Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldshontoret.

1890-05-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:75, Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldshontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 75.

1

N:o 75.

Ank. till Riksd. kansli den 19 maj 1890, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet

för riksgäldshontoret. (R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de återstående stadgandena i

det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka afse: under innevarande riksdag

på riksgäldskontoret anvisade utgifter; Riksgäldskontorets upplåning; samt fullmägtiges

särskilda uppdrag med afseende å allmänna hypoteksbanken.

De föreslagna §§ 14 och 75 grunda sig på Riksdagens bifall till sammansatta

stats- och bankoutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 2. I § 14 har

utskottet ansett sig böra föreslå intagandet af den föreskrift, att de riksgäldskontorets

4V2 °/o-obligationer till sammanlagdt belopp af 8,000,000 r:dr r:mt, hvilka

för närvarande utgöra allmänna hypoteksbankens grundfond, skola vid öfverlemnandet

af de nya obligationerna å tillhopa 30,000,000 kronor till riksgäldskontoret

återställas.

Den föreslagna § 15 har sin grund i Riksdagens bifall till utskottets hemställan

i dess utlåtande n:o 69.

Ur § 39, angående riksgäldskontorets upplåning, har uteslutits de af riksdagarne

åren 1887 och 1888 gifna, numera till fullo verkstälda lånebemyndiganden,

hvaremot i samma § införts det lånebemyndigande, som af innevarande Riksdag

bör lemnas riksgäldskontoret i följd af Riksdagens bifall till utskottets hemställanden

dels i 7:de punkten af dess memorial n:o 74, dels i ofvan omförmälda utlåtande n:o 69.

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 4 Samt. 1 Afd. 56 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 75.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i 1889 års reglemente.

Utskottet hemställer.

att det nu öfvefflemnade förslag till återstående stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 19 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Innevarande års Riksdag har, i anledning af en utaf Kongl. Maj:t till Riksdagen

aflåten proposition, för sin del antagit en förnyad förordning angående

Sveriges allmänna Tiypoteksöank, i hvilken förordnings 4 § stadgas:

“Till grundfond för allmänna hypoteksbanken öfverlemnar staten genom

riksgäldskontoret ett belopp af trettio millioner kronor i af staten utgifna obligationer,

ouppsägbara å innehafvarens sida samt förskrifna med tre och en half

procent årlig ränta; egande hypoteksbanken öfver dem förfoga efter som här

nedan sägs.“

I följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och, mot återbekommande

af de förut såsom grundfond för allmänna hypoteksbanken af Riksgäldskontoret

utfärdade obligationer till belopp af tillsammans 8,000,000 R:dr R:mt,,

till allmänna hypoteksbanken öfverlemna ofvan omförmälda statsobligationer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 75.

3

§ 15.

Innevarande års Riksdag har

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för eu

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,

inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till KongL

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 39.

Riksdagen har dels år 1883, dels år 1888, bemyndigat Riksgäldskontoret

att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut

må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof

försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda

att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,

med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot

och uppsägningstid.

Nästlidna års Riksdag bar bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst

försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning

af de till utgående år 1890 på Riksgäldskontoret anvisade dels 2,600,000

kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå och

dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda

jernvägar.

Innevarande års Riksdag bar bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst

försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Memorial N:o 75.

betalning åt'' de till utgående år 1891 på Riksgäldskontor anvisade 1,000,000 kronor

till låneunderstöd ur 188G års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Riksgäldskontor^ eger att till betäckande af det belopp, som Kongl. Maj:t

kan komma att för inköp af jernvägen mellan Luleå och norska gränsen lyfta af de

för sådant ändamål af innevarande års Riksdag å Riksgäldskontoret anvisade medel,

högst 7,000,000 kronor, försälja statsobligationer till ett den lyftade summan

motsvarande belopp.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, nar

omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,

af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej

utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om

blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,

* eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskri fna statslån,

eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta

förskrift^ obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och

skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast

och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen

föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret

utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,

som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan

att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,

i''.indika någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering

ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige

skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka

böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse

lämplig; skolande dessa medel ingå till eu för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond

samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Majrt bifallit Riksdagens

begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskona statsobligationer

må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,

det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, ior

att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,

om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder

i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,

äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, pa

samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränterierna

inlösas och i uppbörden mottagas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

5

§ 75.

Uti Allmänna hypoteksbcwlcens styrelse bör en ledamot, som skäll vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till

allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 100.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Bill. till Riksd. Prot. 1890.'' 4 Samt. 1 Afd. 56 Raft

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.