Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående statens öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med underlydande hemman i Mölltorps socken af Vadsbo härad afslutadt köp.

1890-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:50, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående statens öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med underlydande hemman i Mölltorps socken af Vadsbo härad afslutadt köp.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

19

N:o 50.

Ank. till Riksd. kansli den 10 april 1890, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående

statens öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med

underlydande hemman i Mölltorps socken af Vadsbo

härad afslutadt köp.

(I. A.)

Med åberopande af bilagdt utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden

den 7 innevarande månad har Kongl. Maj;t i proposition

(n:o 35) af samma dag äskat Riksdagens medgifvande dertill:

att ett rörande säteriet Mossebo 1 mantal, säteriet Nygård 1

mantal och frälsehemmanet Tomten 5/72:dels mantal i Mölltorps socken

af Vadsbo härad och Skaraborgs län enligt köpekontrakt den 16 sistlidne

januari afslutadt köp måtte, mot det till statsverket öfverlemnades

ett af svenska qvinnoföreningen till egendomarnes inköpande lemnadt

bidrag, få af staten öfvertagas samt

att, vid bifall härtill, egendomarne måtte få öfverlåtas till disposition

af arméförvaltningen.

Enligt ofvan åberopade statsrådsprotokoll hade departementschefen

vid ärendets föredragning anfört, att, sedan svenska qvinnoföreningen

vid årsmöte den 14 november 1889 beslutat att för inköp

af ofvan uppräknade fastigheter till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett

belopp af 24,000 kronor, och Kongl. Maj:t för att icke lemna ur händerna

det tillfälle, som samtidigt erbjöd sig att på antagliga vilkor

åt det allmänna förvärfva nämnda fastigheter, hvilkas egande anmälts

vara af mycken betydelse för de pågående befästningsarbetena å Va
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

berget, behagat medgifva att desamma finge, med användande af den

sålunda erbjudna penningesumman, för Kongl. Maj:ts egen räkning

inköpas, departementschefen ansåge åtgärder böra vidtagas för fastigheternas

öfverlåtande åt statsverket. Då emellertid den för hemmanen

bestämda köpeskilling öfverstege det af svenska qvinnoföreningen erbjudna

belopp och en del af densamma följaktligen måste mot inteckning

i fastigheterna qvarstå, så att staten genom öfvertagande af köpslutet

komme att häfta för gäld, borde, enligt departementschefens

mening, Riksdagens samtycke till öfverlåtelsen inhemtas. Departementschefen

hade derför ansett nödigt lemna följande öfversigt öfver hvad

i ärendet förekommit.

Uti skrifvelse den 4 december 1889 fäste chefen för fortifikationen

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att nu

ifrågavarande hemman komme i statens besittning. Det vore Kongl.

Maj:t bekant, yttrade han, att de år 1887 påbörjade befästningsarbetena

å Vaberget vid Karlsborg afsåge endast utförandet af de nödvändigaste

anläggningarne å bergets topp, af hvilket kronan icke inköpt större

område än som för dessa anläggningar oundgängligen erfordrades.

Den skogbevuxna och skarpt brutna beskaffenheten af det vidsträckta

bergets sluttningar gjorde emellertid, att dessa mindre väl och ställvis

alldeles icke kunde åtkormnas från verken å sjelfva toppen, hvadan ett

godt försvar af ifrågavarande för Karlsborgs fästning numera så vigtiga

position, efter chefens för fortifikationen åsigt, ovilkorligen kräfde att

vissa terrängförändringar, såsom skogsrödjningar, utfyllningar och afjemuingar

in. m. blefvo å nämnda sluttningar verkstälda. Att låta

dessa arbeten helt och hållet anstå till ett krigsutbrott ansåge chefen

för fortifikationen vådligt, då de vore af den vidlyftiga och tidsödande

beskaffenhet att de sannolikt då komme att blifva till största delen

ogjorda, till stort men för ett fullkraftigt försvar af denna del utaf

Karlsborgs yttre befästningslinie. Chefen för fortifikationen hade derför

och då de knappa årsanslagen för Karlsborgs fästningsbyggnad

icke lemnade någon utsigt att kunna för kronan förvärfva de områden

af berget, der nämnda arbeten borde utföras, hemstält till svenska

qvinnoföreningen, huruvida densamma icke skulle vilja för sina insamlade

medel inköpa det ofvannämnda säteriet Mossebo med underlydande,

hvars egor till betydande del voro belägna på bergets vestra sluttning,

för att dymedelst bereda kronan rätt att inom detta område redan i

fredstid utföra erforderliga försvarsarbeten och utfyllningar.

Egendomen vore år 1888 taxerad till 43,400 kronor; de deri intecknade

skulder uppginge till ett belopp af 29,000 kronor, hvaraf

16,000 kronor utgjorde återstoden af ett i Smålands m. fl. provinsers

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

21

hypoteksförening bekommet lån å ursprungligen 20,000 kronor. Annuiteten

å detta lån uppginge till 1,150 kronor och de årliga utskylderna

till omkring 220 kronor; och kunde slutligen egendomen åt kronan

förvärfvas för 40,000 kronor.

Med anmälan vidare, att svenska qvinnoföreningen, på sätt redan

antydts, förklarat sig vilja till inköpet bidraga med 24,000 kronor och

att förberedande köpeaftal redan afslutats, hemstälde alltså chefen för

fortifikationen, att Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att köp om hemmanen

finge på de i nämnda köpeaftal bestämda vilkor för Kongl. Maj:ts räkning

afslutas, äfvensom uppdraga åt arméförvaltningen å fortifikation sdepartementet

att, efter fastigheternas inköpande, handhafva förvaltningen

af desamma med rättighet att inom deras områden låta verkställa

de arbeten, som kunde anses erforderliga för ett ändamålsenligt

ordnande af Vabergspositionens försvar.

Då i det af chefen för fortifikationen tillika bifogade förslag till

köpeaftal från säljarens sida uppstälts såsom vilkor för aftalets bestånd,

att köpet afslutades före den 1 februari 1890, och tiden icke medgaf

att dessförinnan inhemta Riksdagens samtycke till fastigheternas öfvertagande,

behagade Kongl. Maj:t, som af chefens för fortifikationen

yttrande i ämnet inhemtade, att köpeanbudet ansågs mycket förmånligt

för kronan, för egen del antaga anbudet.

I följd deraf uppdrogs åt chefen för fortifikationen att dels underrätta

svenska qvinnoföreningen, att det af föreningen erbjudna bidrag

till köpeskillingen mottoges, och dels för Kongl. Maj:ts räkning på de i

förslaget till köpeaftalet bestämda vilkor inköpa fastigheterna.

I skrifvelse till Kongl Maj:t den 3 i denna månad hade chefen

för fortifikationen anmält att köpet afslutats; och hade han dervid öfverlemnat,

förutom gravationsbevis, köpebref och åtkomsthandlingar jemte

beskrifning och karta öfver hemmanen, dels det emellan hemmanens

förutvarande egare A. Jonsson och Matilda Isaksson, å ena, och öfverstelöjtnanten

m. m. V. Norrman, å andra sidau, den 16 sistlidne januari

upprättade, å Kongl. Maj:t öfverlåtna köpekontrakt och dels ett emellan

bemälde Norrman, å ena, och landtbrukaren A. Johansson, å andra

sidan, den 12 februari innevarande år rörande hemmanen upprättadt

arrendekontrakt.

Af dessa handlingar framginge bland annat följande: egendomen

bestode numera, sedan en del deraf förut försålts till kronan, af sammanlagdt

682 tunnland 6,4 kappland, deraf 123 tunnland 7,4 kappland

åker, 169 tunnland 7,9 kappland äng och 389 tunnland 23,1 kappland

afrösningsjord; och hade derå 1887 skördats 480 tunnor hafre utom

slöhafre, 100 tunnor råg, 280 tunnor potatis och 50 lass hö, hvarjemte

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

ladugården ansåges kunna inbringa omkring 2,000 kronor. Fastigheterna

finge tillträdas den 14 i denna månad. Alla af egendomarne utgående

skatter och onera af hvad namn och beskaffenhet som helst skulle bestridas

af köparen från och med tillträdesdagen. Köpeskillingen vore

bestämd till 40,000 kronor och skulle liqvideras sålunda, att köparen

öfvertoge och ansvarade med utfästa räntor från tillträdesdagen för

de i hemmanen intecknade skuldförbindelser samt betalte återstoden

kontant vid tillträdet. Den blifvande arrendatorn, som för arrendekontraktets

fullgörande stält borgen af tre personer en för alla och

alla för eu såsom för egen skuld, vore skyldig att under arrendetiden, som

inträdde den 14 mars innevarande år och utginge samma dag 1905,

väl häfda åkerjorden i sjuårig cirkulation. Egendomen skulle mottagas

efter syn, hvilken borde förrättas, sedan åbyggnaderna vid mangården

blifvit genom egarens försorg reparerade och i försvarligt stånd försatta,

och skulle likaledes afträdas efter syn, då arrendatorn vore skyldig

att aflemna egendomen i lika godt skick, som han mottagit densamma.

Med undantag endast af eganderättsbevillningen, som afjordegaren

skulle erläggas, ansvarade arrendatorn, utan afdrag å arrendesumman,

för alla af egendomen utgående skatter och onera, afgiften

för försäkrade åbyggnader, som af honom disponerades, jemväl häruti

inbegripen. Skulle jordegaren lemna kronan tillstånd att å egendomens

egor låta utföra befästningsanläggningar eller nya vägar eller andra

arbeten, finge arrendatorn icke lägga hinder derför, men vore berättigad

att, om åkerjord för dylikt ändamål toges i anspråk, erhålla årligt

afdrag på arrendeafgiften efter 14 kronor per tunnland. Önskade jordegaren

för egen räkning afverka skog, finge arrendatorn ej motsätta

sig utköringeu af det fälda virket. Arrendatorn, som i årligt arrende

skulle betala 1,800 kronor, vore slutligen, om jordegaren önskade försälja

eller på annat sätt disponera öfver egendomen, skyldig att nästa

laga fardag efter härom meddelad underrättelse från egendomen aflyfta

mot godtgörelse af 200 kronor per återstående arrendeår, om sådan

åtgärd skedde före det 10:de arrendeåret, och af 300 kronor, om den

skedde derefter.

Departementschefen hade vidare upplyst, att, enligt chefens för

fortifikationen sist omförmälda skrifvelse, de af svenska qvinnoföreningen

erbjudna medel komme att blifva disponibla, 20,000 kronor den

18 i denna månad och återstoden den 18 nästkommande maj, samfält

de i hemmanen intecknade skulder, med undantag af den till Smålands

m. fl. provinsers hypoteksförening, blifvit uppsagda till betalning den

26 nästkommande augusti, så att, då det erbjudna bidraget på en obetydlighet

när, som af chefen för fortikationen beräknats till 447 kronor

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

23

53 öre, försloge till gäldande så väl af nämnda skulder som af alla

utgifter i och för köpeskillingsliqviden, den skuld, kronan skulle komma

att öfvertaga, redan under innevarande års lopp kom me att inskränka

sig till förbindelsen till hypotheksföreningen, å hvilken annuiteten, såsom

redan omnämts, uppginge till 1,150 kronor.

Af det sålunda anförda hade departementschefen ansett framgå,

dels att det för kronan måste vara af mycken vigt att kunna förfoga

öfver ifrågavarande egendom, och dels att någon risk icke kunde vara

förenad med öfvertagandet af köpslutet.

I förstnämnda afseende hade han, utöfver hvad chefen för fortifikationen

derutinnan yttrat, erinrat, att i följd af det för arbetena å

Vaberget antagna befästningssystem, som hufvudsakligen karakteriserades

deraf att förutom grafvar jemväl platser för så väl kanoner som

besättning skulle i sjelfva berget nedsprängas, stort behof af utrymme

för den undansprängda stenen uppkomme och att sådant ej kunde beredas

å den mark å Yaberget, som kronan för närvarande egde. Genom

inköpet af den ifrågavarande egendomen, hvarest, på sätt chefen

för fortifikationen redan upplyst, betydande terrängförändringar måste

vidtagas, skulle tillfälle beredas att på ändamålsenligt sätt använda de

omnämnda stora stenmassorna. Dessutom hade den å Karlsborg förlagda

sappörbataljonen städse varit i saknad af lämplig terräng för

öfning i skogsrödjning, uppförandet af tillfälliga befästningar och dylika

arbeten, som i krig ofta måste förekomma. Förvärfvandet af säteriet

Mossebo, hvarigenom kronan komme att förfoga öfver ett vidsträckt

och till sin naturliga beskaffenhet synnerligen omvexlande jordområde,

hvarest arbeten af nyssnämnda slag med lätthet kunna anordnas, skulle

jemväl ur denna synpunkt vara af ganska stor betydelse.

Hvad frågan om risken anginge, ansåge departementschefen det

böra ihågkommas, att säkerhet för eu årlig arrendeafgift utaf 1,800

kronor förefunnes; och då de ständiga utgifterna endast komme att utgöras

af den till hypotheksföreningen utgående annuitet af 1,150 kronor,

borde tillgång utan svårighet kunna beredas så väl till det mindre,

kontanta belopp, som för gäldandet af de i augusti månad innevarande

år förfallande intecknade skulderna erfordrades, och till den reparation

af mangården, hvilken enligt arrendekontraktet måste företagas,

som ock till de öfriga tillfälliga utgifter, hvilka till äfventyrs kunde

blifva af nöden. Det torde till och med, förmenade departementschefen,

kunna antagas för visst, att något öfverskott skulle uppkomma, och

borde detsamma, som i grunden representerade räntan å den af svenska

qvinnoföreningen lemnade gåfva, i likhet med sjelfva kapitalet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

disponeras till ändamål, som stode i samband med befästningsarbetena

å Vaberget.

Statsutskottet, till hvars handläggning denna kongl. proposition

öfverlemnats, delar den af herr statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

här ofvan uttalade uppfattning om fördelen för kronan att

på de föreslagna vilkoren få öfvertaga ifrågavarande köp och hemställer

för den skull,

att Riksdagen må medgifva, att ofvan omförmälda

rörande säteriet Mossebo, 1 mantal, säteriet Nygård,

1 mantal, och frälsehemmanet Tomten, W mantal,

i Mölltorps socken af Vadsbo härad och Skaraborgs

län enligt köpekontrakt den 16 sistlidne januari

afskräde köp må, mot det till statsverket öfverlemnas

det af svenska qvinnoföreningen till egendomarnes

inköpande lemnade bidrag, af staten öfvertagas,

samt att egendomarne må öfverlåtas till disposition

af arméförvaltningen.

Stockholm den 10 april 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer

af herrar L. Jönsson och S. Nilsson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:47 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl: Maj ds proposition angående statens öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med underlydande hemman i Möllt a1 i texten