Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående afsöndring af jord från indragna militiebostållet Bjuf n:o 3 i Malmöhus län.

1890-05-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:62, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående afsöndring af jord från indragna militiebostållet Bjuf n:o 3 i Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

1

N:o 62.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående afsöndring

af jord från indragna militiebostållet Bjuf n:o 3

i Malmöhus län.

(I. A.)

Hos Kongl. Maj:t hade Bjuds församling anhållit, att från utarrenderade

förra fanjunkarebostället 7/ie mantal Bjuf n:o 3 (förr n:o 16) måtte fä till

fattighustomt afsöndras ett område af 67 ar 20 (jvadratmeter, hvilket redan

till största delen innehades af församlingen för samma ändamål efter öfverenskommelse

med egendomens arrendator, mot erläggande på en gång af en

lösesumma, beräknad efter kapitalisering af den afgäld, som vid en den 17

mars 1885 af kommissionslandtmätaren T. F. Röing med biträdande gode

män förrättad uppmätning af området föreslagits, eller 20 kubikfot korn för

tunnland räknadt; varande vid ansökningen fogade transsumt af protokollet

vid nämnda förrättning äfvensom karta öfver ifrågavarande jordområde.

Efter remiss hade yttranden i ärendet afgifvits dels af kronofogden i

orten, dels af tillförordnade domänintendenten i Malmöhus län, dels, efter

församlingens hörande, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, dels ock

af domänstyrelsen.

Kronofogden hade meddelat, att den till utbrytning föreslagna jorden

utgjorde boställets nordöstra del, begränsad i norr af allmän landsväg, i

öster af egendomen Olstorp, i söder af Helsingborg—Hessleholms jernväg

samt i vester af ett jordområde, som upptoges af banvaktarestuga vid jernvägen;

att. brukningen af bostället ej blefve i någon mån försvårad, om

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 43 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

afsöndringen verkstäldes; att platsen, som utgjordes af åker, till jordmånen

bestode af lera på sandbotten och således ej vore af bästa beskaffenhet, men

likväl af medelmåttig bördighet; samt att kronofogden icke hade något att

påminna mot ansökningen. Han hade tillika hemstält, att afgälden för lägenheten

i dess helhet måtte bestämmas till 9 hektoliter korn, som med beräkning

af 7 kronor 52 öre för hektoliter, utgörande det i länets markegångstaxa

för sistlidna år faststälda medelmarkegångspris, motsvarade i penningar

67 kronor 68 öre, och att således enligt nådiga cirkuläret den 6

december 1878 köpeskillingen för lägenheten måtte bestämmas till tjugu gånger

detta belopp eller 1,353 kronor 60 öre, att af församlingen på en gång erläggas,

när området tillträddes, hvilket, derest afsöndringen komme till stånd,

ansåges lämpligast böra ske den 14 mars 1891, vid hvilken tid nu löpande

arrendeperiod utginge.

Tillförordnade domänintendenten hade upplyst, att å det område, som

den vid ansökningen fogade kartan upptoge, funnes förutom den af Bjufs

församling för närvarande disponerade lägenhet tre af husmän bebodda lägenheter

med en ytvidd af tillsammans omkring 9 ar, och att församlingen för

den jord, densamma innehade, till arrendatorn årligen erlade 55 kronor. Emot

den föreslagna afsöndringen vore icke något att anmärka, helst om den

skulle omfatta hela det å kartan upptagna området, som jemte en till banvaktstuga

upplåten trekant genom jern vägen redan förut vore helt och hållet

afskildt från boställets öfriga egor. Det kunde emellertid ifrågasättas, om ej

de tre husmännens rätt borde tagas i betraktande, då tillförordnade domänintendenten

hölle troligt, att vid egendomens förestående utarrendering, derest

ej afsöndringen komme till stånd, ifrågavarande personer och deras hustrur,

med anledning af kongl. brefvet den 18 maj 1888, skulle få sig mot afgäld

tillförsäkrad besittningsrätt till lägenheterna under sin lifstid^ hvarför

tillförordnade domänintendenten hemstält, huru vida icke sådan förmån kunde

dem beredas, äfven om lägenheten afsöndrades, och för sådant fall föreslagit,

att hvar och en skulle erlägga samma årliga afgift, som vid nyligen hållen

arrendevärdering för honom bestämts. Det af kronofogden föreslagna inlösningspriset,

1,353 kronor 60 öre, syntes tillförordnade domänintendenten

någorlunda motsvara lägenhetens värde; dock ansåge han, att utom lösesumman

en årlig afgäld, motsvarande de på det till afsöndring afsedda området belöpande

onera, borde derifrån utgå till stamhemmanet.

Bjufs församling, hörd öfver hvad som i kronofogdens och tillförordnade

domänintendentens utlåtanden blifvit anfördt, hade förklarat, att ansökningen

afsåge förvärfvande af jemväl de delar af ifrågavarande jordområde, som för

närvarande brukades af husmän, och att församlingen icke hade något att

erinra mot den af kronofogden föreslagna köpeskillingen, men anhölle, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o C>2. 3

derest afsöndringen medgifva, särskildt hemmantal måtte blifva det afsöndrade

området åsatt.

Kong! Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län hade, då församlingen

förklarat sig villig att erlägga den föreslagna köpesumman, 1,353 kronor 60

öre, hvilket belopp Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund af jordmånens

mindre goda beskaffenhet ansett vara fullt tillräckligt, och då genom den

ifrågasatta afsöndringen brukningen af bostället icke komme att i någon mån

försvåras, hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att ifrågavarande

lägenhet finge af församlingen inköpas mot den föreslagna köpesumman, att

erläggas på en gång, med tillträdesrätt den 14 mars 1891; hvarjemte Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, som med hänsyn till lägenhetens ringa areal icke

ansett lämpligt, att särskildt hemmantal åsattes densamma, hemstält, att,

derest köpet komme till stånd, årlig afgäld sedermera måtte i laga ordningbestämmas

för lägenheten, att i kronans räkenskaper redovisas.

Domänstyrelsen hade till en början erinrat, hurusom Bjufs församlingår

1885 gjort ansökning hos Kongl. Maj:t om rätt att tilläsa sig samma

område, som nu åsyftades. Fögderiförvaltningen hade då föreslagit den årliga

afgälden till 30 kubikfot korn för tunnlandet, hvilken afgäld, efter förvandling

i penningar, enligt det genom förordningen angående förändring af grundräntor

och kronotionde den 23 juli 1869 faststälda medelmarkegängsvärde,

motsvarade 48 kronor 60 öre, samt hemstält, att, dä, med beräkning af denna

afgäld tjugu gånger, köpeskillingen för hela området skulle utgöra 1,321

kronor 31 öre, denna summa måtte bestämmas som vederlag- för området.

I det utlåtande, som den 11 december 1885 afgafs af domänstyrelsen med

anledning af sistnämnda ansökning-, hade domänstyrelsen anfört, att styrelsen,

lika med Kongl. Maj:ts befallningshafvande, ansåge köpeskillingen böra grundas

å värdet af den utaf fögderiförvaltningen föreslagna afgäld, 30 kubikfot korn

för tunnlandet, men att anledning ej syntes förefinnas att vid sättande af

berörda värde frångå den förvandlingsgrund, som förut i likartade fall blifvit

följd, eller senast faststälda medelmarkegångspris, hvadan, och enär detta då

vore 2 kronor 19 öre eller 57 öre högre än det af fögderiförvaltningen använda

värde, den köpeskilling, församlingen enligt domänstyrelsens åsigt borde

utgifva, med tillämpning'' af den i cirkuläret den 6 december 1878 omförmälda

grund, utgjorde 1,786 kronor 21 öre. Församlingen hade emellertid förklarat

sig icke kunna för ifrågavarande område erlägga högre belopp än 1,321

kronor 31 öre; och då Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 12 mars

1886 funnit församlingens anbud oantagligt, hade frågan förfallit,

Domänstyrelsen hade nu, liksom förra gången, med afseende på det

ändamål, hvarför ifrågavarande område skulle begagnas, och då det, enligt

hvad upplyst blifvit, kunde utan ringaste olägenhet för brukningen af egen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

4

domen i öfrigt derifrån skiljas, tillstyrkt, att området mätte åt församlingen

få inlösas, livilket domänstyrelsen ansåge böra ske genom erläggandet vid

arrendeperiodens utgång den 14 mars 1891 af den köpeskilling, som blefve

bestämd. Den af myndigheterna nu förordade, af församlingen godkända

lösesumman vore visserligen lägre än den, som af domänstyrelsen förut föreslagits,

men med hänsyn till det prisfall å jord, som sedan dess otvifvelaktigt

inträdt, hade styrelsen ej något att erinra mot den nu ifrågasatta lösesummans

belopp. Hvad tillförordnade domänintendenten hemstält derom,

att innehafvarne af de på området befintliga tre husmanslägenheterna skulle

vid öfverlåtelsen till församlingen förbehållas besittningsrätt till lägenheterna

under sin och sina hustrurs lifstid mot erläggande af årlig afgäld, hade domänstyrelsen

ej biträdt, då ifrågavarande lägenheter tillkommit utan vederbörligt

tillstånd och det ej vore sannolikt, att församlingen skulle^ underkasta sig en

sådan inskränkning i dispositionsrätten öfver området, åtminstone ej utan

väsentlig nedsättning i lösesumman. Beträffande frågan huru, i händelse

afsöndringen medgåfves, förhållandet mellan det afsöndrade området och

stamhemmanet i afseende på detta åliggande onera skulle ordnas, antingen

för det förra borde erläggas afgäld eller, såsom församlingen hemstält, fördelning

af mantalet ega rum, hade domänstyrelsen ej funnit någon olägenhet

för kronan vara förenad med ett tillmötesgående af församlingens önskan i

detta afseende, utan tvärt om ansett härigenom åstadkommas större reda, då

efter mantalsfördelningen de särskilda delarne af hemmanet finge hvar för

sig utgöra de å hvarje del belöpande onera, och i kronoräkenskaperna ej behöfde

debiteras särskild afgift för det försålda området; dock borde, i händelse

mantalsfördelning skedde, kostnaden derför drabba församlingen, hvars

andel i hemmanet emellertid syntes i likhet med försålda mindre kronoegendomar

böra iklädas frälse natur. Slutligen hade domänstyrelsen hemstält,

att den inflytande lösesumman måtte på samma sätt som köpeskillingar för

försålda mindre kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af

skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen

aflåten proposition (n:o 43) af den 18 i denna månad föreslagit Riksdagen

att medgifva,

att från indragna, nu utarrenderade fanjunkarebostället 7 ie mantal

Bjuf n:o 3 (förr n:o 16) i Bjufs socken af Malmöhus län måtte till fattighustomt

åt Bjufs församling få för alltid upplåtas ett å en af kommissionslandtmätaren

T. F. Röing år 1885 upprättad karta utmärkt jordområde om 67

ar 20 qvadratmeter, mot vilkor att församlingen dels vid nu löpande arrendeperiods

utgång den 14 mars 1891 i länets ränteri såsom köpeskilling inbetalte

ett belopp af 1,353 kronor 60 öre, dels ock bestrede all kostnad för bestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

5

mande af mantal å berörda område, hvilket i likhet med försålda mindre

kronoegendomar skulle ikläda sig frälse natur,

samt att nämnda köpeskilling måtte få användas på enahanda sätt, som

vore bestämdt i fråga om köpeskillingarna för de hemman och lägenheter,

hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl. brefvet den 29 maj 1874.

Statsutskottet, till hvars behandling denna fråga öfverlemnats, har mot

det föreslagna försäljningspriset och öfriga vilkor icke haft något att erinra;

hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 1 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Biksd. Frot. 1890-

4 Samt.

1 Afd. 43 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:76 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong!. Majds proposition angående afsöndring af jord från indragna militiebostället Bjuf n:o 3 i Malmöhus län. s. 5 i texten