckligt, hvadan

också dessa komitéer, som lika med medicinalstyrelsen ansett inrättandet

af ytterligare en läkarebefattning vid ifrågavarande corpser redan

för fredsbehofvet vara af nöden, gjort en liknande framställning som

medicinalstyrelsen.

Under åberopande af dessa skäl hade medicinalstyrelsen alltså

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att vid en hvar

af Lifregementets grenadiercorps och Smålands grenadiercorps samt

Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser må anställas

en 2:dre bataljonsläkare med den aflöning, som medicinalstyrelsen

i sin ofvannämnda skrifvelse för läkare af denna grad föreslagit; och

hade arméförvaltningen å intendents- och civila departementen förklarat

sig icke . hafva annat att emot nämnda förslag erinra än att, då

arméförvaltningen funnit den ifrågasatta löneförhöjningen för arméns

nuvarande 2:dre bataljonsläkare kunna sålunda begränsas, att till dem

ansloges, förutom tjenstgöringspenningar 120 kronor och den dagaflöning,

de redan åtnjuta, en lön af 1,200 kronor, arméförvaltningen

ansett aflöningsförmånerna äfven för de nya 2:dre bataljonsläkarne böra

bestämmas till samma belopp.

Bill. till Bibel. Prat. 1890. å Sami. 1 Afd. 3 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Vid föredragning inför Kongl. Maj:t af dessa medicinalstyrelsens

framställningar har departementschefen, såsom af statsrådsprotokollet

å sid. 17 inhemtas, anfört, att han funnit dem vara af beskaffenhet

att böra af honom delvis understödjas. Hvad dervid först anginge

den ifrågasatta löneförhöjningen åt samtlige läkare vid indelta armén

och Vermlands fältjägarecorps, ville departementschefen icke bestrida,

att desse tjenstemäns aflöning, jemförd med den, som utginge till de

fleste civile läkare, måste betecknas såsom knapp och att sålunda,

derest frågan vore att ordna aflöningsförhållandena för arméns läkare,

så att de blefvo fullt likstälde med sina kamrater på andra banor, en

löneförhöjning väl kunde anses af behofvet påkallad. Dervid måste

emellertid ihågkommas, att vid bestämmandet af löneförmånerna för indelta

arméns läkare hänsyn tagits och måste tagas till den omständigheten,

att de i regeln endast en kortare tid af året upptagas af tjenstgöring

vid armén och att de sålunda vore i tillfälle att genom enskild

praktik förvärfva sig afsevärda biinkomster. Denna omständighet hade

väl, såsom medicinalstyrelsen erinrat, under de senare åren förlorat ej

så litet af sin betydelse, då dels den militära tjenstgöringen numera

obestridligen toge militärläkaren mer än förr i anspråk, dels den

ökade tillgången på läkare minskat utsigterna för dem, som ej året

om kunde vistas å samma plats, att tillvinna sig en mera vidsträckt

praktik. Till den omfattning, som medicinalstyrelsen uppgifvit, kunde

emellertid dessa omständigheter knappast hafva visat sig verksamma;

och särskildt militärläkarne i de högre graderna, regementsläkarne

och l:ste bataljonsläkarne kunde ännu anses vara i den ställning, att

någon löneförhöjning för dem ej vore af direkt behof påkallad.

Att, såsom medicinalstyrelsen, grunda förslagen derom på en jemförelse

emellan läkarnes och officerarnes i motsvarande grad löneförmåner

syntes departementschefen på anförda skäl ej heller vara fullt

berättigadt. Officerarne, hvilkas art af vetande dessutom endast med

svårighet kunde tillgodogöras för det enskilda förvärfvet, vore alla,

jemväl under den s. k. rotetjenstgöringen, längre eller kortare tid upptagna

af expeditionsgöromål och dylikt, under det att någon rotetjenstgöring

för läkarne knappast kunde sägas eg a rum.

Den löneförhöjning, som ifrågasatts åt alla indelta arméns läkare

och som skulle åstadkommas derigenom, att dem tillädes tjenstgöringspenningar,

ansåge departementschefen sig derför så mycket mindre

höra tillstyrka, som medicinalstyrelsen sjelf syntes finna något anstånd

dermed ännu kunna ega rum och de delar af medicinalstyrelsens för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

11

slag, hvilka departementschefen vore sinnad understödja, medförde en

i och för sig ej obetydlig ökning i statsutgifterna.

Deremot ansåge han höjning af 2:dre bataljonsläkarens vid indelta

armén och Vermlands fältjägarecorps löneförmåner af så väl billighet

som hänsyn till statens eget intresse påkallad. Den lön, som för närvarande

till dem utginge, kunde icke anses stå i rimligt förhållande till

den tid och möda de unge läkarne nedlagt för att göra sig kompetente

till dessa tjensters erhållande, och det vore att befara, att, om den

bibehölles vid sitt nuvarande låga belopp, rekryteringen af arméns

läkare skulle försämras.

Hvad beträffar löneförhöjningens belopp, instämde departementschefen

med arméförvaltningen. Att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit,

bilda en särskild ny löneklass för 2:dre bataljonsläkarne syntes ej lämpligt.

Den löneförhöjning, som sålunda med bibehållande af konseqvensen

i det nuvarande aflöningssättet skulle beredas desse tjenstemän,

uppginge ändock till omkring tredjedelen af deras nuvarande löneförmåner.

Hvad slutligen anginge förslaget om anställande vid hvarje af indelta

arméns fem infantericorpser af en 2:dre bataljonsläkare, ansåge

departementschefen sig böra obetingadt åt detsamma gifva sitt understöd.

På sätt medicinalstyrelsen yttrat, syntes förhållandena vid dessa

corpser vara sådana, att anställandet vid desamma af ytterligare en

läkare med nödvändighet erfordrades. Det borde dessutom, fortsätter

departementschefen å sid. 19, icke förglömmas, att under nuvarande

förhållanden nödvändigheten att anlita extra läkare måste företrädesvis

vid nämnda corpser förekomma synnerligen ofta samt att, då dylika

ställföreträdande läkares tjenstgöring ej sällan folie sig dyrare för

statsverket än den ordinarie läkarens, kostnaden för de 5 nya läkarnes

aflöning till någon del motvägdes af den minskning i utgifterna för

extra läkares kommendering, som af de nya läkarnes anställande blefve

en följd.

De utgifter, som vid bifall till dessa förslag föranleddes, voro:

löneförhöjning till 21 2:dre bataljonsläkare vid indelta armén å

800 kr...............................................''.................................... kr. 6,300: —

löneförhöjning till en 2:dre bataljonsläkare vid Vermlands

fältjägarecorps ...................................................... » 300: —

1 nyinrättad 2:dre bataljonsläkarebeställning lön 1,200: —

dagaflöning förslagsvis i 60 dagar å 2 kr....... 120: — )5 ^ 329

4 dito............................................................................................ » 5,280

Summa kr. 13,200: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Och skulle deraf på nu förevarande anslag belöpa:

löneförhöjning till 21 2:dre bataljonsläkare....................... kr. 6,300: —

aflöningsförmåner till 5 nyinrättade 2:dre bataljonsläkare
beställningar.

......................................................................... » 6,600: —

Summa kr. 12,900: —

Då härtill lades det för beredande af dagaflöning

till regementsintendenterna erforderliga beloppet............ » 5,220: —

komme alltså ökningen å anslaget att utgöra tillsammans kr. 18,120: —

Emot Kong!. Maj:ts förevarande förslag, i hvad det afser beredande

af dagaflöning åt regementsintendenterna vid indelta armén,

Vermlands fältjägarecorps och Gotlands nationalbeväring, har utskottet

så mycket mindre någon erinran att göra, som utskottet vid senaste

riksdag, i sammanhang med förslag om ålderstillägg å lönen för regementsintendenterna,

uttalade sig för lämpligheten att på sådant sätt

bereda ifrågavarande tjenstemän någon löneförbättring.

Hvad åter angår Kongl. Maj:ts framställning om ökning i 2:dre

bataljonsläkarnes vid indelta armén lön, har utskottet funnit sådan ökning

icke vara af behofvet påkallad. Med nu förefintliga goda tillgång

på läkarekrafter lärer nemligen svårighet icke förefinnas att erhålla

kompetente personer villige att med nu gällande löneförmåner mottaga

dessa befattningar, hvilka icke torde taga så stor del af sina innehafvares

tid i anspråk, att desse ej kunna ega tillfälle att genom enskild

praktik förvärfva de för deras utkomst nödiga ytterligare inkomster.

Utskottet föreställer sig också, att de, som söka 2:dre bataljonsläkarebefattningar

vid indelta armén, dermed afse mindre att omedelbart

vinna ökning i inkomsterna, än att bereda sig utsigt till befordran till

de med större löneförmåner och rätt till större pension förenade högre

militärläkare tj ensterna.

Beträffande slutligen Kongl. Maj:t,s framställning om anställande

af fem nya 2:dre bataljonsläkare har utskottet på de af medicinalstyrelsen

och departementschefen anförda skäl ansett sig böra till bifall

förorda densamma, dock att den för dem föreslagna lön, i enlighet

med hvad utskottet nyss anfört, må bestämmas till samma belopp, 900

kronor, som det, hvarmed 2:dre bataljonsläkares lön vid indelta armén

nu utgår.

Utskottet hemställer alltså:

a) att, för beredande åt regementsintendenterna

vid indelta armén af dagaflöning med 3 kronor under

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

truppens vanliga vapenöfningar, anslaget till indelta

arméns befälsaflöning må höjas med 5,220 kronor;

b) att Kongl. Maj:ts förslag om att, för ökande

af de nu vid indelta armén anstälde 2:dre bataljonsläkarnes

lön från 900 kronor till 1,200 kronor, höja

anslaget till indelta arméns befälsaflöning med 6,300

kronor icke må af Riksdagen bifallas; samt

c) att Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

må på det sätt bifallas, att, för anställande vid hvarje

af Lifregementets grenadiercorps, Smålands grenadiercorps

samt Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands

fältjägarecorpser af en 2:dre bataljonsläkare med lön

å 900 kronor jemte dagaflöning, anslaget till indelta

arméns befälsaflöning höjes med 5,100 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i mom. a) och c) föreslagit, kommer

anslaget till indelta arméns befälsaflöning, 4,177,276 kronor, att höjas

med 10,320 kronor till 4,187,596 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

4:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till Kongl. Maj:ts förslag om ändring af 1 och 6 §§ utaf lagen om

lindring i rustnings- och roteringsbesvären, höja anslaget till lindring

i samma besvär, nu kronor 1,330,000, med 440,000 kronor till 1,770,000

kronor.

Enär Kongl. Maj:ts förslag om ändring af 1 och 6 §§ utaf lagen

om lindring i rustnings- och roteringsbesvären icke vunnit Riksdagens

bifall, har följaktligen Kongl. Maj:ts förevarande förslag förfallit. På

grund deraf och då jemväl inom Riksdagen af herrar H. Andersson i

Nöbbelöf, A. P. Danielson in. fl. väckta motioner om ytterligare lindring

i rustnings- och roteringsbesvären icke af Riksdagen bifallits, hemställer

utskottet,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären må uppföras i riksstaten för år

1891 med oförändradt belopp .af 1,330,000 kronor.

Angående

öhiing af

detta anslag.

[4-] ''

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. användande

af en

del utaf anslaget

till arfvoden

åt fördelningsintendenter

m. fl.

[5.]

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar.

5:o. Kong! Maj:t har föreslagit, att hälften af det för beredande

af i statsrådsprotokollet föreslagen aflöning åt sex fördelningsintendenter

samt sex hos dem anstälda skrifbiträden erforderliga belopp

måtte med 17,070 kronor årligen från och med ingången af år 1891

få af anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar

utgå.

I sammanhang dermed har Kongl. Maj:t under anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar i punkten 10 uti statsverkspropositionen

föreslagit Riksdagen att medgifva, att hälften af det för beredande af

den föreslagna aflöningen åt sex fördelningsintendenter och sex hos

dem anstälda skrifbiträden erforderliga belopp måtte med 17,070 kronor

årligen från och med ingången af år 1891 få af anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar utgå.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 41) har friherre

B. A. Leijonhufvud hemstält, att reservationsanslaget till indelta arméns

vapenöfningar måtte ökas med 17,070 kronor samt likaså förslagsanslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar med 17,070 kronor till

bestridande af utgifterna för aflöning åt fältintendenter och deras skrifbiträden.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 192) har herr

J. Johnsson i Thorsberg- yrkat höjning i anslaget till indelta armén

för ersättning för inqvartering af tågande trupper; och kommer utskottet

att om denna motion yttra sig här nedan under punkten 12:o i

sammanhang med en annan motion i samma ämne.

Efter att å sid. 21—24 i statsrådsprotokollet redogjort för de

särskilda förslag rörande inrättande af fältintendentsbefattningar, som

af Kongl. Maj:t förelagts 1875, 1877, 1883, 1884 och 1885 årens Riksdagar,

hvilka förslag icke tillvunnit sig Riksdagens bifall, fortsätter

departementschefen å sid. 24 att, med hänsyn till dessa befattningars

stora vigt för fördelningarnes snabba öfvergång till krigsfot och de

fördelar, som skulle uppkomma genom den planmessighet i fördelningens

förvaltning och den skärpta kontroll öfver de olika förvaltningsdirektionernas

åtgöranden, hvilka af dylika befattningars tillsättande

måste blifva en följd, han icke tvekat att ännu en gång upptaga frågan

om inrättande af fältintendentsbefattningar eller, som dessa fenster i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

analogi med öfriga tjenstår vid fördelningens stab numera borde rigtigare

benämnas, fördelningsintendentsbefattningar.

Med hänsigt till det motstånd, förslaget upprepade gånger rönt

inom riksdagen, synes departementschefen emellertid dervid lämpligast,

att hela anordningen till en början erhölle eu mera provisorisk karakter

och först sedermera, efter det nödig erfarenhet vunnits, utvecklades

till en stadigvarande institution med de för en sådan nödvändiga fasta

formerna. De aflöningsförmåner, som tillädes fördelningsintendenterne,

ansåge han derför böra utgå i form af arfvode och de blifvande innehafvarne

af dessa befattningar endast erhålla förordnande att tills

vidare förestå dem.

Af skäl, anförda å sid. 25 i statsrådsprotokollet, ansåge departementschefen,

att aflöningen till fördelningsintendenterne borde uppgå

till 4,960 kronor eller 120 kronor mer än hvad som för närvarande

i lön, tjenstgöringspenningar och dagaflöning utginge till öfverstelöjtnanter

vid indelta armén. Det vore ej hans mening att för bestridandet

af de blifvande fördelningsintendenternas aflöning föreslå äskandet af

nya anslagsmedel. Då grundade skäl förefunnes till det antagandet,

att genom dylika tjensters inrättande besparingar å fjerde hufvudtitelns

anslag skulle uppkomma, syntes lämpligast vara att aflöningsbeloppen

anvisades till utgående från dem af dessa, å hvilka dylika besparingar

i främsta rummet och till hufvudsakligaste delen vore att emotse, och

då den vida öfvervägande delen af samtliga de utgifter, som af arméns

lokala förvaltningsmyndigheter bestriddes och som tillika vore af beskaffenhet

att genom ändamålsenligare hushållning kunna nedsättas,

utginge från de båda till indelta arméns och beväringsmanskapets

vapenöfningar i riksstaten uppförda anslag, syntes departementschefen

lämpligt att hela kostnaden för fördelningsintendenterne fördelades att

till lika belopp utgå från hvardera af dessa anslag.

Slutligen ansåge departementschefen nödigt, att, på sätt redan år

1884 och 1885 förutsattes, hos fördelningsintendenterne anstäldes ett

skrifbiträde och syntes honom äfven beloppet af de då för dessa skrifbiträden

föreslagna arfvoden, hvilka borde utgå af samma anslagsmedel

som fördelningsintendenternas, väl afpassadt.

Kostnaden för den ifrågasatta anordningen komme alltså att ställa

sig sålunda:

En fördelningsintendent, lön att utgå såsom arfvode kr. 3,500

dagaflöning » 1,460 pr> 4^950

fem d:o d:o d:o d:o .................. » 24,800

Ett skrifbiträde, arfvode..................................................................... » 730

fem d:o d:o ....................................................................... » 3,650

Summa kr. 34,140

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

eller på hvardera af de båda vapenöfningsanslagen en summa af

17,070 kronor.

Vid statsrådsprotokollet finnes, såsom bilaga n:o 1, fogad en

P. M. angående fördelningsintendenternas verksamhet i fred, till hvilken

utskottet får hänvisa.

Då utskottet, i likhet med departementschefen, är af den öfvertygelse

att inrättande af de sex föreslagna fördelningsintendentsbefattningarna

skulle icke blott vara af synnerlig vigt för härens hastiga

mobilisering utan ock under fredstid medföra god hushållning i dess

ekonomiska förvaltning, har utskottet ansett den föreslagna organisationen,

om hvars länge kända behof Kongl. Maj:ts upprepade framställningar

i ämnet nogsamt vittna, icke längre böra uppskjutas. Hvad

deremot beträffar Kongl. Maj:ts förslag att de för organisationen erforderliga

medel må utgå: hälften från anslaget till »indelta arméns

och Vermlands fältjägarecorps vapenöfning^''» samt den andra hälften

från anslaget till »beväringsmanskapets vapenöfningar» utan förhöjning

af dessa anslag, har utskottet ansett, att, då det förstnämnda anslaget,

som är af reservationsanslags natur, val torde behöfvas för de med

detsamma redan afsedda ändamål och det sistnämnda anslaget, som är

förslagsanslag, under de senare åren betydligt öfverskridits, den af

friherre Leijonhufvud väckta motionen lämpligen torde böra bifallas och

således hvartdera anslaget för ifrågavarande ändamål ökas med 17,070

kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att, i enlighet med den af friherre Leijonhufvud

i ämnet väckta motionen, Kongl. Maj:ts förevarande

framställning må på det sätt bifallas, att, för beredande

af i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 11 januari 1890 föreslagen aflöning åt

sex fördelningsintendenter samt sex hos dem anstälda

skrifbiträden, Riksdagen må bevilja 34,140

kronor att utgå med hälften, eller 17,070 kronor, af

anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps

vapenöfningar samt med andra hälften, eller

17,070 kronor, af anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar;

kommande vid bifall härtill anslaget till indelta arméns och Vermlands

fältjägarecorps vapenöfningar, nu 1,322,300 kronor, att höjas med

17,070 kronor till 1,339,370 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

17

Vermlands fältjägarecorps.

6:o. Kong!. Maj:t har, såsom utskottet redan under punkt 3:o

af detta utlåtande omförmält, föreslagit Riksdagen att, för beredande

dels åt den vid corpsen anstälde 2:dre bataljonsläkare af löneförhöjning

med 300 kronor och dels åt regementsintendenten vid corpsen af dagaflöning

med 3 kronor under corpsens vanliga vapenöfningar, höja anslaget,

nu 140,570 kronor, med 480 kronor till 141,050 kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet i punkten 3:o af detta utlåtande

anfört och föreslagit, får utskottet hemställa:

a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i

hvad den afser att, för beredande åt den vid Vermlands

fältjägarcorps anstälde 2:dre bataljonsläkare af

löneförhöjning med 300 kronor, höja anslaget till

nämnda corps med nyss berörda belopp, icke må af

Riksdagen bifallas; samt

b) att, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, för beredande åt regementsintendenten.

vid Vermlands fältjägarcorps af dagaflöning med 3

kronor under corpsens vanliga vapenöfningar, anslaget

till Vermlands fältjägarecorps må höjas med

180 kronor.

Trängen.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet den 11 januari

1890 angifna grunder för organisation af en trängbataljon å Karlsborg

jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande

af den del utaf bataljonens organisation, som skulle komma

att ega rum under år 1891, anvisa 100,000 kronor;

att medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunde å de för den nya trängbataljonen afsedda medel beredas, måtte

af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter; samt

att, vid bifall härtill, låta under anslaget till trängen såsom reservationsanslag

uppföra nyssnämnda belopp.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

Ang. ökning

af detta omslag.

[6j.

Angående

ökning af

detta anslag.

[7-]

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

ökning af

detta anslag,

[8.]

Angående

uppförande i

riksstaten af

ett nytt anslag

med

denna benämning.

[9.]

Då förevarande framställning är väsentligen öfverensstämmande

med den af Kongl. Maj:t till 1889 års Riksdag i ämnet gjorda, hvilken

icke af Riksdagen bifölls, torde en närmare redogörelse för förslaget

icke vara erforderlig, utan tillåter sig utskottet att beträffande detsamma

hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 27—30 och dervid fogade

bil. 2 och 3.

Utskottet vidhåller fortfarande sin vid senast församlade riksdag

uttalade mening att, då för landtförsvarets tidsenliga ordnande en utvidgning

af trängen är högst behöflig, sådan utvidgning jemväl bör

vidtagas oberoende af den omständighet, att frågan om en omorganisation

af hären i dess helhet icke vunnit sin lösning. En sådan omorganisation,

föreställer sig utskottet, skall lättare genomföras, sedan

specialvapnen blifvit bragta i tidsenligt skick, helst som dessa vapen,

sålunda beskaffade, utan svårighet torde kunna inordnas i hvarje annan

härorganisation, som må komma till stånd.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Gotlands nationalbeväring.

8:o. Kongl. Maja har föreslagit Riksdagen att, för beredande åt

regementsintendenten vid nationalbeväringen af dagaflöning med 3

kronor under de vanliga vapenöfningarne, höja anslaget till nationalbeväringen,

nu 199,477 kronor, med 180 kronor till 199,657 kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 3:o anfört

och under dess mom. a) föreslagit, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Aflöning till stamtrupp vid Hallands bataljon.

9:o. Kongl. Maja bär föreslagit:

att Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet den

11 januari 1890 angifna grunder för organisationen af en stamtrupp

vid Hallands bataljon jemte hvad som föreslagits beträffande personalens

aflöning, måtte för år 1891 bevilja till stamtruppens uppsättning

äfvensom densammas underhåll in. m. vid volontärskolan ett anslag af

40,000 kronor;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

att, vid bifall härtill, detta anslagsbelopp jemte de redan å bataljonens

stat till volontärers aflöning uppförda 5,292 kronor 50 öre, sistnämnda

belopp, i den mån det för ändamålet blefve disponibelt, måtte,

under benämning »aflöning till stamtrupp vid Hallands bataljon, reservationsanslag»

uppföras under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget

till Hallands beväring; samt

att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å anslaget

uppkomma, måtte få af Kong], Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande förenade

utgifter.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 30, har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en början erinrat,

att sedan Riksdagen åren 1887 och 1889 beviljat anslag till uppsättande

af stamtrupp vid Vesternorrlands och Blekinge bataljoner,

vpre, frånsedt Gotland med dess från det öfriga landets något afvikande

försvarsorganisation, Halland den enda af rikets provinser, i hvilken

någon infanteristamtrupp icke funnes förlagd. Visserligen hade Riksdagen

år 1886 medgifvit, i sammanhang med det då fattade beslutet

om förändrad organisation af beväringstrupperna, att vid hvar och en

af fastlandets beväringsbataljoner och således äfven vid Hallands bataljon

finge, i den mån de derför anvisade medel blefve tillgängliga,

anställas 60 volontärer, deraf 8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24

vice korpraler och 16 menige; men denna fåtaliga styrka, som egentligen

vore afsedd att fylla bataljonens behof af befäl utaf manskapsklassen,

kunde ingalunda för bataljonen utgöra någon stam i detta ords

hittills varande betydelse. Det vore väl kändt, att till och med vid

de bataljoner, vid hvilka under fredstid stam till vanligt antal vore

anstäld, proportionen emellan stam- och beväringssoldater, i händelse

af mobilisering, blefve ytterst ofördelaktig, och det kunde svårligen vid

sådant förhållande ifrågasättas att mobilisera Hallands bataljon endast

med tillhjelp af den ringa stamstyrka, som enligt nu gällande bestämmelser

finge vid densamma anställas. Stamtrupp från ett eller flera af

de närliggande infanteriregementena måste alltså för detta ändamål i

ganska stor omfattning tagas i anspråk, hvilket i sin ordning måste

ofördelaktigt återverka på dessa regementens mobilisering.

Till Blekinge bataljon hade Riksdagen anslagit 60,000 kronor, och,

då Hallands bataljon enligt departementschefens åsigt borde organiseras

i fullkomlig öfverensstämmelse med Blekinge bataljon, vore det alltså

ett ständigt anslag till nyssnämnda belopp, om hvilket det nu vore

fråga. Genom de sistlidna år fattade besluten om uteslutande ur riks
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

staten af anslaget till garnisonskommendering i Karlskrona, 99,000

kronor, samt uppsättande af stamtrupp för Blekinge bataljon hade de

ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln i sjelfva verket minskats

med 39,000 kronor, hvadan den ökning i utgift, som af förslaget föranleddes,

endast utgjorde 21,000 kronor.

Något tillfälligt anslag för uppförande af erforderliga byggnader

och anskaffande af materiel och dylikt syntes departementschefen ej

heller vara af nöden. Halmstads stad hade nemligen erbjudit sig att,

derest stamtruppens volontärskola blefve förlagd till Halmstad, dels

kostnadsfritt för kronan upplåta en till tomt för etablissementet lämplig

plats i nämnda stads nya stadsdel, dels ock såsom bidrag till kostnaden

för etablissementets uppförande till kronan utgifva 50,000 kronor.

Hvad som derutöfver erfordrades kunde bestridas af under uppsättningstiden

uppkommande besparingar å anslaget, öfver hvilka Kongl. Maj:t,

på sätt förut varit vanligt vid nya truppers uppsättning, borde af Riksdagen

utverka sig rätt att för dylika ändamål förfoga.

Beträffande grunderna för organisationen af den föreslagna stamtruppen,

hvilken skulle bestå af 300 volontärer, deri inbegripet det

antal, som enligt 1886 års beslut redan finge vid bataljonen anställas,

får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 32 och 33) och dervid

fogade bil. 4.

Af det för stamtruppens uppsättning samt aflöning, underhåll och

utbildning vid volontärskolan erforderliga belopp, 65,292 kronor 50 öre,

vore det belopp, 5,292 kronor 50 öre, hvarmed denna summa öfversköte

det anslag af 60,000 kronor, som departementschefen ansåge

böra af Riksdagen äskas till stamtruppen, afsedt att utgå af de medel,

som 1886 års Riksdag anvisat till aflöning af volontärer vid bataljonen.

Hvad anginge sättet för det nya anslagets uppförande i riksstaten

och dermed sammanhängande frågor, ansåge departementschefen detsamma

lämpligen böra, i öfverensstämmelse med motsvarande anslag

till Vesternorrlands och Blekinge bataljoner, benämnas »anslag till aflöning

till stam trupp vid Hallands bataljon» och erhålla sin plats näst

efter anslaget till Hallands beväring; hvarjemte, och då anslaget under

uppsättningstiden borde delvis tagas i anspråk för bekostande af byggnader

för bataljonens skoletablissement och anskaffning af erforderliga

utredningspersedlar, detsamma borde till eu början erhålla karakter af

reservationsanslag och med hela sitt belopp uppföras under nyssnämnda

titel. Sedermera, och efter det uppsättningen af stamtruppen

genomförts, borde åter, i enlighet med förut tillämpade grundsatser,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o o.

21

endast volontärernas aflöningsmedel, i förslaget till stat beräknade till

31,683 kronor 75 öre, uppföras under denna ansiagstitel, men deremot

återstoden, utgörande hvad som erfordrades för volontärernas utbildning

och underhåll vid volontärskolan, läggas till anslaget till volontärskolor,

å hvilket anslag ifrågavarande utgifter, i öfverensstämmelse med

hvad som redan vore stadgadt beträffande de volontärer vid bataljonen,

som enligt 1886 års Riksdags beslut finge antagas, derefter borde

anvisas.

Då dels uppsättningen af stamtruppen måste försiggå endast efter

hand, och dels det af Halmstads stad utfästa bidrag till skoletablissementets

uppförande satte luigsstyrelsen i tillfälle att bestrida de för

bataljonens uppsättning nödiga utgifterna med ett mindre belopp statsmedel

än som till dylika kostnader erfordrades för Blekinge bataljon,

ansåge departementschen hela anslaget icke behöfvas för år 1891, utan

för detta år kunna begränsas till 40,000 kronor.

Då Riksdagen för icke längre sedan än åren 1887 och 1889 anvisat

medel till uppsättande af stam trupper för Vesternorrland och Blekinge,

har utskottet ansett, att med uppsättande af stamtrupp för Hallands

bataljon skäligen bör kunna anstå, och frågan derom pröfvas

först i sammanhang med önskvärd omorganisation af indelta härens

stamtrupp.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

10:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:

att medgifva, att hälften af det för beredande af den under punkt

5 i statsverkspropositionen föreslagna aflöningen åt sex fördelningsintendenter

och sex hos dem anstälda skrifbiträden erforderliga belopp

måtte med 17,070 kronor årligen från och med ingången af år 1891

få af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar utgå; samt

att, för bestridande af de, genom tillökningen af beväringens öfningstid

från och med år 1891 med 2 dagar, uppkommande förhöjda

kostnaderna för beväringsmanskapets naturaunderhåll m. m., höja anslaget

till beväringsmanskapets öfningar, nu 1,400,000 kronor, med

72,000 kronor till 1,47 2,000 kronor.

Angående

ökning af

detta anslag.

[10.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

ökning af

detta anslag.

[11.]

Såsom utskottet i punkt 5:o här ofvan redan omförmält, har friherre

B. A. Leijonhufvud i en inom Första Kammaren väckt motion

(n:o 41) yrkat, att reservationsanslaget till indelta arméns vapenöfningar

måtte ökas med 17,070 kronor samt likaså förslagsanslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar med 17,070 kronor till bestridande af utgifterna

för aflöning åt fältintendenter och deras skrifbiträden.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 192) har herr

J. Johnsson i Thorsberg yrkat höjning i anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar för beredande af ersättning för inqvartering af

tågande trupper; och kommer utskottet att derom yttra sig här nedan

under punkt 12:o.

Med hänvisning, beträffande Kong!. Maj:ts förevarande framställning

i dess förra del och friherre Leijonhufvuds motion, till hvad utskottet

här ofvan under punkt 5:o anfört och föreslagit, samt under förmälan

att utskottet icke haft något emot Kongl. Maj:ts framställning i dess

senare del att erinra, får utskottet hemställa,

att, för bestridande af de, genom tillökningen

af beväringens öfningstid från och med år 1891 med

2 dagar, uppkommande förhöjda kostnaderna för beväringsmanskapets

naturaunderhåll m. m., anslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar må höjas med

72,000 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet här ofvan i punkten 5:o och nu i denna

punkt föreslagit, kommer alltså anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,

1,400,000 kronor, att höjas med sammanlagdt 89,070 kronor

till 1,489,070 kronor.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement.

ll:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, för beredande dels af ökad tillgång till bestridande af de

från arméförvaltningens artillerideparteinent utgående kostnader för

projektiler, patroner och krut m. m., dels ock af erforderlig förhöjning

i de i och för underhållet af beväringsmanskapets beklädnads-, remtygs-

och utrednings- samt trosspersedlar anvisade medel, höja artillerioch

intendentsdepartementens andelar i anslaget till försvarsverket till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23

lands i allmänhet med 100,000 kronor för det förra och 30,000 kronor

för det senare, så att anslaget, nu kronor 2,338,600, må med förhöjning

af 130,000 kronor från och med år 1891 utgå med 2,468,600

kronor, äfvensom

att, vid ökning af artilleridepartementets andel utaf anslaget med

ett det nuvarande anslaget till salpeteruppköp motsvarande belopp,

medgifva, att af sagda andel må dels under år 1891 för gäldande af

köpeskillingen för Åkers krutbruk utgå 21,340 kronor, dels ock för

framtiden bestridas kostnaderna för inköp af erforderlig salpeter.

Kongl. Maj:ts förevarande förslag sammanhänger med en annan

af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under anslagstiteln »salpeteruppköp»

gjord framställning, att detta anslag, nu 50,000 kronor, måtte,

vid bifall till framställningen om höjning af artilleridepartementets andel

i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med ett anslagettill

salpeteruppköp motsvarande belopp äfvensom hvad i sammanhang

dermed föreslagits, ur riksstaten uteslutas. Utskottet får derför här på

en gång redogöra för båda dessa framställningar.

Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 36, att generalfälttygmästaren

i skrifvelse till Kongl. Maj:t erinrat, att å artilleridepartementets

andel af anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvalt-ningens

departement under de senaste åren alltjemt tillkommit

nya eller förhöjda behof, i följd hvaraf denna andel visat sig allt mer

otillräcklig, hvilket åter föranledt artilleridepartementet att, på det ej

större brist å anslagsdelen skulle uppstå, för den årliga förbrukningen

anlita de uti förråden befintliga tillgångar af krut och ammunition, hvilka

sålunda, i stället att ökas för behofven vid en möjlig mobilisering,

numera, enligt hvad generalfälttygmästaren anmält, så nedgått, att artilleridepartementet

ej ansett sig derför kunna stå till svars, utan funnitnödvändigt

att göra framställning om årlig förhöjning af anslagsdelen.

För de af beväringsmanskapets utsträckta öfningar ej föranledda

utgifter, som under den senare tiden, hufvudsakligen efter år 1880,

sålunda tillkommit, återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 37—39 en

af generalfälttygmästaren lemnad redogörelse, hvilken utvisar ökade årliga

kostnader för artilleridepartementet af sammanlagdt 99,000 kronor.

I dessa ökade kostnader vore dock icke inräknad ökningen i åtskilliga

utgifter, hvilka omförjnälas å sid. 40 och 41.

Generalfälttygmästaren ansåge sålunda behof af ökade ordinarie

statsmedel för artilleridepartementet föreligga; och funne han det erforderliga

beloppet, som han skattade till ofvan angifna summa 99,000

kronor, kunna på det sätt åstadkommas, att, som de utgifter, hvilka

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för närvarande bestredes från anslaget till salpeteruppköp, framdeles,

efter det köpeskillingen för Åkers krutbruk guldits och det rökfria

krutet med dess mindre qvantiteter salpeter fordrande sammansättning

blifvit infördt, kunde med 25,000 kronor tillgodoses, anslaget, hvilket

utginge med 50,000 kronor, sammanslås med anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet mot skyldighet för artilleridepartementet att

från sistnämnda anslag fortfarande anskaffa behöflig^ qvantiteter salpeter,

och att det belopp, 74,000 kronor, som årligen erfordrades utöfver

de 25,000 kronor, Indika i följd af sammanslagningen utaf anslagen

sålunda skulle blifva till fyllande af ofvannämnda behof disponibla,

utaf Riksdagen anvisas.

Generalfälttygmästare!! hemstälde alltså, att Kongl. Maj:t, med

gillande af det utaf honom framstälda förslag till ökande utaf artilleridepartementets

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

täcktes hos Riksdagen föreslå de åtgärder, som för förslagets

genomförande vore erforderliga.

Hvad slutligen anginge köpeskillingen för Åkers krutbruk, som, på

sätt generalfälttygmästaren anmält, vid bifall till hans förslag om det

nuvarande anslagets till salpeteruppköp öfverflyttande till anslaget för

försvarsverket till lands i allmänhet, skulle af sistnämnda anslag gäldas,

hade generalfälttygmästaren upplyst, att vid slutliqvid om köpeskillingen

den 2 januari 1889 värdet af en del bristande materialier blifvit

med 516 kronor fråndraget den ursprungliga köpesumman 86,760 kronor,

så att det vid liqviden erlagda beloppet uppgått till endast 86,244

kronor, samt att, då 1888 års Riksdag för ändamålet beviljat 21,960

kronor, det belopp, som i öfrigt erfordrades, utgjorde 64,284 kronor,

hvilket statskontoret, på grund af bestämmelserna i kongl. brefvet

den 31 maj 1888, förskottsvis erlade; och då vidare 1889 års Riksdag

för inköpet ytterligare anvisat 21,600 kronor, blefve den summa, som

nu återstode att betäcka, 42,684 kronor, som generalfälttygmästaren

ansåge böra på så sätt gäldas, att deraf anvisades för år 1891 21,340

kronor och för år 1892 återstoden, 21,344 kronor.

Den förhöjning i förevarande anslag, som af arméförvaltningen å

intendentsdepartementet ifrågasattes, vore beroende på samma skäl, som

nämnda departement åberopat beträffande den föreslagna förhöjningen

af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, eller att de värn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

pligtiges öfningstid skulle från och med ingången af år 1891 förlängas

med 2 dagar. Kostnaden för underhållet af beväringsmanskapets beklädnads-,

remtygs- och utrednings- samt trosspersedlar, hvilken kostnad

af nu förevarande anslag bestriddes, måste nemligen i och med

öfningarnes förlängning ställa sig dyrare, och då, enligt departementets

åsigt, förhöjningen kunde beräknas efter enahanda dagkostnad,

som lades till grund för 1888 års Riksdags af motsvarande förhållanden

framkallade beslut om förhöjning i anslaget, eller 53,37 öre per man,

skulle detsamma alltså, efter en styrka af 30,000 man och 2 dagars

Öfning, komma att i jemnadt tal utgöra 32,000 kronor, med hvilket

belopp departementet för den skull anliölle, att dess andel i anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet måtte varda ökad.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 42, har departementschefen

ansett den föreslagna förhöjningen i intendentsdepartementets

andel i anslaget kunna afrunda^ nedåt till 30,000 kronor.

Äfven mot den af generalfälttygmästaren äskade förhöjningen af

anslaget ansåge departementschefen någon befogad anmärkning icke i

och för sig kunna göras. Hvad särskildt frågan om förrådens behållning

beträffade, hade densamma under de senaste 10 åren så nedgått,

att tillgången på ammunition af alla slag nu med ett värdebelopp af i

rundt tal 700,000 kronor understege motsvarande tillgång år 1879.

Jemte det departementschefen sålunda förordade gener alfältty gm ästarens

förslag om sammanslagning af anslaget till salpeteruppköp med

anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller med andra ord,

att sistnämnda anslag höjdes med salpeteranslagets nuvarande belopp,

50,000 kronor, mot det att anslaget till salpeteruppköp ur riksstaten

uteslötes, skulle departementschefen alltså icke tvekat att, på sätt generalfälttygmästaren

hemstält, tillstyrka en förhöjning derutöfver af

meranämnda anslag till försvarsverket till lands i allmänhet med det

af generalfälttygmästare!! i sådant afseende ifrågasatta belopp, 74,000

kronor, derest icke af hänsyn till andra vigtiga försvarsändamål, som

jemväl måste tillgodoses, förevarande anslagsfordran för närvarande

måste något begränsas. Departementschefen ansåge vid sådant förhållande

förhöjningen utöfver salpeteranslagets belopp böra bestämmas

till 50,000 kronor, så att de ökade tillgångar, som lomme att stå till

artilleridepartementets förfogande för anskaffande af ammunition och

dylikt, komme att uppgå till 75,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Samt. 1 Afl, 3 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Beträffande slutligen köpeskillingen för Åkers krutbruk, funne departementschefen,

lika med generalfälttygmästare^ det nu återstående

beloppet deraf, 42,684 kronor, kunna på det sätt fördelas, att 21,340

kronor gäldas 1891 och 21,344 kronor 1892.

Då Riksdagen år 1888 beviljade 92,592 kronor till inköp af Åkers

krutbruk och deraf för år 1889 anvisade 21,960 kronor, beslöt Riksdagen

tillika bland annat, att det beviljade beloppet skulle utgå af det

å riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda förslagsanslag å 50,000 kronor

till salpeteruppköp och att detta anslag icke finge öfverskrides under

något af de år, under hvilka liqvider i och för inköpet skulle af

anslaget utgå. Vid sådant förhållande, och då liqvider för berörda inköp

skola erläggas såväl år 1891 som år 1892, anser utskottet mindre

lämpligt, att, på sätt Kong! Maj:t föreslagit, anslaget till salpeteruppköp

öfverföres till och uppgår i anslaget till försvarsverket till lands i

allmänhet eller arméförvaltningens departement, helst som den tillgång

af 25,000 kronor för bestridande af artilleridepartementets inom arméförvaltningen

ökade utgifter, som genom en sådan öfverflyttning varit

afsedd att erhållas, i allt fall under år 1891, liksom sedermera under

år 1892, icke skulle kunna vinnas, utan endast skilnaden emellan sistnämnda

belopp och det belopp, som för hvarje af dessa år skall i liqvid

för inköpet af krutbruket erläggas.

Om, på sätt utskottett ansett lämpligt, anslaget till salpeteruppköp

icke öfverföres till anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

följer deraf att Kongl. Maj r is framställning, att Riksdagen måtte medgifva,

att af sistnämnda anslag må dels under år 1891 för gäldande af

köpeskillingen för Åkers krutbruk utgå 21,340 kronor, dels ock för

framtiden bestridas kostnaderna för inköp af erforderlig salpeter, måste

anses hafva förfallit. 1 stället torde med bibehållande af anslaget till

salpeteruppköp vid sitt nuvarande belopp, 50,000 kronor, derifrån ytterligare

böra, under vilkor att anslaget icke öfverskrides, i och för

nämnda inköp anvisas ofvanberörda summa, 21,340 kronor, hvarom

utskottet jemväl kommer att här nedan under punkt 13:o göra framställning.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i hvad den afser att

för förhöjning i de i och för underhållet af beväringsmanskapets beklädnads,

remtygs- och utrednings- samt trosspersedlar anvisade medel

öka anslaget till försvarsverket till lands med 30,000 kronor, har utskottet

icke haft något att erinra. Hvad deremot beträffar Kongl.

Maj:ts förslag att utöfver de 50,000 kronor, som genom öfverflyttning

till sistnämnda anslag af anslaget till salpeteruppköp skulle tillföras

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27

anslaget till försvarsverket till lands, ytterligare öka detta anslag med

50.000 kronor, har departementschefen visserligen redan föreslagit en

nedsättning med 24,000 kronor i det belopp, 99,000 kronor, som generalfälttygmästaren

ansett behöfligt för bestridande af artilleridepartementets

ökade utgifter, men icke uppgifvit, å hvilka poster han ansett

nedsättning kunna göras, hvadan således torde få antagas, att han ansett

att samtliga angifna utgiftsposter kunna i någon mån nedbringas.

Då utskottet emellertid vid granskning af dessa poster funnit den å

4.000 kronor för tillsyn, vård och underhåll af artillerimuseum samt

inköp af effekter för samlingarnes ökande mindre nödig, äfvensom beliofvet

af den å 10,000 kronor för förhöjning i kostnaden för byggnadsreparationer

icke utredd, eftersom icke ens uppgifvits hvilka nya

byggnader tillkommit, har utskottet ansett en ytterligare nedsättning

i det äskade beloppet med tillsammans 14,000 kronor skäligen kunua

göras.

Under hänvisning till hvad utskottet här nedan under punkt 13:o

kommer att föreslå, får utskottet derför hemställa:

a) att Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

må på det sätt bifallas, att för beredande af

ökad tillgång till bestridande af de från arméförvaltningens

artilleridepartement utgående kostnader för

projektiler, patroner och krut m. in., anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement höjes med 36,000 kronor;

b) att Kongl. Maj:ts framställning om öfverförande

till »anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet

eller arméförvaltningens departement)) af ett anslaget

till salpeteruppköp motsvarande belopp icke må af

Riksdagen bifallas;

c) att, för beredande af erforderlig förhöjning i

de i och för underhållet af beväringsmanskapets beklädnads-,

remtygs- och utrednings- samt trosspersedlar

anvisade medel, anslaget till försvarsverket till lands

i allmänhet eller arméförvaltningens departement höjes

med 30,000 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet under såväl mom. a) som c) föreslagit,

kommer alltså ifrågavarande anslag, nu 2,338,600 kronor, att höjas

med sammanlagdt 66,000 kronor till 2,404,600 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Inqvarteringskostnader.

Angående 12:o. Inom Riksdagens Andra Kammare hafva väckts två mo
motioner

om j.*

ersättning för lluuty ■

inqvartering den ena af herr G. Anderson i Himmelsby (motion n:r 190), som

trupper1.6 deri hemstält, att Riksdagen måtte besluta:

l:o att vid inqvartering af tågande trupper ersättning till inqvarteringsgifvaren

på landet måtte utgå med 1 krona för befäl och

vederlikar, 70 öre för underbefäl samt 35 öre för manskap, allt för logis

öfver natt, och att denna ersättning måtte utgå från och med 1891

års ingång; samt

2:o att Riksdagen måtte höja anslaget till inqvarteringskoskläder

med 15,000 kronor till bestridande af de utgifter, som af ofvan föreslagna

ersättningar skulle blifva en följd;

och den andra af herr J. Johnsson i Thorsberg (motion n:r 192),

som hemstält:

antingen att Riksdagen måtte besluta att, vid inqvartering af tågande

trupper, ersättning till inqvarteringsgifvaren måtte utgå med 1 krona

för befäl och vederlikar, 70 öre för underbefäl och 35 öre för manskap,

allt per natt, samt att denna ersättning från och med 1891 års

ingång måtte utgå af det anslag, från hvilket truppens öfriga marschkostnader

bestridas; samt

att anslaget för indelta armén och beväringens vapenöfningar för

år 1891 måtte höjas med det mot inqvarteringskostnaden svarande belopp,

eller 13,000 kronor för det förra och 12,000 kronor för det

senare;

eller ock alternativt, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t

måtte anhålla, att Kongl. Magt täcktes utreda storleken af den ersättning,

som bör tillläggas inqvarteringsgifvare vid inqvartering af

tågande trupper, samt för Riksdagen derom framlägga förslag.

Till stöd för berörda framställningar hafva båda motionärerna anfört,

att den vissa hemman åliggande inqvarteringsskyldigheten å landet

i allmänhet drabbade endast en del hemmansegare, nemligen dem,

hvilkas gårdar läge i närheten af truppernas samlingsplatser eller

marschvägar, under det att de hemman, som läge mera aflägset derifrån,

icke alls eller i ringa mån betungades af detta besvär.

Genom kongl. förordningar af den 27 augusti 1816 och den 17

juli 1858 vore, yttrade derjemte den sistnämnde motionären, stadgadt,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

29

att det underhåll, som af inqvarteringsgifvaren lemnades till inqvarterad

trupp, skall efter angifna grunder ersättas. Då den åsigten, att full

ersättning borde mqvarteringsgifvaren för underhållet lemnas, således

vore af Kongl. Maj:t och riksens ständer erkänd, borde, enligt motionärens

förmenande, denna grundsats äfven tillämpas i fråga om

sjelfva inqvarteringen.

Äfven om inqvartering af tågande trupper i allmänhet ej kan anses

synnerligen betungande, och således motionärernas förslag icke torde

vara af något mera allmänt behof påkalladt, lära dock, såsom motionärerna

framhållit, fall stundom kunna förekomma, då det må anses

med billighet öfverensstämmande att i någon mån bereda vederbörande

ersättning för sådan inqvartering. Beslut om medels beviljande för

dylika ersättningar synes emellertid utskottet med nödvändighet böra

föregås af en fullständig utredning, huru i sjelfva verket inqvarteringstungan

drabbar olika orter samt om och i hvad mån ersättning i berörda

hänseende lämpligen bör utgå.

Utskottet får derför hemställa,

att, med anledning af herrar G. Andersons och

J. Johnssons förevarande motioner, Riksdagen må hos

Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta

^ utreda, om och i hvad mån ersättning för inqvartering

af tågande trupper bör lämpligen beredas deraf betungade,

samt till Riksdagen framkomma med det

förslag, som af sådan utredning må kunna föranledas.

Salpeteruppköp.

13:o. Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit,

att detta anslag, nu 50,000 kronor, måtte, vid bifall till framställningen

om höjning af artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet med ett nu förevarande anslag motsvarande

belopp äfvensom hvad i sammanhang dermed föreslagits, ur riksstaten

uteslutas.

Med hänvisning till hvad här ofvan under punkt 11 :o anförts,

hemställer utskottet,

att anslaget till salpeteruppköp må i riksstaten

uppföras med oförändradt belopp, 50,000 kronor,

Angående

uteslutande

ir riksstaten

af detta

anslag.

[12.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Om höjning

af detta

anslag.

[13.]

Angående

öfriga

ordinarie

omslag.

samt, under vilkor att anslaget icke öfverskrides,

derifrån ytterligare i och för inköpet af Åkers krutbruk

anvisas en summa af 21,340 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget, nu 4,326 kronor,

måtte, för beredande af expensmedel åt kommandoexpeditionen äfvensom

för jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, böjas med

3,310 kronor till 7,636 kronor, äfvensom att anslaget, vid bifall till

förslaget att kommandoexpeditionens expenser skulle för framtiden

utgå ur detsamma, måtte benämnas »skrifmaterialier och expenser, ved

m. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen».

Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkterna

l:o och 2:o anfört och föreslagit, får utskottet hemställa:

a) att, under vilkor af bifall till hvad utskottet

under punkt 2:o af detta utlåtande hemstält, anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj ds kansli, 4,326

kronor, må, för beredande af expensmedel åt kommandoexpeditionen,

höjas med 1,790 kronor till 6,116

kronor, äfvensom anslaget, vid bifall härtill, benämnas

»skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och

kommandoexpeditionen»; samt

b) att anslaget måtte få jemkas i den mån, som

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma finnes erforderligt.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag

under denna hufvudtitel, har Kongl. Maja icke föreslagit någon förändring;

och får utskottet hemställa,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 5.

31

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, i hvilka förändring bär ofvan icke blifvit

ifrågasatt, må i 1891 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om

de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.

16:o. Under tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning och med erinran att 1887, 1888 och 1889 årens Riksdagar

för ändamålet beviljat samma belopp, hemställer utskottet,

att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och

redovisning m. m. må på extra stat för år 1891 anvisas

ett belopp af 77,500 kronor.

Artilleribehof.

17:o. Kongl. Magt bar föreslagit Riksdagen att för anskaffande af

fästning sar tiller materiel på extra stat för år 1891 bevilja 1,200,000 kronor

och deraf anslå:

till Karlsborg ........................................................................... kr. 100,000: —

» Vaxholm Oskar Fredriksborg......................................... » 900,000: —

och till Oskars-Värnslinierna........................................ )) 200,000: —

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 45—49) inhemta^, hade generalfältygmästaren

i sin skrifvelse till Kongl. Maj:t angående artilleridepartementets

behof af statsanslag för år 1891 till en början erinrat

att, hvad anginge Karlsborgs fästning och Oskarsvärns-linierna, han uti

särskilda åren 1877 och 1885 afgifna memorial angifvit så väl den

materiel, som för dessa befästningars utrustande erfordrades, som ock

den kostnad, som till anskaffande af dylik materiel vore af nöden, men

att, hvad beträffade den för Vaxholm Oskar Fredriksborgs försvarsområde

erforderliga materielen, väl kostnaden derför uppgifvits, men ej

materielens beskaffenhet.

Anslag för

tillämpning

af nya värnpligtslagens

föreskrifter.

[14.]

Anslag till

fästnmgsartillerimateriel.

[15.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Med anledning deraf hade han nu lemnat redogörelse för den

materiel, som enligt 1878 års befästningskomités betänkande ansetts

vara för berörda fästningar erforderlig; och uppginge kostnaden härför,

såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 46, till 1,810,357 kronor,

hvartill komme för redan befintliga pjeser, erforderlig tillökning af

ammunition samt anskaffning af en del laddtyg och tillbehör ett

belopp af 259,674 kronor, eller eu sammanlagd kostnad af 2,070,031

kronor.

Sedan generalfälttygmästaren vidare redogjort för den materiel, som

för hvar och en af berörda trenne fästningar anskaffats eller komme

att år 1890 anskaffas, samt, hvad anginge beloppet af beviljade medel,

erinrat, att hittills tillgodokommit eller beviljats:

för Karlsborg ....................................................................... kr. 925,000: —•

för Vaxholm Oskar Fredriksborg ................................... )) 100,000: —

och för Oskars-Värnslinierna ........................................... » 50,000: —

eller tillsammans ................................................................... kr. 1,075,000: —

utaf det belopp, stort 5,949,031 kronor, hvartill kostnaden för dels

erforderlig tillökning af bestyckningen å de år 1878 färdiga delarne

af Karlsborgs fästning och å Vaxholm Oskar Fredriksborg med dess

försvarsområde samt dels ny bestyckning å Oskarsvärns-linierna beräknats

uppgå, hade generalfälttygmästaren, då enligt hans åsigt de

flera gånger upprepade skäl, som talade för ett påskyndadt anskaffande

af den för ifrågavarande fästningar erforderliga bestycka ngsmaterielen,

fortfarande egde giltighet, föreslagit Kongl. Maj:t att af Riksdagen

äska till bestyckning:

å Karlsborg ................................................................................ kr. 100,000: —

å Vaxholm Oskar Fredriksborg........................................... » 200,000: —

och å Oskars-Värnslinierna...................................................... » 100,000: —

Summa kr. 400,000: —

tilläggande han dervid, att, om denna summa beviljades, visserligen

någon förbättring komme att inträda uti bestyckningsförhållandena på

de trenne fästningarne, men att deras försvarbarhet uti artilleristiskt

hänseende fortfarande dock blefve ganska otillfredsställande, enär ännu

saknades, vid Karlsborgs fästning ett större antal af de erforderliga

17 och 12 cm. kanonerna, vid Vaxholm Oskar Fredriksborg erforderliga

kastpjeser och kulsprutor samt för Oskarsvärns-linierna en stor

del af bestyckningen och ammunitionsutrustningen.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t hade departementschefen

tillstyrkt hvad generalfältygmästaren föreslagit beträffande Karls
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

33

borgs bestyckning, dervid departementschefen tillagt att, då hela kostnaden

för denna fästnings bestyckande beräknats till 3,618,000 kronor,

och Riksdagen för ändamålet hittills beviljat 925,000 kronor, det lätt

kunde inses, att, med ett jemförelsevis så litet årsanslag som 100,000

kronor, det ännu skulle draga om lång tid, innan bestyckningen å denna

Sveriges centralfästning blifvit bragt i fullständigt skick. Nödvändigheten

att jemväl tillgodose de flera andra behof af krigsmateriel, som

nu förelåge, sy utes emellertid böra föranleda dertill, att i detta afseende

generalfälttygmästarens förslag vunne Kongl. Maj:ts godkännande.

Annorlunda stälde sig deremot, enligt hvad departementschefen

vidare anfört, frågan, i hvad den anginge bestyckningen å Vaxholm

Oskar Fredriksborg och Oskars-Värnslinierna, ty äfven om man bortsåge

från möjligheten af ett direkt mot landet rigtadt krig, kunde nemligen,

under nuvarande förhållanden i Europa, lätt omständigheter inträda,

som innebure eu allvarlig maning för oss att värna vår neutralitet

och sålunda göra ett skyndsamt armerande af dessa fästningar till en

bjudande politisk nödvändighet; och då af de belopp, som för bestyckningen

af desamma beräknats, utgörande för Vaxholm Oskar Fredriksborg

2,070,031 kronor och för Oskars-Värnslinierna 261,000 kronor,

hittills endast beviljats 150,000 kronor, deraf 100,000 kronor för Vaxholm

Oskar Fredriksborg och 50,000 kronor för Oskars-Värnslinierna,

insåges lätt, att det skick, hvari bestyckningen derstädes befunne sig,

vore långt ifrån tillfredsställande.

Krigsstyrelsen hade också måst vara betänkt på att, derest af en

eller annan anledning synnerlig skyndsamhet blefve af nöden, låta,

äfven med fara att i det närmaste på artilleriförsvar blotta landets

centralfästning Kaiisborg, derifrån till de hotade fästningarne förflytta

en mängd artilleripjeser.

Det bristfälliga skick, hvari bestyckningen å nu ifrågavarande befästningar

befunne sig, vore så mycket mera egnadt att af krigsstyrelsen

behjertas, som det af sig sjelft torde vara uppenbart, att, om

en hastig armering utaf dessa försvarslinier påfordrades, det för närvarande

med hänsigt till mängden af pjeser, som måste anskaffas, icke

ens vore möjligt att, frånsedt nyssnämnda nödfallsutväg, hvilken i

hvarje fall icke kunde vid fara för direkt mot landet rigtadt krig användas,

äfven med uppbjudande af alla krafter och anlitande af de rikhaltigaste

anslag inom den korta tid, som för rustningarne kunde

komma att lemnas, bringa dessa befästningar i försvarsgiltigt stånd.

Trots det oroande i dessa förhållanden skulle departementschefen

emellertid, derest han för fyllande af ifrågavarande behof icke haft att

Bih. till Bibel. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Angående

anslag till

infanteriammunitionsvaqnar.

[16.]

34 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

hänvisa på andra tillgångar än dem, som vid uppgörande af statsregleringen

vanligen stode Kong]. Maj:t till buds, icke tilltrott sig att för

nu ifrågavarande anskaffning tillstyrka äskandet utaf Riksdagen af större

anslag än 100,000 kronor; men då, vid pröfning af den för Kong!.

Maj:t framlagda beräkning öfver tillgångarne för 1891 års statsreglering,

ett större belopp än vanligt funnits kunna disponeras för tillgodoseende

af landtförsvarets tillfälliga behof, kunde någon tvekan icke bos

honom råda derom, att den ökade tillgång, som sålunda finge för landtförsvaret

tagas i anspråk, borde uteslutande afses för anskaffande af

artillerimateriel för Vaxholm Oskar Fredriksborg och Oskars-Värnslinierna.

Departementschefen funne alltså för detta ändamål böra äskas

1.100.000 kronor; och då bestyckningen å Oskars-Värnslinierna kunde i

det närmaste bringas i fullständigt skick med en summa af 200,000

kronor, borde af anslagsbeloppet nämnda summa afses för dessa befästningar,

och återstoden för Vaxholm Oskar Fredriksborg.

Då senast församlade Riksdag för ifrågavarande ändamål anslagit

100.000 kronor, och föregående Riksdagar för samma ändamål 50,000

kronor, skulle utskottet icke ansett lämpligt att under vanliga förhållanden

för ändamålet föreslå högre belopp än 100,000 kronor; men då

för närvarande statens inkomster torde kunna lemna tillgång till en

något större anskaffning för bestyckningen å våra fästningar, har utskottet,

velat tillstyrka att, i enlighet med generalfälttygmästarens förslag,

för ifrågavarande anskaffning måtte anvisas 400,000 kronor, men

ansett att deraf lämpligen böra anslås: till bestyckning å Karlsborg

100,000 å kronor, Vaxholm—Oscar-Fredriksborg 100,000 kronor samt

å Oscars-Värnslinierna 200,000 kronor, med hvilket belopp bestyckningen

å sistnämnda befästningar, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemta^,

skulle kunna i det närmaste bringas i fullständigt skick.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till anskaffning af fästningsartillerimateriel

på extra stat för år 1891 anvisa ett

belopp af 400,000 kronor.

18:o. Till fortsatt anskaffande af nya och ändring af äldre infanteriammunitionsvagnar

med tillhörande utredning har Kong!. Maj:t för år

1891 äskat ett extra anslag af 30,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 50) erinras, hade af det

belopp, 239,112 kronor, som beräknats erforderligt för förändring utaf

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

35

äldre infanteriammunitionsvagnar för ammunitionskolonnerna och dessas

förseende med rid-, anspanns- och stallpersedlar m. m. äfvensom för

anskaffning af nya tvåspända infanteriammunitionsvagnar med tillhörande

utredning att tilldelas stridsträngen vid infanteriet och kavalleriet,

hittills af Riksdagen beviljats 130,000 kronor, hvadan sålunda ett belopp

af 109,112 kronor ännu vore behöflig! för nämnda arbetens utförande.

Då Riksdagen under åren 1888 och 1889 för ändamålet anvisat

endast 20,000 kronor, och något skäl för en mera påskyndad anskaffning

nu icke uppgifvits, får utskottet hemställa,

att till fortsatt nyanskaffning och förändring af

infanteriammunitionsvagnar ett extra anslag af 20,000

kronor må för år 1891 anvisas.

19:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen af det redan Angående

beviljade anslaget till förändring af arméns nuvarande gevär till vapen ^näring af

af liten kaliber måtte på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp af arméns gevär.

400.000 kronor. [!?•]

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Magt har departementschefen

anfört, att — sedan Riksdagen sistlidet år för förändring af arméns

nuvarande gevär till vapen af liten kaliber, enligt den modell,

som af Kongl. Maj:t kunde varda faststäld, beviljat en summa af

1.668.000 kronor och deraf på extra stat för innevarande år anvisat

300.000 kronor — de anordningar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken,

som för gevärsförändringen och tillverkningen af ny

ammunition befunnits nödvändiga och till hvilkas utförande en del af

de för gevärsförändringen beviljade medel beräknats skola utgå, under

loppet af innevarande år komme att varda i det närmaste fullbordade

och att sålunda gevärsfaktoriet blefve i tillfälle att redan år 1891 betydligt

utvidga sin verksamhet.

Departementschefen, som erinrat om att han redan, då frågan om

anslag till den år 1889 beslutade förändringen af arméns nuvarande

gevär först understäldes Kongl. Maj:ts pröfning, framhållit nödvändigheten

deraf, att den så vigtiga förändringen snarast möjligt måtte

genomföras och att såsom följd deraf de erforderliga anslagen ej bestämdes

till för små belopp, har vidare meddelat, att Kongl. Maj:t den

23 december 1889 fastställ ny gevärsmodell att med den deraf betingade

ammunition vid ifrågavarande arbetens utförande lända till efterrättelse.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

byggnader å

Karlsborg.

[18-]

Då, såsom af statsrådsprotokollet inhemtats, de anordningar vid

gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken, som för gevärsförändringen

funnits nödvändiga, under loppet af innevarande år komma att blifva

i det närmaste fullbordade, så att gevärsfaktoriet blir i stånd att nästkommande

år betydligt utvidga sin verksamhet, samt den nya gevärsmodellen

numera blifvit af Kongl. Maj:t faststäld, har utskottet funnit

skäl vara för handen, att för år 1891 anvisas något högre belopp än

för innevarande år beviljats. Utskottet har derför ansett sig böra tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning och får alltså

hemställa,

att till förändring af arméns nuvarande gevär

till vapen af liten kaliber ett belopp af 400,000 kronor

må på extra stat för år 1891 anvisas.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till byggnader

å Karlsborg å extra stat bevilja 140,110 kronor och deraf för år

1891 anvisa 46,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, hade med anledning

af den anskaffning af fästnings- och positionsartillerimateriel, som före

år 1883 egt rum, brist på utrymme för förvaring af dylik materiel

uppstått å vederbörliga fästningsorter, och då således ökadt förrådsutrymme

måst beredas, hade Kongl. Maj: t den 5 oktober 1883 af reservationerna

å anslaget till artilleriet anvisat nödiga medel för uppförande

vid Karlsborg af ett förrådsskjul af sten.

Sedan ifrågavarande förrådshus blifvit färdigt och materielen deri

inrymd, hade emellertid dels nya fästningspjeser tillkommit och flera

ammunitionskolonner iordningstälts, dels ock en mängd nya fältkanoner

med tillhörande fordon och utredning blifvit anskaffade och till vederbörande

artilleristationer öfverlemnade. På sätt generalfälttygmästare!!

anmält, hade genom sistnämnda anskaffning den största svårighet, att

ej säga omöjlighet, uppstått att vid respektive artilleriregementens stationer

förvara den förut begagnade 8 och 10 cm. framladdningsmaterielen;

hvarför ock denna måst från Göteborg, Kristianstad och Landskrona

förflyttas till Karlsborg, der densamma på ett trångt och olämpligt

sätt förvarades. Då sistnämnda materiel, ehuru ej fullt tidsenlig, dock

vore i ett ganska godt skick och, i händelse af behof, kunde begagnas

dels vid fästningars försvar och dels i tillfälliga positioner, så borde

densamma, enligt generalfälttygmästarens förmenande, allra helst till
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

37

gång funnes å eu mängd dels apterad och dels oapterad ammunition,

förvaras inom lämpliga lokaler.

Dessutom måste, utöfver vid Karlsborg redan befintliga ammunitionskolonner

med tillhörande utredning, derstädes jemväl uppställas

ännu flera dylika kolonner i den mån de blefve färdiga, men äfven

härför saknades nödigt utrymme.

Elt nytt förrådsskjul till förvarande af artillerimateriel in. in. vore

derför enligt generalfälttygmästarens åsigt af nöden vid Karlsborg, och

hade generalfälttygmästaren af sådan anledning uppgjort ritning och

kostnadsförslag till ett dylikt skjul utaf sten, och slutade detsamma å

ett belopp af 64,000 kronor.

Denna byggnad vore emellertid icke den enda, som erfordrades å

Karlsborg.

På grund af Karlsborgs egenskap af förrådsfästning och befintligheten

derstädes af såväl fästnings- som positions- och fältartillerimateriel

vore vidare, enligt generalfälttygmästarens åsigt, oundgängligen

nödvändigt, att aptering af all slags ammunition kunde derstädes utföras,

hvilket emellertid under nuvarande förhållanden vore overkställbart

af brist på ett ordentligt inrättadt artillerilaboratorium.

För närvarande funnes nemligen intet annat laboratorium än en

äldre, trång och förfallen träbyggnad, som ej förtjenade iståndsättas,

och som, till följd af sitt läge på eu holme (Lindön) i Vettern, emellanåt,

då storm och isgång lade hinder i vägen för den till laboratoriiarbeten

afsedda personalens förflyttning emellan fastlandet och holmen,

icke kunde för sitt ändamål användas.

Ett tidsenligt artillerilaboratorium för fredsbruk borde således anskaffas

för Karlsborgs fästning, och hade generalfälttygmästaren i anledning

deraf gått i författning om ritningars och kostnadsförslags

uppgörande.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle, på sätt generalfälttygmästaren

vidare anmält, till vinnande af större trygghet mot olyckshändelse

de erforderliga lokalerna för artillerilaboratoriet förläggas i fyra skilda

byggnader, hvilkas uppförande betingade en kostnad af tillsammans

52,900 kronor, hvartill komme för maskiner in. m. till laboratoriets

igångsättande ett belopp af 23,210 kronor.

Hela kostnaden för åstadkommande af ett fullständigt artillerilaboratorium

å Karlsborg skulle alltså uppgå till 76,110 kronor och sålunda

för båda ifrågavarande byggnader tillsammans erfordras 140,110 kronor.

Af detta belopp, som, enligt departementschefens åsigt och i en
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

omslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

[19-]

lighet med livad generalfälttygmästare!! föreslagit, lämpligen kunde fördelas

på trenne år, borde under år 1891 utgå 46,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtats, är det till uppförande föreslagna

förrådsskjulet afsedt hufvudsakligen till bättre förvaring än nu

tillgängliga af visserligen användbar, men ej fullt tidsenlig artillerimateriel.

Utskottet har derför ansett denna byggnad mindre nödig,

helst som med den mängd byggnader, som finnas inom Karlsborgs

fästningsområde, svårighet icke lärer vara för handen att på annat

sätt utan nybyggnad bereda lämpligare plats för berörda materiel.

Hvad åter beträffar de för inrättande af ett nytt artillerilaboratorium

föreslagna nya byggnaderna, har utskottet ansett sig icke heller

böra tillstyrka förslaget derom. De extra anslagen under denna hufvudtitel

komma nemligen, vid bifall till hvad utskottet för vigtigare försvarsändamål

här ofvan föreslagit och här nedan vill föreslå, att betydligt

ökas, hvarför med ifrågavarande nybyggnad lämpligen torde

tills vidare böra anstå.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Fortifikationsbehof.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till fortsättande

af befästningsarbetena vid Karlsborgs hufvudfästning och å, Vaberget

på extra stat för år 1891 bevilja ett belopp af 150,000 kronor.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 75) har herr

J. Bratt på anförda skäl hemstält, att Riksdagen till fortsättande af Karlsborgs

fästningsbyggnad måtte för år 1891 bevilja på extra stat samma

belopp, som af chefen för fortifikationen blifvit föreslaget, eller 200,000

kronor.

Då Riksdagen åren 1888 och 1889 för ifrågavarande ändamål beviljat,

ett belopp, enahanda med hvad Kongl. Maj:t nu äskat, finner

utskottet icke skäl att biträda motionärens förslag, utan får hemställa,

att Riksdagen må till fortsättande af befästningsarbetena

vid Karlsborgs hufvudfästning och å Vaberget

på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp

af 150,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

39

22:o. Till uppförande af ett batteri för tre stycken snabb eldskanoner

ä Kungsholrns fästning bär Kong!. Maj:t å extra stat för år 1891 äskat

54,500 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Magt har departementschefen,

såsom af statsrådsprotokollet (sid. 56) inhemtas, erinrat, att

Kongl. Maj:t, sedan ej mindre öfverkommendanten i Karlskrona samt

armé- och marinförvaltningarne än äfven den år 1876 tillsatta befästningskomité

hemstält, att för de uti den faststälda bestyckningsplanen

för Kungsholrns fästning af den 8 januari 1877 till bevakning af minlinierna

i stora inloppet afsedda 12 stycken pjeser plats måtte beredas

genom anläggande af ett jordbatteri å linien III, genom bref af den

13 augusti 1880 anbefalt chefen för fortifikationen att inkomma med

förslag till detta batteri; att Kongl. Maj:t emellertid, i betraktande af

de för statsregleringen år 1882 påräkneliga tillgångar, icke kunnat bifalla

chefens för fortifikationen med anledning af nämnda bref gjorda

framställning angående hemställan till Riksdagen om det nödiga anslagsbeloppets

beviljande; att chefen för fortifikationen sedermera tvenne

gånger, genom skrifvelser af den 16 november 1881 samt den 12 november

1884, upprepat sin anmälan om ifrågavarande anslagsbehof,

som enligt sist uppgjorda kostnadsförslag utgjorde 70,000 kronor, utan

att denna anmälan kunnat föranleda till någon åtgärd, samt att bemälde

chef nu genom skrifvelse åt den 13 november 1889 å nyo framhållit

angelägenheten af denna saks ordnande och dervid åberopat de

skäl, som han i föregående skrifvelser anfört.

Detta batteri utgjorde, enligt hvad chefen för fortifikationen redan

förut yttrat, ett nödvändigt tillägg till försvaret af minlinierna i inloppet.

Det vore nemligen att motse, att eu fiende, som sökte tränga sig fram

genom detta pass, skulle förbereda sitt anfall med de stora fartygen

medelst utsändande af ett antal mindre minbåtar och ångbarkasser, med

uppdrag att med alla de medel, tekniken erbjöde, söka undanrödja våra

minor eller genom starkt laddade kontraminor sönderspränga dem och

sålunda bereda ett rent farvatten för de större fartygen. Sådana mindre

ångslupar komme företrädesvis att utsändas nattetid eller i skymningen

och skulle derför ej blifva lätta att träffa med fästningens

gröfre kanoner, hvilkas stora och dyra projektiler ej heller voro behöfliga

för beskjutning af dylika små, svagt byggda båtar. Till deras

förjagande behöfdes företrädesvis kanoner med mindre kaliber men

stor träffsäkerhet och någorlunda hastig eldgifning. I samma män

som konsten att anfalla och förstöra minspärrningar utvecklats, hade

det ock blifvit allt mera angeläget, att anordningarne till dessas be
-

Angäende

anslag till

befästningar

vid Karlskrona.

[20.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vakning och försvar måste vara fullständiga och effektiva. Batteriets

anläggning vore derför nu mera än någonsin en tvingande nödvändighet,

för så vidt minförsvaret i stora inloppet skulle kunna anses

nöjaktigt tryggadt.

Med fäst afseende dels på anfallsartilleriets ökade förstörelsekraft

mot kanoner och manskap på öppna vallgångar, dels på användande af

de mera fulländade, snabbskjutande småkanoner, som den nyare artilleritekniken

vetat åstadkomma, hade chefen för fortifikationen emellertid,

enligt hvad han anmäler, ansett sig böra låta å nyo omarbeta det ursprungliga

förslaget, sedan han först inhemtat marinförvaltningens yttrande

om den kanoncert, som, enligt dess åsigt, numera borde afses

för detta batteri; och då, enligt nämnda yttrande, derstädes borde

lämpligen uppställas minst trenne stycken 57 man. snabbeldskanoner,

hade chefen för fortifikationen låtit omkonstruera batteriet för sådana

pjeser och till nämnda antal, afsedda att uppställas uti murade brunnar

under ett vridbart, lätt pansartak till skydd emot granatsplitter och

möjligen äfven projektiler af mindre kalibrar.

För sådana bepansringar funnes visserligen, fortsatte chefen för

fortifikationen, åtskilliga utländska modeller och äfven prisuppgifter.

Men då den lättare beskaffenheten af detta slags pansar i förening

med den inhemska jernindustriens utveckling under senare år synts

honom möjliggöra deras tillverkning äfven inom landet, hade han, i

och för kostnadsberäkningen, med förfrågningar vändt sig till ett af

våra större jernverk. Då emellertid utarbetandet af förslagsritningar

och kostnadsberäkningar till dessa för vår jernindustri hittills främmande

konstruktioner kräfde icke ringa tid, förmälde han sig icke för närvarande

vara i tillfälle att inför Kongl. Maj:t uppgifva kostnaden för

denna del af det ifrågavarande batteriet.

Chefen för fortifikationen ansåge dock, att vare sig dessa »pansarlavetter»

komma att tillverkas inom eller utom landet, de dock, då

kanoncerten och deras allmänna karakter vore gifven, icke kunna blifva

så skiljaktiga i detaljerna, att icke beräkningarne af de för batteriet

erforderliga jord- och murmassor kunde verkställas och arbetet med

dessas uppförande påbörjas. De kostnadsberäkningar öfver sistnämnda

arbeten, som chefen för fortifikationen med anledning deraf låtit anställa,

slutade på en summa af 54,500 kronor.

Denna framställning hade departementschefen funnit väl grundad

och derför till densamma tillstyrkt bifall.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, som vunnit

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

upplysning, att anbud å ifrågavarande pansarlavetter erhållits å 15,000

kronor för hvarje lavett, hemställa,

att Riksdagen må till uppförande af ett batteri

för tre stycken snabbeldskanoner å Ivungsholms fästning

på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp af

54,500 kronor.

23:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till anskaffning

och komplettering af fälttåg eniör materiel på extra stat bevilja 92,200 kronor

och deraf för år 1891 anvisa 40,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 58 och 59), att departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, att

Kongl. Maj:t, på grund af chefens för fortifikationen derom gjorda

hemställan och kostnadsberäkning, föreslagit 1889 års riksdag att för

ifrågavarande ändamål bevilja 132,200 kronor och deraf på extra stat

för år 1890 anvisa 44,000 kronor. Riksdagen, som förklarade sig

icke anse lämpligt, att denna nya anskaffning beslutades i den omfattning,

att för dess fullbordande skulle kräfvas beviljande af anslagsbelopp

under tre år, hade emellertid endast på det sätt bifallit den

gjorda framställningen, att till anskaffning af dylik materiel för år 1890

anvisats ett extra anslag af 40,000 kronor.

Departementschefen har derefter anfört, att chefen för fortifikationen

nu å nyo återupptagit frågan om anskaffande af fältingeniörmateriel,

hvarvid han förmält, att han fortfarande ansåg det vara med

stor risk förenadt att till krigsberedelsen uppskjuta anskaffningen af

ifrågavarande för ingeniörtruppernas fältutrustning oumbärliga materiel

och i sammanhang dermed påpekat att endast derigenom att visshet

erhölles om beviljandet af hela den återstående kostnadssumman 92,000

kronor, de för tillverkningen behöfliga råmaterialierna kunna uppköpas

till de pris, som i kostnadsberäkningarna äro upptagna.

Med gillande af hvad chefen för fortifikationen i ämnet yttrat, hade

departementschefen tillstyrkt dennes hemställan.

Utskottet finner äfven beträffande Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning

gällande hvad Riksdagen, i enlighet med utskottets tillstyrkan,

angående Kongl. Maj:ts framställning i ämnet till 1889 års riksmöte

yttrade, eller att, medan ännu anskaffningar för försvaret pågå i följd

af redan fattade beslut och då andra långt vigtigare än den ifrågavarande

blifvit föreslagna, det icke kunde anses lämpligt, att denna nya

anskaffning beslutades i den omfattning, att för dess fullbordande skulle

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 3 Iläft. 6

Angående

anslag Ull

fältingeniörmateriel.

[21.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

reseunderstöd

åt

officerare,

m. fl.

[22.]

Angående

anslag till

topografiska

arbeten.

[23.]

kräfvas beviljande af jemförelsevis betydande anslagsbelopp under tre

år. Utskottet har derför endast velat tillstyrka, att för år 1891 må

för ändamålet anvisas enahanda belopp, som för år 1890 anslagits, eller

40,000 kronor, och får alltså hemställa,

att till anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel

ett extra anslag af 40,000 kronor må

för år 1891 anvisas.

Diverse behof.

24:o. Till reseunderstöd åt officerare och intendentur tjenstemän har

Kongl. Maj:t för år 1890 äskat ett extra anslag till lika belopp, som

från och med år 1885 derför utgått, eller 9,000 kronor, med rättighet

för Kongl. Maj:t, att få under ett följande år använda hvad af anslaget

kunde under året besparas; och hemställer utskottet,

att Riksdagen må till reseunderstöd åt officerare

och intendenturtjenstemän på extra stat för år 1891

anvisa ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för

Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda

hvad af anslaget kan under året besparas.

25:o. Till fortsättande af generalstabens topografiska arbeten har

Kongl. Maj:t, för år 1891 äskat ett extra anslag af 90,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har chefen för topografiska

afdelningen i skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anmälan om ifrågavarande

anslagsbehof, till en början erinrat, att årsanslaget till fortsättande af

generalstabens topografiska arbeten åren 1876 och 1877 utgått med

75,000 kronor, sistnämnda år höjts till 90,000 kronor, men af 1879

års Riksdag minskats till 60,000 kronor, med hvilket belopp det derefter

årligen utgått, att med anledning af ett af kommissionen för de

allmänna kartarbetena utarbetadt förslag, afseende bland annat att

sammanslå de förut särskilda anslagen till det topografiska och de ekonomiska

kartverken, Kongl. Majd till 1885 års Riksdag aflåtit förslag

om förändrade bestämmelser för bearbetandet af rikets kartverk och

om beviljande för detta ändamål af 190,000 kronor; att Riksdagen

icke bifallit detta förslag, men beviljat för de ekonomiska kartarbetena,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

43

förutom de på ordinarie stat uppförda 6,000 kronor, i tvenne anslag

tillsammans 76,000 kronor, med förklarande tillika, att möjligen uppstående

behållningar å båda dessa anslag finge användas till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket, hvars årsanslag bestämdes

till den förutvarande siffran, 60,000 kronor, vid hvilken det

allt sedan fortfarande förblifvit, att såväl cheferna för topografiska corpsen

och generalstabens topografiska afdelning som de för kartfrågans

utredning tillsatta komitier och kommissionen för de allmänna kartarbetena

enstämmigt vitsordat, att landets behof af topografiska kartor

icke inom rimlig tid kunde fyllas utan ökande af det nu utgående årsanslaget

till det topografiska kartverket.

Rörande af honom anförda skäl för den nu ifrågasatta förhöjningen,

tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 62—63.

Totalkostnaden för hvarje å karta lagd qvadratmil stälde sig större,

i samma mån anslaget minskades, eller med andra ord den årliga

arbetsprodukten, för så vidt den funne sitt uttryck i storleken af det

område, öfver hvilket topografisk karta årligen kunde läggas under

pressen, minskades icke i samma förhållande som årsanslaget, så att

man vid nedsättning med t. ex. V3 af förut utgående anslag erhölle

Va mindre yta offentliggjord karta, utan arbetsprodukten reducerades i

ett vida ofördelaktigare förhållande.

Sålunda vore att motse, att den årliga under fältmätningen i skalan

1 : 50,000 erhållna arbetsprodukten, som under åren 1878 och 1879

med ett anslag af 90,000 kronor utgjort i medeltal 34,4 qvadratnymil

och under åren 1880 — 1889 med ett anslag af 60,000 kronor — samt

med användande af de betydliga besparingar, i medeltal 15,000 kronor

årligen, som blifvit å de ekonomiska kartverken beredda och med

Kongl. Maj:ts och Riksdagens begifvande användts för det topografiska

— med yttersta svårighet kunnat uppbringas till 22,9 qvadratnymil,

skulle, derest de tillgängliga medlen blefve inskränkta till det nu utgående

anslaget, 60,000 kronor, ytterligare undergå en högst betydlig

reduktion, och kartverkets fullbordande för den skull framskjutas till en

aflägsen tidpunkt; varande i detta afseende beräknadt, på grund af

kalkyler med ofvannämnda arbetsprodukt till utgångspunkt, att med

ett årsanslag af 90,000 kronor den ännu återstående topografiska kartläggningen

af landet skulle kunna fullbordas inom ungefär 30 år,

under det att, derest i likhet med föregående 8 år 75,000 kronor

komme att för framtiden stå till topografiska kartverkets förfogande,

dertill skulle åtgå 45 år och med endast 60,000 kronors årsinkomst

öfver 60 år.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

De förut nämnda stora besparingarne å de ekonomiska kartverkens

anslag kunde emellertid, enligt chefens för topografiska afdelningen

förmenande, ej framgent i samma omfång beredas, på skäl,

som i statsrådsprotokollet äro anförda å sid. 64 och 65.

Det topografiska kartverket komme således att för framtiden nästan

uteslutande vara hänvisadt till sitt eget arbetsanslag, som med

anledning af de anmärkta förhållandena faktiskt komme att uppgå till

omkring 20 procent lägre belopp än under senast förflutna 8 år; och

att denna reduktion till allra största delen komme att drabba arbetsanslagets

enda hastigt variabla faktor, anslaget till fältmätningarne,

eller med andra ord den årliga vinsten i kartlagdt område, vore, enligt

chefens för topografiska afdelningen mening, uppenbart.

Vidare hade chefen för topografiska afdelningen omförmält, att

eu del arbeten hittills måst ligga nere på grund af anslagets otillräcklighet,

och Indika icke allt framgent kunde undanskjutas, hvarjemte han

äfven framhållit åtskilliga andra faktorer, som för framtiden komme

att verka inskränkande å den till fältmätning disponibla delen af anslaget.

Departementschefen, som i likhet med chefen för generalstaben

funnit skäl instämma uti hvad chefen för topografiska afdelningen sålunda

anfört och yttrat, har för egen del framhållit dels betydelsen

för landets så väl krigsstyrelse som administration i allmänhet af goda

kartor, deras vigt för uppgörandet af planer för allmänna arbeten

samt för Sveriges »geologiska undersökning)) och den geografiska vetenskapen

i allmänhet, dels betonat att ännu i dag hälften af Sveriges

areal icke vore ordentligt kartlagd, att vi i detta afseende stode efter

nästan hela det civiliserade Europa, samt att, så vidt det vore honom

bekant, intet annat land med ordnade statsförhållanden bearbetade sitt

kartverk med så litet anslag som Sverige.

Då, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, landets topografiska kartläggning,

som är af vigt icke blott för militära utan ock för andra allmännyttiga

ändamål, med årsanslag af 60,000 kronor icke skall kunna

vara fullbordad förr än om 60 år, men med årsanslag af 75,000 kronor

medhinnas på 45 år och med årsanslag af 90,000 kronor afslutas

på 30 år, har utskottet ansett nu utgående anslagsbelopp 60,000 kronor

skäligen böra något förhöjas samt lämpligen bestämmas till 75,000

kronor. Enligt utskottets mening torde den för landets topografiska

kartläggning med sådant årsanslag erforderliga tidsrymden af 45 år,

utan att öfriga nödiga kartarbeten, såsom revidering af äldre kartblad

m. m., eftersättas, kunna än ytterligare förkortas genom användande

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

45

af de besparingar, som å anslaget till det ekonomiska kartverket kunna

vinnas, äfven om dessa icke må kunna erhållas i den omfattning, som

hittills varit möjligt.

Utskottet hemställer derför,

att till fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten ett belopp af 75,000 kronor må på extra stat

för år 1891 anvisas.

26:o. Till skarpskytteväsendefs och skjutskicklighetens befrämjande har Angående

Kongl. Maj:t för år 1891 äskat ett extra anslag af 30,000 kronor, eller ffl-pitgUelika

belopp, som i nu gällande riksstat finnes för ändamålet anvisadt. väsendets

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:r 136) hafva herr m''

E. Nilson och herr J. Bratt på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen för [24.]

år 1891 måtte bevilja ett anslag af 60,000 kronor, att af Kongh Maj:t

användas till skjutskicklighetens befrämjande bland Sveriges frivilliga

skyttar.

Utskottet, som icke finner skäl, att för ifrågavarande ändamål anvisas

högre belopp än hvad derför nu utgår, får hemställa,

att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande ett extra anslag af 30,000 kronor

må för år 1891 anvisas.

Stockholm den 7 mars 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Reservationer:

vid punkten 5:o (angående aflöning åt fördelningsintendeuter och

deras skrifbiträden):

af herr vice talmannen L. O. Larsson;

af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehrsson, A. Persson, N. Petersson,

J. Jonsson, A. P. Danielson, J. Anderson, H. Andersson, Odell och

A. Petersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag i ämnet

bort på följande sätt affattas:

»Då Kong!. Maj:ts förevarande framställning är väsentligen öfverensstämmande

med dem, som i detta ämne vid flere, senast vid 1884

och 1885 årens, riksdagar af Kong!. Maj:t framlagts, men dessa icke

vunnit Riksdagens bifall och några nya skäl utöfver dem, som redan

varit af Riksdagen pröfvade, icke blifvit framhållna, har utskottet ansett

sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen, i synnerhet

som fortfarande torde kunna ifrågasättas, huru vida inrättandet af ifrågavarande

befattningar skall åstadkomma en förbättring i intendenturen, stor

nog att motsvara de ökade utgifter, som deraf skulle blifva en följd,

utgifter, hvilka genom beredande af ersättning för talrika och vidsträckta

tjensteresor sannolikt skulle betydligt öfverstiga hvad till

aflöning åt de nya tjenstemännen och deras skrifbiträden beräknats.

Svårligen torde också af fördelningsintendenterna kunna väntas någon

större kännedom om orternas pris å förnödenheter och dylikt än

den regementsintendenterna hvar i sin ort redan ega; och säkerligen

vore det att befara, att den enhet i förvaltningen, som nu genom

arméförvaltningens intendentsdepartement åvägabringas, med den föreslagna

nya organisationen blefve splittrad, och kontrollen öfver det

hela derigenom minskad.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att hvarken Kongl. Maj:ts förevarande framställning

eller den af friherre Leijonhufvud i ämnet väckta

motionen må af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 7:o (angående anslag till en andra trängbataljon):

af herr vice talmannen L. O. Larsson;

af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehrsson, A. Persson, N. Petersson,

J. Jonsson, A. P. Danielson, J. Anderson, H. Andersson, Odell och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

47

A. Petersson, hvilka yrkat, att utskottets yttrande och förslag i frågan

bort hafva följande lydelse och innehåll:

»Kong!. Maj ds förslag om uppsättande af en andra trängbataljon

liar utskottet ansett icke heller böra af denna Riksdag bifallas. Då

nemligen en del af den svenska jorden ensam icke blott är betungad

med en dryg anpart af försvaret utan dessutom måste bära direkta, ursprungligen

af försvaret föranledda, sekelgamla skattebördor, är utskottet

af den mening, att aflyftande! af dessa bördor rättvisligen bör

föregå beviljande af nya betydande anslag, sådana som det nu äskade,

till genomförande af vidlyftiga och dyrbara partiella organisationer för

försvaret. För hvarje gång alltså Riksdagen beviljar anslag till dylika

organisationer inom hären, synes lösningen af den för landets modernäring

djupt ingripande skattefrågan blifva än ytterligare undanskjuten.

Med afseende derå att redan mer än en tredjedel af budgetens inkomster,

eller omkring 30 millioner kronor, indelningsverket oberäknadt,

åtgår för försvaret, torde dessutom kunna ifrågasättas, om icke

hvad landet redan offrar för försvaret må kunna anses tillräckligt; och

om försvaret ändock må anses bristfälligt, torde vid sådant förhållande

orsaken dertill icke böra tillskrifvas Riksdagen.

Till detta kommer, att den redan befintliga trängbataljonen, hvilken,

efter hvad utskottet förnummit, haft svårighet att hålla sig fulltalig,

blifvit så nyligen inrättad, att tillräcklig erfarenhet näppeligen torde

deraf hafva vunnits om huru trängväsendet i vårt land bör bäst ordnas

eller utvidgas.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.»

vid punkten 9:o (angående aflöning till stamtrupp vid Hallands

bataljon):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,

II. P. P. Tamm, E. V. R. L. Königsfeldt, grefve E. C. A. Piper,

F. Boström, P. J. von Éhrenheim, V. IT. Ekeman, R. G. von Hedenberg,

R. Bohnstedt och C. W. von Schulzenheim, hvilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka, att Kong]. Maj ds framställning i ämnet måtte af Riksdagen

bifallas;

vid punkten ll:o mom. a) och b) (angående ökning i artilleridepartementets

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet):

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,

H. P. P. Tamm, E. V. R. L. Königsfeldt, grefve E. C. A. Piper,

F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. N. Ekenman, R. G■ von Hedenberg,

R. Bohnstedt och C. W. von Schulzenheim: »Med tillstyrkande af Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning få vi, som biträdt hvad utskottet

under mom. c) af denna punkt föreslagit, hemställa,

a) att, för beredande af ökad tillgång till bestridande

af de från arméförvaltningens artilleridepartement

utgående kostnader för projektiler, patroner och

, krut m. m., anslaget till försvarsverket till lands i

allmänhet eller arméförvaltningens departement må

höjas med 50,000 kronor;

b) att, vid bifall till hvad vi härnedan under punkt

*13:o föreslå för i mom. a) omförmäldt ändamål anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet eller

arméförvaltningens departement må höjas med 50,000

kronor;

äfvensom

d) att Riksdagen, vid bifall till mom. 6), må medgifva,

att af artilleridepartementets andel utaf anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement må dels under år 1S91

för gäldande af köpeskillingen för Åkers krutbruk

utgå 21,340 kronor, dels ock för framtiden bestridas

kostnaderna för inköp af erforderlig salpeter.

Vid bifall till hvad vi under mom. a) och b) samt utskottet under

mom. c) af denna punkt föreslagit, kommer alltså ifrågavarande anslag,

nu 2,338,600 kronor, att höjas med 130,000 kronor till 2,468,600 kronor»,

vid punkten 13:o (ang. anslag till salpeteruppköp):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,

II. P. P. Tamm, E. V.'' R. L. Königsfeldt, grefve E. C. A. Piper,

F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. H. Ekenman, R. G. von Hedenberg,

R. Bohnstedt och C. W. von Schulzenheim, hvilka anfört och yrkat följande:

»Under hänvisning till hvad vi härofvan underpunkt ll:o föreslagit,

hemställa vi,

att, vid bifall till hvad vi under punkt ll:o mom.

b) och cl) föreslagit anslaget till salpeteruppköp, 50,000

kronor, må ur riksstaten uteslutas.»

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

49

vid punkten 11:o (ang. anslag till fästningsartillerimateriel):

af herrar grefve G. Sparre, H. P. P. Tamm, E. V. P. L. Iiönigsfeldt,

E. C. A. Piper, F. Boström och V. N. Ekenman, livilka ansett att

utskottet bort hemställa,

att Riksdagen må för anskaffande af fästningsartillerimateriel

på extra stat för år 1891 bevilja

800,000 kronor och deraf anslå till Karlsborg 100,000

kronor, till Vaxholm—Oscar-Fredriksborg 500,000

kronor och till Oscars-Värnslinierna 200,000 kronor;

vid punkten 20:o (ang. anslag till byggnader å Karlsborg):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,

H. P. P. Tamm, E. V. B. L. König sfel dt, grefve E. C. A. Piper,

F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. N. Ekenman, R. G. von Hedenberg,

R. Bohnstedt och C. W. von Schulzenheim, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då anskaffning af ifrågavarande byggnader synes utskottet vara

af verkligt behof påkallad och de af generalfälttygmästare!! derför

uppgjorda kostnadsförslagen, hvilka af departementschefen godkänts,

med hänsyn till nödig sparsamhet beräknade, har utskottet ansett sig

böra tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till uppförande af nytt förrådsskjul

vid Karlsborg för förvarande af artillerimateriel

m. m. och af nytt artillerilaboratorium derstädes

bevilja en summa af 140,110 kronor och deraf

på extra stat för år 1891 anvisa 46,000 kronor»;

vid punkten 22:o (ang. anslag till befästningar vid Karlskrona):

af herrar vice talmannen L■ O■ Larsson, L. Jonsson, S. Nilsson,

P. Pehrsson, A. Persson, N. Petersson, J. Jonsson, A. P. Danielson, J.

Anderson, H. Andersson, Odell och A. Petersson, hvilka yrkat, att utskottets

yttrande och förslag bort erhålla följande tydelse:

»Då af statsrådsprotokollet inhemtats, att för de för ifrågavarande

snabbeldsbatteri afsedda bepansringarna ännu icke hunnit utarbetas förslagsritningar

och kostnadsberäkningar samt anbud för utförande af

dessa bepansringar synes hafva infordrats endast från ett jernverk, men

lämpligare måste anses att sådant anbud äfven af andra fabrikanter fått

afgifvas, hemställer utskottet,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas»;

vid punkten 25:o (ang. anslag till topografiska arbeten):

af herrar H. P. P. Tamm och F. Boström, hvilka yrkat, att utskottet

måtte tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet;

vid punkten 26:o (ang. anslag till skarpskytteväsendets m. m. befrämjande)

:

af herr C. E. Casparsson;

af herr S. Nilsson.

Herr 0. W. Odelberg har begärt få antecknadt, att han inom utskottet

icke deltagit i förestående liufvudtitels behandling.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

förlig an

på /ö''i

Friheter.

dermed jem- visning,

•slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

__

_

__

_

17,000

—

49,000

-*

—

—

49,000

3,040

3,040

248,555

—

—i—

—

—

248,555

—

142,700

—

—

—

—

—

142,700

—

126,265

—

—

—

—

-—

126,265

—

12,200

—

—

—

—

—

12,200

—

7,350

—

---

—

—

—

7,350

—

30,868

—

—

—

—

30,868

—

25,640

—

—

—

—

25,640

—

79,889

—

—

—

—

—

79,889

—

81,487

—

—

—

—

—

81,487

—

8,500

—

—

—

—

—

8,500

—

2,000

—

—

—

—

2,000

—

19,800

—

—-

--

—

19,800

—

854,294

—

—•

—

—

—

854,294

—

854,294

! —

— |_

854,294

—

Landtförsvars

Departementschefen................................................• ■

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

__ anslag ..................................................................

Okas med .............................................................

Departementets kommandoexpedition. Anslage

Generalstaben ...........................................................

Arméförvaltningen...................................................

Generalitetsstaten .....................................................

Artilleristaben.............................■_.............................

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm........

Kommendantsstaten..................................................

Krigshögskolan .......................................................

Krigsskolan ...........................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlshorg

Militärläkares undervisning...................................

Resestipendium för militärläkare............................

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen .....

S:gr

Trp:t

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

53

Litt. A.

riksstatens Fjerde hufvudtitel.

departementet.

Uppföres under benämning:

samt kommandoexpeditionen. Nuvarande

uteslutes.

Förslag till blifvande riksstat:

reservationsanslag........

Anvisning i

kontant.

Indelning och

förlig ai

på fö

Pri heter.

dermed jem- visning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

—

—

——

—

17,000

—

49,000: —

1,250: —

50,250

—

—

—

—

—

50,250

—

248,555

_

__

_

__

__

248,555

_

142,700

—

—

—

—

—

142,700

—

126,265

—

—

—

—

—

126,265

—

12,200

—

—

—

—

—

12,200

—

7,350

—

—

—

—

—

7,350

—

30,868

—

—

—

—

—

30,868

—

25,640;—

—

—

—

25,640

—

79,889

—

—

—

—

—

79,889

—

81,487

—

—

—

—

—

81,487

—

8,500

—

—

—

8,500

—

2,000

—

—

—

—

2,000

—

19,8001—

—

—

—

19,800

—

S:gr

852,504

—

—

——

—

852,504

—

Trp:t

852,504 —

—

—

—

| 852,504|—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1890 års riksstat anslår:

Indelning

och dermed iem

förlig anvisning,

Anvisning

i

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

854,294

—

—

—

—

—

854,294

7,100

817,000

693,400

1,517,500

4,177,276

“

4,177,276

—

1,330,000

1,330,000

12,500

—

—

—

—

—

12,500

_

4,000

—

—

—

—

—

4,000

_

1,322,300

1,322,300

6,853,176

—

817,000

—

693,400

—

8,363,576

—

146,345

146,345

186,985

—

—

—

—

—

186,985

_

165,074

—

—

—

—

—

165,074

_

164,489

—

—

—

—

—

164,489

_

140,570

—

—

—

—

—

140,570

—

1,089,566

_

__

1,089,566

103,137

—

—

—

—

—

103,137

_

66,000

—

—

—

—

—

66,000

_

278,920

—

—

—

—

__

278,920

_

82,940

—

—

—

—

—

82,940

—

893,732

893,732

143,792

—

—

—

—

143,792

«

—

11,159,020

—

817,000

—

693,400

--

12,669,420

—

Indelta

Kavalleri- och infanteriregementena......................

Indelta arméns befälsaflöning. Nuvarande belopp

Tillkommer: för beredande åt regementsinten
aflöning.

........................................

för inrättande af fem nya 2: dre

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för
Roteringsunderstöd,

förslagsanslag..........................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’va
Ökas

för aflöning åt sex fördelningsintendenter

Värfvade

Lifgardet till häst.....................................................

Kronprinsens husarregemente ................................

Svea lifgarde.............................................................

Andra lifgardet .......................................................

Vermlands fältjägarecorps. Nuvarande belopp......

Ökas med ...........................................................

Artilleriet, reservationsanslag ..............................

Vaxholms artillericorps, reservationsanslag ............

Marinregementet, reservationsanslag........................

Fortifikationen (derunder reservationsanslag 23,500

Trängen. Nuvarande belopp....................................

Ökas för organisation af en trängbataljon å

hvarjemte rubriken ändras till: Trängen (derVärfvade

garnisonstruppernas rekrytering och afRemontering

och skoning m. m. för värfvade katrängens

hästar, reservationsanslag ....................

Trp:t

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

55

Trp:t

armén.

4,177,276:

deliterna vid indelta armén af dag
.

............................................ 5,220: —

bataljonsläkaretjenster ...... 5,100: -— 10,320:

slagsanslag...............................................................

vid indelta kavalleriet, förslagsanslag....................

penöfningar, reservationsanslag. Nuvarande be
.

................................................................. 1,322,300:

och sex hos dem anstälda skrifbiträden 17,070: —

armén.

S:gr

140,570: —

180: —

kronor till praktiska öfningar)............................

............................................................. 82,940: —

arlsborg med ....................................... 100,000: —

under reservationsanslag 100,000 kronor).

öning, reservationsanslag .................................

valleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och

Trp:t

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning ock

förlig a

på fo

Friheter.

dermed jem- n visning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

852,504

—

—

—

—

852,504

—

7,100

—

817,000

—

693,400

—

1,517,500

—

4,187,596

4,187,596

1,330,000

—

—

—

—

—

1,330,000

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

4,000

—

—

—

—

—

4,000

—

1,339,370

—

----

—

—

_

1,339,370

_

6,880,566

—

817,000

—

693,400

—

8,390,966

—

146,345

146,345

186,985

--

—

—

—

—

186,985

_

165,074

—

—

—

—

165,074

—

164,489

—

•--

—

—

—

164,489

—

140,750

_

__

_

140,750

1,089,566

—

—

—

—

1,089,566

_

103,137

—

—

—

—

103,137

—

66,000

—

—

—

—

—

66,000

_

278,920

—

—

—

—

—

278,920

—

182,940

—

—

—

—-

—

182,940

—

893,732

—

—

—

—

—

893,732

—

143,792

—

—

—

—

—

143,792

—

11,294,800

—

817,000j—

693,400

—

12,805,200

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1890 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

11,159,020

69,220

615,000

—

817,000

—

698,400

—

12,669,420

69,220

615,000

—

1,132,000

—

—

—

—

—

1,132,000

—

5,277,770

—

—

—

—

—

5,277,770

—

199,477

199,477

12,660

31,420

26,644

60,000

1,400,000

—

—

—

—

—

12,660

31,420

26,644

60,000

1,400,000

—

285,000

285,000

2,015,201

—

—

----

—

2,015,201

—

2,338,600

—

—

—

—

—

2,338,600

—

436,583

—

—

436,583

—

205,000

—

—

—

--.

—

205,000

•—

17,980,624

—

817,000

—

693,400

—

19,491,024

—

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstrup

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets

slagsanslag.............................................................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregemen

Be

Gotlands nationalbeväring. Nuvarande belopp......

Okas med .............................................................

Hallands beväring ...............''.................................

Yesternorrlands beväring..........................................

Aflöning till stamtrupp vid Yesternorrlands batal

Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljo

Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag

Tillkommer: för aflöning åt sex fördelningsin
anstälda

skrifbiträden .....................

för bestridande af kostnaden för tv

Yolontärskolor, förslagsanslag ...............................

Mate
Försvarsverket

till lands i allmänhet eller armé
Nuvarande

belopp ................................................

Ökas med .............................................................

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infan
hästjägarecorps

....................................................

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, beväpersedlar

vid det berustade kavalleriet, reserva
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

57

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig ai

på

Friheter.

dermed jem- lvisning,

förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

11,294,800

_

817,000

_

693,400

12,805,200

pernas och trängens exercis .....................................

fortifikationstruppernas ock trängens hästar, för-

69,220

—

—

—

—

—

69,220

615,000

—

—

__

_

615,000

tena, förslagsanslag...................................

1,132,000

—

—

—

—

—

1,132,000

S:gr

5,377,950

—

—

—

—

—

5,377,950

—

ringen.

................................................................. 199,477: —

................................................................ 180: —

199,657

—

—

—

___

_

199,657

_

12,660

—

—

—

—

12,660

_

31,420

—

—

—

—

_

31,420

_

jon, reservationsanslag ..............................................

26,644

—

--—

—

__

_

26,644

reservationsanslag.......................................................

60.000

—

_

__

_

60,000

Nuvarande belopp............................... 1,400,000: —

tendenter och sex hos dem

............................................. 17,070: —

dagars ökad öfningstid...... 72,000: — 89,070: _

1,489,070

_

_

1,489,070

285,000

—

---

—

---

—

285,000

—

2,104,451

—

—

—

—

—

2,104,451

—

rielen.

förvaltningens departement, reservationsanslag.

.............................................................. 2,338,600: —

............................................................. 66,000: —

2,404,600

—

■___

_

__

_

2,404,600

teriet, Vermlands fältjägarecorps och .Jemtlands

rings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderings-

436,583

—

—

—

—

436,583

—

iionsanslag...................................................................

205,000

—

—

—

—

—

205,000

—

Trp:t

18,261,654

—

817,000

—

693,400

19,772,054

Bih. till Ri/csd. Prot. 1890. 4 Sami 1 Afl 3 Saft. B

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1890 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning ocl

förlig ai

på /

Friheter.

dermed jem- i visning,

örslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,980,624

_

817,000

_

693,400

_

19,491,024

165,000

—

—

—

—

—

165,000

—

113,000

—

—

—

—

—

113,000

—

21,450

—

—

—

—

—

21,450

—

50,000

—

—

—

—

—

50,000

—

61,500

—

—

—

-

61,500

—

3,391,133

—

—

—

—

3,391,133

—

30,000

30,000

31,000

—

—

—

—

31,000

—

18,100

—

—

—

—

—

18,100

—

8,000

—

—

—

—

—

8,000

—

10,000

—

—

—

—

10,000

—

70,000

—

—

—

—

—

70,000

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

4,326

4,326

67,500

67,500

44,600

44,600

208,526

—

—

—

—

—

298,526

18,690,100

—

817,000

693,400

—

20,200,500

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag....................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reser
Salpeteruppköp,

förslagsanslag ................................

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter......

Diverse

För en ridskola vid Strömsholm..............................

Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet, reserva
Artilleriskjutskolor,

reservationsanslag.....................

Durchmarschkostnader, reservationsanslag...............

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméSkrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för de
slagsanslag.

Nuvarande belopp ...........................

Okas för beredande af expensmedel åt komhvarjemte

anslagets rubrik ändras till: Skrifmentets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och

Extra utgifter ............................................................

Disciplinkompaniet:

Bestämdt anslag...................................................

Förslagsanslag ......................................................

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

59

eservationsanslag .

ationsanslag .......

slag.

ionsanslag.

rvaltningen m. fl. verk

andoexpeditionen.................................

aterialier och expenser, ved m. in.

ommandoexpeditionen, förslagsanslag.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning oc.

förlig a

på fö

Friheter.

i dermed jem- lvisning,

slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpr:t

18,261,654

—

817,000

_

693,400

_

19,772,054

165,000

—

—

—

—

—

165,000

_

113,000

—

—

—

113,000

_

21,450

—

—

—

—

—

21,450

_

50,000

—

—

—

—

50,000

_

61,500

—

---

—•

—

—

61,500

—

3,457,133

—

—

—

3,457,133

—

30,000

30,000

31,000

—

—

—

—

—

31,000

_

18,100

—

—

—

—

—

18,100

_

8,000

—

—

—

—

8,000

_

10,000

—

—

—

—

—

10,000

_

70,000

—

--.

—

—

—

70,000

_

15,000

—

—

—

—

—

15,000

_

kansli, för-

4,326: -

1,790: —

6,116

—

—

_

__

_

6.116

ör departe-

67,500

—

—

67,500

—

12,600: —

32,000: -

44,600

—

—

—

—

44,600

S:gr

300,316

—

—

—

—

—

300,316

—

Summa

18,972,920

—

817,000

—

693,400

—

20,483,320

—

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Fjerde hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

B ev äring en:

För tillämpning af nya värnpligtlagens föreskrifter i fråga om de

värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.....................

Artilleribehof:

Till anskaffning af fästningsartillerimateriel ............ 400,000: —

» fortsatt nyanskaffning ock förändring af infanteriammunitionsvagnar

med tillkörande utredning

.............................................................. 20,000: —

» förändring af arméns nuvarande gevär till vapen

af liten kaliber...................................................... 400,000: —

Forti ftkationsb eko f:

Till fortsättande af befästningsarbetena vid Karlsborgs

kufvudfästning ook å Vaberget ..................... 150,000: —

» uppförande af ett batteri för tre st. snabbelds
kanoner

å Kungsholms fästning.................... 54,500: —

» anskaffning och komplettering af fältingeniör
materiel

............................................................ 40,000: —

Diverse anslag:

Till reseunderstöd åt officerare ock intendenturtjenste
män

........................................................... 9,000: —

» fortsättande af generalstabens topografiska arbeten 75,000: -

» skarpskytteväsendets ock skjutskicklighetens befrämjande

......................................................... 30,000: -

Summa

Kronor.

77,500

820,000

244,500

114,000

1,256,000!-

Stockholm, K. L. Beckman, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.