Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstadens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. civildepartementet.

1890-02-17 · 56 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstadens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. civildepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 17 febr. 1890, kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstadens

sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl.

civildepartementet.

(2:a U. A.) .

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »kommerskollegium» äro de anslag uppförda,

som utgå till kollegiet sjelf! och till patentbyrån, och äro för båda

dessa embetsverk, särskilda framställningar gjorda, för bvilka utskottet

här nedan får redogöra.

A. Kommerskollegium.

1:°) Kong]. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari 1890

aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,

att Riksdagen matte dels på det att Kongl. Majrt måtte komma i

tillfälle att med samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1891, på extra stat för år 1891 anvisa 7,640 kronor, dels ock medgifva,

att intill slutet af år 1891, i den mån sådant vore erforderligt

för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 1

Ang. tillfällig

löneförbättring

för

kommerskollegium

m. in.

[1-]

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutslcottets Utlåtande 1V:o 7.

åt bemälde embete- och tjensteman samt åt kollegiets vaktbetjening af

samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjensteman och

betjente åtnjöte, af Kongl. Maj:t finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,

som vore i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre

för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande

befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning

kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas.

Af det vid ofvan omförmälda proposition fogade statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 11 januari 1890 inhemtas, att departementschefen

vid föredragningen inför Kongl Maj:t af detta ärende yttrat,

att då frågan om inrättande af ett särskild! departement för landtbruk,

industri och handel syntes vara för längre tid undanskjuten, samt

genom landtbruksstyrelsens tillkomst jordbrukets anspråk på eu statsadministrativ

myndighet för behandling af dess intressen blifvit tillgodosedt,

vore den tidpunkt nu för handen, då till behandling borde företagas

frågan om lämpligaste organisationen af den myndighet, som

närmast hade till uppgift att bevaka handelns och näringarnas intressen.

Departementschefen hade ock med anledning deraf för afsigt att

under innevarande år göra denna fråga till föremål för utredning inom

departementet, så att ett förslag till ifrågavarande embetsverks definitiva

organisation kunde föreläggas Kongl. Maj:ts pröfning före 1891

års riksdag. Då sålunda förhållandena för nästkommande år blefve

oförändrade, ansåge sig departementschefen emellertid böra hemställa,

att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1891 äska samma

anslag till tillfällig löneförbättring och samma medgifvande i afseende

å dispositionen af lediga löner i kollegiet som för innevarande år.

Visserligen blefve de för år 1891 sålunda disponibla medlen, liksom

de medel, hvilka för innevarande år vore i följd af Riksdagens beslut

tillgängliga för att bereda kollegiets embete- och tjensteman samt vaktbetjente

samma aflöningsförmåner som deras vederlikar i andra embetsverk,

för ändamålet otillräckliga, men närmare slutet af hvarje utaf

dessa år, då de kraf, som stäldes på manufakturförlagslånefonden, blefve

tillförlitligt kända, kunde det, enligt departementschefens åsigt, tagas i

öfvervägande, huruvida icke från denna fond kunde beredas medel för

åstadkommande af den för statsverket obetydliga fyllnadssumma, som

för ändamålet erfordrades.

I den till senaste Riksdag aflåtna statsverkspropositionen hade

Kongl. Magt i förevarande ämne gjort en med den nu ifrågavarande likartad

framställning. Vid behandlingen af detta förslag anmärkte utskottet, att

detsamma visserligen allenast derutinnan skilde sig från de framställningar

i ämnet, Kongl. Maj:t de senare åren förelagt Riksdagen, att Kongl. Maj:t

föreslagit, att det medgifvande i fråga om dispositionen af afiönings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

belopp, som förut galt kollegiets embets- och tjensteman, måtte utsträckas

att omfatta äfven kollegiets vaktbetjening, men att af departementschefens

yttrande till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889 framginge, att

äfven en annan olikhet emot bestående förhållanden afsåges. Löneförbättringarna

till embets-och tjenstemännen hade nemligen, utöfver hvad

det ifrågavarande anslaget af 7,640 kronor medgifvit, utgått endast i

den mån tillgång dertill kunnat beredas af de till indragna tjenstår

anslagna löner, men fyllnad i vaktbetjeningens löner skulle, om besparingarna

fortfarande visade sig för ändamålet otillräckliga, komma

att utgå af manufakturförlagslåuefondens medel. Eu sådan anordning

hade — yttrade utskottet vidare — hos utskottet framkallat någon

tvekan att tillstyrka framställningen, enär det synts utskottet, att

manufakturförlagslånefonden icke i vidsträcktare mån, än som skett,

borde anlitas för lönefyllnader inom kollegiet; men då, enligt hvad

utskottet inhemtat, det belopp, som från manufakturförlagslånefonden

kunde komma att anvisas till vaktbetjeningen, skulle — ålderstillägg

dock oberäknade — uppgå till allenast 400 kronor, samt den föreslagna

löneförbättringen syntes utskottet vara af rättvisa och billighet påkallad,

och medel dertill icke kunde beredas genom minskning i vaktbetjeningens

antal, hemstälde utskottet likväl om bifall till den gjorda framställningen.

Denna utskottets hemställan blef jemväl af båda kamrarne

bifallen.

Af departementschefens yttrande till ofvan åberopade statsrådsprotokoll

för den 11 sistlidne januari framgår, att departementschefen

synes vara sinnad tillstyrka Kongl. Maj:t att för såväl innevarande

som nästkommande år från manufakturförlagslånefonden anvisa erforderliga

medel till beredande af samma aflöningsförmåner, som uppbäras

af deras vederlikar i andra embetsverk, åt ej blott, såsom utskottet

vid senaste riksdag förestälde sig afsigten vara för innevarande år,

kollegiets vaktbetjente utan äfven dess embets- och tjenstemän. 1 anledning

häraf har utskottet ansett nödigt inhemta upplysning angående

storleken af det belopp, som under nuvarande förhållanden skulle behöfva

från nämnda fond anvisas, för att kollegiets hela personal skulle

komma i åtnjutande af en dylik löneförbättring, och har det meddelats

utskottet, att beloppet — ålderstillägg inberäknade — skulle utgöra

tillsammans 1,960 kronor.

I enlighet med sin förlidet år uttalade uppfattning hyser utskottet

betänkligheter mot den af departementschefen sålunda ifrågasatta

åtgärden, att medel af Kongl. Maj:t skulle från manufakturförlagslånefonden

anvisas till löneförbättring åt kommerskollegiets personal, ty

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. disposition

af patent-

och

varumärkesafgifter.

[2.J

■ 4

utskottet föreställer sig, att i allmänhet, då fråga är om löneförbättring

åt i statens tjenst anstälda personer, Riksdagens uttryckliga medgifvande

till löneförbättringen bör äskas, oberoende af sättet, hvarpå de

för ändamålet erforderliga medlen äro ämnade att beredas. Då emellertid,

enligt hvad departementschefens till statsrådsprotokollet afgifna

yttrande gifver vid handen, förslag till definitiv organisation af kommerskollegiet

är att till nästa Riksdag förvänta, samt vid sådant förhållande

icke torde vara att antaga, att det i och för sig obetydliga

belopp, som skulle komma att för den ifrågasatta lönefyllnaden från

manufakturförlagslånefonden anvisas, kan komma att utgå för längre

tid än intill slutet af år 1891, har utskottet, som för sin del erkänner

det oegentliga deri, att aflöningsförmånerna inom kommerskollegiet

skola vara ofördelaktigare än inom de med kollegiet likstälda embetsverken,

icke ansett sig beträffande Kongl. Maj:ts förevarande framställning

böra göra annan hemställan än om bifall till densamma. Utskottet

får alltså föreslå,

att Riksdagen må dels, på det att Kongl. Maj:t

må komma i tillfälle att med samma belopp som för

innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1891, på extra stat för år 1891 anvisa

7,640 kronor;

dels och medgifva, att intill slutet af år 1891, i

den mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom kollegiet eller för beredande åt bemälde

embets- och tjenstemän samt åt kollegiets vaktbetjening

af samma aflöningsförmåner, som andra med dem

likstälde tjenstemän och betjente åtnjuta, af Kongl.

Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,

som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre

för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet,

i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas.

R.) Patentbyrån.

2:o) Beträffande patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan framställning,

än att Riksdagen måtte medgifva, att afgifterna för patent

och för registrering af varumärken finge användas till bestridande af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

5

de utgifter, Indika betingades af tillämpning under år 1891 af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Af den redogörelse för patentbyråns inkomster och utgifter för

år 1889, som finnes intagen i det vid statsverkspropositionen fogade

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11 januari 1890, inhemtas

att byråns inkomster för året utgjort 79,693 kronor 91 öre, under det

att dess utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna vid tidpunkten för redogörelsens

aflemnande ännu icke afslutats, ej kunnat med full noggrannhet

uppgifvas, uppgått till 67,989 kronor 31 öre. För år 1888 belöpte

sig inkomsterna till 75,103 kronor 87 öre och utgifterna till 65,978

kronor 94 öre.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af

tillämpning under år 1891 af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning ^ng. anslag

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställ- nlmiskakartning

finnas anförda till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11 verk™

januari innevarande år (sid. 4 och 5), hemställer utskottet, [3.]

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1891 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

må användas äfven till bestridande af utgifter för det

topografiska kartverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ang. höjning

i anslaget till

följd af indragning

af

landsstatsboställen.

[4-]

Ang. ifrågasatt

förhöjning

af anslaget

till

vågundersökningar.

ö

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Landsstaterna i länen.

4:o) Enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll (sid. 5 och

6) meddelats, hafva följande landsstatsboställen till statsverket indragits,

utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget

till »landsstaterna i länen» uppförd:

häradsskrifvarebostället i Luggude härads fögderi af Malmöhus

län, } mantal Viarp n:o 4;

häradsskrifvarebostället i Sköfde fögderi af Skaraborgs län, |- mantal

Loringa Grefvegården n:o 6;

länsmansbostället i Gudhems härads vestra distrikt af Skaraborgs

län, i mantal Backebo Thor björnsgården n:o 10; och

häradsskrifvarebostället i Jösse fögderi af Vermlands län, } mantal

Bässebol n:o 1.

I anledning häraf har Kong!. Maj:t föreslagit, att penningeauslaget

under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp, hvartill afkastningen

af nämnda indragna boställen vore i stat beräknad, eller

2,030 kronor. I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »landsstaterna

i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» komma att

höjas från 2,646,992 kronor till 2,649,022 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må höja penningeanslaget under

»landsstaterna i länen» med det belopp, hvartill

afkastningen af fyra indragna boställen är i stat beräknad,

eller 2,030 kronor.

, Väg- och vattenbyggnadsstaten.

5:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 31) har herr

J. N. Biesért, föreslagit, att det anslag af 30,000 kronor, som vid 1886

års riksdag och allt sedermera blifvit stäldt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

disposition, att bland Konungens befallningshafvande i

länen fördelas för att användas till vägundersökningar, måtte för år

1891 höjas till 40,000 kronor.

Till stöd för sin ifrågavarande framställning har motionären hufvudsakligen

åberopat hvad som i fråga om behofvet af förbättrade lands
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

vägskommunikationer anförts i eu af honom inom kammaren väckt

motion (n:o 30), angående förhöjning i anslaget till bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar. Med erinran att utskottet uti afgifvet utlåtande

n:o 13, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,

bro- och hamnbyggnader in. m., på anförda skäl afstyrkt sistnämnda

motion samt att detta utlåtande blifvit af Riksdagen godkändt,

får utskottet, då en förhöjning af det så nyligen som år 1886 till sitt

nuvarande belopp faststälda anslaget till vägundersökningar icke synes

utskottet böra ifrågakomma annat än efter framställning af Kongl.

Maj:t, som bäst torde vara i tillfälle att bedöma, huruvida anslagsbeloppet

är för ändamålet tillräckligt eller ej, hemställa,

att Herr Biesérts förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Ålcierstiiiägg.

6:o.) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen måtte medgifva, att andre instruktören i husslöjd Wilhem

Nordin linge, derest han blefve anstäld såsom instruktör i husslöjd å

ordinarie stat, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han

såsom slöjdinstruktör å extra stat tjenstgjort.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende har departementschefen,

enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, erinrat,

att från sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till befrämjande i allmänhet

af slöjderna aflöning till en instruktör i husslöjd utginge med 2,000

kronor, hvarjemte denne tjensteman vore berättigad att komma i

åtnjutande af tre ålderstillägg, hvart å 500 kronor, efter respektive 5,

10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring. Härjemte hade Riksdagen

för hvarje år från och med år 1878 på extra stat anvisat medel för

aflönande af en andre undervisare eller instruktör i husslöjd. Intill år

1885 hade aflöningen åt denne undervisare utgått med 2,000 kronor,

men sedan innehafvaren af befattningen, Wilhelm Nordin, under mer

än fem år med berömligt nit och skicklighet skött densamma, hade

aflöningen för nämnda år höjts till 2,500 kronor. Vid detta belopp

hade densamma sedermera förblifvit-, till dess Riksdagen år 1889 för

innevarande år anvisat 500 kronor såsom personligt ytterligare ålderstillägg

åt Nordin, derest han fortfarande blefve såsom andre instruktör

använd. Nordins aflöning utgjorde således för innevarande år 3,000

kronor.

Ang. ålders

tillägg titan

dre instrwk

tören i hus

slöjd W.

Nordin.

[5]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. förste

fiskeriassistentens

lön

samt ålderstillägg

åt

fiskeriassistenterne.

[6 och 7.]

Sedan irmehafvaren af förstnämnda instruktörsbefattning A. Th.

Ramström emellertid i maj månad 1889 aflidit, hade — meddelar departementschefen

vidare — såsom sökande till den sålunda ledigblifna tjensten

hos landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält sig, bland

andre, ofvannämnde Nordin, hvilken dock, enligt hvad komitén anmält,

vid sin ansökning fogat det förbehåll, att han skulle ega rätt till tjenståreberäkning

från sitt antagande såsom slöjdinstruktör.

Då förvaltningskomitén ansett Nordin böra föredragas framför de

öfrige sökande på grund af hans under en elfvaårig, städse väl vitsordad

tjenstgöring såsom slöjdinstruktör ådagalagda framstående skicklighet,

men Nordin genom utnämning till slöjdinstruktör å ordinarie

stat skulle komma att gå miste om de båda ålderstillägg, hvilka tillkomme

honom såsom instruktör å extra stat, hade förvaltningskomitén

hemstält om medgifvande för Nordin att, i händelse han blefve anstäld

såsom slöjdinstruktör å ordinarie stat, få räkna sig till godo sin tjenstgöring

såsom instruktör å extra stat.

Öfver denna framställning hade utlåtande afgifvits af statskontoret,

som dervid på anförda skäl förordat framställningen och hemstält om

aflåtande till Riksdagen af förslag i det syfte, förvaltningskomitén

ifrågasatt.

Kongl. Maj:ts förevarande förslag har icke gifvit anledning till

någon utskottets erinran, och får utskottet för den skull hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att andre instruktören

i husslöjd Wilhelm Nordin må, derest han varder

anstäld såsom instruktör i husslöjd å ordinarie stat,

i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid,

han såsom slöjdinstruktör å extra stat tjenstgjort.

Fiskerinäringens understöd.

7:o.) Kongl. Maj:t bär under denna anslagstitel föreslagit, dels att

förste fiskeriassistentens lön måtte för tiden från och med år 1891

bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande sammanlagda beloppet af

den nu till honom anslagna lön, 1,500 kronor, och det till honom på

grund af kong], brefvet den 24 mars 1876 utgående arfvode, 500

kronor; dels ock att Riksdagen måtte medgifva, att såväl förste som

andre hskeriassistentens lön finge, efter innehafvarens af sådan befattning

väl vitsordade tjenstgöring såsom fiskeriassistent under eu tid af

fem år, höjas med 500 kronor, efter tio års sådan tjenstgöring med

ytterligare 500 kronor och efter dylik tjenstgöring under femton år

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

9

med ytterligare 500 kronor, med iakttagande, hvad hvarje af dessa

förhöjningar anginge, att den högre afiöningen ej finge tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd, samt med rätt för de nuvarande innehafvarne af dessa

befattningar, förste fiskeriassisteuten Filip Trybom och andre fiskeriassistenten

Johan Viktor Wahlberg, att i fråga om dylikt tillägg tillgodoräkna

sig den tid efter år 1874, de innehaft sina befattningar.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har Kong!.

Maj:ts förevarande framställning föranledts deraf, att ofvanbemälde

Trybom och Wahlberg i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte bereda dem den förbättring i lönevilkor, Kongl.

Maj:t kunde finna lämplig, samt att, derest ålderstillägg dem beviljades,

de måtte få räkna sig den tid till godo, de redan tjenstgjort, Trybom

sedan början af år 1879 och Wahlberg från är 1868.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att departementschefen

vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, att Kongl.

Maj:t genom kongl. brefvet den 29 maj 1874, i enlighet med hvad

Riksdagen medgifvit, bestämt förste och andre fiskeriassistenternes lön

till 1,500 kronor för hvardera.

Från det anslag, hvarifrån dessa löner utginge, eller sjette hufvudtitelns

anslag till fiskerinäringens understöd, hade dessutom redan

genom kongl. brefvet den 12 februari 1864 förste assistenten för vården

af eu normalstation för fiskodling tillagts ett arfvode af 500 riks

daler om året; och då Kongl. Maj:t sedermera genom ofvannämnda

kongl. bref den 24 mars 1876, i sammanhang med öfverlemnande till

Vesternorrlands läns hushållningssällskap af normalanstalten för fiskodling

vid Ostanbäck och förste fiskeriassistentens befriande från skyldigheten

att sköta eu statens normalanstalt för fiskodling och vid densamma

vara bosatt,'' förordnat, att förste fiskeriassisteuten i stället

skulle efter plan, som af landtbruksakademiens förvaltningskomité årligen

faststäldes, utföra de reseförrättningar och undersökningar rörande

fiskerierna, som kunde honom anförtros, äfvensom vid fiskodlingsanstalter

i riket meddela undervisning åt elever, hade Kongl. Maj:t tillika

medgifvit, att förste assistenten skulle ega att för denna undervisninguppbära

nämnda, för normalanstaltens skötsel anvisade arfvode af 500

kronor årligen.

Förutom den aflöning, som fiskeriassistenterne sålunda åtnjöte,

eller förste assistenten 2,000 kronor och andre assistenten 1,500 kronor,

vore dessutom för bekostande af deras tjensteresor anvisade för

hvardera 1,000 kronor; men då assistenterne skulle för dessa belopps

Bih. till Riksd. Frot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

användande för det afsedda ändamålet redovisa, kunde dessa medel,

af Indika de egde att tillgodoräkna sig den rese- och traktamentsersättning,

som vore bestämd för fjerde klassen i resereglemente!, icke

antagas lemna dem någon behållen inkomst.

Uti yttrande, som landtbruksakademiens förvaltningskomité efter

erhållen remiss å den ofvan omförmälda, af Trybom och Wahlberg

gjorda ansökningen, infordrat från dåvarande fiskeriintendenten, hade

denne förordat bifall till ansökningen på det sätt, att antingen assistenternes

aflöning reglerades till likhet med landtbruksingeniörernes eller

ock assistenterne tillädes förmånen af tre ålderstillägg, hvart å 500

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års tjenstgöring, med

rätt för nuvarande assistenterne att tillgodoräkna sig den tid, de tjenstgjort,

sedan deras nuvarande lön bestämdes; och hade förvaltningskomitén

tillstyrkt bifall till det senare af de utaf fiskeriintendenten

framstälda alternativen.

För egen del har departementschefen anfört, att om fiskeriassistenternes

nuvarande aflöning jemfördes med den aflöning, som vore bestämd

för de för landtbrukets befrämjande tillsatte tjenstemän, med

hvilka de kunde anses närmast jemförliga, nemligen landtbruksingeniörerne

samt instruktörerne i särskilda delar af landt.hushållningen, visade

det sig, att fiskeriassistenterne vore försatte i en betydligt sämre

ställning än nämnde tjenstemän. Desse åtnjöte nemligen en lön af

2,000 kronor med rätt att få sig tillagda tre ålderstillägg, hvart å 500

kronor, hvadan deras aflöning efter femton års tjenstgöring uppginge

till 3,500 kronor, medan förste fiskeriassistenten under hela sin tjenstetid

måste åtnöjas med en aflöning af 2,000 kronor och andre assistenten

med 1,500 kronor. Det borde dessutom anmärkas, att såväl landtbruksingeniörerne

som instruktörerne egde åtnjuta, förutom ersättning

för de resor, som af dem företoges, äfven dagarfvode för sina förrättningar,

och att landtbruksingeniörerne dessutom egde bekomma särskild

godtgörelse för kartor och dylikt, som af dem upprättades. I

följd häraf och med hänsyn till de åliggganden, som tillhörde fiskeriassistenterne,

ansåge departementschefen deras begäran om förbättrade

atlöningsvilkor fullt befogad. Departementschefen ansåge sig dock icke

nu böra ifrågasätta någon förhöjning i de aflöningsbelopp, som tillko

m m e desse tjenstemän under de första tjenståren, utan den afsedda

löneförbättringen syntes honom böra åstadkommas genom att tillägga

dem tre ålderstillägg, hvart å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och

15 års tjenstgöring. Men då icke någon anledning förefunnes att bibehålla

den nuvarande fördelningen af förste assistentens aflöning i 1,500

kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode, borde i sammanhang

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

dermed denna tudelning borttagas och lönen bestämmas til! belopp,

motsvarande summan af nuvarande lönen och arfvodet.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit erinradt synes det

utskottet vara till fullo ådagalagdt, att en förbättring i fiskeriassistenternes

nuvarande aflöningsförmåner är af rättvisa och billighet påkallad;

men det förslag, Kong]. Maj:t i sådant afseende nu framstält, finner

utskottet sig dock icke kunna till alla delar förorda. Enligt utskottets

förmenande skulle nemligen den förhöjning, som, derest förslaget i

dess helhet blefve bifallet, komme att inträda uti de båda ifrågavarande

tjenstemännens aflöning, blifva allt för stor. Hvad särskildt den

nuvarande andre assistenten angår, skulle denne sålunda på grund af

det antal tjenstår, han enligt förslaget egde att tillgodoräkna sig,

redan från löneförbättringens början komma i åtnjutande af alla de tre

ifrågasatta ålderstilläggen och i följd häraf på en gång få sina löneinkomster

fördubblade; men en så betydande tillökning i bemälde

tjenstemans aflöningsförmåner torde icke skäligen kunna anses af omständigheterna

påkallad. Utskottet föreställer sig i sjelfva verket, att

andre assistentens anspråk på löneförbättring må kunna anses vara

tillgodosedt derigenom, att han berättigas "att uppbära det första af

de för honom föreslagna ålderstilläggen. Den förste assistentens löneförmåner

anser utskottet deremot böra sättas något högre än den

andre assistentens, helst det belopp af 500 kronor, hvarmed den förres

lön enligt den kongl. propositionen skulle komma att öfverstiga den

senares, efter hvad i statsrådsprotokollet meddelats egentligen torde

få anses tillkomma honom såsom särskild ersättning för den undervisning,

han är skyldig meddela åt elever vid de inom riket befintliga

fiskodlingsanstalterna. Utskottet tror sig derför böra tillstyrka

Riksdagen att åt förste assistenten anvisa två ålderstillägg, hvardera

å 500 kronor, att utgå det första efter fem och det senare efter tio års

tjenstgöring.

Utskottet, som deremot icke har något att erinra vare sig mot

förslaget, att de båda nuvarande innehafvarne af assistentbefattningarna

skola i fråga om ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid efter år 1874

de innehaft sina befattningar, eller mot förslaget, att förste assistentens

lön bestämmes till 2,000 kronor, motsvarande sammanlagda beloppet

af den nu till honom anslagna lön och det till honom utgående arfvode,

får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen dels beslutar,

att förste fiskeriassistentens lön må för tiden från

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

jLng. ifrågasatta

anslag

till fiskerinäringens

befrämjande■
-

och med år 1891 bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande

sammanlagda beloppet af den nu till honom

anslagna lön, 1,500 kronor, och det till honom på

grund af kong!, brefvet den 24 mars 1876 utgående

arfvode, 500 kronor, dels ock medgifver, att förste

fiskeriassistentens lön må, efter innehafvarens af sådan

befattning väl vitsordade tjenstgöring såsom fiskeriassistent

under en tid af fem år, höjas med 500 kronor

och efter 10 års sådan tjenstgöring med ytterligare 500

kronor, samt att andre fiskeriassistentens lön, 1,500

kronor må, efter innehafvarens af sådan befattning väl

vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, höjas

med 500 kronor, med iakttagande, hvad hvarje af

dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd,

samt med rätt för de nuvarande innehafvarne af dessa

befattningar, förste fiskeriassistenten Filip Trybom

och andre fiskeriassistenten Johan Viktor Wahlberg,

att i fråga om dylikt tillägg tillgodoräkna sig den tid

efter år 1874, de innehaft sina befattningar.

8:o) I fråga om fiskerinäringens befrämjande hafva följande förslag

inom Riksdagen blifvit framstälda:

af herr J. Kerfstedt (motion i Första Kammaren n:o 15),

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp

af 200,000 kronor, i ändamål att på billigast möjliga vilkor deraf

lemna lån åt behöfvande fiskare för inköp af tidsenliga fiskebåtar eller

redskap och anläggande af salterier eller andra dermed jemförliga inrättningar,

äfvensom bestämma, att ansökningar om undfående af

sådana lån skulle pröfvas så väl af lokalkomitéer, hvilka Kong]. Maj:ts

befallningshafvande inom de respektive länen utsett, som ock af bemälde

befallningshafvande, hvarefter fördelningen skulle af Kongl.

Maj:t verkställas;

af herr F. D. Carlborg (motion n:o 38 i Första Kammaren),

att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 8,000 kronor eller det

mindre belopp, som kunde anses tillräckligt, att användas till ai-fvoden

åt en komité, som skulle erhålla uppdrag att undersöka anledningen

till de missgynnande konjunkturer, hvarmed den bohuslänska sillfiskebedriften

trycktes, samt att afgifva förslag till de åtgärder, som borde

ifrågakomma för afhjelpandet af sagda ogynsamma förhållanden;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

18

af herr Sven Nilsson (motion n:o 125 i Andra Kammaren),

att Riksdagen, med syfte att åstadkomma och understödja försäkringsföreningar

för fiskemateriel, måtte höja det nuvarande reservationsanslaget

till fiskerinäringens understöd med 25,000 kronor; samt

af herr A. P. Danielson (motion i Andra Kammaren n:o 176),

att Riksdagen måtte dels på extra stat för 1891 anvisa 48,000

kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att med 3,000 kronor

tilldelas de landsting eller hushållningssällskap, med undantag af

dem, som förefunnes i Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs, Örebro,

Vestmanlands, Elfsborgs, Vermlands, Kopparbergs och Jemtlands län,

som ettdera eller gemensamt med minst 1,000 kronor bidroge till

fiskerinäringens understödjande inom sitt område, med rätt för landstinget

eller hushållningssällskapet att af det sålunda dem tillkommande

belopp utdela 2,000 kronor, jemte 500 kronor af det af dem gifna

anslag, såsom understöd utan äterbetalningsskyldighet till enskilde eller

föreningar, som idkade fiske och vore i behof af understöd till anskaffande

af fiskeredskap och båtar eller andra för fisket nödiga åtgärder,

såsom salterier, eller för transport af den erhållna fångsten, och återstoden,

1,000 kronor, jemte 500 kronor af de af landsting eller hushållningssällskap

tillsammans eller ensamt anvisade 1,000 kronor, såsom

lån för fiskerinäringens enahanda befrämjande, att återbetalas under

de närmaste o åren med en femtedel årligen dock utan ränta;

dels ock i sammanhang dermed besluta, att de vilkor, som borde iakttagas,

då understöd utan återbetalningsskyldighet meddelades, och de,

som borde stadgas för den afsedda utlåningen, borde af landstinget,

derest det ensamt lemnat bidraget, 1,000 kronor, eller af hushållningssällskapet,

om det så gjort, eller af begge gemensamt, om begge dertill

bidragit, bestämmas, samt att alla de åtgärder, som med medlens

utdelande och utlånande erfordrades, borde på enahanda sätt handliafvas,

dervid som förberedande nämnd härtill skulle utväljas lämpliga personer,

minst en för hvarje härad inom landstings eller hushållningssällskapets

område, Indika skulle vid gemensamt sammanträde afgifva yttrande öfver

de ansökningar, som inkommit dels om understöd utan återbetalningsskyldighet

och dels om lån, hvarefter ansökningarna borde vid landstinget

eller vid allmän sammankomst med hushållningssällskapet pröfvas

och afgöras, med iakttagande att, om ansökningarna komme att

pröfvas af både landsting och hushållningssällskap och de dervid stannade

i olika beslut, landstingets mening borde gälla som afgörande.

1 sin ofvan nämnda motion har herr Kerfstedt erinrat, att han

vid senaste riksdag framstält ett med det nu väckta lika lydande förslag,

med den skilnad allenast att lånefondens storlek då före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

slagits till 20,000 kronor, samt att mot detta förslag, som ej lyckats

att tillvinna sig Riksdagens bifall, invändts, att beloppet af det

äskade anslaget vore allt för ringa i betraktande af det omfattande

syfte, som dermed skulle tillgodoses; och vore motionären numera

desto hellre böjd att instämma i detta omdöme, som han, efter tagen

kännedom om hvad inom främmande länder uti ifrågavarande afseenden

åtgjorts, funnit, att statens mellankomst borde påkallas i långt

större utsträckning än han vid senaste riksdag förestält'' sig, om något

väsentligt skulle blifva vunnet. Beträffande för öfrigt den säkerhet,

som för lånen borde ställas, ville motionären meddela, att, enligt de

bestämmelser, som för Skoband vore gällande, båtar och redskap

kunde pantförskrifvas intill £ af deras värde. En nödvändig förutsättning

härför vore emellertid, att desamma blifvit försäkrade, och läge

följaktligen stor magt på åvägabringande af sådana föreningar eller

bolag, något hvartill penningeuuderstöd från det allmännas sida oafvisligen

erfordrades.

Herr Carlborg har hufvudsakligen andragit, att, ehuru det nu vore

tretton år sedan det periodvis återkommande ymniga sillfisket vid bohuslänska

kusten för denna gång tagit sin början, hvarken Bohuslän eller

landet i sin helhet af denna sillfiskeperiod hittills tillskyndats några

fördelar, jemförliga med dem, som förra århundradets sillfiskeperioder

medfört. De stora förhoppningar, som genom sillens insteg i bohuslänska

skärgården 1878 års vinter väckts till lif, hade nästan helt och

hållet blifvit svikna. Sillen hade visserligen allt ymnigare i ofantliga

mängder stött till vid vår vestra kust, och salterier för dess beredning

hade äfven uppstått i hundratal (de utgjorde för närvarande öfver

400); men någon synnerlig vinst af de ofantliga sillmassorna hade icke

tillfallit dem, som arbetat med sillen, emedan större delen af den sill,

som erhållits, måst säljas till så lågt pris, att detta mången gång icke

motsvarat arbetskostnaden. Orsaken härtill vore tvifvels utan att söka

i det förhållande, att denna stora mängd af salterier icke iakttoge enahanda

förfaringssätt för sillens tillgodogörande. Hvart och ett af dem

ville förskaffa sig så många tunnor saltad sill som möjligt, och med

undantag för de större etablissementen iakttoges icke den omtanke,

som erfordrades vid saltningen för att erhålla en fullgod handelsvara.

Saknaden af kommunikationer för sillens transporterande till de större

handelsplatserna hade äfven bidragit att förringa fördelarne, som bort

vara förenade med sillfisket. Då emellertid motionären hyste den åsigten,

att åtgärder borde från statens sida vidtagas för att den stora

nationalrikedom, som bohuslänska sillfisket representerade, måtte komma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

att medföra större nytta för landet än hittills varit förhållandet, hade

han ansett sig böra väcka sitt ifrågavarande förslag.

Efter att hafva erinrat, att senaste Riksdag, på Kongl. Majrts

framställning, höjt anslaget till »fiskerinäringens understöd» med 24,400

kronor, eller från 17,600 kronor till 42,000 kronor, har herr Sven Nilsson

anmärkt, att ett anslag af 42,000 kronor för befrämjande af eu så stor

och omfattande näring som fisket i vårt land med skäl kunde sägas

vara ganska ringa, i synnerhet som denna näring på många ställen i

landet bedrefves på ett ganska otillfredsställande sätt. Att fiskerinäringen

lika som andra näringar i landet behöfde upphjelpas och derför

borde af staten mer än hittills skett understödjas, vore för öfrigt

obestridligt, men i fråga om sättet, på hvilket understödet skulle lemna®,

både meningarna hittills varit mycket delade. Om staten emellertid

underlättade fiskarenas arbete på det sätt, att tillfälle bereddes dem

att för billiga premier få sin fiskemateriel försäkrad i assuransbolag

emot förstörelse på hafvet, skulle detta enligt motionärens förmenande

vara en god hjelp, i synnerhet som premierna i dylika bolag vanligen

vore så höga, att fiskarena icke förmådde eller funne med sin fördel

förenligt att intressera sig i dem.

Herr Danielson har anfört, att om man jemförde det belopp, som

Riksdagen anslagit till fiskerinäringens befrämjande, eller 42,000 kronor,

och som till rätt betydlig del åtginge till aflöningar och reseersättningar,

vetenskapliga forskningar m. m., med åtskilliga i riksstaten för andra

näringar och statsbehof anvisade belopp, man ej kunde annat än finna,

att den vigtiga fiskeribandteringen vore från Riksdagens sida allt för

litet uppmärksammad. Från många delar af vårt land hördes också

klagan, att så vore förhållandet, och denna klagan ansåge motionären

fullt berättigad, i synnerhet då den läte sig förspörjas från den kustbefolkning,

som idkade fiske i öppna hafvet. Motionären vågade emellertid

tro, att Riksdagen skulle finnas villig att understödja denna för

vårt land så vigtiga näring mera direkt än hittills varit förhållandet,

äfven der fisket ej kunde drifvas i så stor omfattning som det s. k.

vestkustfisket, och förestälde sig motionären, att Riksdagen borde anvisa

något belopp att utgå dels som understöd och dels som lån till

enskilde fiskare eller föreningar, som idkade fiske i öppna hafvet, d. v. s.

vid stränderna utefter Östersjön, Öresund samt vidare i Kattegatt. Det

fiske, som idkades i landets öfriga fiskevatten och insjöar, ansåge

motionären deremot ej vara af den risk eller svåra art för dess idkare,

att detsamma redan nu behöfde understödjas. De län, som icke begränsades

af hafvet vore derför ej medräknade i den framställning om anslag,

motionären ansett sig böra göra.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af det ofvan meddelade framgår, att ehuru de särskilda motionärerne

föreslagit i viss mån olika åtgärder till befrämjande af fiskerinäringen,

de likväl alla äro öfverens derutinnan, att staten bör på ett

mera kraftigt sätt, än hitintills skett, söka befordra den ifrågavarande

näringens intressen. I sjelfva verket torde också en med motionärernes

i detta hänseende likartad uppfattning under senare tiden allt mera

gjort sig gällande inom landet. Af åtskilliga omständigheter att döma

synes nemligen den öfvertygelsen blifvit allt allmännare, att, derest

tjenliga åtgärder vidtoges, fiskerinäringen skulle kunna blifva af ojemförligt

större betydelse för vårt land än den för närvarande är. hör

sin del hyser också utskottet denna öfvertygelse, i-följd hvaraf utskottet

äfven håller före, att det anslag, hvarmed staten understödjer näringen

i fråga, jemväl efter den vid senaste riksdag vidtagna förhöjningen i

beloppet, är allt för ringa, en uppfattning, hvars rigtighet synes utskottet

bekräftas bland annat deraf, att vårt grannland Danmark, hvars

fisken dock anses ega mindre värde än våra, för näringens befrämjande

offrar ojemförligt större belopp.

Ehuru således ett mera verksamt understöd synes böra från statens

sida komma fiskenäringen till del, ligger det likväl enligt utskottets

förmenande i sakens natur, att sådant icke bör ske, innan säkerhet

erhållits, att de medel, som kunna varda anvisade, blifva använda på

ett sätt, som verkligen är för näringen fruktbringande. Och med fästadt

afseende härå anser sig utskottet till en början icke kunna förorda

bifall till herr Sven Nilssons föreliggande motion, ty ehuru det deri

framstälda förslaget att söka befrämja inrättandet af föreningar för

försäkring af fiskeredskap synts utskottet i hög grad förtjent af uppmärksamhet,

icke minst derför att befintligheten åt dylika föreningar,

på sätt äfven herr Kerfstedt antydt, i viss mån torde utgöra eu förutsättning

för att den fattigare delen af den fiskeriidkande befolkningen

må vid behof kunna erhålla låneunderstöd, saknas i motionen all utredning

angående storleken af det belopp, som skulle erfordras för att

det med densamma afsedda syftet skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt ernås. Enahanda anmärkning synes utskottet kunna framställas

jemväl mot herrar Kerfstedts och Danielsons i och för sig bohjertansvärda

förslag, hvarförutom utskottet, beträffande särskildt den sistnämndes

förslag, anser sig kunna ifrågasätta lämpligheten af att det äskade

anslaget i så lika proportion, som motionären tänkt sig, fördelades

mellan de olika kustlänen. Mot herr Carlborgs förslag har utskottet

åter att erinra, att det samma afser allenast det stora sillfisket i den

bohuslänska skärgården. Om emellertid eu framställning af den art,

motionären föreslagit, skall hos Kongl. Maj:t göras, synes densamma,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

då fiskerihandteringen öfver hela vårt land befinner sig i en tryckt

ställning, böra gälla handteringen i dess helhet.

Då utskottet sålunda icke anser sig kunna tillstyrka någon af

de framlagda motionerna, sådana de föreligga, hyser utskottet deremot

den uppfattning, att det med motionerna afsedda syftet, eller fiskerinäringens

befrämjande, af Riksdagen under nuvarande förhållanden

bäst befordras genom, att Riksdagen fäster Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

på angelägenheten deraf, att omförmälda näring må i högre grad än hvad

för närvarande är förhållandet, af staten understödjas, äfvensom i sammanhang

dermed anhåller att Kongl. Maj:t, efter det vederbörlig utredning

i ämnet verkstälts, dervid de i motionerna framhållna omständigheter

och behof lära blifva föremål för närmare pröfning, täcktes för

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

En sådan "utredning, som synes utskottet böra kunna ske genom

vederbörande embetsmyndigheter, torde icke böra föranleda hvarken

nämnvärda kostnader eller tidsutdrägt.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt får utskottet med

anledning af föreliggande motioner hemställa

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes efter behörig utredning

taga i öfvervägande, hvilka åtgärder till fiskerinäringens

befrämjande, särskild! i de af motionärerne

föreslagna syften, böra vidtagas, samt om möjligt till

nästinstundande Riksdag inkomma med de framställningar

i ämnet, hvartill ärendets pröfning kan föranleda.

Skiften och afvittringar.

9:o) Med afseende å hvad under denna anslagstiteln blifvit i

statsrådsprotokollet (sid. 10 och 11) meddeladt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må dels för år 1891 bevilja

förhöjning i styresmannens för storskiftesverket

i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; dels

medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af

tjensten under år 1891 för afvittringslandtmätare i

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 3

Ang. höjning

i årsarfvoäet

för styresmannen

för

storskiftesverket

m. m.

[8.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang■ öfriga

ordinarie anslag.

[9.]

Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län kunna komma att

understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första

lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund

af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må

desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftesoch

afvittringsverken; dels för år 1891 åt föredraganden

af afvittringsärendena i Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af

400 kronor i det åt honom anslagna belopp; dels ock

bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket

i Vesterbottens län årsarfvode för år

1891 med 200 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

10:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag å sjette hufvu dtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan förändring

än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte ökas med

280 kronor, eller från 117,531 kronor till 117,811 kronor. Utskottet

hemställer,

att samtliga under sjette liufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan

föreslagit förändring, må för år 1891 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

19

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom de

redan i punkterna l:o), 3:o) och 8:o) nämnda, följande framställningar gjorts.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

ll:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och under

hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 12) derom anförts, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll å

försäkring sanstalterna, för år 1891, i likhet med hvad

alltifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa, till Kong-l.

Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Kommerskollegium.

12:o) Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 12) i

ämnet anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, för år 1891, i likhet med

hvad för åren 1888, 1889 och 1890 egt rum, på extra

stat anvisa ett anslag af 2,500 kronor till bestridande af

kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

Öfverståthållareembetet.

13:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1891, till utgifvande

under samma år af -»Polisunderrättelser», på extra

stat anvisa 15,000 kronor.

Ang. anslag

för kontrollen

å försäkringsanstalterna.

[10.]

Ang. anslag

för kartritning

vid

grufkartekontoret.

[11.]

Ang. anslag

till utgifvande

af “Polisunderrättelser''
[12.

]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till särskild

polisstyrka

på landet.

[13.]

Ang. arfvoden

åt lappfogdar

m. m.

[14.]

Landsstaterna i länen.

14:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

äskat och i likhet med hvad unde<r flera föregående år

egt rum, må för år 1891 ställa till Kongl Maj:ts förfogande

ett extra anslag af 50,000 kronor att användas

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på

landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande, allt enligt förut

tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

11 januari 1890 angifna grunder.

!5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till ersättning för

juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till lappfogdar och

lappförmän, på extra stat för år 1891 anvisa 10,000 kronor.

I fråga om den del af det sålunda äskade anslaget, som är afsedd att

användas till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge,

har departementschefen till statsrådsprotokollet erinrat, att sedan Riksdagen

i skrifvelse den 3 maj 1871 hemstält, huruvida icke åtgärder kunde vidtagas

för att på statens bekostnad förskaffa de svenske lapparne nödigt biträde

vid de tvister och rättegångar, som under deras vistande i Norge

kunde emellan dem och den derstädes jordbrukande befolkningen uppstå,

Kongl. Maj:t dels den 5 augusti 1873 beslutit, att för hvardera af åren

1874 och 1875 skulle ställas ett belopp af 1,500 riksdaler riksmynt till

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens län disposition för att i mån

af behof användas till arfvode åt ett i Tromsö stad stationeradt ombud, hvilket

Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde antaga och som skulle hafva till

åliggande att enligt närmare angifna grunder i Norge meddela de svenske

lapparne råd och biträde i omförmälda tvister och rättegångar mot åtnjutande

af det arfvode, som vid antagandet bestämdes, jemte ersättning för

resekostnader efter enahanda beräkningsgrund, som i Norge vore gällande

för sakförare i offentliga ärenden, äfvensom godtgörelse af lapparne särskilt

för hvarje förrättning, dels ock, efter det Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till ombud i Tromsö antagit en norsk sakförare mot årligt arfvode af 1,200

riksdaler jemte reseersättning enligt ofvan angifna beräkningsgrund samt

arfvode till tolk, hvilka sistnämnda kostnader ansetts icke kunna öfverstiga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

300 riksdaler om året, den 30 januari 1874 förordnat, att ifrågakomna

arfvoden och reseersättning skulle af vissa statsverkets tillgångar utgå. För

enahanda ändamål hade Kongl. Maj:t sedermera genom särskilda beslut

jemväl för tiden från och med år 1876 till och med innevarande år 1890

stält medel till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förfogande. Dessa medel

hade intill år 1888 utgått med enahanda belopp som före år 1876 eller

1,500 kronor om året; men sedan nuvarande ombudet, öfverrättssakföraren

P. Kjerschow, hvilken år 1881 förordnats att öfvertaga befattningen och enligt

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes vitsord med framstående skicklighet

och nit fullgjorde de med befattningen förenade åligganden, år 1888 anhållit

om förhöjning i sitt arfvode hufvudsakligen på grund af den allt större omfattning

ombudets uppdrag tagit efter det förordningen angående de lappar, som

med renar flyttade emellan Sverige och Korge, af den 6 juni 1883 trädt i kraft,

hade Kongl. Maj:t för år 1888 och, uppå derom gjorda särskilda ansökningar.

jemväl för åren 1889 och 1890 förhöjt arfvodet med 600 kronor eller till

1,800 kronor, hvarjemte för år 1890 i öfrigt stälts till Kongl. Majrts befallningshafvandes

disposition en bestämd summa af 400 kronor till bestridande af

kostnaderna för ombudets resor och arfvode till tolk. De belopp, hvaröfver

Kongl, Maj:ts befallningshafvande för år 1890 egde att uti ifrågavarande hänseende

förfoga, utgjorde således sammanlagdt 2,200 kronor. Jemlikt Kongl.

Maj:ts föreskrift hade ombudet för hvarje år från och med år 1884 till och med

år 1888 till Kongl. Maj:t afgifvit berättelse, huru ofvannämnda förordning

verkade och om svårighet mötte vid tillämpningen af någon utaf dess bestämmelser.

Dessa berättelser hade gifvit vid handen, att numera lappande i betydligt

högre grad än tillförene invecklats i tvister och rättegångar med den bofasta

norska befolkningen, i följd hvaraf de jemväl i motsvarande ökad mån måst

taga ombudets biträde i anspråk. I betraktande häraf kunde behofvet af

ifrågavarande, till de svenske lapparnes hjelp anstälda ombud icke antagas

vara af snart öfvergående natur.

Beträffande vidare den del af anslaget i fråga, hvarmed aflöningen af

lappfogdar skulle bestridas, inhemtas af statsrådsprotokollet, att den komité,

som haft sig uppdraget att utarbeta förslag till lagbestämmelser angående

de svenske lapparne och deras förhållande till landets bofasta befolkning, —

under framhållande deraf, hurusom anställande af en uppsyningsman för vissa

lapptrakter i Jemtlands län vore en bjudande nödvändighet, om man derstädes

skulle vinna ordning i lappväsendet och sämja emellan den bofaste

och nomaden — föreslagit, det Kongl. Maj:t måtte besluta, att en sådau

uppsyningsman skulle tillsättas. I anledning häraf hade Kongl. Maj:t den

24 april 1885 förordnat länsmannen Adolf Suwe att under återstoden af

samma år vara lappfogde i länet med tjenstgöringsområde, omfattande Ilerjeådalens,

Ovikens och Undersåkers renbetesfjell med dertill angränsande ren
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

betesmarker; hvarjemte bestämts, att lappfogden skulle åtnjuta, utom reseersättning,

såsom arfvode ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt. Derefter

hade Suwe årligen, på förslag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

länet, fortfarande af Kongl. Maj:t förordnats till lappfogde mot åtnjutande

af enahanda aflöningsförmåner, som år 1885 honom tillförsäkrats, men med

skyldighet att under tiden afstå sina löneförmåner såsom länsman. Efter

det lagen angående de svenske lapparnes rätt till renbete i Sverige af den

4 juni 1886 med år 1889 trädt i full kraft i Jemtlands län, kunde, enligt

departementschefens uppfattning, en lappfogde derstädes, åtminstone under de

närmaste åren, icke heller undvaras. Kong]. Maj:ts befallningshafvande

hade ock uti skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 19 december 1889 angående

förordnande af lappfogde jemväl för innevarande år framhållit, att med de

funktioner i afseende å lappväsendet, som blifvit Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

särskildt genom åberopade lagen af den 4 juni 1886, ålagda, vore

det alldeles nödvändigt, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade till sitt

biträde en tjensteman med lappfogdens ställning och skyldigheter.

Under åberopande deraf att, i anseende till bristande utrymme inom

Enontekis socken af Norrbottens län, det blefve nödvändigt att förflytta åtskilliga

af de till nämnda socken hörande lappar med deras renar till Jockmocks

och Arjepluogs i södra delen af länet belägna lappmarker, hade

Kong]. Maj:ts befallningshafvande i sistnämnda län uti skrifvelse den 26

sistlidne augusti gjort framställning derom, att en uppsyningsman måtte förordnas

för att ej mindre leda lapparnes flyttningståg till Jockmocks och

Arjepluogs lappmarker än äfven under de två eller tre närmast derpå följande

åren ordna de förhållanden, som genom inflyttningen uppkomme emellan

lapparne samt de förutvarande invånarne i de trakter, dit inflyttningen komme

att ega rum. Med föranledande af denna hemställan hade Kongl. Maj:t den

22 november 1889 förordnat länsmannen Frans Bruno Forsström att för

innevarande år vara lappfogde i Norrbottens län, med tjenstgöringsskyldighet

hufvudsakligen inom Piteå och Luleå lappmarker, äfvensom bestämt, att

Forsström skulle i egenskap af lappfogde åtnjuta, jemte reseersättning, 3,000

kronor såsom arfvode, dock med förpligtelse att under året afstå sina löneförmåner

såsom länsman.

Yidkommande derefter det belopp af det äskade anslaget, som är afsedt

att utgå till lappförmän, har departementschefen meddelat, att Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län år 1883 väckt fråga om anvisande

af medel till gratifikationer åt de förmän och andre förmän, Indika jemlikt

förordningen af den 6 juni 1883 lapparne inom sig valde i de särskilda

distrikten. I sådant afseende hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört,

att isynnerhet inom de distrikt, der större antal lappar och renar uppehölle

sig, bemälde förmän blefve af dem åliggande göromål så upptagne, att de

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

23

nödgades eftersätta egna sysslor och öfverlemna sina egna renar i sitt husfolks

och tjenares vård, i följd hvaraf och då det icke skäligen kunde åläggas

lapparne att aflöna sina förmän, annan utväg icke funnes än att staten

trädde emellan för att, åtminstone i någon mån hålla förmännen skadeslöse

för de uppoffringar, de måste vidkännas; och hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansett att 1,500 kronor om året för ändamålet erfordrades. Med

anledning häraf hade Kong]. Maj:t den 7 december 1883 beslutit, att högst

1,500 kronor skulle tillhandahållas Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i

mån af behof användas till gratifikationer åt lappförmän under år 1884.

Sedermera hade Kong]. Maj:ts befallningshafvande, med vitsordande att

förmansinstitutionen vore af väsentligt gagn för lappväsendet samt att förmännen

i allmänhet väl fullgjorde sina uppdrag, äfven för hvardera af åren

1885—1889 gjort hemställan om beviljande af medel till ifrågakomma

gratifikationer. Också dessa framställningar hade vunnit Kongl. Maj:ts bifall,

och de för ändamålet anvisade medel, högst 1,500 kronor för hvarje år,

hade stälts till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes disposition.

Med erinran att af det sålunda anförda framginge, att samtliga ifrågavarande

till lappväsendet hörande behof kräfde årliga utgifter till belopp af

omkring 10,000 kronor, har departementschefen slutligen anmärkt, att då

ärendena angående tillsättande af ombudet i Tromsö och lappfogdarne samt

om anslag till gratifikationer åt lappförmännen hittills af Kongl. Maj:t blifvit

afgjorda på justitiedepartementets föredragning, de för ifrågavarande ändamål

nödiga medel i allmänhet anvisats att utgå af andra hufvudtitelns besparingar,

men att, som dessa besparingar numera betydligt nedgått och berörda ärenden

rätteligen tillhörde civildepartementets handläggning samt äfven besparingarna

å anslagen under detta departement måste för andra ändamål i

hög grad anlitas, det blefve nödvändigt, att särskilda medel anvisades till

bestridande under år 1891 af ifrågakomma utgifter.

För så vidt Kongl. Maj:ts förevarande framställning afser beviljande

af anslag till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge

samt till gratifikationer åt lappförmän, har densamma icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran.

Beträffande framställningen i den del, som afser beredande af medel

till aflönande under år 1891 af två lappfogdar, har utskottet af hvad till

statsrådsprotokollet meddelats rörande behöfligheten af att sådana fogdar

fortfarande anställas fått den uppfattning, att desamma ännu ett eller annat

år icke utan olägenhet för så väl lapparne som den bofasta befolkningen uti

de ifrågavarande trakterna kunna undvaras; och då beloppet af det arfvode,

som för en hvar af dem beräknats, icke synts utskottet för högt samt de

för ändamålet nödiga medlen, på sätt departementschefen erinrat, icke längre

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till anordnande

af

högre undervisning

i mejerihushållning.

[15-]

Ang. anslag

till allmänna

landtbruksmöten.

[16.]

kunna erhållas från besparingarne å vare sig andra eller sjette hufvudtiteln,

har utskottet icke heller hyst tvekan att tillstyrka Riksdagen att bifalla hvad

Kong]. Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning för juridiskt biträde

åt de svenske lapp ar ne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän, på extra stat för år 1891 anvisa

10,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

16:o) Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af högre undervisning

i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut,

för år 1891 anvisa å extra stat ett anslag

af 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

17:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten å extra stat för år

1891 anvisa 15,000 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, att Riksdagen under förestående anslagstitel

plägat å extra stat årligen anvisa 5,000 kronor såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten, men att departementschefen

för tillgodoseende af ett särskildt ändamål ansett sig böra för nästkommande

år ifrågasätta eu förhöjning af nämnda anslagsbelopp. Bestyrelsen

för sjuttonde allmänna svenska landtbruksmötet, hvilket vore afsedt att

hållas i Göteborg år 1891, hade nemligen uti en till Kongl. Maj:t ingifven

skrift anhållit, att ett belopp af 10,000 kronor måtte ställas till bestyrelsens

förfogande för anordnande af en i samband med mötet stående pröfning af

landtbruksmaskiner och redskap. En sådan grundlig och noggrann pröfning

som den ifrågasatta i förening med ett landtbruksmöte hade i vårt land första

gången egt rum i sammanhang med det sextonde allmänna landtbruksmötet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

25

i Stockholm år 1886. De maskiner och redskap, hvilka dervid underkastats

pröfning, hade varit plogar, såningsmaskin^ maskiner för spridning af konstgjord

gödsel, redskap och maskiner för ogräsrensning samt maskiner för

rensning och sortering af säd och frö. Pröfningarna hade företagits dels

hösten 1885 dels ock våren och försommaren 1886 å två egendomar i närheten

af Stockholm samt vid landtbruksakademiens experimentalfält; och

angående resultaten af desamma hade af de prisnämnder, som verkstält pröfningarna,

afgifvits utförliga berättelser, hvilka spridts i ett stort antal exemplar.

Med afseende å den störa betydelse, dylika pröfningar egde såväl för

den jordbrukaude befolkningen som för tillverkarne af landtbruksmaskiner

och redskap, hade — enligt hvad bestyrelsen i sin omförmälda ansökning

meddelat — bestyrelsen ansett sig böra inbjuda landtbrukare samt tillverkare

och försäljare af dylika maskiner till ett möte i Göteborg för öfverläggning

i ämnet. Dervid hade uttalats önskvärdheten af att en sådan pröfning

som den nyss omförmälda blefve anordnad i samband med 1891 års

allmänna landtbruksmöte; och med anledning deraf hade bestyrelsen ock beslutat

att anordna en dylik, derest erforderliga medel kunde anskaffas. Denna

pröfning, hvilken skulle ega rum under loppet af år 1890, vore ämnad att

omfatta slåtter- och skördemaskiner af alla slag, tröskverk af alla slag,

klöfvernötningsmaskiner deri inberäknade, samt skyddsinrättningar för tröskverk.

De med en sådan pröfning förenade kostnader — såsom rese- och

traktamentsersättning åt prisnämnderna, aflönande af arbetsbiträde, ersättning

för nödig drifkraft, godtgörelse för de olägenheter, som vid pröfningen orsakades

egarne af de gårdar, der pröfningen egde rum, tryckning, annonsering

m. ro. — vore emellertid icke obetydliga. Då utgifterna för redskapspröfningen

vid 1886 års landtbruksmöte uppgått till öfver 11,000 kronor

och den nu ifrågasatta pröfningen vore ämnad att omfatta större och mera

komplicerade maskiner än dem, som vid nämnda möte pröfvats, hade bestyrelsen

för den nu tillämnade pröfningen icke kunnat beräkna kostnaderna

— till hvilkas betäckande de statsmedel, som i öfrig t vore för mötet påräkneliga,

icke lemnade någon tillgång — lägre än till 12,000 kronor,

hvaraf dock 2,000 kronor antagits komma att inflyta i afgifter för anmälningar

till deltagande i pröfningen.

Öfver ifrågavarande ansökning hade — yttrar departementschefen vidare

— utlåtande den 14 september nästlidna år afgifvits af landtbruksakademiens

förvaltningskomité, som dervid tillstyrkt bifall till ansökningen

med åberopande af hvad komitén i utlåtande den 12 december 1884 anfört

i anledning af då begärdt understöd för redskapspröfningen vid 1886 års

landtbruksmöte i Stockholm.

För innehållet i sistnämnda utlåtande har departementschefen redogjort

Bih. titt Ri.ksd, Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N: o 7.

på sidan 19 i statsrådsprotokollet; hvarefter departementschefen för egen

del anfört, att då gagnet af en dylik pröfning som den ifrågasatta syntes

vara stäidt utom allt tvifvel samt i afseende å det af bestyrelsen begärda

beloppet, hvilket vore iika med det anslag, som Kongl. Maj:t för redskapspröfningen

vid 1886 års landtbruksmöte i Stockholm af tillgängliga besparingar

anvisat, icke något vore att erinra, departementschefen ansåge raötesbestyrelsens

ansökning vara förtjent af bifall. Då emellertid hvarken från det

å ordinarie stat uppförda anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar eller från befintliga besparingar tillgångar kunde för

ifrågavarande ändamål beredas utan åsidosättande af andra berättigade kraf,

måste framställning hos Riksdagen göras om beviljande af de erforderliga

medlen; och förestälde sig departementschefen, att detta lämpligen kunde ske

genom att för år 189i bestämma anslaget till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten till 15,000 kronor, dervid dock, enär ifrågavarande

redskapspröfning komme att företagas redan under detta år och de

för dermed förenade kostnaders bestridande afsedda medel följaktligen redan

vid samma tid behöfde tagas i anspråk, det blefve nödigt, att de erforderliga

medlen från statskontoret förskötes mot godtgörelse under 1891 af det

anslag, som för ändamålet kunde varda beviljadt.

Lika med departementschefen finner utskottet ändamålsenligheten af

att den föreslagna redskapspröfningen kommer till stånd ligga*i öppen dag,

och då hvarken beloppet af den derför beräknade kostnaden kan anses för

högt eller medel till gäldande af samma kostnad lära i vidsträcktare mån

än hvad af mötesbestyrelsen antagits kunna på annat sätt beredas, anser sig

utskottet böra tillstyrka Riksdagen att bevilja det för ändamålet ifrågasatta

anslagsbeloppet, 10,000 kronor. Men då berörda belopp är afsedt att fylla

ett specielt behof, synes det utskottet lämpligare, att beloppet uttryckligen

beviljas för detta särskilda behof än att det, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

beredes genom en förhöjning af det förut utgående anslaget till bestridande

af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten. Utskottet, som finner sistnämnda

anslag fortfarande vara till oförändradt belopp erforderligt, får alltså

hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1891 anvisa:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten enahanda belopp, som under

flera föregående år för samma ändamål beviljats, eller

5,000 kronor; samt

b) för anordnande i sammanhang med sjuttonde

allmänna svenska landtbruksraötet i Göteborg år 1891

af eu pröfning af landtbruksmaskiner och redskap 10,000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 7.

27

18:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under flera

år egt rum, må för år 1891 till prisbelöningar vid allmänna

landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

på extra stat anvisa 10,000 kronor.

19:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hänvisning

till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 20 och 21) derom anförts, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, till den agrikulturkemiska försöksanstalten vid

Ultuna på extra stat för år 1891 anvisa 4,500 kronor.

20:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte såsom bidrag

till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof

på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag af 28,000 kronor.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligga tre

inom Riksdagen väckta motioner, nemligen en af herr C. Lundeberg (motion

n:o 28 i Första Kammaren), en af herr friherre C. F. K. Barnekow, med

hvilken herrar Ola Nilsson och C. Ehrenborg instämt, (motion n:o 29 i

Första Kammaren) och eu af herr Sven Nilsson (motion n:o 126 i Andra

Kammaren), uti hvilka motioner hemstälts:

af herr Lundeberg, att Riksdagen måtte såsom bidrag till underhåll

af eu kemisk station i Gfefle — under förbehåll, att landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening forbonde sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta, jemte bostad och hvresmedel för kemist

och assistent, samt bekosta aflöningen till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom

årliga utgifter för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier för stationens behof — på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag

af 4,000 kronor; samt

af herrar friherre Barnekow och Sven Nilsson, sammanstämmande, att

Riksdagen måtte såsom bidrag till underhåll af en kemisk station för jordbrukets

och näringarnes behof i Kristianstad, då landstinget eller hushållningssällskapet

i länet, hvart för sig eller i förening, förbunde sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel för kemist

och assistent samt bekosta aflöning till desse och laboratoriitjenaren äfvensom

årliga utgifter för laboratoriets underhåll samt inköp af böcker och inven
-

Ang. anslag

till prisbelöningar

vid

allmänna

landtbruksmöten.

■[17.]

Ang. anslag

till agrikulturkemiska

försöksanstalten

vid TJItana.

[18-]

Ang. anslag

till agrikulturkemiska

stationer.

[19.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

tarier för stationens behof, på extra stat för år 1891 bevilja ett anslag af

4,000 kronor.

Med erinran att Riksdagen för innevarande år såsom bidrag till underhåll

af sju kemiska stationer beviljat ett anslag af 4,000 kronor för hvarje

station eller tillhopa 28,000 kronor och att de sålunda beviljade anslagen

åtnjötes af stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping

och Hernösand, har departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat,

att landtbruksakademiens förvaltningskomité i afgifna utlåtanden afstyrkt

de ansökningar om anslag till kemiska stationer i Gefle och Kristianstad,

hvilka i statsrådsprotokollet den 12 januari 1889 (bilagdt 1889 års statsverksproposition)

af dåvarande chefen för civildepartementet omförmälts såsom

kort förut till Kongl. Maj:t ingifna, liksom ock en senare inkommen förnyad

ansökning om anslag till en kemisk station i sistnämnda stad. Förvaltningskomitén

hade i dessa utlåtanden uttalat, att det med afseende å nutidens

utvecklade samfärdsmedel syntes vara likgiltigt, huruvida ett prof, som behöfde

undersökas, skickades till en kemisk station i grannskapet eller till

en mera aflägset belägen station, hvaremot det vore af stor vigt att profvet

blefve fort och noggrant undersökt och resultatet af undersökningen vore

tillförlitligt; att otvifvelaktigt några få, med tillräckliga anslag försedda, väl utrustade

och skötta samt flitigt anlitade anstalter, hvilkas föreståndare vunnit

stor och ständigt ökad erfarenhet, så att undersökningarna kunde skyndsamt

och noggrant utföras, vida mera gagnade landtbruket än ett större antal

mindre och ofullständigare, der undersökningarna icke kunde utföras på ett

sätt, som motsvarade nutidens betydligt stegrade anspråk; samt att det följaktligen

på goda skäl syntes kunna ifrågasättas, om det vore välbetänkt att,

utan omsorgsfull utredning och tydligt ådagaläggande af ett trängande behof,

öka antalet kemiska stationer, samt huruvida det ej vore bättre att koncentrera

krafterna på de redan befintliga anstalternas vidmagthållande och fullkomnande.

Efter det departementschefen vidare erinrat, att omförmälda ansökningar

förklarats icke till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, har departementschefen

med anledning af Riksdagens uttalande i dess skrifvelse den

11 maj 1888 rörande behöfligheten af föreskrifter, bland annat, till vinnande

af mera enighet i afseende på de metoder, som för undersökning vid olika

stationer begagnas, upplyst, att på grund af stadgandet i 4 § punkten c)

af reglementet för de kemiska stationerna den 18 maj 1888, landtbruksakademiens

förvaltningskomité den 15 februari 1889 faststält instruktion för dessa

stationer, innefattande bland annat föreskrifter om metoder för undersökning

af jord, gödslingsämnen, fodermedel och mejeriartiklar samt för pröfning på

arsenik.

Beträffande de skäl, herr Lundeberg anfört till stöd för sin framställ
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

29

ning, tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionen i fråga och vill

här endast meddela, det motionären upplyst, att den station, som af honom

förordats till erhållande af statsunderstöd, inrättats år 1885 af enskild person;

att Gefleborgs läns hushållningssällskap årligen lemnat bidrag till stationen,

men att denna under de senare åren arbetat under synnerligen ofördelaktiga

ekonomiska förhållanden, så att det, såsom omständigheterna numera

gestaltat sig, endast vore en tidsfråga, när stationen skulle upphöra, om den

ej blefve tilldelad statsanslag; samt att under de år, stationen varit i verksamhet,

vid densamma utförts följande undersökningar:

År 1885 År 1886 År 1887 År 1888 År 1889.

Prof, som ej pröfvats på arsenik ............... 160. 155. 168. 250. 199.

Prof, som pröfvats på arsenik .................. 209. 121. 117. 133. 285.

Summa 369. 276. 285. 483. 484.

Herrar friherre Barnekow och Sven Nilsson hafva i sina förevarande

motioner anfört hufvudsakligen följande.

Kristianstads läns hushållningssällskap hade allt sedan 1886 med tillhjelp

af enskilde uppoffringar oaktadt sina små tillgångar uppehållit en kemisk

station i Kristianstad, men motionärerne befarade, att, om ej bidrag af

staten dertill erhölles, stationen icke längre skulle kunna uppehållas.

För att visa beskaffenheten af de vid denna station gjorda undersökningarne

ansåge sig motionärerne ur de af föreståndaren lemnade redogörelserna

böra anföra följande specificerade uppgifter:

1886—87.11887—88.

1888—89.

Analyser

å jord

och jordförbättringsmedel............

!

37; 81

39

11

11

gödningämnen .........................

18 23

62

n

11

fodermedel .................................

25 28

15

ii

n

vatten.........................................

23! 12

19

ii

n

mejeriprodukter .....................

2,133 3,219

12,037

ii

ii

näringsmedel...........................

— —

57

V)

ii

giftprof......................................

1261 156

71

11

ii

tekniska prof och diverse ......

66 70

81

Summa

2,428] 3,589

12,381

Enligt offentliggjord redogörelse för de med statsanslag försedda kemiska

stationerna under år 1887 hade deremot vid dessa utförts följande

antal analyser:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Skara.

Halm-

stad.

Kalmar.

Örebro.

Yesterås.

Hemö-

sand.

Jön-

köping.

Jord- och jordförbättrings-

medel ................................

33

33

39

35

33

10

128;

Gödningsämnen.......................

25

186

41

50

21

12

39!

Fodermedel ............................

28

26

15

48

11

30

!3j

Vatten......................................

15

5

13

34

24

6

119

Mejeriprodukter......................

57

19

91

374

8,065

15

85!

Näringsmedel...........................

9

31

7

124

4

12

31

Gift prof..............................

124

703

96

374

493

172

108

Tekniska fabrikat och diverse

20

27

30

239

18

18

62

Summa

391

1,030

332

1,246

8,669

295

585!

Häraf framginge, att den kemiska stationen i Kristianstad år från år

blifvit allt mer och mer anlitad och att den under sin tillvaro årligen utfört

ett större antal undersökningar än flertalet af de med statsanslag försedda

kemiska stationerna under år 1887 verkstält. Såsom bevis åter på det gagn

denna kemiska station under sin tillvaro redan uträttat kunde anföras, att

genom densamma upptäckts ett mägtigt kaolinlager, som redan börjat bearbetas,

så att anledning funnes för antagandet, att eu lönande industriverksamhet

under den närmaste tiden skulle uppkomma, samt att genom stationens

initiativ inom länets norra del upptäckts rika tillgångar på värderik

mergel.

Motionärerne kunde i öfrigt icke dela den af landtbruksakademiens

förvaltningskomité uttalade åsigten, att det med afseende på nutidens utvecklade

samfärdsmedel vore likgiltigt, huru vida ett prof, som behöfde

undersökas, skickades till en kemisk station i grannskapet eller till eu mera

aflägset belägen sådan. Det vore nemligen ofta af största vigt för den, som

behöfde anlita en kemisk station, att kunna påräkna föreståndarens personliga

inställelse, hvilket till och med kunde vara alldeles nödvändigt vid

profvets tagning, plombering och liknande förrättningar.

Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran.

Hvad åter de föreliggande motionerna angår, hyser utskottet den uppfattning,

att frågan om inrättande af nya, med statsanslag understödda

kemiska stationer bör med stor varsamhet behandlas samt att med beslut i

denna fråga i alla händelser bör anstå intill dess någon tids erfarenhet

vunnits om verkan af den i statsrådsprotokollet omförmälda, af landtbruks
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

akademiens forvaltningskomité den 15 februari 1889 utfärdade instruktionen

för de befintliga kemiska stationerna. Med afseende härå och då det enligt

utskottets förmenande tillika kan ifrågasättas, huruvida icke ett beviljande

af anslag till nya anstalter af ifrågavarande art bör föregås af en utredning,

i hvilka landsdelar dylika anstalter företrädesvis äro behöfliga, anser sig utskottet

icke kunna förorda bifall till motionärernas förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning, men med utslag å herrar Lundebergs,

friherre Barnekows och Sven Nilssons ofvan omförmälda

motioner, må såsom bidrag till underhåll af sju kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom

de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöningen

till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier för stationens behof — på extra stat för år

1891 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station

eller tillhopa 28,000 kronor.

21:o.) På grund åt Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang. anslag

under åberopande af de skäl, .som till stöd derför anförts i statsrådsproto- tilj frökonkollet

(sid. 23), hemställer utskottet, tro anstalter.

att Riksdagen, i likhet med hvad allt ifrån år 1887

egt rum, må på extra stat för år 1891 till Kongl. Maj:ts

förfogande anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att

med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt användas till

understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting

eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och

föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,

som af Kongl. Majrt fastställas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag 2‘2:o.) Med afseende å hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hän
TosZtiur''-

visning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) derom anförts, hemföreningen.

ställer utskottet,

[21.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, till understöd åt svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag af

5,000 kronor.

Ang. anslag 23:o.) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

till de geo- h d åberopande af de skal, som till stöd derför anförts i statsrådsdersöknin-

protokollet (sid. 24—26), hemställer utskottet,

g ar ne.

22] att Riksdagen må, för fortsättande under år 1891

af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå

grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja

ett extra anslag för samma år till belopp af 89,500

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Ang. anslag 24:0.) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra stat

till en andre ?ir |g91 bevilja till anställande af en andre instruktör i husslöjd och.

husslöjd01 och en elev, hvilken borde åtfölja en af instruktörerne i husslöjd för att af denne

en elev. handledas och utbildas, så att han kunde såsom lärare i husslöjd användas,

[2.).] 3^000 kronor.

Rörande denna anslagsbegäran har departementschefen, med erinran

att sistlidna års Riksdag på extra stat för innevarande år beviljat 3,500

kronor till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en elev samt

500 kronor såsom personligt ytterligare ålderstillägg åt andre instruktören

Wilhelm Nordin, derest han fortfarande blefve i denna egenskap använd, till

statsrådsprotokollet anfört, att om hvad under anslagstiteln »ålderstillägg»

föreslagits bifölles, full anledning funnes till antagande att Nordin skulle

blifva utnämnd till slöjdinstruktör på ordinarie stat och att vid sådant förhållande

icke allenast sistberörda såsom ålderstillägg åt Nordin beviljade

belopp, utan äfven det belopp, 500 kronor, som af ofvannämnda 3,500

kronor utgått till honom såsom första ålderstillägg, för nästkommande år

blefve obehöfligt, hvadan det åt andre instruktören i husslöjd jemte en elev,

erforderliga anslagsbeloppet således kunde minskas till 3,000 kronor.

Utskottet, som under punkten 6:o) här ofvan hemstält om bifall till

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

33

omförmälda under auslagstiteln »ålderstillägg» gjorda framställning, får med

anledning af Kong], Maj:ts föreliggande förslag hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1891 bevilja,

till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en

elev, hvilken bör åtfölja en af instruktörerna i husslöjd

för att af denne handledas och utbildas, så att han må

kunna såsom lärare i husslöjd användas, 3,000 kronor.

. 25:o.) Vidare hemställer utskottet, Ang. anslag

till väfskolan

i Borås

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom m- mgjorda

framställning, må på extra stat jemväl för år 1891 t24-]

bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget, 3,800 kronor, och dels såsom bidrag till

aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000

kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns landsting'' eller eljest tillskjutet.

Befrämjande t allmänhet af handel och sjöfart.

26:o.) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Ang. anslag

och under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts till s

protokollet (sid. 27—29), hemställer utskottet,

att Riksdagen må jemväl för år 1891 på extra stat

anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maj:t

användas för att åt alster af svensk industri och svenska

näringar bereda afsättning i främmande länder.

tatsråds- fl fredande

af svenska

alsters afsättning

i utlandet

in. m.

[25.]

27:o.) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 189) har herr An-1-anordM.

Dahn föreslagit, att Riksdagen måtte dels till Kongl. Maj:t aflåta en

skrifvelse med anhållan, det Kong!. Maj:t täcktes ingå i underhandling med nikation melPreussen

och Jyska riket om beredande af en daglig samfärdsel mellan sydkust nh

Rugen och Skånes sydkust, på sätt i motionen närmare angifvits, samt åstad- ön Bugen.

komma utredning om lämplig anknytningslinie mellan nämnda kust och södra

Bih. till Rilcsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. o Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stambanan; dels ock bevilja ett förslagsanslag af 1,000 kronor för nämnda

ärendes utredning.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen och vill här endast anmärka,

att enligt motionärens åsigt den af honom förordade dagliga kommunikationen

mellan Sverige och Tyskland lämpligen borde anordnas från staden Trelleborg

till den under anläggning varande örlogshamnen Sassnitz på Riigen

samt upprätthållas medelst två första klassens postångare, af hvilka Sverige

och Tyskland hvartdera skulle anskaffa en.

Enligt hvad utskottet inhemtat, hafva vederbörande myndigheter redan

fäst sin uppmärksamhet på ifrågavarande angelägenhet samt gått i författning

om ärendets utredning; och då frågan således under den närmaste tiden

torde komma att blifva föremål för Kongl. Maj:ts pröfning, lärer någon framställning

i ämnet från Riksdagens sida icke vara af omständigheterna påkallad,

hvarför utskottet hemställer,

att herr Dahns förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Ang. ifråga- 28:0.) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 16) har herr

för åväga- J- Kerfstedt föreslagit, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts förfogande

iringande af ställa ett förslagsanslag af 200,000 kronor årligen under en tid af 3 år,

r&ngbåtsför” för åvägabringande af regelbunden ångbåtsförbindelse hvarannan månad

bindelse mel- mellan svenska hamnar och La Plata-floden i Syd-Amerika medelst tvenne,

^amna^och inhemskt rederi tillhöriga, ändamålsenliga ångare af åtminstone 2,000 tons

La Platå- lastdryghet samt under de närmare vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde

^°Amerikad~ pröfva nödigt bestämma.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Enligt hvad utskottet inhemtat, har styrelsen för Sveriges allmänna

exportförening i en den 8 januari innevarande år till Kongl. Maj:t ingifven

skrifvelse hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition angående

subvention till det inhemska ångfartygsrederi, som kunde finnas villigt att

upprätta ångbåtsförbindelse mellan svenska hamnar och La Plata-floden, hvilken

skrifvelse jemte en från berörda styrelse den 17 i samma månad inkommen

ytterligare skrifvelse i ärendet den 23 sistlidne januari remitterats

till kommerskollegium för afgifvande af utlåtande.

Då således den af motionären väckta frågan för närvarande är föremål

för Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, anser sig utskottet icke hafva skäl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

85

att i anledning af motionen tillstyrka någon vidare framställning, utan hemställer,

att herr Kerfstedts förevarande motion ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

29:o.) Med anledning af hvad Kong!. Maj:t under denna anslagstitel

äskat hemställer utskottet,

att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i

Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1891 fortsätta sin

verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills

och underkasta sig den inspektion, Kongl. Maj:t finner

skäligt bestämma — må i likhet med hvad förut för flera

år egt rum, på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmägtige i

jernkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

30:o.) På grund af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning och under

hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 29

och 30) i ämnet anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af fabriksinspektion,

på extra stat för år 1891 anvisa till aflöning

åt tre inspektörer 15,000 kronor, med 5,000 kronor till

hvardera, för år räknadt, och till bestridande af kostnaden

för skrifbiträden och likartade utgifter 1,800 kronor, eller

tillhopa 16,800 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

31:o.) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält, har nämnda

embetsverk förskjutit följande belopp, nemligen:

Ang. anslag

till bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[26.]

Ang. anslag

till anordnande

af fabriksinspektion.

[27.]

Ang. anslag

till ersättning

för af

statskontoret

gjorda förskott.

[28.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

den sterbhusdelegarne efter den 25 juli 1887 aflidne länsmannen i

Rumla socken och Hardemo härad af Örebro län A. L. Flyckt för tiden

från den 22 mars 1887 till den 14 mars 1889 tillkommande ränta efter 5

procent å det belopp, 1,425 kronor, som till statsverket influtit för ett till

Rumla—Txhults jernväg exproprieradt jordområde från länsmansbostället

| mantal n:r 4 Rumla i Rumla socken............................... kr. 140: 92

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt

kongl. brefvet den 31 maj 1878 innehafvare af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt undfå i anledning

deraf att företrädarne åtnjutit fardagsår, samt aflöningsfyllnad

enligt kongl. brefvet den 27 april 1883 till

tjenstförrättande länsman under den tid, företrädaren i

tjensten innehaft dertill hörande boställe, hvars afkastning

uppskattats till högre belopp än kontanta lönen ......:.......

till betäckande af kostnader för aflönings- och pen
sionsstatistiken

under år 1889 ...........................................

arfvoden till ordföranden och två ledamöter i den

af Rongl. Maj:t tillsatta komité för utarbetande af förslag

till föreskrifter i fråga om upphandlingar, leveranser och

entreprenader för statens räkning samt ersättning till en

ledamot i komitén för bestridda sekreteraregöromål .........

arfvoden samt rese- och traktamentsersättning åt

ledamöterna och sekreteraren i den af Rongl. Maj:t tillsatta

s. k. arbetareförsäkringskomitén, diverse utgifter för

komitén m. m...........................................................................

åtskilliga kostnader för verkstäld undersökning af

riksgränsen mellan Sverige och Finland..............................

Summa kronor 198,682: 5 8.

På grund häraf liar Rongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen om

anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, hemstält, att Riksdagen måtte

till betäckande åt ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter anvisa ett extra anslag af 198,683 kronor.

Jemte meddelande att den s. k. arbetareförsäkringskomitén den 4

november 1884 började och i november 1889 afslutade sina arbeten, får

utskottet, till närmare upplysning angående de för denna komité förskjutna,

betydliga kostnader, anföra, att, enligt hvad af den från statskontoret till

Rongl. Maj:t aflåtna skrifvelsen i ''ämnet inhemtats, detta förskott, som

i sj elfva verket utgjort tillhopa 187,517 kronor 55 öre, deraf dock 442

kronor 18 öre, afsedda för diverse utgifter, blifvit till räntekammaren återlevererade,

utbetalts för följande utgifter, nemligen:

)) 4,081: 7 4

» 1,874: 2 5

» 800: —

» 187,075: 37

» 4,710: 3 0

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 37

till arfvoden samt resekostnadsersättning och traktamente till komiténs ledamöter.

.................................................................................... kr. 50,918: 04

till diverse utgifter för komitén ............................................... „ 109,000: —

till arfvoden till komiténs sekreterare...................................... „ 24,000: —

till en af komiténs ledamöter såsom ersättning för en af honom

enligt uppdrag företagen resa till utlandet i ändamål

att inhemta kännedom om derstädes vidtagna åtgärder

rörande arbetareförsäkring ................................................ „ 1,900: 5 5

till fyra uppgifna personer för komitén i vissa hänseenden

lemnadt biträde, tillsammans ............................................. „ 1,698: 9 6

Summa kr. 187,517: 5 5.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till betäckande af ofvan omför
-

mälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa

ett extra anslag af 198,683 kronor.

Statens järnvägstrafik.

32:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1891 anvisa

dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 800,000 kronor, deraf till fullbordande

af arbetena för Malmö stations utvidgning 438,500 kronor, dels

ock å riksstaten utom hufvudtitlarne till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar 1,300,000 kronor.

Beträffande först det anslag, som Kongl. Maj :t äskat till nya byggnader

och anläggningar, inhemtas af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11

sistlidne januari, att jernvägsstyrelsen för berörda ändamål ifrågasatt ett anslag

af 900,000 kronor, att användas på sätt följande i statsrådsprotokollet intagna

utdrag af styrelsens till Kongl. Maj:t i ämnet aflåtna skrifvelse gifver vid

handen:

))Byggnader och anläggningar.

Beräknad kostnad.

Kälarne: uppförande af såghusbyggnad, torkhus, och

arbetarebostad vid Ansjön för försågning af en del af det

för jernvägens eget behof erforderliga virket ........................ kr. 17,600: —

För detta ändamål upptogs i det underdåniga för
Trantport

kr. 17,600: -

Ang. anslag

till statens

jernvägstrafik.

[34o.35.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

slaget för 1890 ett belopp af 7,600 kronor, men enär

det till utförande af nya byggnader och anläggningar

under nämnda år begärda anslaget nedsattes, finnas

inga medel för anläggningen tillgängliga. Kostnaden

har nu upptagits högre än i berörda förslag, dels derför

ätt förutom de hus, som förut afsågos att uppföras

å platsen, har beräknats att ett vid Håsjö station befintligt

och, sedan stationen upphörde att vara ändpunkt,

derstädes obehöfligt boställshus för betjente

skulle för användning till arbetarebostad flyttas till

Ansjön, dels emedan det visat sig att den vid Östersunds

station befintliga byggnad, som ansågs kunna

derstädes undvaras för att användas till inrymmande

af sågverket vid Ansjön, är behöflig såsom förrådshus

vid Östersund, och följaktligen en ny byggnad måste

å platsen uppföras för sågverket.

Nyhem: utläggning af sidospår till Idsjön........................... ,,

Detta var äfven begärdt för 1890, men till följd

af nyssnämnda nedsättning i anslagssumman kan arbetet

icke utföras under det året.

Dufed: uppförande af nya kolbås, emedan de förut der

befintliga äro otillräckliga.................................................. ,,

Undersåker: uppförande af en lastkaj och i sammanhang

dermed utläggning af ett sidospår............................................ ,,

Lastkaj finnes ej vid stationen och kan ej ändamålsenligt

anordnas utan i sammanhang med ett nytt

sidospår. Den behöfs för lastning hufvudsakligen af

s. k. cellulosavirke, som i stor mängd sändes till Ranheim

i Norge.

Hjerpen: utvidgning af det till följd af trafikens betydliga

tillväxt otillräckliga spårsystemet....................................... ,,

Gällt): utvidgning af spårsystemet jemte inköp af dertill

erforderlig jord och i sammanhang dermed flyttning af

magasinet ....................................................................................... „

Den ökade timmer- och planktrafiken på platsen

kan numera icke på ett någorlunda tillfredsställande

sätt skötas, utan att spårsystemet betydligt utvidgas.

Yid denna utvidgning måste äfven magasinet flyttas,

Transport kr.

17,600: —

22,000: —

1,500: —

4,400: —

4,800: —

10,000: -

60,300: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

39

Transport kr.

emedan det ligger å en plats, öfver hvilken det nya

spåret skall framdragas.

Bräcke: uppförande af stall af sten för 6 lokomotiv...... „

Vid stationen finnas redan stall för 4 lokomotiv,

men dessa äro af trä. Då nu två nya stall behöfvas,

har styrelsen, som funnit det med afseende å eldfara

vara i hög grad äfventyrlig! att inrymma flera så

dyra fordon, som lokomotiven äro, i stall af trä, ansett

sig böra föreslå att ett sammanhängande stall af sten

för 6 lokomotiv uppföres i Bräcke, då de förut der

befintliga trästallen kunde flyttas till stationer, der

blott ett eller två lokomotiv äro placerade och riskerna

vid eldsvåda följaktligen mindre.

Nedläggning af eu 6" vattenledning till stallen............ „

Utvidgning af spårsystemet, som behöfver ökas............ ,,

Fränsta: d:o d:o ............ „

Sundsvall: tillbyggnad af godsmagasinet ........................... „

Utläggning af ett spår framför d:o ............................... ,,

Förlängning af hamnbrygga, utläggning af spår å densamma

och anskaffning af skjutbord ....................................... „

Den alltjemt ökade rörelsen å Sundsvalls station

fordrar inom kort tid betydligt större spårutrymme vid

hamnkaj än hvad som inom den nuvarande bangården

kan erhållas; och hafva derför undersökningar och

andra förberedande åtgärder vidtagits för tillgodoseende

af nämnda behof, men då fullständig plan öfver en

sådan vidsträcktare utvidgning ännu ej kunnat upprättas,

nödgas styrelsen för tillfället inskränka sig till

att begära medel för här ofvan uppgifna arbeten. Genom

hamnbryggans förlängning m. m. skulle äfven

underlättas kollossningen från större fartyg, hvarigenom

jernvägens omkostnader vid sådan lossning skulle i afsevärd

mån minskas.

Östavall: utvidgning af sparsystemet, som är otillräckligt

för godsrörelsen på platsen och de dagligen der förekommande

tågmötena........................................................................... ,,

Mellansjö-, uppförande af ett vattentorn.............................. ,,.

Vattentorn finnes ej vid stationen, men är behöflig!,

emedan vattenförbrukningen för lokomotiven med

Transport kr.

60,300: —

30,000: —

4,800: —

5,200: —

2,300: —

11,000: —

1,900: —

6,000: —

5,100: —

5,200: —

131,800: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

anledning af de svåra stigningarna till stationen är så

stor, att af brist på vatten fulla tåg icke alltid kunna

framföras.

Ljusdal: uppförande af ett vattentorn i norra ändan af

stationen, hvarest vatten nu icke kan tagas........................... ,,

Tornet är behöfligt, dels emedan full vattentillgång

icke alltid är påräknelig i det vid södra

ändan af stationen befintliga vattentornet, dels ock

för att de norrut gående tågen icke må behöfva uppehållas

utanför stationen, när vatten skall tagas, hvilket

är olägligt både för tågexpeditionen och de resande.

Uppförande af kolbås, emedan de förut befintliga äro

otillräckliga............................................................................... ,,

Uppförande af ett boställe för stationsbetjening............. ,,

Nämnda betjening bor nu kringspridd i den vidsträckta

byn till olägenhet för tjensten, jemväl i det

afseendet att personalen delvis har svårt att undvika

mindre lämpligt umgänge å fristunderna.

Hudiksvall: uppförande af stall för 2 lokomotiv ............ ,,

Bollnäs: uppförande af stall för 4 lokomotiv med jordinköp.

............................................................................................... ,,

Värtan: uppförande af ved- och cokesbod, som nu icke

finnes, hvarför dessa materialier för närvarande inrymmas

i lokomotivstallet till olägenhet och hinder för dettas användning

till sitt ändamål ........................................................ ,,

Norrtull: utvidgning af spårsystemet ................................. ,,

Stationen, som användes för större delen af Yasastadens

trafik af ved, tegel m. m., saknar erforderligt

spårutrymme.

Södertelge: nedläggning af en vagnvåg, erforderlig för

vågning af vagnslastgods, som icke karl vägas i magasinet „

Anslaget begärdes redan i förslaget för år 1890.

Gnesta: uppförande af nytt restaurationshus af sten, emedan

det gamla är helt och hållet otillräckligt och obeqvämt

för de resande och dessa olägenheter icke kunna till följd

af grundens beskaffenhet afhjelpas genom tillbyggnad......... „

Flen; utvidgning af spårsystemet samt flyttning af stationshuset,

godsmagasinet och lastkajen för beredande af

Transport kr.

131,800: —

6,000: —

2,500: —

20,000: —

10,000: —

25,000: —

1,600: —

8,300: —

2,000: —

42,000: —

249,200: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o T1. 41

Transport kr. 249,200: —

erforderligt utrymme och för minskande af faran för de

resande vid vagnflyttningar till och från magasinet ............ „ 30,000: —

Spårsystemet är otillräckligt för den trafik, som

numera passerar stationen på statens och den enskilda

Yestmanland—Oxelösundbanan. Samma förhållande eger

äfven rum med afseende å lokalerna i stationshuset,

hvarför en utvidgning af dessa är behöflig. Godsmagasinets

läge är nu sådant att, när vagnar skola

föras till eller från magasinet, måste de skjutas å spår,

som de resande hafva att passera på väg mellan stationshuset

och tågen, hvarvid de äro utsatta för olyckstillbud,

som genom den nu afsedda anordningen kunna

undanrödjas.

Det uppgjorda kostnadsförslaget öfver dessa arbeten

uppgår till 138,000 kronor, men af denna summa

anser styrelsen endast 30,000 kronor erforderliga för

arbetenas påbörjande under 1891.

Fiskeby: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet...... „ 8,500: —

Linköping: uppförande af 2 lokomotivstall med jordlösen „ 20,000: —

Hallsberg: tillbyggnad af matsalarne i restaurationslokalen,

hvilka äro otillräckliga, särdeles vid dagsnälltågen, hvilkas

resande der hafva middagsspisning ......................................... 11,100:_

Töreboda: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet... „ 5,500: —

Motala verkstad: flyttning af godsmagasinet och i sammanhang

dermed utvidgning af spårsystemet.............................. ,, 5,400: —

När stationen byggdes, fans ej någon dit ledande

allmän väg och förlädes magasinet på östra sidan om

spåren, hvilket läge numera, sedan landsväg blifvit

byggd och inmynnar på vestra sidan om spåren, är olägligt

och utsätter de trafikerande, som skola till eller

från magasinet, för fara att öfverköras, hvarför till

styrelsen äfven inkommit från i orten boende personer

en petition att magasinet måtte flyttas. I sammanhang

härmed föreslås utvidgning af spårsysiemet.

Motala: nedläggning af en vagnvåg för vågning af vagns
-

lastgods, som icke kan vägas i magasinet.............................. 2,000: —

Fogelsta: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet ... „ 5,400: —

Cliarlottenberg: utvidgning af spårsystemet samt derför

erforderligt jordinköp och husflyttning .................................... „ 41,500:_-

Transport kr. 378,600: —

Bill. till Rihsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. '' G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport

Den växande genomgående trafiken, stationens

egen trafik och behofvet af utrymme för de från stationen

utgående tågen kräfva en betydlig utvidgning

af spårsystemet, för hvars utförande ytterligare jord

måste inköpas samt den nuvarande lastkajen och magasinet

något flyttas. Deraf den jemförelsevis stora kostnaden.

Fager ås: anläggning af ny vattenledning till vattentornet,

emedan den äldre icke lemnar tillräckligt med vatten

Fry Test a: utfyllning i sjön för beredande af större upplagsplats

för virke......................................................................

Utrymmet vid stationen för emottagande af allt

dit å sjön Fryken ankommande virke är alldeles otillräckligt

och måste derför ökas, hvilket lämpligast kan

ske genom en utfyllning i sjön på föreslaget sätt.

A bandelen Läxa—Kristinehamn: anläggning af en ny

morseledning, behöflig till följd af betydligt ökad telegraf
korrespondens.

...............................................................................

Nässjö: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet och

lastkajen................-...................................................................

Säfsjö: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet.........

Elmhult: uppförande af 2 dubbla lokomotivstall.............

Hessleholm: förändrad inledning af Kristianstad—Hessleholmsbanan

för beredande af bättre spårutrymme å stationen

..........................................................................................

Anslaget var begärdt redan för år 1890.

Arlöf: utvidgning af spårsystemet, som är otillräckligt,

hufvudsakligen till följd af sockerfabrikens utomordentligt

stora transporter af hvitbetor och stenkol under de tider af

året, då den s. k. kampanjen pågår .......................................

I sammanhang härmed måste äfven magasinet

flyttas och bör jemväl utvidgas, emedan det är för

litet.

Malmö: återstående arbeten för stationens utvidgning och

delvis ombygnad...........................................................................

För ifrågavarande utvidgning hafva anvisats för

åren 1889 och 1890 resp. 150,000 och 250,000

kronor.

Diverse arbeten ...........................:............................................

kr. 378,600: —

„ 1,200: - „ 10,000: —

„ 3,200: —

„ 3,650: —

„ 3,500: —

„ 12,000: —

„ 6,000: —

„ 15,700: —

„ 438,500: —

27,650: —

Summa kronor 900,000: —))

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

43

Beträffande denna jernvägsstyrelsens framställning har departementschefen

anfört, att med det belopp, 438,500 kronor, som vore afsedt för

arbetena å Malmö stations utvidgning, dessa arbeten skulle komma att bringas

till slut. Då följaktligen en minskning åt det af styrelsen härför beräknade

anslagsbeloppet skulle medföra, att stationens utvidgning icke kunde, såsom

afsedt vore, fullbordas år 1891, ansåge sig departementschefen böra tillstyrka,

att berörda belopp oförminskadt beviljades. Deremot kunde ett eller annat

de öfriga arbeten, till hvilka styrelsen ifrågasatt anslag, såsom t. ex. förändringarna

af restaurationslokalerna vid Gfnesta och Hallsberg utan alltför

stora olägenheter någon tid uppskjutas, och det af styrelsen begärda anslaget

för nya byggnader och anläggningar syntes derför kunna minskas med

100,000 kronor, eller till 800,000 kronor.

I fråga om det af Kongl. Maj:t för anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernväg ar äskade anslag inhemtas af statsrådsprotokollet,

att jernvägsstyrelsen hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för detta ändamål för år 1891 bevilja ett anslag af 1,500,000

kronor.

I afseende härå hade styrelsen — meddelar departementschefen —

åberopat den utförliga motivering, styrelsen i sin skrifvelse den 7 december

1888 (till hufvudsakligaste delen införd i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1889) lemnat i fråga om behofvet af den rörliga

materielens ökning, och erinrat, att den för ändamålet under innevarande år

nödiga summan beräknats till 1,500,000 kronor, hvaraf 490,000 kronor

varit afsedda för det minimum af nyanskaffning, som den ökade trafiken

till eu början gjorde oundgängligt. Yidare hade styrelsen anfört, att då af

den begärda summan endast 1,000,000 kronor beviljats samt den under år

1888 inträdda trafikförhöjningen ej allenast visat sig bestå, utan äfven fortfarande

ökats, det vore att befara, att styrelsen inom kort måste komma i

valet mellan att antingen tillbakavisa en del af den trafik, som erbjödes,

eller ock försumma materielens underhåll, samt att, hvilkendera utvägen än

komme att väljas, bristen på rörlig materiel komme att utöfva en högst

menlig inverkan på statens jernvägars ekonomi. För att, i den mån sådant

ännu vore möjligt, afhjelpa detta missförhållande, vore det högst angeläget

att för år 1891 anvisades 1,500,000 kronor, motsvarande anskaffningskostnaden

för 8 lokomotiv, 30 personvagnar samt 500 godsvagnar med axlar

och hjul jemte reservdelar.

Sedermera hade styrelsen, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas,

uti en aflemnad promemoria i fråga om behofvet af det begärda anslaget

ytterligare anfört, att det under de senare åren, i den mån virkesförsändelserna

i Norrland tillväxt, under månaderna mars—oktober varit förenad!

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

med största svårighet att med den befintliga materieltillgången tillhandahålla

vagnar till den omfattning, som af trafikanterna ej mindre i Norrland

än äfven inom det öfriga riket påfordrats; att också klagomål ofta till

styrelsen och vederbörande distriktsbefäl ingått öfver omöjligheten att i rätt

tid erhålla vagnar, i hvilka klagomål betonats de stora förluster affärsmännen

måste vidkännas, bland annat, genom utbetalande af liggepenningar

till på last väntande ångbåtar; att styrelsen visserligen, för att i någon mån

afhjelpa det öfverklagade förhållandet, ofta låtit, om än till stort men för

jernvägens ekonomi, uppskjuta egna transporter af materialier in. m., men

att anledningarna till klagomålen dock icke derigenom kunnat undanrödjas;

samt att, derest icke tillgången på materiel bragtes i närmare öfverensstämmelse

med trafikanternas behof af transportmedel, statens jernvägar icke

med afseende å skyndsam godsbefordran kunde motsvara de anspråk, den

trafikerande allmänheten hade rätt att på dem ställa. Särskild! ansåge sig

styrelsen böra påpeka, att virkestrafiken i Norrland måste försiggå inom en

bestämd, ganska begränsad tid; att till följd af de långa afstånden i Norrland

och det fåtal genomgående tåg, som trafikerade de norrländska linierna,

omsättningen af materielen eller förflyttning från annan ort af lediga vagnar

till stationer, der last väntade, icke kunde ske med tillbörlig hastighet;

samt att framdragandet af tomvagnar från ofta långt aflägsna orter vore

förknippadt, utom med tidsutdrägt, äfven med en tillökning i kostnad, hvari

någon lindring icke kunde väntas, med mindre den för närvarande knappa

tillgången å materiel afhjelptes. Den begärda tillökningen i materiel vore

derför en oafvislig nödvändighet och, såsom i någon mån upplysande med

afseende å behofvet, ansåge sig styrelsen böra meddela, att under månaderna

januari—november år 1889 mängden af det transporterade fraktgodset utgjort

2,760,917 ton mot 2,445,804 ton under motsvarande månader år

1888 och således ökats med omkring 13 procent, under det att det belopp,

som nu af styrelsen begärts, vore allenast omkring 3 procent af den vid

1888 års slut befintliga materielens bokförda värde.

För egen del har departementschefen beträffande nu ifrågavarande

ansiagsbehof yttrat, att han af hvad jernvägsstyrelsen anfört ansåge ådagalagd!,

att en afsevärd tillökning af den rullande materielen påkallades såväl

af trafikanternas billiga anspråk att utan oskäliga dröjsmål få sina transporter

besörjda som ock af hänsyn till statsjernvägarnes egen ekonomi.

I sistnämnda afseende ville departementschefen först och främst fästa uppmärksamheten

derå, att då en alltför knapp tillgång på materiel måste i

följd af trafikens kraf föranleda, att materielen icke i behörig tid kunde

underkastas behöflig^ reparationer, materielen i förtid komme att förslitas,

hvilket orsakade ökade kostnader genom nödvändigheten att ersätta den

materiel, som sålunda blifvit i förtid obrukbar. Vidare erinrade departements
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

45

chefen att, på sätt jernvägsstyrelsen ock framhållit, bristen på rullande

materiel medfört ökade direkta utgifter för jernvägen, såsom extra kostnader

för emottagande och uppläggande af dess kolförråd i följd af omöjligheten

att i rätt tid besörja transporterna deraf samt ökade omkostnader för den

stationstjenst, som besörjdes medelst lokomotiv.

Med hänsyn till de öfriga statsbehof, hvilkas fyllande af Riksdagen

äskades, ansåge departementschefen dock det belopp, som borde för nu ifrågavarande

ändamål begäras, kunna inskränkas till 1,300,000 kronor, hvarmed

de angelägnaste behofven af ny rullande materiel kunde anses för år 1891

tillfredsstälda.

Kongl. Maj:ts framställning om anslag till utförande af nya byggnader

och anläggning har, för så vidt densamma afser utvidgningen af Malmö

station, icke gifvit anledning till någon utskottets erinran.

Hvad berörda framställning i öfrigt vidkommer, får utskottet till en

början erinra att, enligt hvad ofvan meddelats, i det belopp å 100,000

kronor, hvarmed det af jernvägsstyrelsen för byggnader och anläggningar

ifrågasatta anslag minskats, ingått den till sammanlagdt 53,100 kronor beräknade

kostnaden för arbetena vid Gnesta och Hallsberg, men att icke

blifvit upplyst, genom hvilka af de i öfrigt föreslagna arbetenas undanskjutande

den återstående, till 46,900 kronor uppgående minskningen ansetts

kunna åstadkommas. Med anledning häraf tillåter sig utskottet såsom sin

åsigt uttala, att uppskof synes böra ega rum särskilt med de vid Flens

station tillämnade arbetena. Ehuru jernvägsstyrelsen för år 1891 vid denna

station blott ifrågasatt arbeten för eu kostnad af 30,000 kronor, framgår

nemligen af styrelsens i ämnet aflåtna skrifvelse, att det kostnadsförslag, som

uppgjorts för samtliga såsom erforderliga ansedda arbeten vid stationen, slutar

å ett belopp af 138,000 kronor. Åf berörda kostnadsförslag, som för utskottet

varit tillgängligt, framgår, att bland utgiftsposterna upptagits »uppsättning

af ett nytt stationshus af sten, med grund» för en beräknad kostnad af

50,000 kronor. Det har likväl synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida en

så dyrbar nybyggnad vid denna station i verkligheten är af behofvet påkallad;

och då utskottet tillika af kostnadsförslaget trött sig finna, att påbörjandet

af vissa arbeten, som enligt jernvägsstyrelsens åsigt borde under år

1891 verkställas, skulle hafva till följd, att en del andra i kostnadsförslaget

upptagna arbeten, om hvilkas behöflighet utskottet icke känner

sig fullt öfvertygadt, måste under följande år utföras i enlighet

med den nu uppgjorda planen, har utskottet icke tvekat att uttala den

mening, att de nu ifrågasatta arbetena vid berörda station lämpligen

böra uppskjutas. I sådan händelse blefve Kongl. Maj:t för öfrigt i tillfälle

att, efter förnyad pröfning af samtliga de föreslagna arbetenas

behöflighet, för Riksdagen framlägga fullständigt förslag till stationens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. ifrågasatt

statsbidrag

förbyggande

och

underhåll af

Långebro i

Kristianstads

län

m. m.

utvidgning; och föreställer sig utskottet, att i sammanhang med den

förnyade pröfningen bordo tagas i öfvervägande, huruvida icke, då behofvet

af en utvidgning af stationen väsentligen lärer hafva föranledts

af den ökade trafik, som på Oxelösund—Flen-Vestmanlands jernväg

passerar stationen, nämnda jernvägsaktiebolag borde, åtminstone i någon

mån, deltaga i de För utvigdningen erforderliga kostnaderna.

Då flera andra poster å det af jernvägsstyrelsen till nya byggnader

och anläggningar ifrågasatta anslag synts utskottet väl högt upptagna,

anser sig utskottet slutligen böra framhålla, att genom ändamålsenliga

åtgärders vidtagande kostnaden för de å ifrågavarande poster

upptagna arbeten torde böra kunna i verkligheten ej obetydligt nedbringas

under den nu beräknade.

Med dessa erinringar har utskottet, som i öfrigt icke haft något

att invända mot Kong!. Maj:ts förevarande förslag om anslag till uppförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,

ansett sig böra tillstyrka, att det begärda anslaget måtte i sin helhet

beviljas.

Beträffande Kongl. Maj:ts anslagsbegäran för anskaffande af ny

rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, har det synts

utskottet genom hvad till statsrådsprotokollet meddelats vara till fullo

ådagalagdt, att någon nedsättning uti det visserligen i och för sig betydliga

belopp, Kongl. Maj:t äskat, icke skulle utan de mest afsevärda

olägenheter för trafiken kunna vidtagas, hvarför utskottet icke tvekat

att tillstyrka Riksdagen att bevilja ifrågavarande belopp.

Med anledning af hvad under förevarande anslagstitel blifvit föreslaget,

hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen må anvisa:

a) å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,

800,000 kronor, deraf till fullbordande af Malmö

stations utvidgning 438,500 kronor,

b) å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar, 1,300,000 kronor.

Om sättet för anskaffande af det i mom. b) omförmälda belopp

kommer utskottet framdeles att afgifva förslag.

33:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 137) har

herr friherre W. von Schwerin, med hvilken herr Nils Nilsson i Skärhus

instämt, hemstält, att Riksdagen måtte besluta underdånig skrif
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

47

ve]se, att Kong]. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom skyldigheten

att bygga och underhålla Långebro invid Kristianstad öfver

Helgeå bragtes i öfverensstämmelse med de i nu gällande lag och författningar

stadgade grunder; att ett anslag af 6,000 kronor om året

måtte ställas till disposition af Kongl. Majits befallningshafvande i

Kristanstads län eller annan lämplig myndighet för att användas till

förräntning och amortering af brointressenternas skuld; samt att) om

detta bitölles, i skrifvelsen till Kongl. Maj:t måtte inryckas, att Kongl.

Maj:t täcktes förordna allmänt ombud att deltaga i årliga revisionen af

brons räkenskaper och afgifva berättelse om huru anslaget användts.

Ehuru den i föreliggande motion väckta frågan, efter den framställning

deraf motionären lemna!, synes utskottet i viss mån förtjent

af uppmärksamhet, håller utskottet likväl före, att någon åtgärd från

Riksdagens sida i det af motionären angifna syftet icke i sakens nuvarande

outredda skick bör vidtagas, helst utskottet anser, att Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet å de ornförmälda förhållandena bör i första hand

genom de i saken intresserades åtgörande påkallas.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att herr friherre von Schwerins förevarande

motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om

anvisande på extra stat för år 1891 af medel till väg anläggning ar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer och torrläggning

utaf vattensjuka marker har utskottet i sitt utlåtande n:o 13 afgifvit

yttrande.

Beträffande Kongl. Maj:ts likaledes under sjette hufvudtiteln framlagda

förslag till fortsättning af arbetena å stambanan till Vännäs och

anskaffande aj rörlig materiel till bansträckan Anundsjö—Vännäs samt

till påbörjande af arbetena å banan till Ofver-Luleå kommer utskottet

att framdeles afgifva utlåtande.

Likaledes kommer utskottet framdeles att yttra sig med anledning

af väckta och till utskottet remitterade motioner om beviljande

af anslag för byggande af en bibana från Mellansel till Örnsköldsvik.

Stockholm den 17 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservation er:

vid punkten 7:o (angående förste fiskeriassistentens lön samt ålderstillägg

åt fiskeriassistenterne):

af herrar C. E. Carsparsson, friherre B. A. Leijonhufvud, P. J. von

Ehrenheim och R. G. von Hedenberg, som, under ogillande af utskottets

förslag i öfrig!, ansett detsamma hafva bort innefatta hemställan om att

andre fiskeriintendentens lön, 1,500 kronor, måtte, efter innehafvarens af

sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, höjas

med 500 kronor och efter 10 års sådan tjenstgöring med ytterligare 500

kronor;

vid punkten 20:o (angående anslag till agrikulturkemiska stationer):

af herrar grefve A. G. Barnekow och S. Nilsson, hvilka yrkat, att utskottet,

med anledning af Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och de väckta

motionerna om anvisande af bidrag till underhåll af de kemiska stationerna

i Gefle och Kristianstad, bort hemställa, att Riksdagen måtte såsom bidrag

till underhåll af nio kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart för

sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal

för detta jemte bostad och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna för

laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

behof —- på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag af 4,000

kronor för hvarje station eller tillhopa 36,000 kronor;

af herr L. Jönsson;

vid punkten 32:o (angående anslag till statens jernvägstrafik):

af herr grefve G. Sparre;

af herrar C. E. Carsparsson, F. Boström och P. J. von Ehrenheim,

hvilka ansett, att utskottets motivering bort erhålla följande förkortade och

förändrade lydelse:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 7.

49

“Kongl. Maj:ts framställning om anslag — — — — erinran.

Hvad berörda framställning i öfrig! vidkommer — —--kostnad

af 50,000 kronor. Det har likväl synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida

en så dyrbar nybyggnad vid denna station i verkligheten är af behofvet

påkallad; och då utskottet tillika trött sig finna, att flera andra poster å

det af jernvägsstyrelsen till nya byggnader och anläggningar ifrågasatta anslag

äro väl högt upptagna, anser sig utskottet böra framhålla, att genom

ändamålsenliga åtgärders vidtagande — — — nu beräknade.

Med dessa erinringar — — — — beviljas.

Beträffande Kongl. Maj:ts — — — belopp.14

af herrar FL. P. P. Tamm, V. Ekenman och E. Fränekel: hvilka

ansett, att utskottets motivering bort på följande sätt affattas:

“Kongl. Maj:ts framställning---erinran.

Då den ökade trafik, som framkallats af de nu förbättrade konjunkturerna,

utvisat ökade behof af utvidgade anordningar vid en del af statens

jernvägsstationer och inkomsterna af jernvägarne samtidigt varit i ökning,

har utskottet icke ansett sig böra föreslå någon nedsättning för ifrågavarande

ar uti det anslag, Kongl. Maj:t i öfrigt äskat till nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik.

Beträffande Kongl. Maj:ts — — — belopp.44

Bill. till Pikset. Prof. 1890. 4 Sami 1 Afä. o Afä.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

indelning och d

anvisning,

Friheter.

ermed jemförlig

på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

6,500

__

_ _

_

_ _

—

6,500

—

36,000

—

- -

—

:— —

—

36,000

—

17,000

—

- -

—

— —

—

17,000

—

76,700

—

- -

—

— —

—

76,700

—

83,500

—

- -

—

— —

—

83,500

—

59,900

59,900

108,800

108,800

6,000

—

- -

—

—— —

—

6,000

—

87,422

—

—

— —

—

87,422

—

2,646,992

—

2,646,992

—

131,200

—

—

—

—

—

131,200

27,800

_

_ _

_

_ _

—

27,800

239,000

—

---

—

— —

—

239,000

—

10,847

—

6,635

—

1,664

—

19,146

—

250,000

—

___

—

- -

—

250,000

—

354

25

—

—

—

379

S:gr

j 3,788,015

6,660|—

1,664

j 3,796,339

1-

Tpt

| 3,788,015

| 6,660|—

1,661

| 3,796,339

1-

Civil
Statsministern,

lönefyllnad, förslagsanslag, högst ......

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor......

Departementschefen...........................................•_.......

Departementets afdelning af Kong], Maj:ts kansli......

Kommerskollegium ..................................................

Statistiska centralbyrån:

Afiöningsmedel för statistiska centralbyrån ... .......

Ueservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.............................

arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats
„

officiella statistiska trycket ............................

„ en statistisk tidskrift .......................................

n utarbetande åt en aftönings- och pensionsstatistik

Landtmäteristaten.....................................................

Rikets-ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståthållareembetet..............................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsTillkommer

det belopp, hvartill afkastningen åt fyra

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda

manna arbeten och till vägundersökningar, hvartdera

Landtbruksstyrelsen...................................................

Äldersti Hägg, förslagsanslag ....................................

Gästgifvares friheter ...............................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...........

Färjor och färjekarlar.................................................

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

51

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

departementet.

iFriheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

36,000

—

—

—

—

—

6,500

36.000

17.000

76,700

83,500

—

17,000

76,700

—

—

83,500

—

—

..... 28,400: —

.............................................. 1,500:

ersättningar ........................... 12,200:

............................................... 15,800:

............................................... 1,000:

............................................... 1,000:

— 31,500: —

59,900

59,900

108,800

_

_ .

_

___

_

108,800

6,000

87,422

2,649,022

_

6,000

87,422

2,649,022

__

_

____

_

__

__

_

_

anslag). Nuvarande belopp................

indragna boställen är beräknad .........

. 2,646,992: —

2,030: —

reservationsanslag till expenser för all

ä 30 000 kronor! ......

131,200

27,800

239.000

10,847

250.000

354

131,200

27,800

239.000

19,146

250.000

379

—

6,635

25

—

1,664

—

—

—

—

—

_

S:gr

3,790,045

—

6,660j—

1,664

_

3,798,369

—

Transport

3,790,045

6,660

—

1,664

—

3,798,369

—

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1890 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

kontant.

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

3,788,015

—

6,660

1,664

—

3,796,339

—

12,000

12,000

190,400

—

— —

—

— —

—

190,400

—

47,500

_

_ _

_

_ _

_

47,500

_

55,000

—

---

—

- -

—

55,000

—

48,000

—

- —

—

---

—

48,500

—

63,500

—

- -

—

_ ___

—

63,500

—

11,500

—

- -

—

- -

—

11,500

•8,700

—

- —

—

- ---

...

8,700

42,000

—

—

—

—

—

42,000

_

S:gr

479,100

479,100

63,000

63,000

50,000

—

- -

—

- -

—

50,000

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

4,567

—

8,827

—

108,550

—

1,070

—

- -

—

109,620

—

30,000

—

- -

—

- -

—

30,000

15,850

__

---

—

- -

—

15,850

—

43,000

—

- -

—

--- -

—

43,000

—

117,531

—

— —

—

—

—

117,531

—

12,000

—

12,000

S:gr

447,131

—| 2,630

—

4,567

454,328

1-

S:a

4,714,246

—

9,290

—

6,231

—

4,729,767

|—

Jordbruket, handeln

Reservations
Vägar

och kommunikationer .......................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
understöd

åt landtmannaskolor) .............................

Landtbruksingeniörer och deras biträden.....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Länsveterinärer

..........................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Fiskerinäringens understöd......................................

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.................

Utfiyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

Odlingshjelp för krouonybyggare, förslagsanslag........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förHästafvelns

förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill

förekommande och hämmande af smittosamma

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsO/cas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

Extra utgifter, reservationsanslag................................

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

53

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,790,045

—

6,660

—

1,664

—

3,798,369

—

och näringanie.

anslag.

12,000

12,000

näringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till

190,400

—

- -

—

---

—

190,400

—

47,500

—

- -

—

- -

—

47,500

—

näringar.......................................................................

55,000

—

—

—

— —

—

55,000

—

48,500

—

— .—.

—

---

—

48,500

-’

63,500

—

63,500

—

11,500

—

— —

—

—

—

11,500

—

8,700

—

- -

—

- -

—

8,700

—

42,000

—

—

—

—

—

42,000

—

S:gr

479,100

- -

—

479,100

—

anslag.

63,000

63,000

50,000

—

-

—

- -

—

50,000

—

4,500

---

—

4,500

—

slagsanslag .............................................................

2,700

—

1,560

—

4,567

—

8,827

—

skridt 50,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ...

108,550

—

1,070

—

- -

-

109,620

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag...............

30,000

—

— —■

—

- -

—

30,000

—

15,850

—

- --

—

---

—

15,850

—

43,000

—

43,000

—

anslag. Nuvarande belopp ................... 117,531: —

................................................................ 280: —

117,811

—

- -

—

- -

—

117,811

—

12,000

—

—

—

— —

—

12,000

1

S:grj 447,411

—

2,630

—

4,567

—

[ 454,608

j—

Summa

| 4,716,556j—

9,290

|__

6,231 j —

| 4,732,077

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstat©^ Sjette

hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna......................

Kommerskollegium:

För tillfällig löneförbättring.............................................. 7,640: —

Till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret

.................................................................. 2,500: —

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ... 45,000 —

O fverståth altar eembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser" ..............................................

Landsstaterna i lånen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ...... 50,000: —

„ ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän......... 10,000: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna

och Alnarps landtbruksinstitut .....................................................

liefrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmöten

............................................................... 5,000: —

Transport 5,000: —

Kronor.

4,500

10,140

76,000

15,000

60,000

10,000

175,640)—

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

55

Transport 5,000:

För anordnande i sammanhang med sjuttonde allmänna

svenska landtbruksmötet i Göteborg år 1891 af en pröfning

af landtbruksmaskiner och redskap ........................ 10,000:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner m. m.................................... 10,000:

„ den agrikulturkemiska försöksanstalten vid Ultuna ...... 4,500:

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof.......................................... 28,000

Till understöd åt frökontrollanstalter ............................... 10,000

„ „ „ svenska mosskulturföreningen ............. 5,000

För de -geologiska undersökningarne................................. 89,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.s :

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en

elev ............................................................................ 3,000:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800:

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af

afsättning i främmande länder ......................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..........................................

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion .................................................

Diverse anslag:

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter........................................................................ 198,683: —

„ utförande af nya byggnader och - anläggningar vid

.............................................. 800,000: —

statens jernvägstrafik

Kronor.

175,640

162,000

7,800

20,000

14,000

16,800

998,683

Summa |1,394,923|— j

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.

.............................................................................................

'' Kronor.

1,300,000

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ P.OKTIl YCK K l-M-A K TIE BOLAG, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:55 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. civildepartementet. s. 1 i texten