Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till Tcongl. finansdepartementet. ■

1890-02-28 · 46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till Tcongl. finansdepartementet. ■

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 28 febr. 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till Tcongl.

finansdepartementet. ■ (2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Postverket.

l:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t i den till Riksdagen Ang. anslag

den 14 januari 1890 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd*1” P°stfrket

och behof föreslagit, att Riksdagen, fiels med beviljande af årliga under- ^

stöd till postföraren Erik Jonas Åkerbergs enka Catharina Christina

Olsdotter „å 200 kronor, att utgå så länge hon lefver ogift, och till

makarne Åkerbergs minderårige son Johan Julius å 50 kronor, att utgå

till dess han uppnått en ålder af femton år, med rätt för dem att uppbära

de föreslagna understöden från och med innevarande år, dels ock

med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 11 januari

1890 tillstyrkta ändringar i postverkets stater, måtte för år 1891 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt till 7,052,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle

ökas med 332,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1890 faststälda staterna, jemförda med

de för år 1891 föreslagna, äro följande:

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

aflöningsstaten....................................... kr

öfvergångsstaten .................................... »

indragningsstaten................................... »

pensionsstaten.......................................... »

omkostnadsstaten.................................... »

oförutsedda utgifter.............................. »

afkortninear och restitutiouer in. m »

år 1890.

2,655,900

7,400

6,440

80,840

3,843,500

90,000

35,920

år 1891.

kr. 2,767,200

» 7,400

» 5,080

» 85,540

» 4,048,500

» 90,000

» 48,280

Summa kr. 6,720,000: — kr. 7,052,000

Af deri i statsrådsprotokollet (sid. 2—18) lemnade utredning inhemtas,

att de särskilda förändringarna i förestående stater afse

I. Ökning.

A. Aflöningsstaten:

i aflöningsanslaget till biträdande tjensteman

vid postanstalterna för uppflyttning

af 3 kontrollörer i l:a

lönegraden och beredande af aflöning

till 30 nya postexpeditörsbefattningar,

15 af hvardera lönegraden

med............................................ kr.

i anslaget till vaktbetjente för beredande

af lön till 1 vaktbetjent, som komme

att ersätta 1 indragen vaktmästare

med.......................................................... »

i dito till aflönande af poststationsföre
ståndare

med.......................................... »

i dito till ålderstillägg med ................... »

54,600: —

500: —

15,000: —

41,900: — kr. 112,000: —

B. Pensionsstaten:

af Kongl. Maj:t beviljade nya pensioner kr. 11,850: —

föreslagna understöd för postföraren E.

J. Åkerbergs enka och minderårige

son ............................................... »_ 250: — kr. 12,100: —

Transport kr. 124,100: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

C. Omkostnadsstaten:

i anslaget till uppbörds- och frimärkes
provision

med....................................... kr.

i dito till förhyrande af de för postverket

erforderliga lägenheter samt

till bestridande af utgifterna för

posthusens underhåll m. in. med... »

i dito till expensutgifter med.................. »

i dito till traktamenten för tjensteman

i jernvägspostkupé med..................... »

i dito till inköp och underhåll af inventarier

med ............................................. »

i dito till postföringskostnad vid befordran

å jernväg med ................ »_

Transport kr.

15,000: —

40,000: —

25,000: —

10,000: —

15,000: —

100,000: — kr.

124,100: —

205,000: -

D. Afkortningar och. restitutioner m. m.:

ökning med..................................................................................... kr. 12,360: —

Summa ökning kr. 341,460: —

II. Minskning.

A. Aflöningsstaten:

genom uteslutande ur staten af 1 vaktmästarebefattning

med lön af.............................................................................. kr. 700: —

B. Indragningsstaten:

dels genom uteslutande af derunder uppförda

belopp dels för förre postexpeditören J.

V. Ekman med ................................................ kr. 360: — ______

Transport kr. 360: — 700: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kr. 360: — kr. 700: —

dels till aflöning åt postiljoner, som icke äro

tjenstbar, men ännu ej blifvit berättigade

till pension från civilstatens pen
sionsinrättning,

med ................................... » 1,000: — kr. 1,360: —

C. Pensionsstaten:

genom besparing i följd af pensionstagares afgång ......... kr. 7,400: —

Summa minskning kr. 9,460: —

Om från summan af ökningen.................................................. » 341,460: —

dragés summan af minskningen................................................ » 9,460: —

erhålles det belopp af ................................................................ kr. 332,000: —

hvarmed, enligt Kongl. Maj:ts förslag, postverkets utgiftsstater skulle

komma att för år 1891 på det hela ökas.

I Kongl. Maj:ts förslag till inkomstberäkning har inkomsttiteln »postmedel»,

som i riksstaten för innevarande år blifvit uppförd med 6,900,000

kronor, för år 1891 upptagits Till 7,380,000 kronor. Då, på sätt ofvan

blifvit angifvet, postverkets utgifter för år 1891 beräknats till 7,052,000

kronor, skulle således, i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts proposition,

inkomsterna under nämnda år komma att öfverstiga utgifterna med

328,000 kronor.

Af hvad förut anförts framgår i allmänna drag, hvilka de behof äro,

för hvilkas tillgodoseende Kongl. Maj:t föreslagit förhöjningar i postverkets

stater. Beträffande den närmare arten af ifrågavarande behof

samt de skäl, som andragits till ådagaläggande af deras angelägna beskaffenhet,

tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, men

anser sig dock här böra ur samma protokoll meddela följande.

Vidkommande den ifrågasatta uppflyttning en i l:a lönegraden af tre

kontrollörer har departementschefen anfört, att generalpoststyrelsen i sitt

afgifna förslag till stater för 1891 hemstält, att antalet kontrollörer af

l:a lönegraden, nu utgörande 4, måtte ökas med 3, under iakttagande

att antalet kontrollörer af 3:e lönegraden, nu utgörande 18, i motsvarande

mån minskades.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

5

Deri ständigt ökade rörelsen vid de största postanstalterna och särskilt

vid postkontoret i Stockholm hade — yttrar departementschefen —

haft till naturlig följd, att för de kontrollörer, som vore föreståndare

hvar och en för sin afdelning, göromålen och ansvaret ökats, samt att

förmanskapet öfver en allt talrikare personal fått större omfattning.

Med anledning af fåtalet kontrollörsbefattningar i l:a lönegraden hade

generalpoststyrelsen emellertid, enligt hvad styrelsen anmält, icke varit

och vore icke heller för närvarande i tillfälle att, när en sådan föreståndarebefattning

blifvit synnerligen ansträngande och magtpåliggande

samt för den skull krafvet på föreståndarens duglighet måst ökas, tilldela

kontrollören aflöning i högre lönegrad.

De fyra kontrollörsbefattningar af l:a lönegraden, som vore å stat

uppförda, hade allt sedan deras tillkomst år 1874, med ett undantag af

kort varaktighet, innehafts af de fyra föreståndarne för centralpostkontorets

i Stockholm afdelningar för afgående poster, ankommande

poster, tidningsexpeditionen och hrefbärareexpeditionen. Föreståndaren

för paketexpeditionen vid samma centralpostkontor deremot innehade

aflöning såsom kontrollör af 2:a lönegraden, och af föreståndarne för

de olika afdelningarna vid postkontoret i staden inom broarne i Stockholm,

hvarest från och med den 1 februari nästlidet år anordnats direkt

utvexling af brefpost med vederbörande inrikes postanstalter, innehade

föreståndarne för afdelningarna för ankommande poster och paketexpeditionen

kontrollörsaflöning af 2:a lönegraden samt föreståndaren

för afdelningen för afgående poster kontrollörsaflöning af allenast 3:e

lönegraden.

Beträffande omfattningen af de föreståndaren för centralpostkontorets

paketexpedition åliggande göromål hade generalpoststyrelsen upplyst,

att antalet vid nämnda expedition behandlade försändelser ökats

från 102,783 stycken år 1881 till 163,103 stycken år 1888 eller med

något mera än 58 procent; att stegring i synnerhet uppstått i antalet

postförsändelser med postförskott, hvilka påfordrade särskild bokföring

och en mera tidsödande behandling än öfriga försändelser; att den sedan

år 1883 tillkomna direkta utvexlingen af paket mellan denna paketexpedition

och postkontoren i Stralsund, Hamburg och Kiel nödvändiggjort

upprättande och granskning af afräkningar mellan paketexpeditionen

och nämnda postanstalter samt för paketexpeditionen föranledt

en högst betydande skriftvexling; äfvensom att arbetet å paketexpeditionen

jemväl ökats genom de vidlyftiga statistiska uppgifter, som derifrån

numera erfordrades.

Då föreståndaren för denna paketexpedition vore, i likhet med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

öfriga föreståndare för postkontorsafdelningar, ansvarig för, att de göromål,

som tillhörde afdelningen, blefve utförda, och naturligtvis måste

sjelf verkställa en stor del af de mera magtpåliggande, insigt och erfarenhet

kräfvande arbetena, måste hans arbete blifva synnerligen betungande,

hvilket ock framginge deraf, att, enligt hvad postdirektören

i Stockholm anmält, denne föreståndare vore af sina tjenstegöromål upptagen

i medeltal 10 timmar dagligen.

I fråga om omfånget af det arbete och ansvar, som ålåge de kontrollörer,

hvilka vore anstälde såsom föreståndare för postkontorets i

staden inom broarne afdelningar för afgående och ankommande brefposter,

och den stegring härutinnan, som uppkommit genom förenämnda

anordning af direkt postutvexling mellan dessa kontorsafdelningar och

öfriga inrikes postanstalter, hade generalpoststyrelsen meddelat, bland

annat, att penningeomsättningen vid dessa postkontorsafdelningar utgjort

i medeltal per dag under andra och tredje qvartalen år 1888:

vid afgående afdelningen ,.................. kronor 1,744: —

och vid ankommande afdelningen .................... » 1,303: —

men stigit efter anordnande af den direkta postutvexlingen under motsvarande

period år 1889:

vid afgående afdelningen till ............................................... kronor 1,934: —

och vid ankommande afdelningen till............................ » 2,925: —,

hvilket innefattade en ökning af resp. 11 och 124 procent.

Departementschefen, som ansett, att generalpoststyrelsen genom den

förebragta utredningen på ett tillfyllestgörande sätt ådagalagt angelägenheten

deraf, att tillfälle bereddes styrelsen att, i något vidsträcktare

mån än för närvarande vore fallet, kunna, der de med en kontrollörsbefattning

förenade göromål genom rörelsens utveckling i synnerlig grad

ökats, uppflytta befattningens innehafvare i högre lönegrad, och derföre

jemväl förordat hvad styrelsen i förevarande afseende hemstält, har i

fråga härom slutligen anmärkt, att antalet kontrollörer genom ett bifall

till förslaget komme att utgöra i l:a lönegraden 7, i 2:a lönegraden 14

och i 3:e lönegraden 15, hvilket, då aflöningen för kontrollör i l:a lönegraden

utgjorde 3,600 kronor och för kontrollör i 3:e lönegraden 2,400

kronor, skulle medföra eu ökning i utgifter å aflöningsanslaget af 3,600

kronor.

I fråga om de föreslagna nya postexpeditörsbefattningarna har departementschefen

erinrat, bland annat, att, sedan Riksdagen medgifvit

uppförande i postverkets stater från och med år 1888 af tjugu nya

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

postexpeditörstjenster, tio af hvardera lönegraden, antalet dylika befattningar

numera utgjorde 110 i hvardera graden. Denna ökning hade

emellertid icke kunnat minska antalet af de vid fasta postanstalter och

postkupéexpeditioner anstälda extra biträden. Med förmälan att, när

vid en postanstalt rörelsen så ökats, att föreståndaren vore i behof af

biträde, som ansåges böra af postmedel godtgöras, föreståndaren gemenligen

erhölle ett s. k. dispositionsanslag att använda till ett af honom

antaget biträdes aflönande, men att, då biträdets göromål erhållit den

vigt och omfattning, i följd af ytterligare stegrad rörelse vid postanstalten,

att de närmast sammanfölle med de göromål, som plägade åt

postexpeditör anförtros, det af postförvaltaren antagna biträdet utbyttes

mot ett af generalpoststyrelsen anstäldt och vid postanstalten i fråga

placeradt extra biträde mot arfvode till något förhöjdt belopp, hade

generalpoststyrelsen nemligen tillkännagifvit, att antalet extra biträden

med arfvoden af postmedel, som år 1885 utgjorde 500, år 1888 ökats

till 558, deraf 367 antagna af styrelsen och 191 af vederbörande postförvaltare,

samt år 1889 uppgått till 569, deraf 401 antagna af styrelsen

och 168 af postförvaltarne. Den inträdda ökningen i antalet af de utaf

styrelsen antagna extra biträden visade, i hvilken ökad omfattning göromål

af större vigt redan under nästlidet år behöft åt extra biträden

anförtros; och med den stegring, posttrafiken toge, kornme, enligt styrelsens

mening, en ytterligare ökning under år 1890 af extra biträdenas

antal att varda oundviklig.

Med afseende på angelägenheten ur postverkets synpunkt deraf, att

icke vid postanstalterna och i postkupéerna eu alltför stor del af arbetet

skulle vara lemnad i händerna • på extra biträden, hade generalpoststyrelsen

derför funnit sig manad att åter föreslå eu tillökning i de

ordinarie postexpeditörernes antal, hvilken tillökning styrelsen dock af

anförda skäl ansett böra afse endast hvad till afhjelpande af det mest

trängande behofvet vore erforderligt och förty böra inskränkas till trettio

tjenster, femton af hvardera lönegraden.

Den sålunda föreslagna förändringen, hvilken syntes departementschefen

böra vinna godkännande, skulle komma att med 51,000 kronor

öka anslagen å aflöningsstaten, men tillökningen i utgift för postverket

blefve dock icke i verkligheten så stor, enär, hvad anginge de vid postkupéexpeditionerna

anstälde postexpeditörer, traktamente till ordinarie

sådan utginge med väsentligen lägre belopp än det, som extra biträde

vid dylik tjenstgöring egde uppbära.

Beträffande den ifrågasatta ökningen i anslaget till ålderstillägg inhemtas

af statsrådsprotokollet, att denna ökning, som inalles utgör

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

41,900 kronor, endast till en mindre del, eller 1,900 kronor, betingas

af tillämpningen under år 1891 af hittills gällande grunder i fråga om

ålderstilläggs åtnjutande, medan densamma åter till ojemförligt större

delen, eller 40,000 kronor, föranledts af ett framstäldt förslag om beredande

af förhöjda ålderstillägg åt föreståndarne för 5:e och 6:e klassernas

postkontor samt postexpeditörerne. I detta senare afseende har

departementschefen erinrat, hurusom Kongl. Maj:t i den till 1886 års

Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

beträffande aflöningsvilkoren för postanstalternas ordinarie personal föreslagit,

bland annat,

att postdirektören i Malmö samt föreståndarne för 2:a, 3:e och 4:e

klassernas postkontor äfvensom kontrollörerne af olika lönegrader måtte

berättigas att undfå ålderstillägg med 500 kronor efter fem och 1,000

kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring;

samt att föreståndarne för 5:e och 6:e klassernas postkontor och

postexpeditörerne måtte dels erhålla tillskott i aflöningen å stat till

belopp af 400 kronor för postexpeditörerne af 2:a lönegraden och 200

kronor för de öfrige, dels tillerkännas förhöjda ålderstillägg att utgå

med 400 kronor efter fem och 800 kronor efter tio års likaledes väl

vitsordad tjenstgöring;

med iakttagande att de nämnde tjenstemännen, i hvad anginge de

föreslagna ålderstilläggen, hänfördes till två särskilda grupper, omfattande,

den ena postdirektören i Malmö, föreståndarne för 2:a, 3:e och

4:e klassernas postkontor samt kontrollörerne och den andra föreståndarne

för 5:e och 6:e klassernas postkontor jemte postexpeditörerne,

med rätt för tjensteman inom hvardéra gruppen att, för åtnjutande af

ålderstillägg, räkna sig till godo hela den tid, han innehaft tjenstebefattning

inom samma grupp, oberoende deraf huruvida han derunder

förflyttats från en till annan tjenst.

Riksdagen hade väl funnit behofvet af löneförbättring för ifrågavarande

tjensteman, särskildt de lägre af desse, vara ådagalagdt, men

ansett, med hänsyn till å ena sidan de ingalunda obetydliga inkomster

af uppbördsprovision och i någon mån äfven af sportler, som utginge

till samtliga klasser af posttjenstemän, för hvilka lönereglering begärts,

samt å andra sidan den ogynsainma ekonomiska ställningen i landet,

jemkning i fråga om beloppen böra vidtagas i de af Kongl. Maj:t föreslagna

förhöjningar, i hvilket hänseende en på billighet grundad jemkning

synts Riksdagen kunna åstadkommas på det sätt, att hvad Kongl.

Maj:t äskat i afseende på de två lägsta postförvaltareklasserna och postexpeditörerne

bifölles, så vidt anginge höjningen i den ursprungliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

afiöningen, utan att någon ökning egde rum i desse tjensteman ålderstillägg;.

att vidare 4:e klassens postförvaltare, i stället för de begärda

förhöjningarna i ålderstillägg, erhölle tillökning i ursprungliga afiöningen

med 200 kronor, samt 2:a och 3:e klassernas postförvaltare jemte kontrollörerne

tillädes endast ett enda ålderstillägg å 400 kronor efter tio

år, hvaremot någon aflöningsförhöjning icke borde ega rum för postförvaltare

af 1 :a klassen, dit postdirektören i Malmö räknades.

Vidare har departementschefen meddelat, att generalpoststyrelsen

af anförda skäl ansett sig icke för närvarande böra framlägga något

förslag om löneförbättring för de till den första af förenämnda båda

grupper hörande tjensteman eller föreståndarne för 2:a, 3:e och 4:e

klassernas postkontor och kontrollörerne, hvaremot styrelsen förmält

sig icke kunna finna annat, än att de mest talande skäl förefunnes för

att så snart som möjligt bereda åtminstone någon löneförbättring åt

dem, som tillhörde den andra nyssnämnda gruppen och utgjorde postverkets

svagast aflönade tjensteman, nemligen föreståndarne för 5:e och

6:e klassernas postkontor samt postexpeditörerne.

Dessas aflöning utgjorde nu för:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

föreståndare för 5:e klassens postkontor .. ..

1,500

500

2,000

föreståndare för 6:e klassens postkontor...

1,350

450

1,800

postexpeditörer i l:a lönegraden .......

1,350

450

1,800

postexpeditörer i 2:a lönegraden .........

1,200

400

1,600

och kunde för samtlige desse tjensteman afiöningen höjas efter fem

år med 300 kronor och efter tio år med ytterligare 300 kronor.

Postförvaltarne och de postexpeditörer, till ett antal af 141, som

vore placerade vid fasta postanstalter, åtnjöte tillika uppbördsprovision,

hvilken under år 1888 utgjort i medeltal:

för postförvaltare i 5:e klassen ................................................ kronor 759: —

» t » i 6:e » » 558: —

och för sistnämnde 141 postexpeditörer .............................. » 337; —

lHh. till Riksd. Prot. 1890. 4 Samt. 1 Afd. S Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

Inkomsten af sportler för de nu ifrågavarande båda klasserna af

postkontorsföreståndare både i medeltal under år 1888 uppgått

vid postkontor af 5:e klassen till .......................................... kronor 235: —

samt vid postkontor af 6:e klassen till............................... » 118:

Postexpeditörer å fasta postanstalter åtnjöte ingen annan sportelinkomst

ån den obetydliga, som tillfölle dem från postsparbanken och

hvilken under år 1888 uppgått för dem i medeltal till 2 kronor.

De postexpeditörer, som tjenstgjorde i jernvägspostkupéexpedition,

hvilkas antal vid 1888 års utgång uppgått till 79, hade utöfver lön och

tjenstgöringspenningar — samt ålderstillägg för de dertill berättigade - ingen annan inkomst af postmedel än traktamente för tjenstgöringen i

postkupé, hvilket traktamente dock rätteligen icke vore att betrakta

såsom inkomst, utan vore afsedt att endast utgöra ersättning för de

ökade utgifter, som föranleddes af vistelsen på resande fot.

Otillräckligheten af dessa löneförmåner vore enligt generalpoststyrelsens

mening uppenbar, och det vore ej heller obekant, hurusom

under senare tiden bland de nu ifrågavarande tjenstemännen, helst hos

dem, som egde familj, en allt allmännare klagan försports öfver den

ytterliga svårigheten för dem att kunna existera på de inkomster, tjensten

lemnade. Och med den starka ökning, som egde rum i postgöromålen,

blefve det för de fleste af dem ytterligt svårt att, äfven om sådant

stode till buds, kunna i någon om ock ringa mån genom arbete

utom posttjensten söka förbättra sina inkomster, likasom det ock icke

kunde vara annat än i postverkets eget intresse, att den, hos hvilken

påpasslighet, ordning, uthållighet och redbarhet i så hög grad påfordrades

som hos en posttjensteman, aflönades så, att hans bekymmer för

egen bergning icke måtte blifva alltför tryckande. Styrelsen hade derföre

ansett sig böra i förslaget till stat för år 1891 upptaga det redan

år 1886 af Kongl. Maj:t till Riksdagen framstälda förslaget, att de åt

föreståndarne för 5:e och 6:e klassernas postkontor samt postexpeditörerne

utgående ålderstillägg af 300 kronor efter fem och 600 kronor

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring måtte höjas till resp. 400 och

800 kronor.

Löneförbättringen skulle således inskränkas till ett årligt belopp af

100 resp. 200 kronor, och denna ökning skulle icke inträda, förr än

tjenstemännen inom gruppen uppnått fem, resp. tio års väl vitsordad

tjenstgöringstid. Genom bifall härtill skulle anslaget till ålderstillägg

för år 1891 komma att ökas med 40,000 kronor.

För egen del har departementschefen i fråga om denna generalpost
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

styrelsens framställning yttrat, att det vore så väl kändt, att en löneförbättring

för postverkets tjensteman, i all synnerhet för de lägst aflönade,

vore af ett verkligt och trängande behof påkallad, att departementschefen

icke hade af nöden att lägga ytterligare skäl till dem, som

generalpoststyrelsen anfört till stöd för sitt förslag. Departementschefen

tilläte sig endast erinra, att för den föreslagna åtgärden, som afsåge

det fullständiga genomförandet, hvad den lägre gruppen af posttjenstemän

beträffade, af det löneregleringsförslag, som till 1886 års Riksdag

aflåtits, icke mötte något hinder ur synpunkten af postverkets ekonomiska

ställning, då denna fastmera vore sådan, att, under förutsättning

att generalpoststyrelsens statsanslag vunne hufvudsakligt godkännande,

ett öfverskott af postmedlen till belopp af omkring 330,000 kronor, eller

omkring 180,000 kronor mer än för innevarande år vore beräknadt, kunde

öfverlåtas till disposition för statsverkets allmänna behof.

Hvad de äskade understöden för postföraren Erik Jonas Åkerbergs

enka och minderårige son beträffar, inhemtas af statsrådsprotokollet, att

Åkerberg, hvilken genom kontrakt af den 19 november 1881 varit af

generalpoststyrelsen antagen till postförare å luden Liden—Anundgård,

under postföring å nämnda linie den 27 september 1888 blifvit öfverfallen

och så misshandlad, att han påföljande dag aflidit, efterlemnande

enka och en minderårig son i beliöfvande omständigheter; samt att vid

ransakningen blifvit upplyst, att Åkerberg icke gifvit någon anledning

till öfvervåldet, utan att detta föröfvats i syfte att åtkomma de

till posten anförtrodda värdeförsändelser, som Åkerberg vid tillfället

medfört.

Slutligen får utskottet meddela, att generalpoststyrelsen i fråga om

den föreslagna förhöjningen med 40,000 kronor uti anslaget till förhyrande

af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande

af utgifterna för posthusens underhåll m. m., särskildt erinrat, att i samma

mån postverket mera anlitades af allmänheten, växte äfven anspråken å

postkontorslokalernas lämplighet för sitt ändamål i afseende å utrymme

och central belägenhet, äfvensom att de under senare åren timade eldsvådor

och deraf förorsakade förluster för postverket gjorde det angeläget

att söka åtminstone för de större postkontoren, der så icke redan

skett, bereda med kassahvalf försedd lokal i stenhusbyggnad.

På grund af hvad nu blifvit meddeladt och hvad till statsrådsprotokollet

i ämnet blifvit i öfrigt anfördt, anser sig utskottet böra förorda

bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning. Beträffande

den äskade förhöjningen under anslaget till förhyrande af de för postverket

erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

posthusens underhåll in. m. får utskottet emellertid, då frågan om postoch

telegrafverkens sammanslagning antagligen under den närmaste framtiden

torde förekomma till afgörande, framhålla angelägenheten deraf,

att vid förhyrandet af nya lokaler för postverkets behof samt vid ändringar

uti inredningen af redan befintliga lokaler några sådana anordningar

icke vidtagas, som kunna försvåra eller fördröja genomförandet

af en dylik sammanslagning, derest den varder beslutad.

Utskottet hemställer,

a) att Riksdagen må, med godkännande af de af

Kongl. Maj:t föreslagna och i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 11 januari 1890 omförmälda ändringar

i postverkets nedannämnda stater för år 1891,

för samma år höja

afiöningsstaten med......................... kronor 111,300: —

omkostnadsstaten med..................... » 205,000: —

afkortningar och restitutioner m.

m. med........................................... » 12,360: —

b) att Riksdagen m0å bevilja årliga understöd till

postföraren Erik Jonas Åkerbergs enka Catharina Christina

Olsdotter å 200 kronor, att, utgå så länge hon

lefver ogift, och till makarne Åkerbergs minderårige

son Johan Julius å 50 kronor, att utgå till dess han

uppnått eu ålder af femton år, med rätt för dem att

uppbära berörda understöd från och med innevarande

år, samt för beredande af dessa understöd äfvensom

de af Kongl. Maj:t beviljade nya pensioner å postverkets

stat bestämma anslaget till pensionsstaten, nu

80,840 kronor, för år 1891 till 85,540 kronor; samt

c) att Riksdagen, vid bifall till hvad i mom. a)

och b) föreslagits och med beräknande af postverkets

stater för år 1891 till följande belopp, nemligen:

afiöningsstaten ..........

....................... kronor 2,767,200: —

öfvergångsstaten.......

..................... » 7,400: —

indragningsstaten ....

....................... » 5,080: —

pensionsstaten ..........

...................... » 85,540: —

Transport kronor 2,865,220: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

Transport kronor 2,865,220: —

omkostnadsstaten .......................... » 4,048,500: —

oförutsedda utgifter ..................... » 90,000: —

afkortningar och restitutioner

m. m. ................. »_48,280: —

tillsammans kronor 7,052,000: —

må bestämma postverkets anslag, förslagsbevis beräknadt,

till 7,052,000 kronor att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

2:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Riks-Ang. anslag till

dagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden^ei"''a^erto''

den 11 januari 1890 omförmälda ändringar i telegrafverkets stater, under -J

Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar,

som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte såsom reservationsanslag,

att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1891

anvisa enahanda belopp, 1,350,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som

kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Kongl. Maj:t användas för

telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets

stater för år 1891 komma att utvisa följande summor:

aflöningsstaten.....................

öfvergångsaflöningsstaten

pensions- och understödsstaten........

underhållsstaten

........................... kronor

935,200: —

))

8,720: —

............................ ))

96,580: —

»

284,800: —

tillsammans kronor

1,325,300: —

För innevarande år hafva samma staters summor bestämts sålunda:

aflöningsstaten..................................................................... kronor

öfvergångsaflöningsstaten................................................. »

pensions- och understödsstaten...................................... »

underhållsstaten............................ »

899,400

8,720

92,080

259,800

Summa kronor 1,260,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Slutsumman af de för 1891 föreslagna staterna öfverstiger således

slutsumman af de för innevarande år faststälda med tillhopa 65,800

kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 18—22) lemnas en närmare redogörelse

för Kongl. Maj:ts förevarande framställning; och får utskottet hufvudsakligen

dit hänvisa samt här endast meddela en öfversigt öfver de ändringar,

som för år 1891 ifrågasatts uti telegrafverkets stater.

A. Aflöningsstaten.

De föreslagna ändringarna i denna stat utvisa, att minskning i densamma

skulle ske derigenom, att två assistenttjenster, hvardera med

1,600 kronor i aflöning, skulle indragas, men att å andra sidan ökning

skulle ega rum dels genom uppförande i staten af tio nya telegrafisttjenster,

hvardera med 900 kronors aflöning, dels genom höjning af förslagsanslaget

till arfvoden för extra biträden och vikariat vid stationerna,

från det belopp af 70,000 kronor, hvarmed detsamma blifvit i senast

faststälda stat upptaget, till 80,000 kronor, dels ock genom höjning af

förslagsanslaget till arfvoden åt telegrambärare och uppassare vid stationerna

från dess nuvarande belopp, 70,000 kronor, till 90,000 kronor.

En ökning i statens slutsumma skulle sålunda uppstå med 35,800 kronor.

B. Pensions- och understödsstaterna,

I denna stat föreslår Kongl. Maj:t allenast den ändring, att, då telegrafverkets

inkomster, i innevarande års stat upptagna till 1,260,000

kronor, blifvit för år 1891 beräknade till 1,350,000 kronor, statsbidraget

till telegrafverkets pensionsinrättning, hvilket skall motsvara fem procent

af telegrafverkets portoinkomst, måtte från det i staten nu upptagna beloppet,

63,000 kronor, ökas med 4,500 kronor eller till 67,500 kronor.

C. TJnderhållsstaten.

Enär kostnaden för telegrafliniernas underhåll under femårsperioden

1884—1888 i medeltal årligen utgjort närmare 106,000 kronor, har Kongl.

Maj:t föreslagit, att förslagsanslaget till telegrafliniernas öfvervakande,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

besigtning och underhåll, hvilket under derå år till och med år 1882

upptagits med 100,000 kronor men från och med år 1883 blifvit nedsatt

till sitt nuvarande belopp, 75,000 kronor, måtte höjas till dess förra

belopp 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning till

någon utskottets erinran, och får utskottet för den skull, under förutsättning

att inkomsttiteln »telegrafmedel» varder af Riksdagen beräknad

till det af Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna beloppet, 1,350,000

kronor, hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 11 januari 1890

omförmälda ändringar i telegrafverkets stater, under

Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

må såsom reservationsanslag, att utgå direkt

af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1891 anvisa

1,350,000 kronor samt tillika medgifva, att det öfverskott,

som kan å telegrafinkomsterna uppstå, må af

Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Tullverket.

3:o) Beträffande tullverket har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,^, anslag till

med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden tulherktiden

11 januari 1890 föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte [3-J

bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,560,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt

af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater

för år 1891 enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att sluta å följande

belopp:

aflöningsstaten...................................

.................................. kronor

1,812,600: —

öfvergångsaflöningsstaten ...............

))

28,370: —

ålderstilläggsstaten ...........................

»

220,000: —

indragningsstaten...........................

))

28,660: —

Transport kronor

2,089,630: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kronor 2,089,630: —

pensionsstaten för afskeclade tjensteman och be
-

tjente................................................................................. » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten ................................................................. » 211,570: —

Summa kronor 2,560,000: —

För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:

aflöningsstaten........................................................................ kronor 1,778,300: —

öfvergångsaflöningsstaten................................................. » 28,970: —

ålderstilläggsstaten.............................................................. » 220,000: —

indragningsstaten................................................................. » 35,420: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente.

.............................................................................. » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn........ » 31,800: —

omkostnadsstaten.................................................................. » 211,510: —

Summa kronor 2,533,000: —

Slutsumman af de för år 1891 föreslagna staterna öfverstiger således

slutsumman af de för innevarande år faststälda med 27,000 kronor.

Utskottet, som beträffande de omständigheter, hvilka föranledt de

af Kongl. Maj:t nu föreslagna förändringarna i staterna, i öfrigt tillåter

sig hänvisa till den redogörelse derför, som lemnats på sid. 22—28 i

statsrådsprotokollet, vill här endast beträffande den föreslagna höjningen

af 34,300 kronor i aflöningsstaten meddela följande.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, skulle sistnämnda

stat komma att ökas med aflöningsbeloppen för

en tullförvaltare i Upsala........................................................ kronor 3,500: —

två kontrollörer............................................................................. » 6,000: —

fyra kammarskrifvare .................................................................. » 8,000: —

en uppsyningsman ....................................................................... » 1,500: —

tolf vaktmästare med hvardera 1,200 kronors aflöning... » 14,400: —

en vaktmästare med 900 kronors aflöning........................... » 900: —

Förutom först upptagna belopp, 3,500 kronor, till aflöning åt en

tullförvaltare, skulle jemväl sist angifna belopp, 900 kronor till aflöning

åt en vaktmästare, användas till bestridande af tullförvaltning i Upsala;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1?

och har departementschefen anmärkt, att anställandet af tullpersonal i

denna stad vore en oundviklig följd af den staden den 25 februari 1887

medgifna stapelrätt.

Med öfriga aflöningsbelopp afses åter att bereda ökning af tullpersonalen

i Stockholm och Göteborg, hvilken ökning, enligt hvad

departementschefen meddelat, ansetts behöflig hufvudsakligen på grund

af de anordningar, som å dessa rikets tvenne förnämsta handelsplatser

dels redan vidtagits, dels inom den närmaste framtiden komrne att vidtagas

för beredande af skyndsammare expedition och ökadt utrymme

vid tullbehandlingen af inkommande varor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning till

någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln »tullverket»

äskat och föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Skogsväsendet.

4:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riks-"4”?- anslag till

dagen — jemte medgifvande att, utöfver de i gällande lönestat för^JT-T^''

skogsstaten uppförda ålderstillägg för jägmästare å 500 kronor hvartdera,

att utgå det ena efter fem och det andra efter tio års väl vitsordad

tjenstgöring, måtte i samma stat för bemälde tjensteman uppföras

ett tredje ålderstillägg likaledes å 500 kronor, att utgå efter femton års

så beskaffad tjenstgöring och under enahanda vilkor i öfrigt, som för

åtnjutande af de redan medgifna ålderstilläggen vore bestämda — måtte

höja förslagsanslaget till ålderstillägg åt skogsstaten med 24,400 kronor

till 84,400 kronor, samt

att Riksdagen måtte höja reservationsanslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet med 15,000

kronor till 401,992 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten.............................................. kr. 447,208: —

» statens skogsskolor................................. » 24,500: — pr. 471,708:

Transport kr. 471,708: —

3

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten

Transport kr. 471,708: —

................... » 84,400: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet......................................... kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervisningea ............ » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

................................................. » 401,992: — » 431,892: —-

Summa kr. 988,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet skulle

ökas med 39,400 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 11 januari 1890 inhemtas, att departementschefen vid

ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, att enligt den till och

med utgången af nästlidet år gällande lönestat. för skogsstaten aflöningen

för jägmästarne varit bestämd till 1,500 kronor med tillägg efter 10 år

af 500 kronor, efter 15 år af ytterligare 500 kronor och efter 20 år af

nya 500 kronor, af hvilka aflöningsförmåner tre fjerdedelar utgjort lön

och en fjerdedel tjenstgöringspenningar.

I det af Kongl. Maj:t för nästlidet års Riksdag framlagda förslag

till lönereglering för skogsstaten hade åter aflöningen för jägmästarne

varit upptagen till lägst 2,500 kronor, deraf 1,500 kronor i lön och 1,000

kronor i tjenstgöringspenningar, hvartill skolat komma tre ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, att uppbäras, det första efter 5 års, det andra

efter 10 års och det tredje efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring, af

hvilka ålderstillägg tre fjerdedelar skolat hänföras till lönen och en

fjerdedel anses såsom tjenstgöringspenningar. Då emellertid af de påfallande

olikheter, som med hänsyn till tjenstgöringsområdets utsträckning,

kommunikationer, klimat och lefnadsomkostnader egde rum mellan,

å ena sidan, reviren i de sex norra länen och särskildt de nordligare

bland dessa samt, å den andra, reviren i det öfriga landet, äfvensom

af den betydande minskning i inkomst, som den bland förutsättningarna

för löneregleringen ingående indragningen till statsverket af utsyningsafgifterna

i Kopparbergs och de norrländska länen komrne att medföra

för revirförvaltare i dessa orter, uppgående i vissa fall till 2,000 kronor

och derutöfver för år, betingats, att aflöningen för jägmästarne i de sex

norra länen i allmänhet bestämdes något högre än för de öfriga och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

äfven att gradationer vidtoges i de förres aflöning, lämpade efter olika

ortförhållanden, hade föreslagits, att tjenstgöringspenningarne, afsedda

att för samtliga reviren i södra och mellersta delarne af landet, ett

revir i Kopparbergs och två revir i Gefleborgs län, eller tillsammans

41 revir, utgå med 1,000 kronor årligen, skulle, hvad anginge öfriga

revir, bestämmas för 10 revir till 1,200 kronor, för 13 revir till 1,400

kronor och för 10 revir till 1,600 kronor.

I förslaget hade vidare ingått, att af de befintliga 85 jägmästarebefattningarna

11 skulle indragas och deraf följande reglering af reviren

ega rum samt att flertalet af de jägmästarne tillkommande extra ersättningar

— och deribland alla af afsevärd betydenhet — skulle upphöra

att utgå eller, der de utgjordes af enskilde, indragas till statsverket.

Vid pröfning af det omförmälda regleringsförslaget hade Riksdagen

emellertid ansett eu nedsättning böra ske i de för jägmästarne föreslagna

aflöningarna, hvilken nedsättning synts Riksdagen lämpligen kunna

ega rum i ålderstilläggen. I öfverensstämmelse härmed hade tillagts

jägmästarne allenast två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, hvilka

skulle inträda, det första efter 5 år och det andra efter ytterligare 5 år.

Departementschefen har vidare meddelat, att domänstyrelsen uti dess

skrifvelse angående anslagsbehofvet för skogsväsendet år 1891 anfört,

att verkan af de utaf Riksdagen vidtagna ändringarna i den af Kongl.

Maj:t föreslagna nya lönestaten blifvit vida större, än vid första betraktandet

skulle kunnat antagas. Äfven om aflöningen, enligt den af Riksdagen

beslutade nya staten, för yngre jägmästare i sådana revir, der de

extra ersättningarna förut uppgått till endast mindre belopp, innebure

en skälig förbättring af deras vilkor, kunde flertalet af jägmästarne ej

sägas komma i åtnjutande af någon afsevärd löneförbättring. Af ordinarie

i tjenst varande jägmästare hade också ej färre än 18 förklarat

sig önska qvarstå på gammal stat. De fleste bland desse, eller 15, voro

stationerade i landets södra och mellersta delar, men häraf kunde ej

slutas, att den nya staten stälde sig förmånligare för de norrländske

jägmästarne, hvilka — för att undgå den ofördelaktiga ställning, som

måste uppstå derigenom att utsyningsersättningarna, af hvilka hemtats

väsentligt bidrag för utkomsten, äfven vid qvarståendet å gammal stat

komme att utan afsevärdt vederlag åt tjenstemännen till statsverket indragas

-—- så att säga tvungits att ingå på den nya staten, ehuru aflöningen

enligt denna, efter det tredje ålderstilläggets borttagande, för

dem stälde sig ofördelaktigare än gamla statens med inberäkning af utsyningsersättningarna.

Domänstyrelsen hade vidare påpekat, att ehuru visserligen de miss
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

förhållanden, som uppkommit derigenom att åtskilliga jägmästare förklarat

sig önska qvarstå på gammal stat, efter all sannolikhet för att

undvika att vid viss ålder nödgas taga afsked mot nuvarande låga pension

och att underkasta sig indragning eller ny uppskattning af innehafvande

boställen, efter hand upphörde, skulle dock allt framgent, i

den män jägmästarne uppnådde högre ålder, äfven med afseende å dem

olägenheterna af en otillräcklig såväl aflöning som pension framträda.

Såsom en naturlig följd af de väsentligt ökade göromålen vore nemligen

för corpsens tjensteduglighet af stor betydelse, att de äldre jägmästarne

ej genom otillräcklig aflöning sattes i den ställning, att möjlighet för

dem saknades att genom aflönadt tjenstebiträde handlägga mera ansträngande

förrättningar eller genom en allt för låg pension vid afskedstagandet

tvingades att, trots inträffad sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd,

som, enligt Riksdagens beslut, kunde berättiga till pension vid

fylda 60 lefnadsår, qvarstå ända till den ålder, 65 år, då de enligt löneregleringen

nödgades afgå. Domänstyrelsen hade derföre ansett sig

pligtig fästa Kongl Maj:ts uppmärksamhet derpå, att de fördelar för

statsskogshushållningen, som förväntas kunna vinnas af skogsstatens omorganisation,

ej till fullo kunde uppnås med eu otillräckligt aflönad och

mindre tjensteduglig personal, och hade förty hemstält, att Kongl. Maj:t

måtte för innevarande års Riksdag framlägga förslag, att åt jägmästare

måtte beviljas ytterligare ett ålderstillägg af 500 kronor att under de

vilkor i öfrigt, som för ålderstilläggens åtnjutande blifvit bestämda, tillgodokomma

jägmästare efter intjenta femton år.

Efter att vidare hafva anmält, att enahanda framställning blifvit

gjord uti sex särskilda, till Kongl. Maj:t inkomna petitioner från 29 revirförvaltare

inom Dalarne och Norrland, har departementschefen på sid.

32—36 i statsrådsprotokollet redogjort för de omständigheter och skäl,

som förmådde honom att hos Kongl. Maj:t förorda ifrågavarande framställningar.

Beträffande departementschefens yttrande i denna del tillåter

sig utskottet hänvisa till berörda protokoll och vill här endast meddela,

att departementschefen anmärkt, att i följd af vederbörande revirförvaltares

vägran att ingå på den nya staten den förändrade reglering

af reviren, som ingått såsom en väsentlig del i det för senaste Riksdag

framlagda förslaget till ny organisation af skogsstaten, endast i mycket

ofullständig mån kunnat bringas till genomförande, i det att derigenom

afsedd indragning af 7 och reglering af 15 revir förhindrats.

Departementschefen har slutligen anfört, att sedan fråga uppstått

derom, huruvida ej de betydliga, å kronoparkerna i de norra länen befintliga,

nu värdelösa myrarne borde kunna för jemförelsevis ringa kost
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats ut,''kottets Utlåtande N:o 8.

21

nåd afdikas och torrläggas samt derigenom efter hand göras tjenlig^ till

skogsbörd, domänstyrelsen, som ansett dessa arbeten icke böra till en

början gifvas större utsträckning, än att för år 1891 ett belopp af omkring

15,000 kronor blefve tillfyllest för kostnadernas bestridande, föreslagit,

att reservationsanslaget till kr ono sko g ar nes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet måtte från sitt nuvarande belopp,

386,992 kronor, med nyssnämnda summa höjas till 401,992 kronor, samt

att, då denna framställning afsåge befordrandet af åtgärder, som, i den

mån desamma kunde i någon större omfattning genomföras, vore egnade

att i en framtid i väsentlig mån höja afkastningen af kronans skogar i

Norrland, departementschefen ansåge sig böra till bifall förorda densamma.

Beträffande Kongl. Maj:ts förslag om beredande af ett tredje ålderstillägg

åt jäginästarne, får utskottet erinra, att utskottet vid senaste

Riksdag, efter sorgfällig granskning af den då föreslagna nya lönestaten

för skogsstaten, uti afgifvet utlåtande yttrade, att utskottet funnit de i

berörda lönestat upptagna aflöningar i allmänhet motsvara hvad billigheten

kräfde, men i fråga om jäginästarne trott sig finna, att för dem

ifrågasatts högre löneförmåner än hvad, med hänsjm till dessa tjenstemäns

verksamhet och lefnadsförhållanden i öfrigt, kunde anses skäligt,

hvarför enligt utskottets förmenande en nedsättning borde ske i de för

jägmästare föreslagna aflöningarna, hvilken nedsättning syntes utskottet

lämpligen kunna ega rum å ålderstilläggen, sålunda, att jägmästare finge

rött att åtnjuta allenast två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor.

Denna utskottets uppfattning godkändes af båda kamrarne.

Vid sådant förhållande måste uppenbarligen mycket tungt vägande

skäl anföras för att utskottet skulle kunna tilltro sig att föreslå Riksdagen

att nu frångå sitt förlidet år fattade beslut i fråga om jägmästarnas

löneförmåner, men sådana skäl hafva, enligt utskottets förmenande,

icke andragits. Särskild! synes den omständighet, som, enligt

hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, i väsentlig mån torde hafva

föranledt framläggandet af det förevarande förslaget, eller att, i följd af

vissa jägmästares vägran att ingå på den nya lönestaten, genomförandet

af den tillämnade regleringen af reviren skulle komma att någon tid fördröjas,

icke kunna tillmätas den afgörande betydelse, att Riksdagen af hänsyn

till densamma skulle se sig föranlåten att bevilja medel till beredande åt

jägmästarecorpsen af en löneförbättring, hvars behöflighet Riksdagen förlidet

år underkänt. Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka Riksdagen

att godkänna Kongl. Maj:ts framställning i denna del.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i reservationsanslaget

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

synes utskottet deremot vara af omständigheterna påkallad och

förty böra af Riksdagen beviljas.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen — med afslag å Kongl. Maj:ts förslag,

att utöfver de i gällande lönestat för skogsstaten

uppförda ålderstillägg för jägmästare å 500 kronor

hvartdera, att utgå det enafefterjfem och det/andra

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, måtte i samma

stat för bemälde tjensteman uppföras ett[tredje älderstillägg

likaledes å 500 kronor, att utgå efter femton

års så beskaffad tjenstgöring och under enahanda vilkor

i öfrigt, som för åtnjutande af de redan medgifna

ålderstilläggen vore bestämda — må fastställa förslagsanslaget

till ålderstillägg åt skogsstaten att utgå med

oförändradt belopp, 60,000 kronor; samt

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

kronoskogarnes förvaltning ochfbefrämjande af skogsväsendet

i allmänhet med 15,000 kronor till 401,992

kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten .................. kr. 447,208: —

» statens skogsskolor........ » 24,500:— 471,708/—

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten..................... 60,000: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet ............... kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervis
ningen

.......................... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvalt
ning

och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

........................ » 401,992:— 431,892:_

Summa kronor 963,600: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

23

Städers friheter.

5:o) Kong], Maj:t har föreslagit Riksdagen, att ersättning till vederbörande

städer för indragna eller afskrida rånte- och kronotiondeanslag

måtte med 5,093 kronor 59 öre få från den under rubriken städers friheter

i innevarande års riksstat med 21,550 kronor förslagsvis uppförda

anvisning i kontant till städerna årligen utgå, dock med iakttagande

dels beträffande ersättningarna till städerna Vexiö och Köping af de jemkningar,

som kunde ifrågakomma, sedan dessa anslags rätta belopp blifvit

slutligen bestämda, dels och, i fråga om ersättningen till Skanör, att nuvarande

borgmästaren derstädes icke tillskyndades minskning i de honom

genom fullmagt tillförsäkrade löneförmåner; samt att det under samma

rubrik förekommande anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar», 5,234 kronor, måtte ur riksstaten uteslutas.

I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »städers friheter» komma

att minskas med nyssnämnda belopp, 5,234 kronor, från 26,790 kronor

till 21,556 kronor.

Med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 38—44) rörande

denna framställning finnes anfördt, hemställer utskottet,

att, hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln »städers

friheter» föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln

har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Utskottet får hos Riksdagen hemställa,

att samtliga, här ofvan icke särskildt omförmälda,

i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag å sjunde

hufvudtiteln må i riksstaten för år 1891 uppföras till

oförändrade belopp.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva nedannämnda

framställningar blifvit gjorda; och får utskottet härmed öfvergå

till afgifvande af yttrande öfver berörda framställningar.

Ang. städers

friheter.

[5.]

Ang. Öfriga

ordinarie

anslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Arfvode för eu byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

Ang.anslagm 7:0) Med anledning af Kong]. Makts derom giorda framställning och

byråassistent dunder åberopande af hvad i ämnet finnes anfördt till statsrådsprotofinansdeparte-^WQ^

45-4g) får utskottet hemställa,

mentets bankbyrå.

[0.] att Riksdagen må till beredande af arfvode för en

byråassistent ä finansdepartementets bankbyrå på extra

stat för år 1891 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

insättning9för 8:o) Enligt hvad statskontoret hos Kong!. Maj:t anmält, har stats
af

statskon- kontoret förskottsvis bestridt följande till sjunde hufvudtiteln hänförliga

t0lförsiotida utgifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning, nemligen:

[7.]

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kart
läggning

af åtskilliga kronans domäner........................ Kr. 12,587: lo

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen............................................................ » 600: —

» ersättning till vissa kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord .......................................... » 12,155: 25

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar belöpande

kostnad för deltagande under år 1888 i Hjel
marens

och Qvisinarens sänkning....................................... » 7,862: 77

)> godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenafledningsföretag .............. » 15,227: 65

» ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen ... » 227,543: 24

» godtgörande af skifteskostnad, belöpande å indragna

löjtnantsbostället Broby Klostergården i Jönköpings

län .......................................... » 599: 57

)> ersättning för mistad ståndskog till egaren af hemmanet

Safveryd n:o 1 i Kalmar län ........................... » 2,500: —

» ersättning för nyodlingar m. in. till arrendatorn af

indragna kornettbostället Ederna n:o 1 i Kristianstads

län.................................................................................... » 10,520: 62

Transport Kr. 289,596: 23

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8. 25

Transport Kr. 289,596: 23

ill gäldande af prestlönemedel, belöpande å indragna

militiebostället Sundstorp n:o 1 i Skaraborgs län ... » 192: 29''

)) gäldande af köpeskillingen för en till provisorisk bostad

åt landshöfdingen i Yesterbottens län inköpt

gård i Umeå.......................................................................... » 22,000: —

» reparationer å nyssnämnda gård, 5,804 kronor 28

öre, samt godtgörelse till landshöfdingen A. G.

Wästfelt för den tid efter branden i Umeå den 25

juni 1888, han måst sjelf förse sig med bostad, 500

kronor, tillsammans ........................................................... » 6,304: 28

)) inlösen jemlikt Kongl. Maj:ts dom den 22 juni 1888

af den inom Gefle stads domvärjo belägna jordlägenheten

Joachimsmark ........................................................... » 32,527: 72

eller tillhopa Kr. 350,620: 52.

Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning för ofvan omförmälda,

af statskontoret gjorda förskott, på extra stat

för år 1891 anvisa ett belopp i jemnt krontal af 350,621

kronor.

Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

9:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang. anslag

i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet, raideZ/%-

ver intendents
att

Riksdagen må, för genomförande af öfverinten- embetets nya

dentsembetets nya organisation, å extra stat för år 1891 0r?a"*sa(l0re''

anvisa ett belopp af 500 kronor.

Uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå.

10:o) Till uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå har Kongl .Ang. anslag till

Maj:t äskat ett extra anslag af 193,000 kronor, att utgå under två årfffiäZtihväraf

för år 1891 skulle anvisas ena hälften eller 96,500 kronor. dmshfffffå !

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till stats
Bill.

till Piksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

rådsprotokollet erinrat, att vid den eldsvåda, som den 25 juni 1888

öfvergått större delen af Umeå stad, såväl landshöfdingebostället som

landtstatshuset derstädes nedbrunnit. För beredande af provisorisk bostad

åt landshöfdingen hade, jemlikt kong!, bref den 13 juli samma år, inköpts

gården n:o 171 i nämnda stad för ett pris af 22,000 kronor. Redan

dessförinnan hade länsstyrelsen för eu tid af fyra år för 700 kronor

årligen förhyrt en lägenhet, som ansetts någorlunda passande till embetslokal

för nämnda styrelse, en åtgärd, som jemlikt nyssnämnda kongl.

bref vunnit Kongl. Maj:ts godkännande. För utvidgning af ifrågavarande

tillfälliga embetslokal hade länsstyrelsen sedermera genom kongl. bref

den 25 januari 1889 bemyndigats att för en tid af två år från och med

den 1 sistlidne oktober mot en årlig hyra af 200 kronor förhyra ytterligare

två rum i samma byggning; och hade vidare enligt sistberörda

kongl. bref till lokal åt provinslandtmäterikontoret tills vidare förhyrts

en byggnad å den en half mil från staden belägna gården Hagalund,

för hvilken byggnad erlades en årlig hyra af 100 kronor, hvarjemte i

årlig hyresersättning åt den ene af länsstyrelsens vaktmästare tills vidare

anvisats 150 kronor.

Sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län i skrifvelse

den 24 juli 1888 anhållit, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen

äska anslag för uppförande af nytt landshöfdingeresidens och ny embetslokal

för länsstyrelsen, hade genom remiss den 3 augusti samma år öfverintendentsembetet

anbefalts att i samråd med Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande

uppgöra ritning och kostnadsförslag till ny länsresidensbyggnad

i Umeå.

Till åtlydnad af denna befallning hade öfverintendentsembetet med

skrifvelse den 14 påföljande november öfverlemnat af kostnadsförslag

åtföljda alternativa ritningar till nytt länsresidens, afseende alternativet

n:o I tvä särskilda hufvudbyggnader, den ena för landshöfdingen och

den andra för landstatsembetsverket, och alternativet n:o II en gemensam

byggnad för båda till minskning af byggnads- och underhållskostnaderna.

Enligt det förra alternativet hade kostnaden beräknats till

213,000 kronor och enligt det senare till 193,000 kronor.

I fråga om valet mellan de båda alternativen hade i ett öfver de

upprättade förslagsritningarna till öfverintendentsembetet afgifvet yttrande

Kongl. Maj:ts befallningshafvande af anförda skäl uttalat sig för

alternativet n:o I.

I betraktande af de lägre byggnads- och underhållskostnader, som

föranleddes af residensets förläggande i endast en hufvudbyggnad, och

då byggnaden derigenom äfven kunde gifvas en mera ansenlig prägel,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

hade öfverintendentsembetet deremot förklarat sig anse det af embetet

öfverlemnade alternativförslaget N:o II vara att föredraga.

Att ett nytt länsresidens måste i Umeå uppföras i det nedbrunnas

ställe, vore enligt departementschefens åsigt en gifven sak. För att

emellertid vinna upplysning, huruvida genom förut omförmälda provisoriska

anordningar kunde för länsstyrelsens behof af lokal under den

närmaste tiden anses vara sörjdt på ett så pass tillfredsställande sätt,

att med vidare åtgärder för det nya residensets uppförande kunde anstå

ytterligare någon tid utöfver det år, som redan förflutit efter ritningarnas

upprättande, hade departementschefen anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att meddela, huruvida den till embetslokal förhyrda lägenheten

erbjöde tillräckligt utrymme för länsstyrelsens olika afdelningar

och arkiv, huruvida betryggande kassahvalf förefunnes, samt huruvida

tillfredsställande säkerhet mot eldfara kunnat beredas. Till svar härå

hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat,

att den jemlikt kongl. brefvet den 13 juli 1888 förhyrda lägenheten

bestode af fyra vanliga boningsrum samt ett vindsrum, uti hvilken lokal

plats bereddes, uti det ena rummet, som tillika begagnades såsom sessionsrum,

för landshöfdingen och landssekreteraren; uti det andra för landskamreraren,

länsbokhållaren, två ordinarie landskontorister och en extra

ordinarie landskontorist, för ett kassaskåp, för hyllor för handarkivet och

författningssamlingar samt för ett större skåp till förvarande af rent papper,

kuverter och åtskilliga handlingar; i det tredje för länsnotarie^ som tilllika

vore tillförordnad föredragande för afvittringsärenden, för två ordinarie

landskanslister och tre extra landskanslister öfvensom för flera hyllor

och ett skåp, hvilket sistnämnda upptoge eu hel vägg; i det fjerde för

räntmästaren och en extra ordinarie landskontorist samt för kassaskåp

och tre stora skåp till förvarande af stämpladt papper; och uti vindsrummet

för den ene kanslivaktmästaren;

att af de till utvidgning af embetslokalen jemlikt kongl. brefvet den

*25 januari 1889 förhyrda rum det ena, ursprungligen ett kök, numera

vore upplåtet till embetsrum åt landssekreteraren och det andra, ett vindsrum,

vore afsedt till arbetsrum för tillfälliga biträden samt till förvarande

af en del arkivhandlingar;

att provinslandtmäterikontoret vore inrymdt i en byggnad af trä, belägen,

såsom redan blifvit nämndt, på en half mils afstånd ifrån staden;

att icke något kassahvalf till förvarande af ränteriets kassabehållning

och stämpelförråd funnes;

samt att icke någon tillfredsställande säkerhet mot eldfara i embetslokalen

förefunnes, utan att tvärtom i det afseendet vore så klent bestäldt,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande, N:o 8.

som förhållandet vanligen vore i lins af trä, helst å samma gård, hvarå

den nu till embetslokal i sin helhet förhyrda byggnaden vore uppförd,

funnes ett annat trähus med flera eldstäder och en bagarestuga, hvaruti

husbehofsbakning emellanåt bedrefves, samt den förhyrda byggnaden vore

belägen nära intill andra hus af trä.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst rörande utrymmet i och

beskaffenheten i öfrigt af de provisoriska embetslokalerna ansåge departementschefen

ytterligare uppskof med de i allt fall oundvikliga åtgärderna

för uppförandet af nytt länsresidens vara förenadt med allt för stora olägenheter

och hölle derför före, att framställning i ämnet borde göras till

innevarande Riksdag.

Beträffande frågan huruvida för ändamålet borde uppföras två särskilda

byggnader, den ena afsedd till landshöfdingeresidens och den andra

till landtstatshus, eller endast en byggnad, som i sig skulle inrymma såväl

boställslägenhet för landshöfdingen som embetslokaler för länsstyrelsen, har

departementschefen på sid. 55 i statsrådsprotokollet angifvit de skäl, på

grund hvaraf han ansett sig böra förorda uppförandet af en gemensam

byggnad för landshöfdingen och för landtstatsembetsverket.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet meddeladt har

utskottet ansett behofvet af att eu ny länsresidensbyggnad uppföres i Umeå

vara till fullo ådagalagdt, men det af Kongl. Maj:t i fråga derom nu framstälda

förslaget har likväl icke synts utskottet böra af Riksdagen oförändradt

bifallas. Utskottet har nemligen funnit det belopp af 193,000

kronor, som Kongl. Maj:t för ändamålet äskat, vara allt för högt, särskildt

i betraktande deraf, att det anslag, Riksdagen senast anvisat till uppförande

af en ny länsresidensbyggnad — i Jönköping år 1883 — icke belöpte

sig till mera än 160,000 kronor. En nedsättning i det nu äskade

anslagsbeloppet har för öfrigt synts utskottet böra ega rum, enär utskottet,

som, vid anstäld jemförelse mellan de för det föreslagna residenset

i Umeå uppgjorda ritningar och dem, efter hvilka residenset i Jönköping

uppbyggts, funnit det förra residenset vara afsedt att uppföras till något

större dimensioner än det senare, ansett skäl icke förefinnas för byggande

af ett större residens i Umeå än det senast förut i Jönköping anordnade.

Då emellertid prisen å byggnadsmaterial under de senaste åren stigit samt

en byggnad af ifrågavarande slag i alla händelser i följd af högre transportkostnader

för vissa slag af material icke torde kunna i Umeå uppföras

för samma kostnad som i Jönköping, har utskottet ansett kostnaden

böra beräknas något högre för nu ifrågavarande byggnad och det

erforderliga anslaget i följd deraf lämpligen kunna bestämmas till 170,000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

29

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen till bestridande

af kostnaden för uppförande af ny länsresidensbyggnad

i Umeå beviljar ett extra anslag af 170,000

kronor att utgå under två år och deraf anvisar ena

hälften, eller 85,000 kronor, för år 1891.

Reparations- och förändriugsåtgärder å vissa kronans hus i

Stockholm.

å vissa kronans

hus i Stockholm.

................ kronor

6,250

—

................ »

5,950

—

................ »

5,650

—

................ »

4,900

—

.......... »

7,000

—

............... »

21,550

—

................ »

1,600

—

............... »

23,250

—

............... »

8,750

............... »

2,900

—

1US ....... !>

19,000

—

................ »

25,550

—

Summa kronor

132,350

—

[10.]

ll:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till reparations-Ang. anslag nu

och för ändring såtgärder ä vissa kronans Ilus i Stockholm bevilja ett extra rZh''fö°änanslag

af 147,350 kronor, att utgå under två år, hvaraf för år 1891 skulle**?s%ärde>

anvisas 82,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, skulle af det sålunda

äskade anslaget 132,350 kronor användas till bestridande af kostnader

för reparations- ech förändringsåtgärder utvändigt å följande hus

med det för ett hvart af dessa hus här nedan utförda bolopp:

Kammarrättens hus..........................................

Marinförvaltningens hus....................................

Riksarkivets äldre hus.......................................

Medicinalstyrelsens hus ................................

Gymnastiska centralinstitutets hus ................

Tekniska högskolans hus................................

Byggnaderna vid Beridarebanan ...................

Tekniska skolans hus ......................................

Utrikesministerhotellet......................................

Landtmäterikontorets hus................................

Carolinska medico-kirurgiska institutets äldi

Allmänna garnisonssjukhuset .......................

Med återstående beloppet, 15,000 kronor, afses åter att bestrida kostnaden

för inläggande af brandbotten och deraf föranledda arbeten i det

åt generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen.

Hvad först vidkommer Kongl. Maj:ts framställning, såvidt densamma

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

afser anvisande af medel till uthändiga reparationer å åtskilliga kronans

hus i Stockholm, har departementschefen meddelat, det öfverintendentsembetet

i skrifvelse af den 24 september nästlidet år anmält, att den

andel af årliga anslaget, 200,000 kronor, till byggnader och reparationer

vid kronans hus, som, utan åsidosättande af landsortshusen, lämpligen

kunde tagas i anspråk för underhållet af husen i Stockholm — eller omkring

100,000 kronor årligen — visat sig hittills ej lemna tillgång till andra

arbeten än de nödvändigaste invändigt, framkallade af förändringar inom

einbetsverken, ombyte af boställshafvare eller tidens kraf, hvadan också

kostnaden för andra påsynade arbeten vid dessa hus, hvartill anslaget ej

lemnat tillgång, uppgått till betydliga belopp, såsom nästlidet år till ej

mindre än 96,276 kronor. På grund häraf och då behof af förbättringar

å de ifrågavarande lokalerna kunde antagas äfven för framtiden vara att

motse, hade öfverintendentsembetet anhållit om aflåtande af proposition till

Riksdagen i fråga om anvisande af medel till förbättringar utvändigt al,

bland annat, här ofvan omförmälda hus, dertill enligt af öfverintendentsembetet

upprättadt kostnadsförslag erfordrades ett belopp af 132,350 kronor.

De nu ifrågavarande arbetena afsåge, enligt hvad öfverintendentsembetet

anfört, jemte några taktäckningsåtgärder väsentligast husens försättande

i sådant skick, att de åtminstone ej framstode såsom i ögonen fallande

vanprydliga i jemförelse med enskilda verks och personers angränsande

egendomar.

För frågans närmare belysning hade öfverintendentsembetet vidare

anmält, att taxeringsvärdet å kronans egendomar i Stockholm, hvilka

borde underhållas för förutnämnda 100,000 kronor, utgjort vid 1883 års

slut 10,659,000 kronor; att af nämnda 100,000 kronor tagits i anspråk i

medeltal för 10 år omkring 27,000 kronor årligen dels för sådana byggnader

som Riddarholmskyrkan, biblioteks- och nationalmuseibyggnaderna

samt de Kongl. teaterhusen, dels ock för Carl XIII:s torg och de Kongl.

statyerna, hvarefter återstått endast omkring 73,000 kronor för årliga underhållet

af öfriga 23 egendomar, afsedda för embetsverk, undervisningsanstalter,

sjukvård in. m., med tillsammans 1,890 salar, rum och förstugor,

samt för uppvärmnings- och ventilationsapparater, källare, vindar, trappor,

uthus, gårdar, planteringar, brandskåp o. s. v.; äfvensom att förändringsätgärder,

ej hänförliga till vanliga underhållsarbeten, kostat inom förevarande

hus

under år 1888 .................................................................... kronor 33,350: —

samt år 1889 ........................................................................ » 26,480: —

eller för båda åren ................................................................. kronor 59,830: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

rör egen del har departementschefen anfört, att på grund af den

erfarenhet, som vunnits vid den årliga pröfningen af generalförslaget öfver

användningen af det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer,

svårligen kunde dragas i tvifvel, att icke den del af nämnda anslag, omkring

100,000 kronor, som årligen kunde användas till underhåll af kronans

hus i Stockholm, vore otillräcklig för att hålla husen i fullgodt inre

och yttre skick och tillika bekosta de förändringar i inredning, som tid

efter annan påkallades för att byggnaderna skulle motsvara krafven på

ändamålsenlig lokal för de institutioner och embetsverk, soin i dem vore

inrymda. Efter det departementschefen vidare redogjort för de skal, som

föranledt honom att oaktadt det ordinarie byggnadsanslagets otillräcklighet

endast förorda framställning hos Riksdagen om ett extra anslag, har departementschefen

förklarat, att han vore ense med öfverintendentsembetet

om nödvändigheten att utföra de nu ifrågavarande arbetena. Dessa vore

nemligen att hänföra till de nödtorftigaste yttre underhållsåtgärder, hvilka

staten, lika litet som hvarje annan husegare, i längden kunde åsidosätta,

derest icke husen skulle lemnas att förfalla.

Beträffande derefter framställningen, såvidt den angår anvisande af

medel för inläggande af brandbotten i generalstabens hus, har departementschefen

till en början erinrat derom, att chefen för generalstaben redan i

skrifvelse den 29 oktober 1886 anmält, att till följd af saknaden af brandbotten

generalstabens hus löpte särdeles stor fara för eld, en fara desto

mera att beakta, som ett för eldfara lätt utsatt industriel etablissement

vore* beläget i generalstabshusets omedelbara närhet, i anledning hvaraf och

då en eldsvåda i sistnämnda hus kunde vålla stora och oersättliga förluster

i anseende dertill att dyrbara samlingar, såsom topografiska kartverket,

krigsarkivets böcker, handskrifter och kartor, generalstabens bibliotek m. in.,

vore derstädes inrymda, chefen för generalstaben hemstält, att Kong! Maj:t

täcktes af tillgängliga medel anvisa det för ifrågavarande ändamål erforderliga

belopp.

Efter det öfverintendentsembetet i anledning häraf i afgifvet utlåtande

öfverlemnat kostnadsförslag, slutande å en summa af 19,000 kronor, hade

Kong!. Maj:t i den under den 29 april 1887 till Riksdagen aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof för ändamålet äskat berörda

belopp. Det begärda anslaget hade likväl icke blifvit af Riksdagen

beviljadt.

I skrifvelse af den 19 sistlidne november hade emellertid — meddelar

departementschefen vidare— chefen för generalstaben på hufvudsakligen enahanda

grunder, som anförts i skrifvelsen den 29 oktober 1886, hemstält, att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Kongl. Maj:t måtte till förstärkande af öfre bjelklaget och inläggande af brandbotten

i hufvudbyggnaden af generalstabens hus anvisa erforderligt belopp.

Öfverintendentsembetet, hvars utlåtande öfver berörda framställning

infordrats, hade i anledning häraf — med anmälan, att åtskilliga mindre

arbeten, hvilka vore upptagna i det kostnadsförslag, som embetet vid afgifvande

af sitt utlåtande öfver chefens för generalstaben i ämnet förut

gjorda hemställan upprättat, blifvit verkställa eller ock upptagits till utförande

under innevarande år på bekostnad af det ordinarie anslaget till

byggnader och reparationer — öfverlemnat nytt förslag i ämnet med beskrifning,

kostnadsförslag och planritning, hvaraf framginge, att kostnaden

för den föreslagna brandbottens inläggning och bjelklagens förändring

jemte åtskilliga i beskrifningen närmare angifna reparationsarbeten, som

ansetts lämpligen böra verkställas i sammanhang med nyssnämnda arbeten,

skulle komma att uppgå till 15,000 kronor; och hade embetet, med framhållande

af behofvet af förevarande brandbotten till skydd för generalstabens

dyrbara arkiv, tillstyrkt, att för utförande af nu föreslagna arbeten,

till hvilkas bekostande det hårdt anlitade anslaget till byggnader.och reparationer

icke lemnade tillgång, särskilda medel måtte beredas till nyssnämnda

belopp, 15,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande af chefen för generalstaben gjorda framställning

har departementschefen med anledning af det skäl, som af Riksdagen ar

1887 hufvudsakligen anförts för dess afslag å Kongl. Maj:ts då gjorda framställning

i ämnet, eller att statsverket skulle betungas med öfver höfvan

stora utgifter, derest brandbotten skulle inläggas i de manga statens byggnader,

som saknade sådant skydd mot eldfara, erinrat, att, om det ock i

allmänhet för staten, som genom talrikheten af sina byggnader kunde

anses vara sin egen försäkringsgifvare, lika litet vore skäl att för dessas

tryggande mot eldfara vidtaga alltför dyrbara och omfattande åtgärder

som att för dem erlägga brandförsäkringsafgifter, förhållandet likväl gestaltade

sig olika i fråga om en viss kategori af byggnader, sådana nemligen,

som inrymde staten tillhöriga samlingar, företrädesvis arkiv och

bibliotek. Dessa byggnaders uppgift vore att bereda ett i möjligaste .män

tryggadt förvaringsrum åt de till stor del oersättliga samlingar, de inneslöte,

och denna uppgift kunde byggnaderna icke fylla, derest icke i främsta

rummet vore sörjdt derför, att eldfara, så vidt görligt, vore förebyggd.

Då nu generalstabens hus icke endast utgjorde tjenstelokal för generalstaben,

utan tillika inrymde krigsstyrelsens hela arkiv och bibliotek,

hvilkas förstörande genom eldsolycka skulle, oafsedt förlusten i krigsvetenskapligt

hänseende, kunna, under en kritisk tidpunkt och intill dess det

förlorade materialet hunne ersättas, medföra verkliga vador för landet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

syntes departementschefen intet tvifvel böra råda derom, att icke den

ifrågavarande byggnaden vore att hänföra till dem, vid hvilka åtgärder

till trygghet mot eldfara vore af alldeles särskild! behof påkallade. Den

af Riksdagen uttalade farhåga, att beviljandet af anslag för ifrågavarande

ändamål möjligen skulle kunna framdeles åberopas såsom stöd för liknande

anspråk från andra hall, kunde derför enligt departementschefens åsigt i

detta fall icke tillmätas afgörande vigt.

Hvad Kong! Maj:ts förslag om anvisande af medel för reparationer

utvändigt af vissa kronans hus i Stockholm angår, så delar utskottet visserligen

departementschefens uppfattning om angelägenheten deraf, att för

berörda^ byggnaders bestånd de nu föreslagna reparationsarbetena utföras,

men håller likväl före, att en nedsättning bör ega rum i det för ändamålet

äskade anslagsbeloppet, 132,350 kronor, då åtskilliga af de arbeten,

för hviska medel nu särskild! äskats, äro af den jemförelsevis obetydliga

omfattning, att extra anslag dertill synes utskottet icke höra beviljas, utan

tillgång till deras utförande kunna beredas från det reservationsanslag å

200,000 kronor till byggnader och reparationer, som står till Kongl. Maj:ts

förfogande. Det nyss omfönnälda beloppet, 132,350 kronor, synes utskottet

derför lämpligen kunna nedsättas till 85,000 kronor, med hvilket belopp

Kongl. Maj:t i allt fall torde blifva i tillfälle att låta utföra de mera betydande

reparationsarbeten, som föreslagits. ,

Kongl. Maj:ts förslag om beredande af medel till bestridande af kostnaden

för inläggande af brandbotten och deraf föranledda arbeten i det

åt generalstaben upplåtna huset har ej gifvit anledning till någon utskottets

erinran, hvadan utskottet funnit sig böra tillstyrka, att det derför

afsedda belopp, 15,000 kronor, måtte af Riksdagen beviljas.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, och då det af utskottet

förordade anslagsbeloppet, sammanlagdt 100,000 kronor, lämpligen torde

böra fördelas att utgå under två år, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen dels till

reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å vissa

kronans hus i Stockholm, dels ock till bestridande af

kostnaden för inläggande af brandbotten och deraf föranledda

arbeten i det åt generalstaben upplåtna hus å

Riddarholmen beviljar ett extra anslag af 100,000 kronor,

att utgå under två år, och deraf för år 1891 anvisar

ett belopp af 50,000 kronor.

Bill. till Riksd. Blot. 18.90. 4 Samt. 1 Afd. 6 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Anläggning af telefonledningar,

null Zfn9 Tf 12:o) Kong! Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte af det år

teiefonied- 1889 beviljade anslaget, 750,000 kronor, för anläggning af telefonledningar

ningar'' på extra stat för 1891 anvisa en femtedel med 150,000 kronor.

[H-] Beträffande hvad departementschefen i fråga om denna anslagsfordran

anfört tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 63 — 65;

och då utskottet icke funnit anledning till någon erinran mot berörda

anslagsfordran, får utskottet hos Riksdagen förorda bifall till densamma.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har departementschefen

emellertid, efter att hafva tillstyrkt Kong!. Maj:t att hos Riksdagen

göra omförmälda framställning, yttrat följande:

»I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att jag vid underdånig

anmälan den 12 januari nästlidet år af frågan om beredande af

anslag för anläggande af telefonledningar uttalade såsom min åsigt, att,

derest staten genom anläggning af ett större delen af landet omfattande

telefonnät åtoge sig uppgiften att förmedla telefonsamfärdseln mellan

landets olika delar, korame i vissa afseende!) en begränsning, utöfver

den redan nu stadgade, af enskilda personers eller bolags rätt att anlägga

telefonledningar att varda af nöden; och anhöll jag att, sedan sig

visat, om Riksdagen genom anvisande af nödiga medel satte staten i

stånd att åtaga sig nyssberörda uppgift, få förelägga Eders Kongl. Maj:t

förslag till författning i ämnet. Sedan genom Riksdagens bifall till

Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för ändamålet af ett anslag å

750,000 kronor nyssnämnda förutsättning förverkligats, anmodade jag

landshöfdingen m. in. C. A. Sjöcrona att afgifva förslag till de lagstiftningsåtgärder,

som af nu antydda förhållanden påkallades. Till följd af

nämnda uppdrag har landshöfdingen Sjöcrona till finansdepartementet

inkommit med betänkande i ämnet, åtföljdt af förslag till förordning i

fråga om anläggning och begagnande af enskilda telegraf-, telefon- och

likartade elektriska ledningar; och har Eders Kongl. Maj:t genom nådig

remiss den 1 nästlidne november öfver berörda betänkande och förslag

infordrat telegrafstyrelsens underdåniga utlåtande, hvilket emellertid ännu

icke inkommit.»

I anledning af det utaf departementschefen sålunda gjorda meddelandet

anser sig utskottet böra uttala sin tillförsigt derom, att innan

någon förordning uti det af departementschefen omförmälda ämnet af

Kongl. Maj:t utfärdas, Riksdagen varder satt i tillfälle att deröfver

yttra sig.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

35

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det år 1889 beviljade anslaget,

750,000 kronor, för anläggning af telefonledningar

på extra stat för år 1891 anvisa en femtedel

med 150,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

13:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning^.-^™^

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet, förvaltningen

af statens jord
.

„ Q bruJcsdomäner.

att Riksdagen må anvisa på extra stat för ar 1891 r,^ jqi

ett anslag af 45,000 kronor till aflöning åt domänintendenter

och uppehållande af domäng öromålen hos länsstyrelserna.

14:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må anvisa på extra stat för år

1891 ett förslagsanslag af 22,113 kronor till resekostnader

vid domänförvaltningen.

Reglering af flottleder i Norrbottens län.

15:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för bestridande

af kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län anvisa»/ flottieder ;

ett extra anslag för år 1891 å 100,000 kronor äfvensom medgifva, attxorbottm,iå«.

de afgifter, som lades å flottningen, måtte för enahanda ändamål dispo- U4J

neras.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen meddelat,

hurusom domänstyrelsen i skrifvelse den 16 nästlidne december anfört,

att de norrländska vattendragen, såsom erbjudande naturliga transportvägar

till kusten för skogsprodukter från det inre landet, genom enskilde

skogsegares eller sågverksbolags försorg till hufvudsaklig del väl redan

blifvit för allmän flottning i laga ordning reglerade och med all sannolikhet

kunde, hvad återstående ännu oreglerade vattendrag beträffade,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

antagas komma att på enahanda sätt efter hand ordnas för flottning

jemväl med afseende å virke från kronans skogar, för hvilka alltså särskilda

åtgärder i detta afseende icke eller åtminstone endast undantagsvis

påkallades.

Ett undantag härifrån utgjorde likväl Norrbottens län, hvarest reglering

af virkesflottningen ej ännu sträckt sig längre än till hufvudfloderna

eller vissa delar deraf, äfvensom till ett eller annat mindre vattendrag.

Orsaken härtill vore att söka i den omständigheten att länets

skogar i vida mindre omfattning än annanstädes disponerades af enskilde,

utan till stor del vore i kronans ego.

Redan tidigt hade ock uppmärksamheten fästs på behofvet af åtgärder

från kronans sida för vattendragens flottbargörande härstädes. På

grund af kongl. bref den 7 februari 1873 hade sålunda under detta och

de närmast följande tre åren undersökningar utförts angående möjligheten

af och kostnaderna för upprensning af de vattendrag, som berörde

kronans skogar, och i enlighet med förslag, som upprättats vid dessa

undersökningar, hade i sammanhang med upplåtelse af flerårig afverkningsrätt

flera vattendrag flottbargjorts genom virkesköpares försorg derigenom,

att skyldighet att inrätta flottled gjorts till vilkor för köpet,

hvarvid köpeskillingen modifierats i förhållande till den beräknade rensningskostnaden.

Detta förfaringssätt, ehuru i ringare omfattning, användes

ock vid de årliga virkesförsäljningarna, hvarjemte vissa smärre förbättringar

i flottlederna utfördes af virkesköpare utan ersättning, men med

understöd af erforderligt byggnadsvirke.

Då emellertid den enskilde helt naturligen sökt göra sig väl betald

för den åtagna skyldigheten genom ett lägre virkespris, och detta

pris i många fall än mera nedtryckts, emedan det förlagskapital, som

erfordrats för flottledens inrättande, utgjort för många ett hinder att

uppträda som spekulanter, vore det uppenbart, att, om staten sjelf efter

hand utförde dylika anläggningar, kostnaden derför i längden blefve

mindre än den uppoffring, staten finge vidkännas derigenom att anläggningen

af en flottled gjordes till vilkor vid utbjudandet af flerårig afverkningsrätt.

På grund häraf hade domänstyrelsen hemstält att å 1885

års reservationsanslag till kronoskogarnes förvaltning in. m. måtte under

titel »till inrättande af flottleder i Norrbottens län» för en gång uppföras

23,000 kronor, hvilken hemställan efter proposition till Riksdagen

äfven blifvit bifallen; och hade sedermera under derpå följande åren från

nämnda reservationsanslag för samma ändamål utgått tillsammans 33,029

kronor. Såsom näinndt, vore dock endast ett fåtal vattendrag fullständigt

reglerade.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

37

Vattendragen inom lappmarkerna, der, enligt § 7 af gällande

afvittringsstadga af den 30 maj 1873, kronan och andra virkesegare vid

afvittringen förbehållits rätt till flottning i alla de vattendrag, der flottled

funnes eller kunde upprensas, vore i regel att anse såsom allmänna

flottleder, hvaremot i orter nedanför lappmarksgränsen, der afvittringen

blifvit verkstäld utan förbehåll af allmän flottning, sådana vattendrag,

som till större eller mindre del berörde enskildes områden, endast i den

ordning gällande förordningar föreskrefve kunde göras tillgängliga för

allmän flottning. Men äfven i fråga om de först nämnda vattendragen,

som vore att anse som redan befintliga allmänna flottleder, påkallades

åtgärder för att under lagliga former få till stånd bestämmelser rörande

flottledens underhåll och amortering, bildandet af flottningsförening m. m.,

hvarförutan det icke kunde anses vara sörjdt för beståndet af arbeten,

som i flottleden redan utförts. Domänstyrelsen hade derföre under de

närmast föregående åren, såväl för ordnandet af underhållet af redan

helt och hållet eller delvis upprensade flottleder som ock för öppnandet

af nya sådana, hos vederbörande länsstyrelse gjort anmälan om åtgärder

med afseende å vissa kronans skogar berörande vattendrag i enlighet

med §§ 1 och 7 af gällande flottningsstadga; och förelåge numera nämnda

myndighets särskilda utslag angående reglering af trävaruflottning i två

af dessa vattendrag, nemligen Nuortijaurbäcken och Svärdelfven i Arvidsjaurs

socken. Af nämnda handlingar framginge:

att skogstillgången å kronans områden vid det förra vattendraget

beräknats till 180,000 och vid det senare till 925,000 nu mogna timmer

(timmerstockar), medan från enskildes skogar ansetts årligen vara att

påräkna vid det förra 2,000 och vid det senare 7,500 stockar, eller för

en tid af tio år resp. 20,000 och 75,000 timmerstockar från enskildes

skogar;

att i Nuortijaurbäcken genom skogsförvaltningens försorg utförts

byggnader till ett beräknadt värde af 14,269 kronor samt att för flottningens

fullständiga ordnande ytterligare erfordrades arbeten för 11,058

kronor, hvadan jemte synekostnaden, 724 kronor, hela kostnaden utgjorde

26,051 kronor;

att i Svärdelfven genom enskildes försorg utförts byggnader till

uppskattadt värde af 6,494 kronor 40 öre samt att ytterligare arbeten

erfordrades för 77,200 kronor, hvadan med tillägg af synekostnaden,

hela kostnaden utgjorde 84,490 kronor; samt

att för ersättande af dessa kostnader komme att å hvarje flottad

timmerenhet läggas en afgäld, beräknad i förhållande till virkesmängden

efter tio års amortering med sex procent ränta å oguldet kapital.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Då det enligt domänstyrelsens mening af många anledningar vore med

kronans fördel mest öfverensstämmande, att kronan egde fria händer vid

* förekommande virkesförsäljningar, hade domänstyrelsen ansett det vara

fördelaktigast, att nämnda flottledsanläggningar utfördes genom statens

försorg, för hvilket ändamål skulle erfordras särskildt anslag, hvilket

såsom egentligen varande ett förlagskapital, som jemte sex procent ränta

genom inflytande amorteringsafgälder å flottgodset efter hand återgäldades,

likväl ej syntes böra sammanblandas med reservationsanslaget för

kronoskogarnes förvaltning, utan förvaltas såsom en särskild förlagsfond

för reglering af flottleder från kronans skogar i Norbottens län. Enär

emellertid enahanda åtgärder erfordrades äfven vid flera andra vattendrag,

hade domänstyrelsen ansett ett under några år utgående anslag

af högst 100,000 kronor om året för ändamålet vara erforderligt.

På grund af det anförda hade styrelsen hemstält, att ett anslag af

100,000 kronor för hvartdera af åren 1890 och 1891 måtte anvisas såsåsom

förlagsfond till bestridande af kostnader för reglering af flottleder

från kronoskogar i Norrbottens län, hvilken fond syntes böra af statskontoret

förvaltas; och hade domänstyrelsen anhållit om nådigt bemyndigande att

till en början för de med reglering af förenämnda två vattendrag förenade

kostnader få af nämnda fond i mån af behof hos statskontoret

reqvirera och utbekomma 90,000 kronor.

För egen del har departementschefen i ämnet anfört, att bland de

åtgärder, som kunde vidtagas för fruktbargörande af det betydande, men

genom ogynsamina kommunikationsförhållanden till stor del bundna kapital,

staten egde uti sina ofantliga skogstillgångar i Norrbotten, intoges otvifvelaktigt

främsta rummet af sådana, som afsåge att genom åvägabringande

af flottleder möjliggöra det derförutan för afnämare oåtkomliga virkets

afsättning. Då det hittills i allmänhet för ändamålet använda förfaringssätt,

att vid virkesförsäljningar skyldighet att inrätta flottled ålagts

köparen såsom vilkor för köpet, icke kunnat undgå att väsentligt nedtrycka

virkesprisen och minska konkurrensen vid försäljningarna, måste

det i många fall ställa sig fördelaktigare för staten att sjelf utföra dessa

anläggningar, för hvilka godtgörelse, beräknad att motsvara årlig amortering

och ränta på det utlagda kapitalet, skulle beredas staten genom

afgälder å det flottade timret. De medel, som för sådant ändamål ansloges,

kunde, enligt departementschefens åsigt, svårligen erhålla en mera

produktiv användning, och departementschefen kunde derför icke annat

än skänka sitt lifliga förord till domänstyrelsens framställning om anvisande

af särskilda medel för att sätta staten i tillfälle att i större utsträckning,

än hittills varit möjligt, sjelf anlägga flottleder.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

39

Hvad beträffade den form, hvarunder medel för ifrågavarande ändamål

borde anvisas, vore departementschefen ense med domänstyrelsen

derom, att ett blifvande anslag icke borde sammanblandas med reservationsanslaget

för kronoskogarnes förvaltning, men kunde å andra sidan

icke, åtminstone ej förr än en mera detaljerad utredning angående de

arbeten, som i omförmälda hänseende skulle under de närmaste åren

komma till utförande, blifvit åvägabragt, förorda bildandet, på det af

domänstyrelsen föreslagna sätt, af en särskild förlagsfond för bestridande

af kostnaderna för flottledsregleringarna. För ändamålet syntes departementschefen

under närvarande förhållanden tillfyllest, att för bestridande

af omförmälda kostnader å extra stat för år 1891 anvisades ett extra

anslag till belopp af 100,000 kronor, dervid Kongl. Maj:t vore oförhindrad

att, derest arbeten af ifrågavarande slag skulle anses böra utföras redan

under innevarande år, låta statskontoret i mån af behof förskjuta de

medel, som inom nyssnämnda belopp kunna erfordras.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning till

någon utskottets erinran, får utskottet, som förutsätter, att, då kronan,

för att skogsförsäljning må kunna med fördel ega rum, nödgas anlägga

flottled, obestämda förbindelser icke komma att för statens räkning

åtagas, hemställa,

att Riksdagen må för bestridande af kostnaderna

för reglering af flottleder i Norrbottens län anvisa ett

extra anslag för år 1891 å 100,000 kronor äfvensom

medgifva, att de utgifter, som läggas å flottningen,

må för enahanda ändamål disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

16:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning^»?. anslag till

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning8^?^"^”*

anförts till statsrådsprotokollet (sid. 71—72), får utskottet hemställa,

att Riksdagen — i likhet med hvad för åren 1889

och 1890 egt rum — må för år 1891 för skogsodlingens

befrämjande bevilja ett extra anslag af 25,000

kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att

i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilde skogsodlare genom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

tillhandahållande af skogsfru och plantor till billigt

pris eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten,

dock med vilkor, att statsbidrag icke

må till något län utgå med högre belopp än hvad

landsting och hushållningssällskap tillsammans eller

endera af dem för ändamålet anslagit, ej heller till

högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Stockholm den 28 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 4:o) (ang. anslag till skogsväsendet):

af herrar H. P. P. Tamm, E. Fränekel, C. O. Bergman, C. W. von

Schulzenheim och A. G. Svedelius, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa

om Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts framställning i ämnet;

af herrar V. H. Ekenman och K. Bohnstedt.

Herr R. G. von Hedenberg har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i behandligen af förenämnda punkt.

Likaledes har här skolat antecknas, att herrar friherre B. A. Leijonliufvud,

E. V. R. L. Königsfeldt och O. W. Odelberg icke varit närvarande

inom utskottet vid denna hufvudtitels behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR.

Bil). tiU Riksd. Prot. 1890.

4 Sami. 1 Afd. G Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och p .... .

, , , Ersättningar,

kyrkotionde.

Kronor

17.000

62,400

122,100

100,800

174.000

140.000

20,300

5,400

169.600

35,500

6.720.000

1.260.000

2.533.000

1.900.000

94.000

948.600

ö. Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

_

—

17,000

—

—

—

62,400

—

—

—

122,100

—

—

—

100,800

—

—

—

174,000

—

—

—

140,000

—

—

—

20,300

—

—

_-

—

5,400

—

—

—

169,600

—

—

—

35,500

—

—

—

—

6,720,000

—

—

—

1,260,000

—

—

—

—

2,533,000

—

1,900,000

_

—

—

94,000

—

948,600

- j—

14,302,700

—

FinanS
Departementschefen

.........................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Kammarkollegium............................................................

Statskontoret ..................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, försynt-

och kontrollverken................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag...........

Kammarrätten..................................................................

Öfverintendentsembetet...................................................

Postverket, förslagsvis beräknadt. att utgå direkt af

Ökas med.....................................................................

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen

Ökas med.....................................................................

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt

Ökas med.....................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

Domänstyrelsen ..............................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten.........................................................

För statens skogsskolor ..........................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstaten..............................

Trp:t | 14,302,700

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

43

IÄtt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtiteL

departementet.

slagsanslag ................................

postmedlen. Nuvarande belopp.,

direkt utgå. Nuvarande belopp

utgå. Nuvarande belopp...........

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och

dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning, på

förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

K ronor

ö.

17,000

—

_

17,000

—

62,400

—

—

_

62,400

—

122,100

—

122,100

—

100,800

—

—

100,800

—

174,000

—

_

174,000

—

140,000

—

_

140,000

—

20,300

—

_

20,300

—

5,400

—

_

5,400

—

169,600

—

—

169,600

—

35,500

—

_

35.500

—

................ 6,720,000: —

................ 332,000: —

7,052,000

_

.

7,052,000

—

................ 1,260,000: —

................ 90,000: —

1,350,000

__

_ _

1,350,000

—

................ 2,533,000: —

................ 27,000: —

2,560,000

—

__

2,560,000

—

1,900,000

—

—

1,900,000

—

94,000

—

—

94,000

—

447,208: —

24,500: — 471,708: —

................... 60,000: —

Trp:t 531,708: —

13,803,100

—

—

_

13,803,100

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1890 års

riksstat anslår

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

14,302,700

14,302,700

12,000

30,000

200,000

21,550

—

•

6

—

5,234

12,000

30,000

200,000

26,790

—

15.000

i 450,000

12.000

25.000

45.000

20.000

400,000

36,810

35.000

60.000

—

_

_

—

■

--

—

15.000

450.000

12.000

25.000

45.000

20.000

400.000

36,810

35.000

60.000

—

15,665,060

_

6

—! 5,234

—

15,670,300

—

Reservationsanslag:

Till skogsinstitutet.............,......................................

» enskilda skogsundervisningen...........................

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

belopp ......................................................

Ökas med..................................................................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag...

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika bus i

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .........

Städers friheter, förslagsanslag:

Det under denna anslagstitel upptagna anslag till

Observations- och uppbördsprooenter in. m., förslags
Kontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag............

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

Restitutioner, förslagsanslag..... ................................

Ålderstillägg, förslagsanslag..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Extra

utgifter, reservationsanslag.................................

Kongl. operan..................................................................

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

45

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning, på

förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Trp:t 531,708: —

13,803,100

—

—

13,803,100

—

................................................................. 21.800: —

............................................................... 8,600: —

skogsväsendet i allmänhet. Nuvarande

............................................ 386,992: —

........................................... 15,000: — 401,992: — 431 892- —

963,600

_

—

__

963,600

12,000

_

_

12,000

__

Stockholm, förslagsanslag .............................................................

30,000

—

—

—

30,000

—

200,000

—

—

200,000

-

»Ersättningar», 5,234 kronor, uteslutes ..........................................

21,550

6

21,556

anslag................................................................................................

15,000

—

—

15,000

—

450,000

—

__

450,000

_

förslagsanslag, högst........................................................................

12,000

—

—

12,000

—

25,000

—

—

25,000

—

45,000

—

—

45,000

—

20.000

—

—

—

20,000

_

förslagsanslag...................................................................................

400,000

—

—

—

400,000

_

anslag ............................................................................................

36,810

—

—

36,810

—

35,000

—

—

35,000

—

60,000

—

—

60,000

—

Summa

16,129,060 |—

6

—

16,129,066

—

7

Bih. till Rilcsd. Prof,. 18,90. 4 Sami. 1 Afd. 6 Saft.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. IAtt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde Imfvudtitel.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ...

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott..................................

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation........................ 500: —

» uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå............ 85,000: —

Till dels reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å

vissa kronans hus i Stockholm dels ock till bestridande

af kostnaden för inläggande af brandbotten m. m. i det

åt generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen ......... 50,000: —-

Telegrafverket:

För anläggning af telefonledningar........................................................

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna........................................................ 45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 22,113: —

Diverse anslag:

För reglering af flottleder i Norrbottens län..................... 100,000: —

» skogsodlingens befrämjande ....................................... 25,000: —,

Summa

Kronor

4,000

350,621

135,500

150,000

67,113

125,000

832,234 j—

Stockholm, Ivar Haggströms boktryckeri, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.