Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

1890-04-14 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 14 April 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Till aflöning för floitans corpser och stater äro för innevarande

år anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,445,734: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnumrner^

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan................................. » 50,000: _

eller tillhopa kr. 1,609,734: —

Utöfver detta belopp erfordrades, enligt hvad af statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari 1890 inhemtas, för den

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Åfd. 4 Raft. 1

Angående

aflöning för

flottans

corpser

och stater.

[1-3.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

del af nya sjömanscorpsen, som under år 1891 skulle uppsättas, 67,000

kronor, hvarmed det ordinarie anslaget till aflöning alltså borde förhöjas.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i

nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser

och stater anvisade anslag å 1,445,734 kronor må

förhöjas med det för år 1891 till förändrad organisation

af sjömanscorpsen erforderliga belopp 67,000

kronor till 1,512,734 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under erinran, att densamma öfverensstämmer med hvad

vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och af

Riksdagen godkändt, hemställer utskottet,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans corpser och stater må likasom

föregående år för fyllande af behofvet under denna

anslagstitel under år 1891 användas.

3:o. Kongl. Maj:t har vidare under samma anslagstitel föreslagit,

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1891 anvisas

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och

stater redovisas.

Under hänvisning till den utredning i förevarande fråga, som utskottet

lemnade vid 1889 års riksdag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till genomförande af den beslutade

löneregleringen för flottans corpser och stater,

bevilja på extra stat för år 1891 ett anslag af

50,000 kronor, att redovisas gemensamt med anslaget

till aflöning för flottans corpser och stater.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den på reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna under år 1891 möjligen

uppkommande besparing måtte få användas till betäckande af

den brist, som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, på

detsamma uppkommit.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sidan 3, har departementschefen

erinrat, att med anledning af Kongl. Maj:ts framställning

senaste Riksdag medgifvit, att de på reservationsanslaget till beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossecorpserna under år 1890 uppkommande besparingar

finge användas till betäckande af den brist, som innan anslaget

erhållit reservationsanslags natur, å detsamma uppkommit. Då

det icke kunde med visshet påräknas, att besparingarne å ifrågavarande

anslag till och med år 1890 komme att uppgå till det belopp,

14,139 kronor 68 öre, som bristen för närvarande utgjorde, hade marinförvaltningen

föreslagit, att, Kongl. Maj:t täcktes bos Riksdagen

äska, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp som för

innevarande år, medgifvande att, till utjemnande af återstoden af berörda

brist, måtte få användas, jemväl den besparing, som under år

1891 kunde på anslaget beredas.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, nu 100,000 kronor, måtte, under

förutsättning att eu ytterligare lindring i dessa besvär af tio procent

blefve af Riksdagen beslutad, med 6,000 kronor höjas till 106,000

kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari

innevarande år meddelas, hade, för att bereda de rust- och rotehållare

vid båtsmanshållet, hvilka utgjorde rustnings- eller roteringsbesvären

effektivt, den år 1885 beslutade lindring i samma besvär,

Angående

beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossecorpserna.

[4-]

Angående

lindring i

rustningsoch

roteringsbesvären.

[5.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

uppförts å femte hufvudtiteln ett förslagsanslag af 162,000 kronor.

Sedan beslut år 1887 fattats om båtsmanshållets vakanssättning hade,

vid det förhållande att för alla vakanssatta rotar lindringen skulle utgå

medelst afskrifning af vakansafgiften och icke genom utbetalning från

statsverket, anslaget i mån af vakanssättningens fortgång blifvit nedsatt

samt utgjorde för närvarande 100,000 kronor. Med afseende på

den fortgående vakanssättningen skulle detta belopp för år 1891 nedsättas

till 80,000 kronor.

Men enär Kongl. Maj:t förklarat sig vilja föreslå Riksdagen att

under vissa vilkor besluta en ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären

af tio procent och denna skulle komma att genom utbetalning

från statsverket af motsvarande belopp beredas de rust- och

rotehåll, som ännu vore effektiva, blefve, enligt hvad departementschefen

vidare anfört, en förhöjning af anslaget med afseende härpå

erforderlig, och borde denna förhöjning, då den ifrågakommande lindringen

skulle utgöra en tredjedel af den förut medgifna, bestämmas

till en tredjedel af hvad anslaget eljest bort för år 1891 utgöra och

således i rundt tal till 26,000 kronor.

På grund häraf hade departementschefen, under förutsättning att

en ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären af 10 procent

blefve af Riksdagen beslutad, hemstält att nu ifrågavarande anslag

måtte för år 1891 upptagas till ett belopp af 106,000 kronor.

Då emellertid Kongl. Maj:ts förslag om eu ytterligare lindring i

rustnings- och roteringsbesvären af tio procent icke af Riksdagen bifallits

och de af herrar H. Andersson, J. Eliasson och A. P. Danielson

m. fl. inom Riksdagen väckta motioner om ytterligare lindring i

rustnings- och roteringsbesvären ej heller vunnit Riksdagens bifall, har

förutsättningen för en förhöjning i förevarande anslag förfallit. Under

dessa förhållanden torde deremot detta anslag för år 1891, i likhet

med föregående år, böra minskas med hänsyn till den beräknade vakanssättningen

under året med omkring en åttondedel af ursprungliga

anslagsbeloppet 162,000 kronor, eller i jemnt tusental med 20,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären må för år 1891 nedsättas från

100,000 kronor till 80,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

Sjökrigsskolan.

6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit,

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner måtte sålunda

förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor,

deraf 1,800 kronor lön, 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 600

kronor hyresbidrag;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skulle anses såsom

tillägg i den fasta lönen måtte i 2:a, 3:e och 4:e lönegraden förhöjas

från 250 till 500 kronor;

c) att lektorerne vid sjökrigsskolan måtte åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning

i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken; samt

d) att lektorerne vid sjökrigsskolan måtte förklaras berättigade att

från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder

och på samma vilkor, som vore eller blefve bestämda för lektorernes

vid de allmänna läroverken pensionsrätt,

allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa

förbättrade löneförmåner och af pensionsrätt, icke måtte jemte sin

lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon

privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola, samt före 1891

års ingång anmälde sig att med samma år ingå på den nya lönestaten,

äfvensom att han i öfrigt skulle i tillämpliga delar vara underkastad de

vid löneregleringarne för statens embets- och tjensteman i allmänhet

för lönernas åtnjutande faststälda vilkor;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg

äfven måtte medgifvas biträdande läraren i matematik;

att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de

1,300 kronor af kadetternes terminsafgifter, som enligt Riksdagens

medgifvande år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas en

förhöjning af 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag

31,040 kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning delvis sammanhänger

med Kongl. Maj:ts den 7 februari innevarande år till Riksdagen aflåtna

proposition angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna

läroverken och pedagogierna, kommer utskottet att framdeles,

sedan Riksdagen fattat beslut i anledning af berörda proposition, afgifva

utlåtande öfver Kongl. Maj:ts förevarande framställning; hvilket

utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

durchmarsch■

kostnader

m. m.

[9.]

Angående

lots- och fyrim

ältning en

in. m.

[10].

Burchmarsclikostnader samt rese- och traktamentspenningar.

7:o. Med tillstyrkande af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

får utskottet, i enlighet med det förslag till genomförande af

sjömanscorpsens förändrade organisation, som åt 1887 års Riksdag bifölls,

hemställa,

att i riksstaten för år 1891 anslaget till durchmarschkostnader

må nedsättas med 4,000 kronor eller

från 22,000 kronor till 18,000 kronor samt anslaget

till rese- och traktamentspenningar förhöjas med

: • 2,000 kronor eller från 23,000 kronor till 25,000

kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och

båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras

med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att

de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande

såsom hittills finge användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 44) har herr grefve

F. K. H. Strömfelt på anförda skäl hemstält, att Riksdagen behagade besluta,

att sedan det till lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag blifvit årligen beräknadt, det af fyr- och

båkmedel derefter uppkommande verkliga öfverskott måtte till sjöfartsnäringens

och skeppsbyggeriets upphjelpande användas.

Om, med frångående af Riksdagens hittills följda åsigt, att fyroch

båkafgifterna icke äro att betrakta såsom en inkomstkälla för tillgodoseende

af statens allmänna behof, utan såsom en särskild, af en

viss rörelse utgående afgift, uteslutande afsedd för underhåll och förbättrande

af vissa för denna rörelses underlättande inrättade anstalter,

det skulle synas lämpligt att, såsom motionären föreslagit, använda

uppkommande öfverskott till sjöfartsnäringens och skeppsbyggeriets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

upphjelpande, lärer den af Kongl. Maj:t nyligen tillsatta komitén före

afgifvande af förslag till åtgärder för befrämjande af denna närings

utveckling taga sådant i öfvervägande, hvarför utskottet anser, att

motionen för närvarande icke bör till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att, med afslag å grefve Strömfelts motion,

Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen

bifallas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t hemstält:

att navigationsskolan i Strömstad måtte indragas vid utgången af

augusti månad år 1890;

att femte hufvudtitelns anslag å 94,650 kronor till undervisningsanstalter

för sjöfart måtte minskas med det till undervisnings meddelande

åt lokomotivförareelever vid navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg och Malmö samt ersättning tillsvidare med 100 kronor årligen

till hvardera af föreståndarne vid nämnda skolor för besväret med

lokomotivförare-elevers inskrifning, pröfning m. in. anvisade anslagsbelopp

af 1,800 kronor;

att Riksdagen måtte godkänna det statsrådsprotokollet bilagda förslag

till stat för rikets navigationsskolor att tillämpas från och med

år 1891, med förklarande:

att skolornas föreståndare och lärare i navigationsafdelningen

skulle, då de uppnått 65 lefnads- och 35 tjensteår, vara förpligtade att

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstat-en från

tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas

villig att i densamma qvarstå, samt

att föreståndare eller lärare i navigationsafdelningen, som i minst tre

år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, utan att anledning

förefunnes, att han kunde återvinna tjenstbarhet, måtte, sedan detta

förhållande blifvit genom föregående undersökning vederbörligen utredt,

kunna utan egen ansökning från tjensten skiljas mot åtnjutande under

Angående

undervisningsanstalterna

för

sjöfart.

[11-13.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till

belopp motsvarande innehafvande lön.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 193) har herr

J• A. Johansson i Bastholmen föreslagit, att Riksdagen måtte öfverflytta

det anslag, som till navigationsskolan i Strömstad hitintills utgått, åt

en annan dylik skola, belägen i mellersta delen af Bohuslän.

Med anledning af väckt fråga om anordnande på lämpligare sätt

än hittills af undervisningskurs samt examens- och undervisningsprof

för vinnande af kompetens att söka föreståndarebefattning vid navigationsskolorna

äfvensom af inkomna förslag till förändringar, åsyftande

att meddela eleverna vid navigationsskolorna fullständigare undervisning

i vissa ämnen, hade, enligt hvad statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

till förenämnda statsrådsprotokoll meddelat, Kongl. Maj:t

låtit tillkalla sakkunnige personer för att inom departementet biträda

vid uppgörande af förslag till de ändringar i gällande reglemente för

navigationsskolorna i riket, hvilka sålunda kunde finnas erforderliga.

Sedan i följd häraf den sålunda inom departementet tillsatta komitén

uppgjort förslag till nytt reglemente samt i sammanhang dermed ifrågasatt

dels indragning af en del af de nuvarande navigationsskolorna,

dels ökande af undervisningsämnen och kurser med deraf föranledd

utsträckning af undervisningstiden, äfvensom, i följd häraf, någon förbättring

af såväl föreståndarnes aflöning som lärarnes ställning, blefve

det nödigt att, innan Kongl. Maj:t till afgörande företoge frågan om

det förändrade navigationsskolereglementet, hos Riksdagen, som faststält

staterna för dessa skolor, göra framställning om de ändringar,

som i dessa stater kunde finnas af förberörda förhållanden påkallade.

Hvad först anginge frågan om indragning af en del navigationsskolor

hade, efter hvad departementschefen vidare anfört, komiterades

flertal ansett en minskning i skolornas antal kunna och böra ega rum

dels derför att, sedan segelfartygen allt mera undanträngts af större

ångfartyg, behofvet af befäl och underbefäl för handelsflottan minskats,

hvilket framginge deraf att elevantalet vid navigationsskolorna under

de 11 sista åren varit i jemnt nedgående, dels ock derför att, i följd

af den förändrade organisationen af flottans sjömanscorps, den antagligen

icke obetydliga del sjöfolk, som inginge i den nya sjömanscorpsen och

efter utgången af den aktiva tjenstetiden ville taga sina navigationsexamina,

skulle föredraga att göra detta vid flottans underbefälsskolor;

hvarjemte desse komiterade ansett minskningen i skolornas antal medföra

fördelarne af större likhet i undervisningen och en verksammare

inspektion än för närvarande, då inspektören icke kunde medhinna att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

9

sjelf närvara vid alla examina. De skolor, hvilka blifvit föreslagna att

indragas, vore skolorna i Strömstad, Carlshamn och Vestervik.

På i statsrådsprotokollet å sid. 15 och 16 anförda skäl ansåge

departementschefen skolorna i Carlshamn och Vestervik icke böra indragas,

men vore deremot af den mening att navigationsskolan i Strömstad,

med afseende å hvad komiténs flertal derom anfört, borde och

jemväl utan synnerlig olägenhet kunde indragas. Derest denna mening

vunne bifall, blefve det till denna skola anvisade anslagsbelopp disponibelt

och kunde tagas i anspråk för genomförande af de förbättringar

i navigationsskoleföreståndarnes aflöning samt det ökade behofvet af

lärarekrafter, som det nya reglementsförslaget afsåge vid de öfriga

skolorna, så att dessa förändringar läte sig genomföras, utan att det

nu till undervisningsanstalterna för sjöfart anvisade anslag behöfde

förhöjas. ''

I det nya reglementsförslaget hade intagits bestämmelser om, att

navigationsskoleinspektören skulle hafva icke blott rättighet utan skyldighet

att minst en gång under hvarje läsår besöka och inspektera

hvarje navigationsskola samt dessutom öfvervara alla examina. För

de ökade göromål, inspektören sålunda skulle erhålla, hade komiterade

för honom föreslagit ett från 1,000 till 1,500 kronor ökadt arfvode;

och hade departementschefen, som delade komiterades uppfattning om

behöfligheten af eu oftare skeende inspektion af skolorna än den nu

i regeln hvart annat, år återkommande, ansett nämnda förhöjda arfvode

böra i statförslaget upptagas.

Med afseende derpå att nu gällande bestämmelser angående de

kunskaper, hvilka sökande till föreståndarebefattning vid navigationsskola

skall styrka sig ega, vore allt för obestämda, hade inspektören

för navigationsskolorna till afhjelpande häraf föreslagit, att ett bestämdt

årligt arfvode måtte tilldelas professorn i geodesi och astronomi vid

generalstaben, som för åtnjutande deraf skulle hafva skyldighet att

undervisa och examinera enligt föreslagna kurser uti ämnena matematik

samt praktisk och teoretisk astronomi de sjöofficerare och sjökaptener,

som önskade vinna behörighet att söka befattning såsom

föreståndare vid navigationsskola. Komiterade, som upptagit detta inspektörens

förslag, hade ansett berörda arfvode böra bestämmas till

800 kronor. Likaledes hade komiterade, som ansett ökade kunskapsfordringar

i kompass- och deviations-lära, angående tidvattnet samt uti

nautisk meteorologi böra ställas på navigationsskoleföreståndare, föreslagit

att undervisning och examinerande i dessa ämnen skulle uppBih.

till Biksd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 4 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dragas åt föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån mot ett

arfvode af 500 kronor.

Jemväl dessa båda förslag hade departementschefen på skäl, som

återfinnas å sid. 17 i statsrådsprotokollet, ansett sig böra förorda.

Med de förändrade förhållanden för sjöfarten, som under senaste

tid uppkommit genom segelfartygens ersättande med ångfartyg, hade,

enligt komiterades åsigt, behofvet af en förändring i utbildningen för

fartygens befälhafvare gjort sig mera känbar, i det att hvarje sjökapten

numera behöfde den insigt uti ångmaskinlära, som förut erfordrats

endast för befälhafvare å passagerareångfartyg, hvarför komiterade

föreslagit, att ångfartygsbefälhafvareklassen måtte få indragas

och ämnet ångmaskinlära ingå i undervisningen inom sjökaptensklassen.

Den nu vid alla skolor förefintliga maskinistafdelningen skulle i följd

häraf bortfalla utom vid de skolor, der äfven maskinist- och öfvermaskinistklasser

funnes, och skolorna indelas i 2 grupper: fullständiga

med navigations- och maskinistafdelningar och icke fullständiga med

endast navigations afdelning.

Vidare hade komiterade med anledning af derom gjorda framställningar

föreslagit, dels att såväl i sjökaptens- som i styrmansklasserna

undervisning skulle meddelas i författningar, som med sjömansyrket

egde gemenskap, äfvensom i enklare bokhålleri, dels ock att en utvidgning

af kurserna i en del läroämnen skulle ega rum. Och hade

med afseende på de sålunda ökade fordringarne eu förlängning i undervisningstiden

för navigationsafdelningen af högst en månad jemväl

måst föreslås.

Marinförvaltningen, hvilken hörts öfver komiterades förslag, hade

i dessa nu omförmälda hänseenden i hufvudsak delat komiterades uppfattning.

Såsom en följd af dessa ifrågastälda förändringar hade så väl

komiterade som marinförvaltningen funnit följande förändringar i den

hittills gällande staten för navigationsskolorna påkallade:

att föreståndarne för det ökade arbete, förändringarne medförde,

erhölle någon tillökning i tjenstgöringspenningar, hvilken tillökning

föreslagits till 300 kronor för hvardera utom för föreståndaren för

skolan i Malmö, som hittills endast haft 700 kronor tjenstgöringspenningar,

men med afseende derå, att så väl göromålen för honom

som lefnadskostnaden i Malmö vore jemförliga med tjenstegöromålen

och lefnadskostnaden i Stockholm och Göteborg, ansetts böra åtnjuta

samma aflöningsförmåner som föreståndarne i sistnämnda båda städer

och således fått sina tjenstgöringspenningar förhöjda till 1,500 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

att lärarne vid navigationsskolorna för sina ökade göromål skulle

bekomma godtgörelse derigenom, att det arfvode, de hittills uppburit,

uppfördes såsom fast aflöning med fördelning i lön och tjenstgöringspenningar

samt med rätt till pension för dem vid 65 lefnads- och 35

tjenstår till hela beloppet af lönen jemte stadgade ålderstillägg;

att arfvodet för en extra lärare i ångmaskinlära i navigationsafdelningen

med hänsyn till minskade göromål i följd af skolornas förändrade

organisation nedsattes vid Stockholms, Göteborgs och Malmö

skolor från 1,000 till 700 kronor och vid de öfriga från 800 till 500

kronor;

att ett arfvode till en extra lärare i författningskunskap vid hvarje

navigationsskola i staten upptoges till belopp af 400 kronor.

De sålunda af komiterade och marinförvaltningen förordade förändringar

i navigationsskolornas organisation och undervisningsplan

ansåge departementschefen vara för dessa skolors ändamål fördelaktig,

och då eu skälig godtgörelse för ökadt arbete till föreståndare och

lärare i följd af den utsträckta undervisningstiden syntes af rättvisa

och billighet förestafvad, vore mot hvad derutinnan blifvit föreslaget

intet att erinra, desto mindre som den fördel af pension, som blifvit

ifrågasatt för lärarne, vore lika mycket i läroverkens intresse som i

lärarens, då det ju icke kunde vara med statens fördel förenligt att

bibehålla och aflöna en lärare, som icke längre i följd af ålder kunde,

till skada för eleverna och deras daning till skickligt befäl, nöjaktigt

fullgöra undervisningsskyldigheten.

Marinförvaltningen hade föreslagit, att inskrifningspenningarna vid

skolorna, Indika hittills användts till premier, skulle användas till enahanda

ändamål som terminsafgifterna, nemligen till instruments- och

böckers underhåll, reparationer, m. m. Då inskrifningsafgifterna vid

samtliga skolorna beräknats uppgå till mellan 4,000 och 5,000 kronor,

skulle härigenom en nedsättning i den för instrument, böcker, reparationer

m. m. bestämda andelen af statsanslaget till navigationsskolorna

kunna vidtagas och en eljest behöflig förhöjning i detta anslag till följd

af de nu ifrågasatta förändringarna med dessa skolor kunna undvikas;

hvarför departementschefen ansåge sig böra biträda marinförvaltningens

förberörda förslag i afseende på inskrifningspenningarnes framtida

användande.

Komiterade hade föreslagit att en del navigationsskolor enligt reglementet

den 1 juni 1877 åliggande befattning med undervisnings meddelande

åt lokomotivförareelever skulle upphöra, och marinförvaltningen

hade instämt häruti under anförande att rättigheten till sådan under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

visning blifvit så sparsamt begagnad, att under de tre senaste åren

endast 2 af den statens jernvägar tillhörande personal aflagt lokomotivförareexamen,

samt att, om förslaget vunne bifall, jernvägsstyrelsen

ingalunda torde komma i förlägenhet för anordnande inom eget förvaltningsområde

af den undervisning, som för lokomotivförares utbildning

kunde vara erforderlig.

Sedan, efter hvad departementschefen inhemtat, jernvägsstyrelsen

på derom från marinförvaltningen gjord förfrågan förklarat sig icke

hafva något emot denna förändring att påminna och då utbildning af

lokomotivförare borde få anses för navigationsskolornas egentliga ändamål

främmande, har departementschefen funnit den ifrågavarande förändringen

lämplig och att fördenskull ur förslaget till navigationsskolornas

stat borde uteslutas det för berörda ändamål af Riksdagen anvisade

anslag 1,800 kronor.

Vid granskning af Kongl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

ansett den ifrågasatta indragningen af navigationsskolan i Strömstad

icke böra till bifall förordas. Genom en sådan indragning skulle nemligen

å den långsträckta vestkusten, som bebos af landets mest sjöfartsidkande

befolkning, endast finnes en skola för utbildning i navigation,

nemligen navigationsskolan i Göteborg. Detta synes dock icke lämpligt,

helst som lefnadskostnaderna måste ställa sig betydligt dyrare i Göteborg

än i en mindre stad, och af det långa afståndet från den norra

delen af vestkusten till Göteborg sannolikt vore att befara, att denna

dels befolkning skulle vid indragning af skolan i Strömstad komma att

se sig nödsakad att i Norge söka vinna önskad utbildning för sjöfart.

Skulle någon af de nuvarande navigationsskolorna anses böra indragas,

finner utskottet snarare någon af de på östra kusten förlagda, exempelvis

den i Visby eller den i Vestervik, böra i sådant hänseende ifrågakomma.

Att, såsom förenämnda motionär afsett, förflytta den i Strömstad förlagda

skolan till någon mera centralt belägen plats på vestkusten synes

utskottet icke heller lämpligt, då ju redan i Göteborg finnes en centralt

belägen skola. Härtill kommer att, enligt hvad utskottet förnummit,

stadsfullmägtige i Strömstad den 31 januari innevarande år beslutit,

att, i betraktande deraf att navigationsskolan derstädes från sjöfartens

synpunkt vore behöflig, staden skall åtaga sig att, derest skolan komme

att fortsättas, fortfarande upplåta fri lokal derför äfvensom bostad åt

föreståndaren.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.

13

Utskottet, som mot de af Kongl. Magt i öfrigt föreslagna förändringarna

i staten för navigationsskolorna icke haft något att erinra,

föreställer sig att de för bibehållande af navigationsskolan i Strömstad

nödiga medel, nemligen till aflöning åt en föreståndare 2,800 kronor och

åt en lärare 1,500 kronor samt till arfvoden åt två extra lärare 900

kronor, eller tillsammans 5,200 kronor, skulle kunna beredas, utan att

den nu gällande statens slutsumma, 94,650 kronor, behöfde öfverskridas,

i synnerhet som redan det belopp, 1,800 kronor, hvarmed Kongl. Maj:t

föreslagit att densamma skulle minskas, torde för ändamålet vara att tillgå.

Återstående 3,400 kronor har utskottet, efter inhemtade upplysningar,

ansett lämpligen kunna vinnas genom nedsättning dels i anslagsbeloppet

till »extra lärarekrafter vid behof efter Kongl. Maj:ts be''

stämmande» från 6,000 kronor till 3,000 kronor dels ock i anslagsbeloppet

till Kongl. Majrts disposition från 1,500 kronor till 1,100

kronor. Hvad den förra nedsättningen beträffar är det naturligt, att

behofvet af extra lärarekrafter i synnerhet vid navigationsskolan i

Göteborg skall minskas genom inrättande af en föreståndare- och tre

lärareplatser vid skolan i Strömstad, och hvad den senare nedsättningen

angår, bär utskottet funnit, att under åren. 1887, 1888 och

1889 icke mer än 900 kronor stått till Kong]. Maj:ts disposition å

staten för navigationsskolorna, hvarför det af utskottet föreslagna beloppet

1,100 kronor må synas för ändamålet tillräckligt.

Vid detta utlåtande finnes såsom bil. C fogadt Kongl. Maj:ts förslag

till stat för navigationsskolorna, med iakttagande af de förändringar

deri, utskottet sålunda velat förorda.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, hemställer utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts förslag derom, att navigationsskolan

i Strömstad må vid utgången af augusti månad

år 1890 indragas, icke må vinna Riksdagens bifall

äfvensom att herr J. A. Johanssons motion om

samma skolas förflyttning må af Riksdagen afslås;

b) att, vid bifall till mom. a), Riksdagen må, med

godkännande af Kongl. Maj:ts förslag om upphörande

af undervisnings meddelande åt lokomotivförareelever

vid navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och

Malmö, medgifva, att det derför anvisade anslagsbelopp,

1,800 kronor, användes för andra navigationsskolornas

behof, till följd hvaraf anslaget till under
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

visningsanstalter för sjöfart kommer att vid sitt nuvarande

belopp af 94,650 kronor bibehållas; samt

c) att Riksdagen må godkänna det vid detta utlåtande

såsom bil. C fogade förslag till stat för

navigationsskolorna i riket att tillämpas från och med

år 1891, med förklarande:

att skolornas föreståndare och lärare i navigationsafdelningen

skola, då de uppnått 65 lefnads- och 35

tjensteår, vara förpligtade att med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kong]. Maj:t dock obetaget att låta med atskedet

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i den*

samma qvarstå; samt

att föreståndare eller lärare i navigationsafdelningen,

som i minst tre år lidit af lamhet, blindhet,

döfhet eller vansinne, utan att anledning förefinnes,

att han kan återvinna tjenstbarhet, må, sedan detta

förhållande blifvit genom föregående undersökning

vederbörligen utredt, kunna utan egen ansökning från

tjensten skiljas mot åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till

belopp, motsvarande innehafvande lön.

Öfriga ordinarie anslag.

10:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslagunder

denna hufvudtitel, har Kongl. Maj: t icke föreslagit någon förändring;

och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskilt omförmälda,

må i 1891 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas

i den mån, som för jemnande af hufvudt.itelns slutsumma

kan finnas erforderligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om kvilket utskottet

här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof

inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1891 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

11 ro. Till fullbordande af pansarbåten Göta har Kongl. Maj:t på

extra stat för år 1891 äskat 495,000 kronor, eller det belopp, med

afdrag af öretal, som återstode oanvisadt af det vid 1887 års riksdag

beviljade anslag, 2,868,000 kronor, till byggande af nämnda pansarbåt.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för fullbordande af pansarbåten

Göta på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp

af 495,000 kronor.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för byggande af

en pansarbåt af ''»Sveas)'') ■cert bevilja ett belopp af 2,868,000 kronor och

deraf till utgående på extra stat för år 1891 anvisa 868,000 kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 20) har herr

Mankell yrkat, bland annat, att Riksdagen icke måtte bevilja anslag till

den ifrågasatta tredje pansarbåten af Sveas cert, men i stället bevilja

400,000 kronor till byggande af en mindre pansarbåt af beskaffenhet,

som i motionen närmare angifves.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 23, hade marinförvaltningen

föreslagit, att Kongl. Maj:t måtte för byggande af två

pansarbåtar af Sveas cert äska ett belopp af 5,736,000 kronor och

deraf för år 1891 1,405,000 kronor. Då emellertid af de extra anslag,

som departementschefen ansåge böra äskas för år 1891, till nya pansarfartyg

icke kunde afses mera än 868,000 kronor, och genom fördelning

af detta anslagsbelopp på två båtar fullbordandet af den tredje pansarbåten,

hvilken vore för erhållandet af det första tretalet pansarbåtar

eller den taktiska enhet, man tänkt sig, synnerligen vigtig, blefve uppskjutet,

ansåge departementschefen sig böra tillstyrka Kongl. Maj:t att

Angående

anslag till

fullbordande

af pansarbåten

Göta.

[14.]

Angående

anslag till en

pansa)''båt af

»Sveas» cert.

[15.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

af Riksdagen för år 1891 äska anslag till påbörjande af allenast en

pansarbåt; och då pansarbåten Svea visat sig såsom en för våra förhållanden

och med afseende å dess relativa prisbillighet synnerligen

lämplig typ, mot hvilken, såvidt departementschefen hade sig bekant,

ingen afsevärd anmärkning från något håll förekommit, syntes honom

denna typ fortfarande hos oss böra tjena såsom förebild vid byggandet

af pansarbåtar, om än, i likhet med hvad redan blifvit iakttaget med

systerbåten Göta, det nya fartygets längd skulle komma att något ökas

och dess bredd minskas, för att i förening med ökad maskinkraft söka

så långt möjligt vore erhålla ännu större fart, hvarjemte ett ökadt antal

snabbskjutande kanoner skulle tillkomma, allt utan att under nu gällande

prisförhållanden härigenom kostnaden för fartyget i dess helhet

skulle blifva större än för pansarbåten Svea.

Beträffande de skål, herr Mankell anfört till stöd för sin åsigt om

att pansarfartyget Sveas typ vore olämplig för vårt sjöförsvar och i

stället pansarbåtar af mindre cert borde anskaffas, får utskottet hänvisa

till motionen.

Vid pröfning af Kongl. Maj:ts förevarande förslag, har utskottet

ansett sig i sammanhang dermed jemväl böra taga Kongl. Maj:ts öfriga

framställningar om anvisande af extra anslag under denna hufvudtitel

i öfvervägande. Genom ett sådant gemensamt skärskådande af behofven

varder det nemligen lättare att väga dem mot hvarandra och tillse,

att det vigtigare blir förr tillgodosedt än det mindre angelägna och

att det hela hålles inom de gränser, som nödig hänsyn till statens

öfriga utgifter måste uppställa. De äskade extra anslagen under denna

hufvudtitel uppgå till sammanlagdt belopp af 2,682,000 kronor och

afse, med undantag af ofvannämnda anslag å 50,000 kronor, samtliga

anskaffning af ny materiel för flottan.

Sedan genom de beslut, Riksdagen år 1887 fattat, flottan erhållit

såväl erforderligt befäl som, med båtsmanshållets sättande på vakans,

en tidsenligt organiserad sjömanscorps, torde nu böra sörjas för anskaffning

af bättre och fullständigare materiel för att flottan skall

kunna intaga den ställning, som landets försvar krafvel''. Hvad i sådant

hänseende må synas erforderligt hafva åtskilliga under de senare

åren tillsatta komitéer sökt utreda, fullständigast sjöförsvarskomitén,

som den 10 augusti 1882 afgifvit betänkande och förslag angående

sjöförsvarets ordnande. I detta betänkande yttrar sig komi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

tén (sid. 38): »För att rätt kunna samverka med hären och fylla sin

uppgift i försvaret af vårt hafomflutna land måste sjövapnet för den

skull nödvändigt ega fartyg så beskaffade med hänseende till fart och

sjöduglighet, att de må kunna hastigt flytta sig till hvilken hotad punkt

som helst af vår långsträckta kust, och så starka beträffande pansar

och bestyckning, att de, der förhållandena icke äro allt för ogynsamma,

förmå att upptaga striden mot fiendens pansarfartyg. De måste

vara sådana, att de kunna deltaga i försvaret af våra öar, Gotland

och Öland, att de kunna utföra den väpnade rekognoscörens rol, att

de, när tillfälle dertill yppar sig, kunna angripa fiendens landstigningsflotta,

vare sig under vägen eller i det för honom måhända farligaste

ögonblicket, vid sjelfva landstigningstillfället, och slutligen böra de

från de många utfallspunkter, våra skärgårdar och exempelvis sundet

emellan fastlandet och Öland erbjuda, kunna oförväntad! frambryta,

störande och försvårande fiendens nödvändiga förbindelser med eget

land. Men deras storlek och djupgående måste tillika afpassas så, att

fartygen må kunna framgå i vår skärgård och derstädes uppträda.»

Sjöförsvarskomitén hade funnit den utaf 1879 års certkomité föreslagna

fartygstyp, pansarbåten A (Sveas cert), öfverensstämma med de

fordringar på en större sjögående pansarbåt, sjöförsvarskomitén sålunda

uppstält, och jemväl ansett de af certkomitén i öfrigt föreslagna certer,

nemligen två slags minbåtar, en större B för utskjutning af sjelfgående

minor och en mindre C för stångminor samt en mindre pansarbåt

D, hufvudsakligen afsedd för insjöarnas försvar, alla vara af

beskaffenhet att böra vinna godkännande. Utom båtar af dessa typer

erfordrades fartyg för öfning, transport och andra särskilda ändamål.

Komitén hade vidare på å sid. 39 och 40 anförda skäl trott sig böra

förorda, att för den närmaste framtiden nyanskaffningen borde omfatta

ett antal af 3 pansarbåtar af certen A äfvensom för en million kronor

minmateriel, och ehuru detta antal visserligen vore väl litet och inom

en icke allt för lång tid borde efterföljas af till en början en grupp af

ytterligare tre dylika pansarbåtar, ansåge komitén dock icke böra förnekas,

att genom denna tillökning af stridsfartyg, ett icke obetydligt

tillskott i försvarsförmåga vore vunnet och framför allt den rätta rigtningen

för en vidare utveckling af sjövapnet dermed beträdd.

De åsigter, som sjöförsvarskomitén sålunda uttalat, hafva godkänts

och legat till grund vid bestämmande af den materiel, som under de

senare åren nyanskaffats. Såsom af statsrådsprotokollet inhemtats, har

också den praktiska erfarenhet, som af fackmän vunnits om pansarBih.

till Rihd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

båten Svea, hvars cert motionären velat ur flottan utmönstra, till fullo

bestyrkt denna typs lämplighet för vårt sjöförsvar. Att äfven pansarbåtar

af mindre typ, hvilken certkomitén kallat cert D och som synes

föresväfvat motionären, likaledes äro för vårt sjöförsvar, särskildt för

försvaret af våra insjöar, behöfliga, vill utskottet så mycket mindre

bestrida, som äfven sjöförsvarskomitén föreslagit typen D till användning;

men utskottet har, i likhet med Kong!. Maj:t, ansett det vara i

främsta rummet af nöden att erhålla det tretal större sjögående pansarbåtar

af Sveas cert, hvilket skulle komma att bilda den taktiska

enhet, man ansett för våra förhållanden lämplig.

Om således de af sjöförsvarskomitén uttalade åsigterna om vår

flottas uppgift i krig och de fartygstyper, som med afseende å denna

uppgift höra användas, hittills ansetts vara efter så noggrant och sakkunnigt

bepröfvande fattade, att de förtjenat att vid nyanskaffning af

materiel tillämpas, är utskottet ock af den mening, att storleken af det

extra anslag, komitén föreslagit böra årligen till flottans nybyggnad

anvisas, blifvit med hänsyn till flottans oundgängligaste behof och

statens tillgångar så omsorgsfullt afvägdt, att förslaget äfven i denna

del bör läggas till grund för beslut i förevarande fråga. Komitén har

nemligen uti det förslag till sjöförsvar sbudget, komitén uppgjort, uppfört

såsom extra anslag 2,000,000 kronor, deraf till nybyggnad och

de nybyggda fartygens utredning 1,900,000 kronor samt till minmateriel

och diverse ändamål 100,000 kronor. I enlighet med detta förslag

skulle alltså det sammanlagda beloppet af de utaf Kongl. Maj:t

nu äskade extra anslagen, hvilka hufvudsakligen äro afsedda för flottans

förnyelse, icke lämpligen höra bestämmas högre än till 2,000,000 kronor,

men då det ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,

hvilket sjöförsvarskomitén föreslog skulle från det belopp, 1,078,000

kronor, hvarmed det år 1882 utgick, nedsättas till 1,000,000 kronor,

numera utgår med 1,200,000 kronor, har utskottet ansett, att sålunda

öfver skjutande 200,000 kronor böra påräknas till flottans nybyggnad

och således de extra anslagen icke böra anvisas till högre belopp än

sammanlagdt 1,800,000 kronor. Dervid har utskottet icke förbisett, att

eu del af anslaget till flottans nybyggnad för närvarande användes till

dagaflöningar, men förestält, sig att, i samma mån som afgång sker på

reservstaterna, medel torde kunna blifva tillgängliga för bestridande af

dessa aflöningar. Såsom här nedan synes, har utskottet i ofvanberörda

belopp, 1,800,000 kronor, inräknat det anslagsbelopp, 50,000 kronor,

som nu utgår till och ännu en tid torde erfordras för genomförande

af beslutad lönereglering för flottan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och efter vägande af

de olika anslagsbehofven mot hvarandra, har utskottet till nedbringande

af den utaf Kongl. Maj:t äskade anslagssumman å extra stat för år

1891, 2,682,000 kronor, till förenämnda belopp 1,800,000 kronor, ansett

följande anslagsposter lämpligen böra nedsättas, nemligen extra anslaget

för år 1891 till en pansarbåt af »Sveas» cert från 868,000 kronor

till 500,000 kronor, anslaget till artillerimateriel från 770,550 kronor

till 336,000 kronor samt anslaget till fasta minförsvaret från 179,450

kronor till 100,000 kronor. Under iakttagande häraf skulle å extra

stat för år 1891 komma att anvisas:

till fullbordande af pansarbåten Göta, såsom redan i

punkten ll:o hemstälts,............................................ kr. 495,000: —

» en pansarbåt af »Sveas» cert ...................................... » 500,000: —

» anskaffande af en 2:a klassens kanonbåt ............... » 244,000: —

» artillerimateriel ............................................................... » 336,000: —

» fasta minförsvaret ...................................................... » 100,000: —

» sjelfgående minor .......................................................... » 75,000: —

» löneregleringen för flottan, såsom redan i punkten

3:o hemstälts, ...................................................... » 50,000: —

eller tillsammans kronor 1,800,000: —

Med hänvisning till hvad utskottet här nedan i punkterna 13:o—

16:o kommer att föreslå, får utskottet alltså hemställa:

a) att Riksdagen, med afslag å herr Mankells

motion i denna del, må till en pansarbåt af Sveas

cert bevilja 2,868,000 kronor och deraf på extra stat

för år 1891 anvisa 500,000 kronor;

b) att herr Mankells motion i hvad den afser anvisande

af 400,000 kronor till en mindre pansarbåt

icke må af Riksdagen bifallas.

13:o. Till anskaffande af en 2:dra klassens kanonbåt har Kongl. Maj:t

på extra stat för år 1891 äskat 244,000 kronor.

Uti ofvannämnda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 20)

har herr Mankell, på anförda skäl, föreslagit bland annat, att Riksdagen

icke måtte bevilja anslag till den ifrågasatta obepansrade kanonbåten

af andra klassen.

Angående

anslag Ull

en 2:dra

TclaSsens

kanonbåt.

[16-]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Såsom i statsrådsprotokollet upplyses (sid. 24), har departementschefen

ansett, att då af de tio 2:dra klassens kanonbåtar, som byggdes

under åren 1856—63, nu återstode endast fem i tjenstbar! skick, hvilka

inom kort tid måste komma att dela syskonfartygens öde, enär de icke

mycket längre kunde förtjena ett underhåll, som med hvarje år blefve

allt kostsammare, det vore angeläget att vidtaga åtgärd för deras ersättande

så småningom, om äfven med ett mindre antal dylika båtar.

Ostridigt vore nemligen att dessa fartyg gjort stort gagn såsom öfningsoch

transportfartyg äfvensom genom det bistånd, som med desamma

årligen under vintermånaderna kunnat lemnas hjelpbehöfvande handelsoch

fiskefartyg på vestkusten; och om än de äldre fartygen, med deras

nuvarande svaga bestyckning, ringa maskinkraft och fart samt relativt

stora bränsleåtgång, för krigsändamål varit mindre tidsenliga, så kunde

dock, vid nybyggnad af båtar af samma klass, dessa olägenheter med

nutidens hjelpmedel undanrödjas eller väsentligen förminskas utan jemförelsevis

ökad kostnad.

Departementschefen hade för den skull låtit upprätta förslag till en

ny 2:dra klassens kanonbåt och dervid låtit tillse, att, jemte det fartyget

skulle i förhållande till sin storlek och beskaffenheten blifva ett

för krigsändamål fullt lämpligt fartyg, det tillika skulle komma att

motsvara alla de fordringar i öfrigt, som man skäligen kunde ställa på

ett dylikt fartyg. Afsedt att blifva 20 fot längre än de äldre kanonbåtarne

af samma cert, skulle fartyget förses med tillräcklig maskinkraft

för att framdrifva detsamma med ungefär samma hastighet som

våra lista klassens kanonbåtar, samt kunna användas både såsom bogserbåt

och som isbrytare, hvarjemte det skulle förses med lämplig

dykeriattiralj. Båten vore beräknad att föra 3 å 4 lång- och snabbskjutande

kanoner och dess inredning vore så anordnad, att den under

fredstid kunde efter omständigheter och behof användas antingen såsom

öfnings- och transportfartyg eller såsom depöt för minbåtar, till

hvilket sistnämnda ändamål nu måste användas lista klassens kanonbåtar,

hvilka både vore mindre lämpliga härtill och dessutom mycket

mera kostsamma. Kostnaden för en så beskaffad 2:dra klassens kanonbåt

i fullständigt skick med bestyckning och utredning skulle uppgå

till 244,000 kronor.

Ett fartyg med förenämnda egenskaper skulle såväl under fredssom

krigsförhållanden blifva af mycket stor nytta och då vi, sedan de

ännu tjenstbar äldre 2:dra klassens kanonbåtar icke längre vore användbara,

icke egde ett enda lämpligt fartyg till manskapstransporter

och småexpeditioner af skilda slag eller till bistånd åt handels- och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

fiskefartyg på vestkusten under vintern samt flottan för närvarande

saknade lämpligt bogser- och isbrytarefartyg, hade departementschefen

icke tvekat att nu tillstyrka Kongl. Maj: t att hos Riksdagen äska anslag

till en dylik ny 2:dra klassens kanonbåt.

Då den användning, nu föreslagna kanonbåt är afsedd att erhålla,

synes utskottet af synnerlig vigt, får utskottet, med hänvisning till

hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande anfört, hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Mankells motion

i denna del, må till anskaffande af en 2:dra klassens

kanonbåt på extra stat för år 1891 anvisa 244,000

kronor.

Årtillerimateriel.

14:o. Till anskaffning af årtillerimateriel har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1891 bevilja 770,550 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid 26, att marinförvaltningen

såsom behöfliga anslag under år 1891 anmält:

till anskaffning af årtillerimateriel för flottans fartyg... kr. 420,550: —

» skjutförsök m. in................................................................ » 10,000: —

samt till anskaffning af årtillerimateriel för sjöbefäst
ningarne

vid Karlskrona ................................................ )> 371,050: —

eller tillhopa kronor 801,600: —

Departementschefen hade emellertid vid ärendets föredragning inför

Kongl. Maj:t förklarat sig anse att, enär samtliga dessa behof icke

kunde inom de påräkneliga anslagsbeloppen tillgodoses, samt en del

andra anskaffningar synts honom vara för sjöfästningarna och de redan

befintliga fartygens försättande i effektivt skick i enlighet med faststälda

bestyckningsplaner mer angelägna än en del af de utaf inarinförvaltningen

upptagna, för berörda ändamål borde af Riksdagen på

extra stat för år 1891 äskas ett till 770,550 kronor minskadt belopp,

fördeladt å de olika anslagskrafven såsom af statsrådsprotokollet (sid.

26) närmare inhemtas.

Hänvisande till hvad här ofvan under punkt 12:o anförts, får utskottet

hemställa,

att till anskaffning af årtillerimateriel ett belopp af

336,000 kronor må på extra stat för år 1891 anvisas.

Angående

anskaffning

af artillerimateriel.

[17.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

fasta mimförsvaret.

[18.]

Angående

anslag till

rörliga minförsvaret.

[19]-

Fasta minförsvaret.

15:o. Till fasta minförsvaret har Kongl. Maj:t på extra stat för

år 1891 äskat ett belopp af 179,450 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 27) hade de för detta

försvar af marinförvaltningen upptagna anslagsbehof afsett endast minmateriel

samt tänd- och syftstationer för minpositionerna vid inloppen

till Karlskrona och i Söderteljeviken. Då likväl enligt departementschefens

förmenande äfven nödig minmateriel för andra minspärrningar

borde, i den mån befintliga tillgångar nu medgåfve, anskaffas, både

han, efter från marinförvaltningen infordrade upplysningar i detta hänseende,

ansett för närvarande följande anslag till fasta minförsvaret

erforderliga, nemligen:

till minmateriel ........................................................................... kr. 114,450: -

» syft- och tändstationer..................................................... » 50,000:

jemte det för minväsendets utveckling af marinförvaltningen

föreslagna belopp.............................................. » 15,000:

Summa kr. 179,450: —,

och i enlighet härmed tillstyrkt Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att

till fasta minförsvaret för år 1891 bevilja ett extra anslag af 179,450

kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet i punkten 12:o af detta utlåtande

anfört, hemställer utskottet,

att till fasta minförsvaret ett belopp af 100,000

kronor må på extra stat för år 1891 anvisas.

Rörliga minförsvaret.

16:o. Kongl. Maj:t har slutligen föreslagit, att till anskaffande af

sjelf gående minor måtte anvisas ett extra anslag af 75,000 kronor.

'' Till påbörjande af en andra utredning minor för de minbåtar, flottan

redan egdé, hade marinförvaltningen, såsom af statsrådsprotokollet

(sid. 27) synes, föreslagit ett extra anslag å 75,000 kronor. Derjemte

erfordrades till anskaffande af en utredning sjelfgående minor för de

minbåtar, till hvilka Riksdagen senast beviljat anslag, 75,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

Då tillgångarne endast medgåfve att nu fylla ett af dessa behof, af

hvilka det sistnämnda vore det vigtigaste, har departementschefen

emellertid hemstält, att till sjelfgående minor för de minbåtar, till

hvilka Riksdagen senast beviljat anslag, måtte begäras ett extra anslag

för år 1891 å 75,000 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande

anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till anskaffande af sjelfgående

minor på extra stat för år 1891 anvisa 75,000

kronor.

Stockholm den 14 april 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 9:o (angående undervisningsanstalterna för sjöfart):

af herrar vice talmannen L. O. Larsson och S. Nilsson;

vid punkten 12:o (angående anslag till en pansarbåt af »Sveas» cert):

af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehr son, A. Persson, N. Petersson,

J. Jonsson och J. Anderson, hvilka yrkat, att utskottet måtte tillstyrka,

att Kongl. Maj:ts förslag om beviljande af anslag för byggande

af en pansarbåt af »Sveas» cert icke måtte af Riksdagen bifallas;

af vice talmannen herr L. O. Larsson, som yrkat, att i motiveringen

å sid. 18 efter det stycke, som slutar med orden: »för våra förhållanden

lämplig», måtte införas en mening af följande lydelse:

»Då utskottet således ansett sig böra tillstyrka anskaffandet af en

tredje pansarbåt af »Sveas» cert, har utskottet på samma gång velat

framhålla vigten deraf, att vid denna anskaffning leveransanbud måtte

infordras, samt att de lägsta anbuden måtte varda antagna, derest desamma

i öfrigt lemna full trygghet för staten».

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 13:o (angående anslag till en andra klassens kanonbåt):

af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehrson, A. Persson, Åt.

Petersson, J. Jonsson, J. Anderson och L. F. Odell, hvilka ansett, att

Kongl. Maj:ts framställning i ämnet bort af utskottet afstyrkas;

vid punkten 14:o (angående anskaffning af artillerimateriel):

af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehrson, A. Persson, N.

Petersson, J. Jonsson, J. Anderson, H■ Andersson, L. F. Odell och L. P.

Mallmin, hvilka yrkat, att utskottet måtte hemställa, att till anskaffning

af artillerimateriel ett belopp af 200,000 kronor måtte på extra stat

för år 1891 anvisas.

Herr H. P. P. Tamm har begärt få antecknadt, att han icke inom

utskottet deltagit i behandlingen af förestående hufvudtitel.

Likaledes har här skolat antecknas, att vice talmannen herr L. O.

Larsson icke varit närvarande vid beslutet angående de i punkterna

13:o och 14:o af förestående utlåtande upptagna ärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor.

Sih. till Rilesd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Af i. 4 Saft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig ai

pa fö

Friheter.

dermed jem- lvisning,

•slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

__

_

__

_

17,000

—

26,800

38,600

—

_

__

_

26,800

38,600

—

82,400

—

—■

—

—

82,400

—

1,445,734

1,445,734

32,000

__

_

32,000

_

6,400

—

—

—

—

—

6,400

—

287,500

_

—

—

—

287,500

—

452,450

_

__

—

—

—

452,450

—

114,000

—

75,500

—

26,400

—

101,900

114,000

—

100,000

—

—

—

—

—

100,000

2,438,084

—

75,500

—

26,400

—

2,539,984

—

2,520,484

75,500

—

26,400

—

2,622,384

—

Sjö försvå rs
Departementschefen.

..................................................

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ..................................................

Flottan»

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuva
Ökas

med ..............................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst...

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag ..............................

Båtsmansindelningen ..............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förMinskas

med ........................................................

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

samt kommandoexpeditionen......

personal.

rande belopp .............................

reservationsanslag....................

län och Södra Möre härad af K

slagsanslag. Nuvarande belopp.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

__

_

__

_

17,000

26,800

—

—

—

—

—

26,800

_

38,600

—

—-

—

—

—

38,600

—

S:gr

82,400

—

—

—

—

82,400

—

1,445,734: -

. 67,000: —

1,512,734

—

—

—

—

_

1,512,734

_

32,000

—

—

—

—

32,000

_

6,400

—

—

—

''-''

6,400

_

287,500

—

—

—

—

—

287,500

_

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

_

län...............

114,000

—

—

—

—

—

114,000

_

. 100,000: —

. 20,000: —

80,000

—

—

—

—

—

80,000

—

S:gr

2,485,084

—

75,500

—

26,400

—

2,586,984

—

Trp:t

2,567,484

—

75,500

26,400

—

2,669,384]—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1890 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

2,520,484

—

75,500

—

26,400

—

2,622,384

-

1,200,000

—

——

—

—

—

1,200,000

—

670,000

670,000

72,400

—

—

—

---

—

72,400

—

39,820

—

—---

—

—

—

39,820

—

60,000

60,000

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

22,000

—

—

—

—

—

22,000

—

39,000

__

__

_

39,000

_

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

23,000

—

—

—

—

—

23,000

—

46,992

12,500

—

——

—

46,902

12,500

—

1,019,797

—

—

—

—

1,019,797

—

1,200,000

405

4

1,200,409

94,650

—

---

—

—

—

94,650

—

9,000

—

—

—

—

9,000

—

13,000

—

—

—

—

13,000

—

1,316,650

—

405

—

4

—

1,317,059

—

6,056,931

—

75,905

26,404

—

6,159,240

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
-

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag .....................

Sjöbeväringens vapenöfningar, samt beklädnad och

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan *)......................................................

Skeppsgosseskolan ................................................

Sjökarteverket, reservationsanslag ...........................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utDurschmarchkostnader,

reservationsanslag. Nuva
Minslcas

med .........................................................

Sjukvård ....................................................................

Diverse behof ............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

Ökas med ..........................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m, förslagsExtra

utgifter ...........................................................

Han
Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningstisk-meteorologiska

byrån, förslagsanslag............

'') Häröfver kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

materiel.

2,567,484

—

75,500

—

26,400

—

2,669,384

—

anslag ............................................................................

1,200,000

—

—

—

—

—

1,200,000

—

anslag.

670,000

72,400

670,000

72,400

ersättning derför, förslagsanslag...... ..........................

—

—

—

—

—

—

.................................................................... 31,040: —

.................................................................. 8,780: -

39,820

60,000

15.000

18.000

39,820

60,000

15.000

18.000

ländsk tjenst eller kommendering utrikes ...............

rande belopp ............................................ 22,000: —

................................................................. 4,000:

—

—

—

—

—

Nuvarande belopp .................................... 23,000: —

.................................................................. 2,000: -

39.000

19,175

25.000

—

—

—

—

39.000

19,175

25.000

—

anslag ...........................................................................

46,902

12,500

—

—

—

—

_

46,902

12,500

Z

S:gr

1,017,797

—

—

—

—

1,017,797

—

(Teln.

terna, reservationsanslag............................................

1,200,000

94,650

9,000

13,000

—

405

—

4

—

1,200,409

94,650

9,000

13,000

—

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau-

—

—

—

—

—

S:gr

1,316,650 —

405

—

4

—

1,317,059

—

Summa

6,101,931

—

75,905

-1

26,404

6,204,240

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtitel.

Sjöförsvarsdepartementet.

Till genomförande under år 1891 af löneregleringen för flottan......

Kronor.

50,000

Ö.

» fullbordande af pansarbåten Göta................................................

» påbörjande af en pansarbåt af »Sveas» cert................................

» anskaffande af en 2:dra klassens kanonbåt.................................

495.000

500.000

244.000

—

» anskaffning af artillerimateriel ..................... .............................

336,000

—

» fasta minförsvaret..........................................................................

100,000

—

» anskaffande af sjelfgående minor ................................................

75,000

—

Summa

1,800,000

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. C.

31

Förslag

till stat för navigationsskolorna i riket.

Fast lön.

Tjenst-

görings-

pemringar.

Arfvoden

med flera

anslag.

Summa.

Summa.

Summarum.

1 inspektör....................................

För undervisning i matematik och

—

—

—

—

1,500

1,500

—

astronomi för kompetens till före- ståndare för navigationsskola ......

__

800

_

800

För undervisning i deviationslära

m. m. för dito dito .....................

—

—

—

—

500

—

500

—

3 föreståndare ..............................

1,800

-

1,500

—

—

—

9,900

—

7 dito .............................

1,800

—

1,000

—

—

—

19,600

—

7 lärare i navigationsafdelningen......

1,000

—

800

—

--

—

12,600

~

9 d:0 d:o ......

1,000

—

500

—

—

—

13,500

—

3 extra lärare i ångmaskinlära i d:o

—

—

■-

—

700

—

2,100

—

7 d:o d:o d:0 eko

—

—

----

—

500

—

3,500

—

10 d:o d:o i författningskunskap ..

—

—

—

—

400

—

4,000

—

2 d:0 d:0 i matematik och maski-

nistafdelningen ......

—

—

—

—

1,800

—

3,600

—

1 d:0 d:0 i d:o d:0.....................

—

—

—

—

1,500

—

1,500

—

3 eko (ko i ångmaskinlära i d:o...

Till extra lärarekrafter vid behof efter

—

■—

—

—

1,500

—

4,500

—

Kongl. Maj ds bestämmande.........

Till instruments, kartors, böckers och

—

—

—

—

—

—

3,000

—

möblers underhåll etc...................

-—-

—

—

—

—

4,450

—

Till Kongl. Maj:ts disposition...........

—

—

—

—

—

—

1,100

—

86,150

Skeppsbyggeriafdelningen vid

skolan i Göteborg.

1 lärare i skeppsbyggeri.................

—

—

—

—

3,000

—

1 eko d:o ..................

—

—

—

—

1,800

-

Till undervisningsmateriel ...............

Ersättning för lokal för undervisning

—

—

—

—

1,300

—

i skeppsbyggeri...........................

D:o för instruments, kartors, böckers,

—

—

—

—

2,000

—

möblers underhåll och förökande

äfvensom till reparationer, ved, ljus

m. m., hvad skeppsbyggeriafdel- ningen beträffar...........................

400

8,500

8,500

Summa

— 1—1

—

—

- 1

—

—

—

94,650 |

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.