Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong1. Maj:ts proposition angående anvisande af medel för inköp af jernvägen mellan Luleå och norska gränsen.

1890-05-09 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:69, Utlåtande, i anledning af Kong1. Maj:ts proposition angående anvisande af medel för inköp af jernvägen mellan Luleå och norska gränsen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:o 69.

i

S:o <19.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1890, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kong1. Maj:ts proposition angående anvisande

af medel för inköp af jernvägen mellan Luleå och

norska gränsen.

(R. A.)

I en den 2 innevarande månad till Riksdagen aflåten, till statsutskottet

remitterad proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

dels att, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning

för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrig!,,

Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot

Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för träd ken s behof

utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,

som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år

1889 verkstad uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish

and Norwegian raibvay company, limited», till Kongl. Majits förfogande

anvisa ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande

af ifrågakonnnande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att,

i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels oek att de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

må anvisas att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t. att

lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

Af ett vid den kongl. propositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden inhemtas, bland annat, att Kongl. Maj:t den 8

december 1882 beviljade filosofie doktorn J. W. Arnberg, kaptenen, numera

Bil. till Likså. Prot. 1890. 4 Samt. 1 Afä. 50 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

friherre 0. Gr. Hierta samt numera aflidne medicine doktorn Å. Ljunggren,

efter gjord underdånig ansökning, rättighet att anlägga och till allmänt

begagnande mot afgift upplåta jernväg af 1,43;> meters (4,8;; fots) spårvidd

från lämplig punkt å norska gränsen i närheten af sjön Wassijaure till

Luossavaara och Kiirunavaara jernmalmfält och derifrån genom Gfellivara

malmfält och distrikt fram till Luleå stad, med rätt för sökandena att å

ingeniörsfirman Wilkinson & Jams i London och de öfrige in- och utländske

män, med hvilka firman kunde komma att förena sig, öfverlåta koncessionen

å ifrågavarande jernvägsanläggning, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade den

då koncessionerade banans egare vara under 15 år derefter, om och när

Kongl. Maj:t funne tidpunkten för byggande af en utaf sökandena ifrågasatt

bibana till Töre med fortsättning till Haparanda vara lämplig, berättigade

att framför annan enskild person eller bolag, som icke erbjöde för statsverket

förmånligare vilkor, erhålla koncession å nämnda bibana.

Rörande koncessionsvilkoren och de i dessa medgifna ändringar tillåter

sig utskottet, för undvikande af allt för stor vidlyftighet, att hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll och erinrar här endast, att bland vilkoren ingick:

att arbetet å jernvägen skulle börjas senast den 1 juli 1884; att jernvägen

i sin helhet skulle vara färdig att upplåtas för trafik senast vid utgången

af år 1891; samt att det skulle ankomma på Kongl. Maj:t att, om koncessionshafvarne

icke före 1892 års utgång fullbordat den eller de delar af

jernvägen, som vid besigtning eller afsyning derå till äfventyrs funnits ofulländade,

eller icke inom samma tid rättat vid besigtningen eller afsyningen

anmärkta felaktigheter, låta tillsvidare inställa trafiken å jernvägen.

Sedan ofvannämnde koncessionssökande genom resolution den 16 juni

1883 undfått koncession jemväl å den inom Korge fallande delen af ifrågavarande

jernväg, lära begge dessa koncessioner hafva öfverlåtits ä firman

Wilkinson & Jams, hvarefter ett bolag, benämndt »The Northern of Europé

railway company, limited», bildades för jernvägens byggande. Detta bolag

har sedermera, enligt hvad i oktober år 1885 inför Kongl. Maj:t anmäldes,

utbytt denna benämning mot »The Swedisli and Norwegian railway company,

limited».

Kongl. Maj:t faststälde sedermera den 18 april 1884 plan för jernvägsanläggningen

mellan Luleå och Grellivara malmfält samt föreskref dervid

att denna sektion skulle, äfven hvad trafikmaterielen anginge, vara fullbordad

senast vid utgången af år 1887 och omedelbart efter skedd afsyning upplåtas

för allmän trafik. Denna tid har emellertid sedermera blifvit utsträckt.

Uppå ansökning af jern vägsbolaget fann nemligen Kongl. Maj: t den 2 december

1887 godt medgifva att tiden för nu ifrågavarande sektions fullbordande

bestämdes till den 1 augusti 1889 för sträckan mellan Luleå(hamn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69. 3

och Öfver-Luleå (Boden) samt till den 1 oktober samma år för limen ÖfverLuleå—Gr

eib vara.

För sektionen Gellivara—Luossavaara faststäldes af Kong! Maj:t plan

den 23 april 1888. Dervid föreskrefs att denna sektion skulle, äfven hvad

trafikmaterielen anginge, vara fullbordad senast vid utgången af år 1890

samt omedelbart efter skedd afsyning upplåtas för allmän trafik. Tillika

stadgades att, om arbetet icke blefve å utsatt tid fullbordadt eller sådana

afvikelser från den faststälda planen vidtoges att åsyftad trygghet och

ändamålsenlighet derigenom förminskades, såväl den å jern vägsanläggningen

mellan Luleå- och norska gränsen meddelade koncession, som ock hela den

till säkerhet för dess fullbordande verkstälda deposition skulle vara förverkad.

Arbetet å jernvägsanläggningen påbörjades inom föreskrifven tid och

har sedermera fortgått intill sistlidna års höst. Enligt hvad i statsrådsprotokollet

upplyses, synes bandelen Luleå—Boden numera vara fullbordad,

hvaremot å linien Boden—Gellivara ännu återstå åtskilliga arbeten, som

kräfva betydande summor, att utföra, innan denna handel kan slutligen godkännas

och för allmän trafik upplåtas. A bandelen Gellivara—Luossavaara

hafva endast mindre betydande arbeten blifvit ä eu relativt kortare sträcka

utförda. Det vore derför, efter statsrådet och chefens för civildepartementet

åsigt, utan tvifvel omöjligt för bolaget att inom föreskrifven tid, 1890 års

utgång, fullborda denna sektion. Ännu mindre syntes det för bolaget möjligt

att fullborda hela jernvägsbyggnaden inom 1891 års slut, såsom i koncessionen

vore föreskrifvet.

Statsrådet yttrar vidare:

»Dä vederbörande koncessionsinnehafvare sålunda visat sig vara ur

stånd att uppfylla de förpligtelse!'', de åtagit sig i afseende ä banbyggnaden,

anser jag mig nu böra upptaga eu fråga, som redan år 1888 väcktes åt

jern vägsbolaget, ehuru den då icke föranledde till någon åtgärd, nemligen

frågan om jernvägens förvärfvande af staten.

Betydelsen såväl för landet i dess helhet som särskild!, för Norrbottens

län af jernvägsförbindelsen mellan Luleå och Gellivara torde numera vara

så allmänt insedd, att jag i afseende derå kan fatta mig kort. Jag vill

dock erinra att. denna jernväg^ fullbordande utgör ett oeftergiflig! vilkor för

att de rika tillgångarne af jernmalm och andra värdefulla mineral i trakten

af Gellivara skola kunna tillgodogöras. Jemväl i öfrigt måste denna bana

mäktigt bidraga att utveckla Norrbottens rika hjelpkällor och dymedelst

bereda bergning åt en väsentligen ökad befolkning. Särskild! för staten,

såsom egare af betydliga skogsvidder i banans närhet, egen den ock en betydelse,

som icke bör underskattas. Äfven af politiskt-nationella skäl måste

banan blifva af icke ringa vigt, i synnerhet sedan densamma genom norra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

stambanans framdragande till banan varder satt i förbindelse med landets

öfriga. jern vägsnät.

Utom de nu antydda skälen för banans snara fullbordande till Gellivara,

finnas andra skäl, som göra det särskilt önskvärdt att banan kominer i

statens ego. Endast härigenom kan nemligen full garanti vinnas att taxeoch

trafikförhållandena ordnas på det för landets utveckling fördelaktigaste

sätt och så, att de skilda intressen, som af banan beröras, varda i lika man

tillgodosedda.

Äfven af militära skäl måste det vara önskvärdt, att staten varder

egare af banan.

Slutligen torde icke böra lemnas alldeles obeaktadt fördelen deraf att

de obligationer, hvilka jernvägsbolaget i utlandet utsläppt till betydande

belopp och hvilkas fortfarande utelöpande tilläfventyrs skulle kunna i någon

mån inverka menligt på svenska statens kredit, skulle komma att efter

banans inköp försvinna ur penningemarknaden.

Af de skäl, jag nu antydt, och då man torde ega anledning kunna

hoppas att trafiken i en framtid skall komma att godtgöra de uppoffringar,

staten för banans förvärfvande och färdigbyggande till Gellivara skulle

få vidkännas, anser jag synnerligen önskvärdt att banan förvärfvas af

staten.

Att intressenterna i jern vägsföretaget icke heller skola vara ovillige

att ingå på en uppgörelse härom på skäliga vilkor, anser jag kunna med

sä mycket större skäl antagas som det lärer vara bolaget omöjligt att

fullborda arbetena inom stadgad tid och koncessionens förlust sålunda synes

oundviklig. Häraf skulle visserligen icke följa någon rätt för staten att

utan ersättning tillegna sig bolagets egendom; men då det komme att bero

på Eders Kongl. Majrts pröfning, huruvida och i sådant fall på hvilka

vilkor jernvägsbolaget sjelft eller de, som kunde komma att från bolaget

förvärfva banan, finge färdigbygga och trafikera densamma, synes intressenternas

egen fördel böra mana dem att söka träffa aftal om banans försäljning

till staten.

Med hänsyn till möjligheten att det kunde ifrågakomma att åt staten

förvärfva banan emellan Luleå och Gellivara, har redan under sistlidne års

höst en uppskattning af banans dåvarande värde egt rum. I augusti 1889

uppdrogs nemligen åt bandirektören i sjette trafikdistriktet af statens jernvägar

C. E. Sundberg att besigtiga jernvägen, att på grund af dervid

gjorda iakttagelser verkställa eu uppskattning af dåvarande värdet af

jernvägen med tillhörande byggnader och andra för trafikens behof utförda

anläggningar, samt att beräkna och upprätta fullständigt kostnadsförslag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

5

(ifver de arbeten, som erfordrades för jernvägens komplettering, så att den

samma blefve försatt i ett för den blifvande rörelsen fullt betryggande skick.

Denna besigtning och uppskattning verkstäldes af Sundberg med

biträden i september månad sistlidna år, hvarefter Sundberg med skrifvelse

åt den 29 oktober samma år öfverlemnade ett detaljerad! instrument öfver

den verkstälda uppskattningen och beräkningen af jernvägen mellan Luleå

och Gellivara med tillhörande byggnader och andra för trafikens behof

utförda anläggningar. Enligt detta instrument, som för hvarje del af banan

och der förekommande bro- och konstbyggnader m. in. angifver, för hvarje

post arbetsqvantiteter, värdet af redan utförda arbeten och återstående

kompletteringar eller nödiga förbättringar, är nuvarande värdet beräknadt

till 4,896,000 kronor och kostnaden för banans försättande i fullt trafikabelt

skick uppskattad till 3,323,000 kronor, hvadan nämnda handel komplett

färdig beräknats till ett värde af 8,219,000 kronor. I dessa summor är

dock icke någon kostnad för rullande materiel inberäknad.

Hvad angår värdet af de arbeten, som blifvit utförda vester om

Gellivara station på en längd, enligt Sundbergs uppgift, af 20 kilometer,

räknadt från vexeln till sidospåret till Malmberget, har Sundberg, på grund

af det resultat, som uppskattningen af nuvarande värdet af jernvägen

Luleå—Gellivara lemna!, uppskattat dessa arbeten till 17,500 kronor för

kilometer.»

Hvad den vid jernvägen befintliga rullande materielen beträffar, har denna

blifvit af maskiningeniören V. L. Klemming uppskattad till ett värde af 2,352,000

kronor. Enligt hvad vid värderingen uppgifvits, är emellertid jern vägsbolaget

icke egare till 18 åttakopplade 50-tons lokomotiv och icke heller till

300 af de 375 malmvagnarna. Då värdet härå vore 1,815,000 kronor, befunnes

värdet af den bolaget tillhöriga materielen utgöra 537,000 kronor.

Uti infordradt underdånigt yttrande har jern vägsstyr elsen dels uttalat

det omdöme, att de resultat, till hvilka Sundberg kommit, vore fullt tillförlitliga

och att särskild! den summa, hvartill han uppskattat banan Luleå—

Gellivara i nu befintligt skick, icke öfverstege banans verkliga värrle, dels

ock anfört att, derest vid ett blifvande inköp af banan den materiel, som

ostridigt tillhörde jern vägsbolaget, komme att ingå i köpet, annan materiel

ej behöfde anskaffas än för malmtransporterna 8 lokomotiv och 300 malmvagnar,

hvarför kostnaden beräknades till 1,400,000 kronor.

Chefen för civildepartementet yttrar härefter:

»Om till grund för bestämmande af den köpeskilling, som kunde ifrågakomma

att af staten erläggas, tagas de siffror, som vid Sundbergs och

Klemmings uppskattningar erhållits, nemligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

värdet af bandelen Luleå— Gfellivara med tillhörande byggnader och andra

för trafikens behof utförda anläggningar .........................•• kronor 4,896,000,

värdet af de arbeten, som utförts vester om Gellivara å

eu sträcka af 20 kilometer, efter 17,500 kronor för

kilometer .................................................................................... * 350,000.

samt värdet af den bolaget tillhörande rullande materiel » 537,000,

skulle köpeskillingen utgöra kronor 5,783,000.

Det torde emellertid vara tvifvelaktigt, huruvida intressenterne i jernvägsföretaget,

oaktadt de, i händelse banan inköpes af staten innan koncessionen

förverkas, derigenom dessutom vinna den förmån att de 200,000

kronor, som deponerats i statskontoret till säkerhet för koncessionsvilkorens

fullgörande, få återlyftas, finna denna köpeskilling antaglig. Dels hafva nemligen,

enligt hvad distriktschefen, majoren Lindequist, på sätt jag redan

nämnt, vitsordat, åtskilliga arbeten blifvit utförda, sedan Sundbergs uppskattning

verkstäldes. Och dels öfverstiga otvifvelaktigt de summor, som

blifvit nedlagda på företaget, högst betydligt nyssnämnda belopp. Visserligen

har någon tillförlitlig utredning angående de verkliga kostnaderna för jernvägsbyggnaden

icke kunnat vinnas och i betraktande åt de säregna förhållanden,

under hvilka denna jern vägsbyggnad bedrifvits, torde några bestämda

slutsatser i detta hänseende icke heller kunna erhållas af en jemförelse

med andra jernvägsbyggnader i vårt land. Men då, såsom redan

nämndt, bolagets obligationsskuld uppgår till omkring 1,500,000 pund sterling

eller i rundt tal till 27,000,000 kronor, samt, enligt hvad jag har anledningtro,

åtminstone en del af dessa obligationer vid försäljning betingat ända till

70 procent, torde häraf vara tydligt att de kostnader, som nedlagts i företaget,

icke på långt när skulle betäckas åt en köpeskilling, bestämd till det

belopp, som ofvan är nämndt.

Slutligen bör icke lemnas oanmärkt att jern vägsbolaget — som genom

aftal med‘Gellivara aktiebolag betingat sig rätt att mot vissa utgifter bryta

all sistnämnda bolag tillhörig jernmalm och genom nådig resolution den 28

november 1884 undfått tillstånd att under viss tid, dock endast så länge

bolaget vore innehafvare af koncessionen å jernvägsanläggningen mellan

norska gränsen och Luleå, bearbeta de sålunda till bolaget upplatna grufvorna

— genom banans försäljning komme att förlora det sålunda meddelade

tillståndet.

Med afseende å nu antydda förhållanden och med hänsyn till de fördelar,

som skalle vinnas genom banans förvärfvande af staten, anser jag

staten böra, derest banan icke kan erhållas för ofvannämnda köpeskilling,

medgifva någon förhöjning deri. Härvid bör dock tagas hänsyn till önsk

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

7

värdheten af att staten inom en icke alltför aflägsen framtid erhåller en

skälig afkastning af de kapital, som staten i företaget nedlägger. Ur

denna synpunkt synes mig det högsta köpeskillingsbelopp, som kan ifrågakomma

att erläggas, böra bestämmas till 6,750,000 kronor, hvilken summa

motsvarar ungefär 25 procent af nominella beloppet af bolagets obligationsskuld.

På grund häraf och af den utredning, som i öfrigt blifvit i ärendet

åstadkommen, samt då sjelfva inköpets verkställande icke torde kunna försiggå

utan åtskilliga kostnader för statsverket, synas statens samtliga utgifter

för förvärfvande af banan och dess försättande i fullgodt skick till

Gfellivara äfvensom för anskaffande af erforderlig rullande materiel böra be
-

räknas sålunda:

köpeskillingen, jemte kostnader för köpets verkställande

såsom provisioner o. d., högst.......................................... kronor 7,000,000,

kostnadeima för erforderliga kompletteringsarbeten enligt

bandirektören Sundbergs beräkning................................. » 3,323,000,

anskaffande af den rullande materiel, som erfordras utöfver

den i köpet ingående................................................ » 1,400,000,

Summa kronor 11,723,000.»

Hela detta belopp har dock statsrådet och chefen för civildepartementet

ansett icke nu behöfva tagas i anspråk, utan endast hvad som åtginge

till sjelfva inköpet jemte kostnader derför, högst 7,000,000 kronor.

Med hänvisning till de i statsrådsprotokollet anförda skäl för ifrågavarande

banas förvärfvande af staten och till den utredning om banans och

ma tendens värde in. in., som i samma protokoll lemnas, får utskottet, under

uttalande af den tillförsigt att banan förvärfvas på så fördelaktiga vilkor för

staten som möjligt, helst den af herrar Sundberg och Klemming verkstälda uppskattning

angifver banans värde ej uppgående till det maximibelopp, Kong!

Maj:t för ändamålet begärt, hemställa,

att Kong! xMaj:ts ifrågavarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af herrar S. Nilsson och A. Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:77 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande af medel för inköp af jernvägen mellan Luleå och norska gränsen. s. 6 i texten