Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till Jcongl. ecklesiastikdepartementet.

1890-03-28 · 95 sidor, varav 95 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 95 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1890:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till Jcongl. ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 29 mars 1890, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till Jcongl.

ecklesiastikdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj.ts kansli.

l:o) Kongl. Maj:t har uti den till Riksdagen den 14 januari 1890

aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,

att det under förestående rubrik upptagna belopp måtte, för

ökande af deri ingående anslag för amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning m. m., höjas från 77,100 kronor till 78,800 kronor, eller

med 1,700 kronor.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 11 januari 1890 har föredragande departementschefen

i fråga härom erinrat, att, då vid 1878 års riksdag stat faststälts för

departementets afdelning af Kongl. Maj:t,s kansli, i densamma upptagits

ett belopp af 13,300 kronor till amanuenser, vikariatsersättningar under

semester, renskrifning och extra vaktbetjente m. m. Af detta belopp

hade 2,000 kronor beräknats till biträde vid utförande af de statistiska

arbetena inom departementet samt återstoden till öfriga ofvannämnda

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1

Ang. höjning

af anslaget

till aflöning

af amanuenser

m. in.

[!•]•

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ändamål. Som anslaget i sin helhet snart visat sig för knappt, hade

blott ett belopp af omkring 1,500 kronor användts till statistiskt biträde,

hvarefter, sedan utgifter för vikariatsersättningar, renskrifning

och extra vaktbetjening bestridts af anslaget, återstoden användts till

amanuensernas aflönande.

De arfvoden, som kunnat åt desse tjensteman beredas, hade emellertid

icke motsvarat det arbete, som af dem fordrats. Fem amanuensbefattningar

inom departementet vore förenade med månatligt arfvode

af ett hundra kronor. Det arbete, som vore förbundet med dessa befattningar,

vore emellertid i förhållande till aflöningen ganska betydligt.

Tjenstgöringen omfattade största delen af förmiddagen och medförde

ofta hemarbete. Åt öfrige amanuenser, hvilka icke uppbure månadsarfvode,

hade godtgörelse utgått såsom gratifikationer vid hvarje års

slut, då man jemväl sökt att i form af gratifikation bereda någon ökad

arfvodesförmån åt de med månatligt arfvode anstälde amanuenserna.

Dessa gratifikationer, dem man lämpat efter omfånget och beskaffenheten

af det under året uträttade arbetet, hade i följd af anslagets

begränsade belopp icke kunnat beviljas till högre belopp än, såsom

exempelvis under senaste året, högst 250 kronor; för de amanuenser,

hvilka icke åtnjutit månadsarfvode, hade, såsom nämndt, dessa gratifikationer

utgjort all den ersättning, som de för ett ganska flitigt arbete

erhållit. I betraktande af dessa förhållanden torde en förhöjning af

anslaget finnas väl behöflig.

Billigheten af en dylik förhöjning framginge jemväl, enligt

departementschefens förmenande, af en jemförelse med förhållandet i

förevarande hänseende inom civildepartementet. Antalet mål vore i

båda departementen* ungefär lika stort, men inom civildepartementet

förekomme icke någon statistisk afdelning, motsvarande den inom

ecklesiastikdepartementet inrättade. Medan arbetet inom sistnämnda

departement vore, oberäknadt den statistiska afdelningen, ungefär lika

omfattande som inom civildepartementet, och ehuru ecklesiastikdepartementet

genom det till statistiskt biträde utgående arfvodet finge vidkännas

en särskild utgift af 1,500 kronor, vore dock dess ifrågavarande

anslag 1,700 kronor mindre än civildepartementets anslag för samma

ändamål. En förhöjning af ecklesiastikdepartementets anslag, åtminstone

till samma belopp som det för civildepartementet anvisade, kunde

för den skull anses vara med skäl påkallad.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran; och får utskottet för den skull hemställa,

att det under anslagstiteln.: »departementets af
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

delning af Kongl. Maj:ts kansli» upptagna belopp må,

för ökande af deri ingående anslag för amanuenser,

vikariatsersättning, renskrifning m. m., höjas från

77,100 kronor till 78,800 kronor, eller med 1,700 kronor.

Riksarkivet.

2:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för aflöning åt en eldare vid ^n aimdna

riksarkivet, det på ordinarie stat för riksarkivet uppförda anslag, 38,500 åt en eldare

kronor, måtte höjas till 39,300 kronor, eller med 800 kronor, deraf 500

kronor såsom lön och 300 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med ^.j

rätt tillika för bemälde eldare att åtnjuta fri bostad samt att efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg å lönen af 100

kronor, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Till förenämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden har

departementschefen meddelat, att, enär riksarkivets nya tillbyggnad vid

slutet af år 1890 skulle vara så färdig, att den kunde tagas i besittning

för sitt ändamål, riksarkivarien anmält behofvet af erforderlig aflöning

från och med år 1891 åt en eldare, helst en examinerad maskinist,

för skötandet af den i nämnda tillbyggnad apterade värmeapparaten.

För denne eldare funnes bostad beredd i husets källarvåning,

och hade riksarkivarien hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

utverka till aflöning åt bemälde eldare ett årligt belopp på ordinarie

stat af 1,000 kronor, deraf 700 kronor skulle utgå såsom lön och 300

kronor såsom tjenstgöringspenningar, jemte rätt för eldaren till ett

ålderstillägg å lönen af 100 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

vid hvilken framställning öfverintendentsembetet, i deröfver afgifvet

utlåtande, icke haft något att erinra.

Som emellertid ifrågavarande utgiftspost synts departementschefen

böra sättas i öfverensstämmelse med eu likartad vid. kong],

biblioteket, har departementschefen för den nya tjensten förordat allenast

den lägre aflöning, som upptagits i Kongl. Maj:ts proposition.

Då utskottet förestält sig, att vid tillsättningen af platsen i fråga

sådana bestämmelser komma att träffas, att innehafvaren blir pligtig

att utan särskild ersättning för riksarkivets räkning använda jemväl

den arbetstid, under hvilken han icke är upptagen af värmeapparatens

skötsel, har utskottet icke funnit något att erinra mot Kongl. Maj:ts

framställning, hvarför utskottet hemställer,

att, för aflöning åt en eldare vid riksarkivet,

det på ordinarie stat för riksarkivet uppförda anslag,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. prostetunna

för

Fogelfors församling.

[3.]

Ang. förhöjning

i ärsanslaget

till

underhåll

och reparationer

af

Lunds universitets

byggnader.

[4-]

38,500 kronor, må höjas till 39,300 kronor, eller med

800 kronor, deraf 500 kronor såsom lön och 300 kronor

såsom tjenstgöringspenningar, med rätt tillika

för bemälde eidare att åtnjuta fri bostad samt att

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett

ålderstillägg å lönen af 100 kronor, att utgå af åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Kleresistaten.

3:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

finnas anförda till statsrådsprotokollet (sid. 4), hemställer utskottet,

att Riksdagen, såsom ersättning för prostetunna,

tillkommande kontraktsprosten i Handbörds kontrakt

för Fogelfors församling, må bevilja 13 kronor 32

öre, att årligen utgå från och med år 1891, och för

sådant ändamål höja den under kleresistaten uppförda

anvisning i kontant, 20,632 kronor, till 20,646 kronor,

eller med ett jemnadt belopp af 14 kronor.

Universiteten.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att årsanslaget till

underhåll och reparationer af Lunds universitets byggnader måtte höjas

från 8,000 till 10,000 kronor, eller med 2,000 kronor.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende har departementschefen

erinrat, att då Kongl. Maj:t till 1885 års Riksdag aflat

proposition derom, att årsanslaget till underhåll och reparationer af

Lunds universitets byggnader måtte varda höjdt med 6,000 kronor,

eller från 4,000 kronor till 10,000 kronor, såsom skäl härför anförts,

att under de närmast föregående åren flera nya byggnader tillkommit,

nemligen en betydande tillbyggnad af de kemiska laboratoriernas hus,

universitetshuset, gymnastikbyggnaden, den då snart färdiga byggnaden

för fysiska institutionen och den förestående byggnaden för patologiskt-anatomiska

institutionen; samt att härigenom underhålls- och

reparationskostnaderna måste betydligt ökas, särskildt med hänsyn

dertill att universitetshuset kräfde ett drygt underhåll i följd af byggnadens

mera monumentala utstyrsel. Riksdagen hade väl ansett, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

med afseende på det uppkomna nya behofvet någon tillökning i

anslaget borde beviljas; men med hänsyn till den omständigheten,

att förhöjningen påkallades hufvudsakligen för nya och under byggnad

varande hus, hade Riksdagen funnit denna tillökning då icke böra bestämmas

så hög som ifrågasatts, utan lämpligen kunna inskränkas till

4,000 kronor. Konsistorium hade emellertid nu ytterligare andragit,

hurusom under de fem år, som förflutit sedan den förra framställningen

gjordes, behofvet af den begärda förhöjningen allt mer gjort sig gällande.

Universitetshuset hade visat sig kräfva vida större underhållskostnad,

än förut kunnat beräknas, och reparationsarbeten, som varit

väl behöfliga, hade måst undanskjutas i brist af medel, hvadan fara

hotade att, om anslaget icke ökades, åtskilliga byggnader skulle taga

sådan skada, att dess afhjelpande sedan måste orsaka större utgifter.

Hvad konsistorium sålunda anfört syntes departementschefen utgöra

giltigt skäl för att ifrågavarande anslag nu blefve höj dt till det

vid 1885 års riksdag begärda belopp.

Utskottet, som anser behofvet af den ifrågasatta anslagsförhöjningen

vara ådagalagdt, får hemställa,

att Riksdagen må höja årsanslaget till underhåll

och reparationer af Lunds universitets byggnader

från 8,000 kronor till 10,000 kronor, eller med

2,000 kronor.

5:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 8) har herr

A. Bergström föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af

1,500 kronor årligen, för att af dessa jemte de 2,500 kronor, som nu

utginge såsom arfvode för undervisning i slaviska språk, bilda lön

för en extra ordinarie professor i detta ämne vid Upsala universitet,

med rättighet för den blifvande innehafvaren af professuren att efter

fem års tjenstgöring få sin lön förhöjd till 4,500 kronor.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag

tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionen och vill endast

ur den utförliga framställning i ämnet, som der lemnats, här meddela,

det motionären erinrat och anmärkt, bland annat, att Riksdagen år

1884 — på framställning af Kongl. Maj:t, som i sin ordning stödt sig

på en begäran af de akademiska myndigheterna i Upsala — beviljat

ett årligt anslag af 2,500 kronor att på ordinarie stat utgå som arfvode

åt en lärare vid Upsala universitet, som kunde finnas villig och lämplig

att derstädes meddela undervisning i slaviska språk; att i följd deraf

också från och med våren 1885 vid nämnda universitet offentlig under
-

Ang. ifrågasatt

anslag

titt en e. o.

professur i

slaviska

språk vid

Upsala

universitet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

visning i ämnet meddelats, hvilken undervisning, enligt hvad så väl

den filosofiska fakultetens utlåtande i saken som uttalanden af andra

vittnesgill personer gåfve vid handen, blifvit skött på ett sätt, som

fullkomligt motsvarade afsigten med anslagets beviljande, och af studenterna

med flit och intresse begagnats; att, då nyssnämnda anslag beviljats,

emellertid alla vederbörande, icke blott filosofiska fakulteten och

det akademiska konsistoriet, utan jemväl regeringen, statsutskottet och

kamrarne tydligen haft den bestämda uppfattning, att anordningen

med stipendiatplats endast skulle vara provisorisk och att, så fort sig

göra läte, en professorsplats i slaviska språk borde upprättas; att

fakulteten och konsistoriet redan då hemstält om ett anslag af 4,000

kronor, att efter fem år höjas till 4,500, till inrättande af en e. o.

professur i ämnet, och blott som nödfallsutväg, för den händelse Kongl.

Maj:t skulle finna sig förhindrad att till närmaste Riksdag göra framställning

om medel till professur, begärt, att behofvet, af undervisning

i ämnet måtte, intill dess en professur kunde erhållas, tillgodoses

genom ett mindre anslag å 2,500 kronor; att regeringen valt den

senare utvägen, uttryckligen blott af det skäl att, såsom i statsrådet

anförts, då »hos oss näppeligen funnes någon, som genom offentliggjorda

skrifter betygat sig såsom kompetent till professorsbefattning i

detta ämne»; att det, akademiska konsistoriet nu för andra gången hos

regeringen anhållit om proposition rörande medel för en e. o. professur

i slaviska språk, med förklaring, att om en sådan plats nu inrättades

»väl dokumenterad och lämplig sökande icke skulle saknas»;

samt att motionären för sin del antoge, att det endast varit hänsyn

till de många undervisningsbehofvens störa kraf på statskassan, som

föranledt regeringen — hos hvilken man säkerligen kunde nu ej mindre

än hittills förutsätta både erkännande af frågans betydelse och intresse

för densamma — att icke för denna Riksdag framlägga förslag i ärendet.

Genom att år 1884 bevilja det ofvan omförmälda anslaget till

arfvode åt eu lärare i slaviska språk har Riksdagen redan erkänt behöfligheten

af att tillfälle till erhållande af undervisning uti ifrågavarande,

enligt utskottets förmenande, i mer än ett afseende vigtiga

läroämne beredes den studerande ungdomen i vårt land; och då erfarenheten

under den tid, anslaget utgått, ådagalagt, att detsamma kommit

till en fullt ändamålsenlig användning, och att den erbjudna undervisningen

af de studerande med intresse omfattats, synes visserligen

tidpunkten nu vara inne att, genom inrättandet af en e. o. professur

i ämnet åt undervisningen deri bereda den fasta och betryggade ställning,

hvaraf densamma otvifvelaktigt är förtjent, men hvilken med

den nuvarande anordningen ingalunda kan anses uppnådd, då ju ingen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

vetenskapsman i längden lärer befinnas villig att för ett arfvode af

allenast 2,500 kronor egna sin tid och sina krafter åt ett så magtpåliggande

arbete. På framställning af enskild motionär anser sig

utskottet emellertid icke kunna tillstyrka Riksdagen att uppföra lön å

stat för en befattning af förevarande slag, hvarför utskottet i frågans

nuvarande läge hemställer,

att herr Bergströms omförmälda förslag icke

må af Riksdagen bifallas.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till under- An9- *«»•- håll och förökande af karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek ^miUbUo-9

på ordinarie stat bevilja ett särskildt anslag af 4,000 kronor. teket.

Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad stats- 1ÄJ.

rådsprotokollet gifver vid handen, föranledts af eu af lärarekollegiet

vid omförmälda institut gjord och af universitetskanslern förordad framställning,

deruti anförts i hufvudsak följande.

Institutets bibliotek, som grundlagts genom öfverlemnande till

institutet af den boksamling, som tillhört det forna »Collegium medicum»,

hade företrädesvis tillväxt genom gåfvor. Läroverkets egna

lärare, läkare så inom som utom hufvudstaden, medicinske författare

och offentliga institutioner i in- och utlandet hade tid efter annan

riktat biblioteket med skrifter inom de vetenskapsområden, som utgjorde

föremålet för institutets verksamhet. Äfven större donationer

af hela boksamlingar hade biblioteket vid flera tillfällen fått mottaga.

Bibliotekets tillväxt genom inköp hade deremot ständigt varit ringa.

Exempelvis hade under de 33 åren 1856—1888 genom inköp tillkommit

endast omkring 1,700 nya verk. Anledningen till detta förhållande

hade naturligtvis varit ringheten af de medel, som stått till bibliotekets

förfogande. För detsammas förökande hade nemligen aldrig funnits

något särskildt anslag, utan hade kostnaderna derför blifvit bestridda

af det s. k. allmänna materialanslaget å 15,000 kronor.

Den boksamling, som sålunda blifvit sammanbragt, omfattade för

närvarande omkring 22,000 volymer. Den bestode uteslutande af arbeten

i medicin och dermed närbeslägtade vetenskaper samt vore den

största samling af detta slag, som vårt fädernesland egde.

De disponibla medlens otillräcklighet hade emellertid år för år

blifvit allt mer känbar, helst den litterära produktionen på den medicinska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vetenskapens område, liksom på de flesta andra, under senare tider

erhållit en oerhörd utveckling. En omständighet, som i sammanhang

härmed borde uppmärksammas, vore att resultaten af de medicinska

och naturvetenskapliga forskningarna nu i mycket högre grad än förr

nedlades i tidskrifter. Huru detta förhållande inverkat på institutets

bokförvärf framginge deraf, att åren 1856 —1864 prenumererats å 28 tidskrifter,

under det att tillgångarna medgifvit inköp af 60 till 70 nya

verk årligen, år 1864 hade tidskrifternas antal ökats till 33, medan

ännu 40 till 50 nya verk under den närmast följande tiden kunnat genom

köp årligen förvärfvas. I närvarande stund hade deremot tidskrifternas

antal stigit till 84, och kostnaden härför uppginge till ett så högt belopp,

att det disponibla anslaget icke medgåfve inköp af ett enda nytt

verk. Blott till inköp af fortsättningen af några få arbeten, af hvilka

man redan förut anskaffat början, hade medel kunnat anvisas utöfver

dem, som åtginge till bekostande af tidskrifterna. Institutets biblioteksnämnd

hade visserligen underkastat tidskriftsprenumerationen en särskild

granskning, men dervid kommit till det resultat, att ingen reduktion

vore möjlig. Tvärt om framginge det af de talrika reqvisitioner, som

från biblioteket måste nekande besvaras, att äfven antalet tidskrifter

vore allt för otillräckligt.

Men om också biblioteket företrädesvis måste tillgodose behofvet

af tidskrifter, dels på grund af dessas vigt för de vetenskapliga studierna,

dels derför att det i allmänhet icke kunde förutsättas, att så
dana

anskaffades af enskilde forskare, så kunde den icke-periodiska

litteraturen derför ej undvaras. Iiufvudarbeten inom den medicinska

vetenskapens olika grenar, vigtigare monografier, större och dyrbarare

planschverk samt dylikt kunde i de flesta fall blott genom offentliga

samlingar göras tillgängliga för dem, som deraf hade behof.

En följd deraf, att biblioteket tillkommit företrädesvis genom donationer

och att inköpen på grund af medlens otillräcklighet icke kunnat

sj^stematiskt bedrifvas, vore äfven, att uti förrådet af äldre litteratur

betänkliga luckor förefunnes.

Att icke landets öfriga offentliga boksamlingar i någon nämnvärd

grad förmådde fylla de brister, som funnes i karolinska institutets

bibliotek, framginge deraf, att kongl. biblioteket enligt det derför utfärdade

reglementet icke anskaffade någon medicinsk litteratur, att

vetenskapsakademiens bibliotek, eljest så rikt på det naturvetenskapliga

området, icke heller förvärfvade rent medicinska skrifter, samt att

svenska läkaresällskapet endast anskaffade tidskrifter inom den praktiska

medicinens område. Återstode alltså de båda universitetsbiblioteken.

Enligt från vederbörande bibliotekarier erhållna uppgifter an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

vände hvardera af dessa årligen omkring 1,100 till 1,200 kronor till

inköp af medicinsk litteratur, således ännu mindre belopp än karolinska

institutet hittills för ändamålet disponerat. I jemförelse med andra

vetenskaper, hvilka nästan alla hade till sitt förfogande åtminstone

någorlunda väl tillgodosedda boksamlingar, vore alltså, enligt lärarekollegiets

mening, medicinen i bibliotekshänseende att anse såsom den

mest vanlottade i vårt land. Om härför skulle rådas hot, så syntes

karolinska institutets bibliotek framför öfriga offentliga boksamlingar

böra ihågkommas med nödiga medel, icke blott derför att det vore

fäst vid landets största medicinska läroverk, utan ock derför att

dess samlingar redan vore så omfattande, att de med mindre kostnad,

än annorstädes skulle vara fallet, kunde kompletteras och fullföljas.

Dertill borde läggas, att det anslag, som för sagda ändamål beviljades

karolinska institutet, icke uteslutande komme dess lärare och studerande

eller hufvudstadens läkare till godo. Med den samverkan, som på senaste

tiden utbildats mellan landets samtliga större bibliotek, kunde

nemligen statens bokförråd, ehvad det förvarades på den ena eller andra

platsen, betraktas såsom ett enda, hvilket vore tillgängligt för hvarje

forskare inom landet utan Inseende på hans boningsort.

Vid beräkningen af det nuvarande anslagsbehofvet för institutets

bibliotek borde tagas i betraktande, att tillgångar erfordrades

till inköp af tidskrifter;

y> » » nyutkommande litteratur;

)) komplettering af förefintliga defekter och inköp af vigtigare

äldre arbeten;

» bindning.

Då, såsom ofvan sagts, så godt som hela det nuvarande anslaget

åtginge till inköp af tidskrifter, borde kostnaden för dessa, om någon,

ehuru obetydlig tillökning i deras antal skulle kunna erhållas, ej sättas

lägre än till 2,000 kronor; nyutkommande litteratur i bokform kräfde

minst 1,000 kronor, helst som större verk ofta kostade många hundra

kronor; och om till fyllande af luckor i den äldre litteraturen likaledes

ansloges 1,000 kronor, så skulle blott de känbarast.e bristerna dermed

kunna afhjelpas. För bestämmande af det till bindning behöfliga beloppet

hade eu räkning af obundna arbeten i biblioteket skett, hvilken

gifvit vid handen, att för närvarande funnes 2,376 obundna volymer.

Med en medelkostnad för hvarje band af 2 kronor, skulle inbindningen

alltså för närvarande kräfva en summa åt 4,752 kronor, eller i rundt

tal 5,000 kronor. Då det emellertid ej kunde ifrågakomma att på en

Bih. till Rilcsd. Prot. 1890. 4 Sarnl. 1 Afd. 7 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gång låta binda ett så stort antal volymer, kunde inbindningskostnaden

i det årliga anslaget lämpligen sättas till 1,000 kronor. Beräkningen

af det erforderliga årliga anslaget blefve alltså följande:

till tidskrifter ..................................................................... kronor 2,000: —

„ nyutkommande litteratur, deri inbegripet fortsättning

af förut inköpt .................................................. „ 1,000: —

,, vigtigare äldre litteratur och komplettering af de
-

fekter .....................................

........................................... „ 1,000: —

„ inbindning ............................

........................................... „ 1,000: —

Summa kronor 5,000: —

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att departementschefen,

efter att hafva meddelat, att lärarekollegiet i särskild skrifvelse anmält,

hurusom å det s. k. allmänna materialanslaget vid 1888 års slut af

särskilda anledningar (se statsrådsprotokollet sid. 10—11) uppkommit en

brist af icke mindre än 4,270 kronor 23 öre, för egen del yttrat, att af

hvad lärarekollegiet anfört syntes honom framgå, så väl att karolinska institutets

bibliotek vore i behof af ett störr#’ årligt anslag, än som hittills

kommit detsamma till del, så vida’ det skulle kunna fylla de kraf,

som derpå måste ställas, som ock att institutets s. k. allmänna materialanslag,

långt ifrån att medgifva en dylik ökning i kostnaderna för

biblioteket, icke ens vore tillräckligt för bestridandet af öfriga utgifter,

som från detsamma borde utgå, med mindre än att det helt och hållet

befriades från kostnaderna för biblioteket. Departementschefen ansåge

derför, att ett särskildt anslag för institutets bibliotek vore af behofvet

högligen påkalladt, men funne antagligt, särskildt med afseende

å de för inbindning och för komplettering af defekter gjorda beräkningarna,

att detta anslags belopp kunde utan ändamålets förfelande

sättas något lägre än lärarekollegiet föreslagit och bestämmas till

4,000 kronor.

Då Kongl. Maj ris förevarande framställning ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till underhåll och förökande

af karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek

på ordinarie stat bevilja ett särskildt anslag af 4,000

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

7:o) Kong!. Magt har föreslagit, att Riksdagen måtte höja anslaget

å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat till anskaffning af materiel

in. in. för den histologiska anstalten från dess nuvarande belopp,

1,000 kronor, till 2,000 eller med 1,000 kronor.

Rörande denna anslagsfordran . inhemtas af statsrådsprotokollet,

att nämnda institutions föreståndare, professor Retzius, till karolinska

institutets lärarekollegii protokoll i frågan yttrat hufvudsakligen följande.

Då den särskilda undervisningen i histologi vid institutet i och

med professor Retzii anställning såsom e. o. professor i ämnet upprättades,

hade att börja med för denna undervisning icke funnits någon

institution, någon materiel eller ens något anslag, vare sig för materiella

behof eller till amanuens och nödigt vaktmästarebiträde. Utgifterna

härtill hade bestridts sålunda, att professor Retzius allt ifrån början till

dessa ändamål användt större delen af sin lön. Men äfven sedan ett

årligt statsanslag å 1,000 kronor till materiel samt derefter medel till

aflönande af amanuens och vaktmästare beviljats, hade, i samma mån

som lärjungarnes antal ökats och anspråken på undervisningen stegrats,

årligen större delen af hans lön användts till anstaltens underhåll och

inredning samt till arbetens utförande å densamma.

Under de senaste båda åren hade, sedan särskild lokal för undervisningen

i histologi upplåtits i institutets nya byggnad, i anledning

af tidens kraf på instrument och annan nödig materiel det årliga statsanslaget

å 1,000 kronor icke räckt till för bestridande af mer än en

del af utgifterna för anstaltens fortsatta inredning och skötsel samt för

undervisningens tidsenliga bedrifvande. Sålunda hade under år 1888 för

dessa ändamål måst utgifvas mellan 7,000 och 8,000 kronor samt under

år 1889 mer än 7,000 kronor, summor, hvilkas storlek hade sin förklaring

i de synnerligen dyrbara instrument, apparater och preparationsmedel,

som måste anskaffas för den händelse histologisk undervisning

skulle bedrifvas någorlunda i öfverensstämmelse med hvad som egdo

rum vid andra högre medicinska skolor i Europa.

För täckande af de under senare åren så väsentligt ökade utgifterna

hade professor Retzius användt hela sin professorslön och tillskjutit

åtskilligt derutöfver. Under erinran att det i längden icke kunde

vara lämpligt, att lärares löner och enskilda offervillighet i lika stor

skala måste anlitas för undervisningens behof, hade han nu anhållit, att

lärarekollegiet ville förorda ett höjande af det nu till histologiska institutionen

utgående årliga statsanslaget å 1,000 kronor med ytterligare

1,000 kronor.

Den af professor Retzius sålunda ifrågasatta anslagsförhöjningen

har, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, af lärarekollegiet

Ang. förnöjdt

anslag Ull

histologiska

institutionen.

[6.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. förnöjdt

anslag till

den fysiologiska

institutionen.

[7-]

Ang. anslaget

till allmänna

läroverken.

tillstyrkts; och då de skäl, som andragits för höjandet af anslaget,

syntes departementschefen fullgiltiga, samt det icke kunde vara staten

värdigt att öfver höfvan taga eu intresserad lärares offervillighet i anspråk,

har departementschefen förordat aflåtandet af den framställning,

som nu föreligger.

Enär genom hvad till statsrådsprotokollet finnes meddeladt behofvet

och lämpligheten'' af den föreslagna anslagsförhöjningen synas

utskottet vara ådagalagda, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget å karolinska

. mediko-kirurgiska institutets stat till anskaffning af

materiel in. m. för den histologiska anstalten från

dess nuvarande belopp, 1,000 kronor, till 2,000 kronor,

eller med 1,000 kronor.

8:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma, framställning

anförts till statsrådsprotokollet (sid. 13—15), får utskottet i afseende

å anslagen under förestående anslagstitel slutligen hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget å karolinska

mediko-kirurgiska institutets stat till fysiologiska anstaltens

underhåll och drift från dess nuvarande belopp,

1,500 kronor, till 2,000 kronor, eller med 5j00

kronor.

Allmänna läroverken.

9:o) I en till Riksdagen den 7 februari innevarande år aflåten

proposition (n:o 17), angående ändrade bestämmelser med afseende å

de allmänna läroverken och pedagogierna, har Kongl. Maj:t, i sammanhang

med förslag om förändrad organisation af de allmänna läroverken,

föreslagit förhöjning af det under förestående titel i nu gällande riksstat

uppförda anslag. Sedan det särskilda utskott, till hvars förberedande

behandling Kongl. Maj:ts berörda proposition blifvit af Riksdagen

öfverlemnad, deröfver afgifvit utlåtande samt Riksdagen fattat beslut i

ämnet, torde statsutskottet få till detta ärende återkomma; hvilket utskottet

får för Riksdagen

anmäla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

10:o) På grund af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen derom

gjorda framställning och under åberopande af de skäl, som till stöd

för samma framställning finnas anförda till statsrådsprotokollet (sid.

15—17), hemställer utskottet,

att, jemte det att den af Karlstads allmänna

läroverks kollegium förvaltade så kallade konrektorslönefonden

vid 1890 års slut till statsverket indrages,

ett mot det från samma fond nu utgående bidrag till

aflönande af en adjunkt vid nämnda läroverk svarande

belopp, 103 kronor, må å staten för allmänna läroverken

uppföras, att utgå från och med år 1891.

Pedagogier och folkskolor.

ll:o)'' I ofvan omförmälda proposition angående ändrade bestämmelser

med afseende å de allmänna läroverken och pedagogierna har

Kongl. Maj:t under vissa förutsättningar föreslagit, att anslaget i kontant

till pedagogier och folkskolor, nu 62,547 kronor, måtte nedsättas

med 57,511 kronor till 5,036 kronor.

Sedan Riksdagen, efter utlåtande af det särskilda utskott, hvartill

föreuämnda proposition hänvisats, fattat beslut med anledning af samma

proposition, kommer statsutskottet att hos Riksdagen göra den framställning,

som må af Riksdagens beslut föranledas; hvilket utskottet

får för Riksdagen

anmäla.

Folkundervisningen.

12:o) Enär för beredande af den uppflyttning i högre lönegrad,

som efter gällande bestämmelser tillkomme lärare och lärarinnor vid

folkskolelärareseminarierna, erfordrades, enligt en inom ecklesiastikdepartementet

uppgjord approximativ beräkning, från och med år 1891

ett belopp af 4,000 kronor utöfver hvad förut vore för detta ändamål

anslaget, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att anslaget till seminarierna

för folkskolelärares bildande måtte för berörda ändamål ökas

med 4,000 kronor.

Ang. indragning

till statsverket

af en

fond vid

Karlstads

allmänna

läroverk.

[8.]

Ang. anslaget

till pedagogier

och

folkskolor.

Ang. anslag

tillseminarielärares

uppflyttning

i

högre lönegrad.

■[9.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande U:o 9.

Ang. anslag

till undervisning

i slöjd

vid ett folkskolelärareseminarium.

L10.]

Ang. anslag

till undervisning

i slöjd

vid folkskolelärarinneseminarierna.

[ll.j

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

13:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, för anordnande

af undervisning i slöjd vid ytterligare ett folkskolelärareseminarium,

öka anslaget till folkskolelärareseminarierna med 1,500 kronor.

I fråga om denna anslagsbegäran har departementschefen erinrat,

hurusom Riksdagen år 1887, på framställning af Kongl. Maj:t, beviljat

för anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier

dels 1,500 kronor för hvart och ett af dessa seminarier, eller tillhopa

4,500 kronor, med livilket sistnämnda belopp anslaget till folkskolelärareseminarierna

höjts, dels ock ett extra anslag af 5,000 kronor för

anordnande af slöjdlokaler och anskaffande af den första uppsättningen

af redskap och verktyg med flera för ändamålet erforderliga utgifter.

Undervisning i slöjd hade derefter varit anordnad vid folkskolelärareseminarierna

i Karlstad, Lund och Hernösand. Enligt departementschefens

förmenande vore emellertid tidpunkten nu inne att anordna

undervisning i slöjd vid ytterligare ett folkskolelärareseminarium

utöfver de tre, der sådan redan införts; och skulle härför erfordras

dels ett årligt anslag af 1,500 kronor, dels ock ett extra anslag af

1,800 kronor.

Enligt hvad utskottet vid punkten 54:o här nedan omförmäler,

har Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1891

jemväl äskat nyss angifna belopp, 1,800 kronor, och då utskottet, lika

med departementschefen, anser undervisning i slöjd lämpligen kunna

från och med år 1891 införas vid ännu ett folkskolelärareseminarium,

får utskottet, som vid punkten 54:o förordar bifall till Kongl. Maj:ts

under sagda punkt behandlade anslagsfordran, med anledning af den

nu föreliggande framställningen, hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af undervisning

i slöjd vid ytterligare ett folkskolelärareseminarium,

öka anslaget till folkskolelärareseminarierna med 1,500

kronor.

14:o) Under förestående anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen

föreslagit Riksdagen att, för ordnande af undervisning i slöjd vid tre

folkskolelärarinneseminarier, öka anslaget till folkskolelärareseminarierna

med 2,400 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet

anfört, att undervisning i slöjd varit anordnad dels under en följd af

år vid folkskolelärarinneseminariet i Kalmar, dels ock under de senare

åren vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm; och hade år efter år

erforderliga medel, på särskilda framställningar, blifvit, af Kongl. Maj:t

anvisade för uppehållande åt undervisningen i detta ämne. Den vid

nämnda seminarier vunna erfarenhet hade varit mycket tillfredsställande,

och det hade visat sig, att slöjden utan olägenhet kunnat vid dessa

seminarier införas såsom undervisningsämne.

Då det enligt departementschefens uppfattning vore af synnerlig

vigt, att tillfälle bereddes eleverna vid folkskolelärarinneseminarierna

att erhålla utbildning i slöjd, så att de sedermera, utkomna såsom

lärarinnor, kunde meddela undervisning i detta ämne uti folkskolorna,

och då den hittills vid seminarierna i Kalmar och Stockholm försöksvis

införda slöjdundervisningen medfört gynsamt resultat, syntes det

departementschefen angeläget att nu gifva eu utsträckt och mera stadgad

anordning åt ifrågavarande undervisning. I sådant hänseende

vore lämpligt att slöjdundervisningen, jemte det densamma fortginge

vid seminarierna i Kalmar och Stockholm, infördes vid ytterligare ett

folkskolelärarinneseminarium.

De årliga kostnader, som vore erforderliga för slöjdundervisningens

anordnande, nemligen aflönande af lärarinna m. m. vore beräknade

till i medeltal 800 kronor för hvarje seminarium, eller tillhopa

2,400 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af undervisning

i slöjd vid tre folkskolelärarinneseminarier, öka

anslaget till folkskolelärareseminarierna med 2,400

kronor.

15:o). I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 46) har

herr A. Kihlberg föreslagit, att Riksdagen måtte dels till Kongl. Maj:t

aflåta skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t ville förordna, det folkskoleinspektör,

samtidigt med detta uppdrag, icke finge sköta annan

embetsbefattning, och dels ställa till Kongl. Majrts förfogande ett förslagsanslag

af 15,000 kronor för bestridande af de ökade utgifter för

folkskoleinspektionen, som den föreslagna förändringen kunde hafva

till följd.

Motionären har till stöd för sitt förslag hufvudsakligen andragit

följande.

Ang. ifrågasatt

förbud

för folkskoleinspektör

att

samtidigt

sköta annan

embetsbefattning

m. in.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Då folkskoleinspektionen inrättades, hade man med skäl väntat

mycket af denna institution, och de instruktioner, som blifvit utfärdade

för inspektörerna, stälde på dem icke små anspråk, men det effektiva

gagnet af inspektörernas verksamhet vore icke i alla distrikt tillfredsställande,

och detta hufvudsakligen beroende derpå, att den tid, inspektörerna

hade att egna åt detta vigtiga kall, vore allt för knapp. Af

de 52 inspektörer, som funnes 1888, innehade 46 andra vigtiga embeten

i statens tjenst, nemligen 16 som seminarielärare, 6 som elementarskolelärare

och 24 som prester, hvilka befattningar de fleste sjelfve

uppehölle samtidigt med uppdraget att vara folkskoleinspektörer. Det

skulle säkerligen öfverstiga mensklig förmåga för flere af desse att med

det nit, intresse och kraft, som detta magtpåliggande uppdrag kräfde,

vid sidan af sina embetsbefattningar utöfva inspektion öfver ett stort

antal, på ett vidsträckt område belägna skolor. För att anföra ett

exempel ville motionären, med ledning af senaste inspektionsberättelserna

öfver rikets folkskolor, påvisa, att inom ett distrikt funnes 265

lärare och lärarinnor eller 259 skolor att inspektera af en inspektör,

som under nio månader af året tjenstgjorde såsom lärare vid folkskoleseminarium.

Som ferierna vid seminariet i det närmaste sammanfölle med ferierna

i folk- och småskolorna, så vore det lätt att inse, huru omöjligt det

vore för denna inspektör att med något allvar följa och ordnande ingripa i

sjelfva undervisningen inom skolorna. Om äfven hvarje söknedag under

ferierna skulle användas för inspektioner, skulle likväl flera skolor dagligen

besökas, om tiden skall räcka till, och då icke ringa tid åtginge för

resor till och från skolorna, måste besöket i skolan upptaga eu mycket

knapp tid, eller föga öfver hvad som behöfdes för att anteckna nödiga

statistiska uppgifter och tillse hvad materiel som fattades och granska

lokalens beskaffenhet. När sålunda en inspektion i en skola kunde försiggå

på 1 å 11 timmes tid, och tre eller flera skolor inspekteras på

samma dag, så vore väl sådana inspektioner mera pro forma än verkligt

gagnande. I inspektörernas berättelser uttalades ock vigten af att

inspektören finge skåda skolan i dess hvardagsskick, att han sålunda

utan föregående anmälan kunde besöka skolan och följa undervisningen

der en hel dag. Men ofta tillginge det i verkligheten så, att inspektören,

för att ej behöfva resa förgäfves utan på sin ytterst knappt tillmätta

tid hinna med så många skolor som möjligt, på förhand anmodade

skolrådets ordförande att underrätta personalen om den förestående

inspektionen med utsatt dag och timme eller, der inspektionen skedde

under barnens ferietid, anmodade ordföranden att låta läraren sammankalla

de barn, han kunde samla, för att ett inspektionsbesök måtte med

de tillstädeskomna barnen, så godt sig göra läte, kunna företagas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

17

I sjelfva verket komme vid nu anmärkta förhållanden tillsynen

öfver undervisningen i skolan förnämligast, om ej uteslutande, att utöfvas

af skolrådets ordförande, och inspektörerna uttalade äfven sitt

erkännande om det prisvärda nit och allvarliga intresse, som desse i

allmänhet egnade skolan. I mindre församlingar vore derför, enligt

motionärens förmenande, kyrkoherden den bäste inspektören och gjorde

skolinspektörerna öfverflödiga, men icke så i de större. I församlingar

med folkmängd af 5,000 personer och deröfver och 15 å 30 skolor

vore de pastorala expeditionerna så många och ansträngande, att kyrkoherden

af dessa och de rent presterliga göromålen vore så upptagen,

att tillsynen öfver undervisningen i skolorna oftast måste inskränka

sig till ett eller annat besök under terminen samt till närvaro vid

examina och terminsafslutning. Skulle någon verklig tillsyn öfver

skolorna i större församlingar finnas, så måste den således utöfvas af

inspektören. Derför hade man äfven i flera af de större stadskommunerna

samt för åtskilliga större inspektionsdistrikt å landsbygden anordnat

saken så, att inspektörerna uteslutande egnade sig åt sin uppgift

och ej samtidigt innehade annan tjenstebefattning. En allmän

förändring i sådant syfte gjorde emellertid någon ökning i arfvoden

och reseersättningar till skolinspektörerna erforderlig.

De anmärkningar, motionären sålunda framstält mot den nuvarande

anordningen af folkskoleinspektionen, synas utskottet förtjenta af synnerlig

uppmärksamhet, och, enligt hvad utskottet tror sig veta, har också den

uppfattningen i många fall gjort sig gällande, att folkskoleinspektionen för

närvarande faktiskt lemnar åtskilligt öfrigt att önska i fråga om noggrann

och effektiv kontroll öfver undervisningen. Den utväg, motionären

föreslagit för afhjelpande af de af honom anmärkta missförhållandena,

eller meddelandet af förbud för folkskoleinspektör att med detta uppdrag

förena annan befattning, synes emellertid utskottet mindre ändamålsenlig,

då en dylik anordning i sina konseqvenser gifvetvis skulle

komma att för staten medföra kostnader till ojemförligt högre belopp

än motionären antagit. Utskottet föreställer sig deremot, att en tillfredsställande

inspektion öfver folkundervisningen jemväl med bibehållande

i allmänhet för inspektörerna af rättigheten att vid sidan af

ifrågavarande verksamhet utöfva annan befattning, skulle kunna utan

ökade utgifter för statsverket åstadkommas derigenom, att de särskilda

inspektionsdistrikten gjordes mindre, medan å andra sidan inspektionen

i vidsträcktare grad än hittills ordnades på kommunal grund, i det att

särskildt åt landstingen inrymdes rätt att medverka vid tillsättningen

af inspektörsbefattningarne.

Bill. till Jiiksd. Prof. 1890. 4. Samt. 1 Afd. 7 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt

ökadt

statsbidrag

titt aflöning

åt lärare och

lärarinnor

vid mindre

folkskolor.

Ang. ifrågasatt

ändring

i vilkorenför

statsbidrags

utgående till

fortsättningsskolor.

I alla händelser anser utskottet det med förevarande motion

åsyftade målet, eller åstadkommandet af en verksammare inspektion

öfver folkundervisningen, vara af den vigt och betydelse, att Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet synes böra derå fästas. Utskottet får alltså,

med anledning af den väckta motionen, hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

hvilka åtgärder böra vidtagas för åstadkommande af

en mera verksam och tillfredsställande inspektion

öfver folkundervisningen.

16:o) I eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 132) har herr

A. V. Ljungman föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att, utan rubbning

i öfrigt, af nu gällande bestämmelser rörande aflöning åt lärare

och lärarinnor vid mindre folkskolor, statsbidrag måtte från och med

år 1891 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå med två tredjedelar

af deras kontanta aflöning intill ett lönebelopp af högst 500

kronor, då sådan lärare eller lärarinna aflagt godkänd afgångsexamen

vid ett statens folkskolelärareseminarium, samt att för nämnda ändamål

nuvarande förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor måtte höjas med det belopp, statsutskottet efter sakens närmare

utredning kunde finna skäligt föreslå.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Hvad motionären der anfört har visserligen förefallit utskottet i

viss mån förtjent af uppmärksamhet, men då vederbörlig utredning

saknas för bedömande af den kostnad, ett bifall till motionen skulle

komma att i verkligheten medföra för statsverket, äfvensom af den inverkan

på folkskoleväsendet i dess helhet, det vidsträcktare användande

af mindre folkskolor, som motionären med sitt förslag asyftat, skulle

komma att utöfva, anser sig utskottet härutinnan ega giltig anledning

att afstyrka motionen. Utskottet får alltså hemställa,

att herr Ljungmans förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

17:o) Genom kungörelse den 11 september 1877 har Kongl. Maj:t,

efter det Riksdagen, med bifall till af Kongl. Maj:t derom gjord framställning,

anvisat ett förslagsanslag al 30,000 kronor till understöd för

aflöning af lärare vid folkskolans högsta afdelning eller den s. k. fort
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

19

sättning sskolan, för så vidt undervisning der meddelades utom den för

folkskolan bestämda undervisningstid af åtta månader om året, förordnat,

bland annat, att skoldistrikt, som ordnade fortsättningsskolan

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa af Riksdagen godkända

och i kungörelsen närmare angifna grunder, egde att såsom understöd

för de lärares aflöning, som i denna skola undervisade utom folkskolans

ordinarie undervisningstid, af hvilken, i fall af behof, högst

fyra veckor finge till den fortsatta undervisningen användas, erhålla

bidrag af allmänna medel sålunda, att för hvarje lärare, som meddelade

dylik undervisning under en tid motsvarande två veckor om året, statsbidrag

utginge med 25 kronor, under en tid motsvarande fyra veckor

med 50 kronor och under en tid motsvarande sex veckor med 75 kronor,

under vilkor att skoldistriktet för lärarens aflönande tillsköte lika stort belopp.

Sedermera har genom kongl. kungörelse den 29 april 1886 införts

vissa förändrade bestämmelser med afseende å ofvan antydda

grunder för fortsättningsskolans ordnande.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 7) har nu herr Chr.

A. Ekeborgli föreslagit följande tillägg till förstnämnda kungörelse:

»Vägrar skoldistrikt att tillskjuta detta belopp, får statsbidraget

ändock lyftas, om föräldrar eller målsmän till minst tio barn inom

distriktet detsamma tillskjuta, dock under vilkor att fortsättningsskolan

och dess medel ställas under skolrådets ledning och förvaltning.»

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sitt förslag tilllåter

sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen och vill här endast

anmärka, att motionären ansett orsaken till att fortsättningsskolor hittills

inrättats i så få skoldistrikt vara den, att vederbörande kyrkostämmor,

hvilka hade att bestämma om beviljande af det för statsbidragets

erhållande nödiga tillskottet från skoldistriktets sida, icke

alltid i sina beslut härom gåfve uttryck för den åsigt, flertalet föräldrar

och målsmän hyste om fortsättningsskolans gagn, samt att motionären

för den skull velat lägga »fortsättningsskolans vara eller icke

vara mera i händerna på barnens föräldrar och målsmän än hvad för

närvarande vore fallet».

Då det synes utskottet uppenbart, att, innan statsbidrag anvisas

till en skola af ifrågavarande slag, någon garanti bör förefinnas, för att

skolan icke inom allt för kort tid kommer att upphöra, men den garanti,

som i sådant hänseende kan anses för närvarande vara åstadkommeu

derigenom, att statsbidragets utgående gjorts beroende af

vederbörande kommunala myndighets beslut att jemväl för ändamålet

tillskjuta medel, genom den af motionären föreslagna anordningen skulle

komma att helt och hållet undanryckas, anser sig utskottet icke kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till aflöning

af en andre

lärare i mekanik

vid

Chalmers'' tekniska

läroanstalt.

[12.i

tillstyrka Riksdagen att med anledning af motionen vidtaga någon

åtgärd, utan hemställer,

att herr Ekeborghs förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

De tekniska läroverken.

18:o) Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till aflöning

åt en andre lärare i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion

åt enkla maskindelar vid Chalmers’ tekniska läroanstalt på ordinarie

stat bevilja 2,000 kronor.

Kongl. Majds förevarande anslagsfordran bär, enligt hvad af

statsrådsprotokollet inhemtas, föranledts af en af styrelsen för nämnda

läroanstalt gjord framställning af hufvudsakligen följande innehåll.

Före medlet af 1870-talet hade vid läroanstalten all undervisninginom

högre afdelningen uti maskinlära och maskinkonstruktioner samt

inom båda afdelningarna uti mekanik och mekanisk teknologi varit

uppdragen åt en enda lärare, nemligen en af lektorerna. I följd häraf

hade Barnundervisningen för olika årskurser måst ega rum i samtliga

nämnda ämnen. Vid nyss omförmälda tidpunkt hade olägenheterna af

detta förhållande blifvit så känbara, att en lärareplats i teoretisk mekanik

för högre afdelningen måst inrättas, och en sådan vore allt sedan

dess upptagen i läroanstaltens stat. Dessutom anförtroddes undervisningen1!

mekanik inom nedre afdelningen och för högre afdelningens

kemister åt repetitören i maskinlära. Gynsamma omständigheter hade

hittills verkat, att olägenheterna af en sådan provisorisk anordninggjort

sig jemförelsevis litet gällande; men det vore tydligt, att man

ej i längden kunde påräkna, att undervisning i ett så vigtigt ämne

kunde nöjaktigt bestridas af en repetitör med 300 kronors arfvode, då

platser såsom repetitörer i regeln innehades af nyss utexaminerade

elever eller af sådane, som ännu ej afslutat sin kurs.

Uti de öfriga ämnena, nemligen maskinlära och maskinkonstruktioner

samt mekanisk teknologi, hade Barnundervisning för olika årskurser

fortfarande varit nödvändig, och lektorn i ämnet hade varit ensam

om upprätthållandet af undervisningen i dem. De häraf uppkommande

mångfaldiga olägenheterna vore lätta att inse och hade under

de senare åren framträdt ännu mer på grund af det ökade elevantalet.

Sålunda hade undervisningen i mekanisk teknologi bevistats, af 56 på

en gång närvarande elever under läsåret 1888—1889 och af lika många

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

21

under det ingångna läsåret (1889—1890) samt undervisningen i maskinkonstruktioner

af 38 elever under det förra och af 41 under det senare

läsåret. Utsigterna för nästkommande läsår talade för ett ytterligare

ökadt antal.

För den, som kände förhållandena inom maskinväsendet nu för

tiden och för 20 år sedan, då skolan egentligen erhållit sin nuvarande

organisation, borde det vara helt naturligt, att, oafsedt jemförelsen med

andra läroverk, undervisningstiden nu behöfde utvidgas, så att åtskilliga

nya discipliner, som för eleverna vore af största gagn under deras

kommande praktiska verksamhet, men då ej kunde så lätt inhemtas —

t. ex. angående nyare ångmaskinkonstruktioner, gasmotorer, ångfördelningsapparater

m. m. — kunde grundligare afhandlas än för närvarande

med blott 6 timmars undervisning i veckan.

Olägenheterna deraf, att lektorn i nämnda ämnen under större delen

af sina lektioner skulle samtidigt undervisa på olika ståndpunkt varande

årskurser, så ock deraf, att undervisningen i ett så vigtigt ämne som

mekanik inom lägre afdelningen och för högre afdelningens kemister

vore anförtrodd åt en repetitör med endast 300 kronors lön, utgjorde, i

förening med nödvändigheten af undervisningens utvidgande inom så väl

den mekaniska teknologien som maskinläran, kraftigt manande skäl till

lärarekrafternas ökande med eu andre-lärare i nämnda ämnen. Styrelsen

funne förändringen och utvidgningen lämpligast böra ske på det

sätt, att den lektorn nu tillkommande undervisningen i mekanisk teknologi

fråntoges honom och uppdroges åt den nye läraren, mot det att

lektorns tjenstgöring i maskinlära och maskinkonstruktioner ökades i

motsvarande grad, samt att vidare undervisningen uti mekanik inom

lägre afdelningen och för högre afdelningens kemister samt om enkla

maskindelar uti högre afdelningens andra årskurs anförtroddes åt sagde

nye lärare. Dennes undervisningstid skulle enligt denna anordning

omfatta 3 timmar mekanik, 6 timmar maskinkonstruktioner och 6 timmar

mekanisk teknologi i veckan. Det borde emellertid förbehållas

styrelsen rätt att, såsom med de öfriga lärareplatserna varit fallet, inom

den ifrågavarande ämnesgruppen bestämma omförmälde andre-lärares

undervisning på det sätt, som efter för handen varande förhållanden

syntes styrelsen bäst motsvara läroanstaltens uppgift,

Under åberopande att den nye andre-läraren skulle med afseende

å undervisningstid blifva närmast jemförlig med andre-läraren i kemi,

hvilken nu uppbure en aflöning af 2,000 kronor, men för hvilken styrelsen

begärt förhöjning till 3,000 kronor, anhölle styrelsen emellertid,

att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära ett årligt anslag af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt

ålderstillågg

åt nuvarande

rättskemisten.

[13]

3,000 kronor för upprättande vid läroanstalten af en andre-lärareplats

i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion af enkla maskindelar.

För egen del har departementschefen förklarat, att han ansett

hvad styrelsen anfört till fullo ådagalägga, att inrättandet af den ifrågasatta

lärarebefattningen vore af största behof påkalladt. Men då departementschefen

ej funnit skäl för närvarande tillstyrka den begärda

löneförhöjningen för andre-läraren i kemi, har han hållit före, att den

nye läraren, som, enligt hvad styrelsen förmält, vore med nyssnämnde

andre-lärare närmast jemförlig, ej borde uppbära större aflöning än som

för närvarande utginge till denne.

Ivongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran, och får utskottet för den skull hemställa,

att Riksdagen må till aflöning åt en andre

lärare i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion

af enkla maskindelar vid Chalmers’ tekniska

läroanstalt på ordinarie stat bevilja 2,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

19:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att åt rättskemisten, professorn

A. J. Wimmerstedt måtte beviljas ett ålderstillägg af 500 kronor årligen,

att utgå från och med år 1891 af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag:

ålderstillägg.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har Kongl. Maj:ts

ifrågavarande förslag föranledts af en utaf medicinalstyrelsen i skrifvelse

den 25 september 1889 gjord framställning, deruti styrelsen anfört,

hurusom genom kongl. brefvet den 24 maj 1872 blifvit stadgadt, att

rättskemiska undersökningar i de fall, då arseniksyrlighet i ''fast form

icke kunnat af vederbörande läkare och apotekare upptäckas, skulle

verkställas af en rättskemist, för hvilken enligt kongl. brefvet den 16

juni 1875 blifvit på ordinarie stat uppförd en lön af 4,500 kronor och

enligt kongl. brefvet den 24 januari 1879 ett årligt anslag af 1,500

kronor såsom tjenstgöringspenningar, med vilkor att 1,000 kronor deraf

skulle afstås till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnas

utförande. Dessutom åtnjöte rättskemisten, jemlikt förstnämnda

kongl. bref, för hvarje undersökning jemte deröfver uppsatt

protokoll från och med 5 till och med 50 kronor enligt sundhetskollegii

bestämmande; varande betalning för reagentier, apparater m. m.

deri inberäknad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

Häraf framginge, att rättslcemistens aflöning utgjorde 4,500 kronor

i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar, eller, efter förutnämnda

afdrag till biträdet, faktiskt en aflöning af endast 5,000 kronor.

För rättskemiska undersökningar, verkstälda af rättskemisten och

‘hans assistent, hade desse under de sist förflutna fem åren 1884—1888

tillika uppburit i ersättning respektive 1,675, 1,585, 1,750, 1,975 och

1,745 kronor, eller i medeltal 1,746 kronor årligen, med hvilket belopp

skolat bestridas utgifterna till hyra för laboratorium, betalning af förbrukade

materialier, såsom gas, vatten och reagentier, för vaktmästaregöromål,

till inköp och amortering af tidsenliga instrument och kärl m. in. ,

hvarjemte assistenten, då han vikarierade för rättskemisten, hos denne

åtnjöte fri arbetslokal och fria reagentier m. m., ehuru han uppbure

oafkortad all ersättning för de af honom under vikariatstiden verkstälda

undersökningar. Härigenom finge rättskemisten vidkännas så stora afdrag,

att hans verkliga löneförmåner, deri inberäknade lön, tjenstgöringspenningar

och ofvanberörda ersättning för hvarje särskild undersökning,

kunde beräknas uppgå till allenast något öfver 5,000 kronor.

Då emellertid antagas måste, att vid beviljandet af rättskemistens

löneförmåner varit afsedt, att denne tjensteman skulle åtnjuta icke blott

professors namn, utan ock en mot sådan grad svarande inkomst, då

medicinalstyrelsen ansåge rättskemistens göromål vara ytterst magtpåliggande

och att af honom fordrades sådana insigter, att hans ställning

vore fullt jemförlig med en professors, då rättskemistens arbete

numera vore så betungande, att han omöjligen kunde få tid öfrig för

att betjena allmänheten med enskilda undersökningar, hvarigenom fcan

skulle kunna öka sina inkomster utom tjensten, och då nuvarande

rättskemisten professorn Wimmerstedt allt sedan sin utnämning den 9

november 1883 och särskilt under de senare årens väsentligt ökade

göromål på ett särdeles förtjenstfull! sätt skött sin befattning, hemstälde

styrelsen, att något förökade löneförmåner måtte Wimmerstedt beredas;

nemligen på det sätt att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen åt honom

äska ett ålderstillägg af 500 kronor, att utgå från och med år 1891.

Enär den till något öfver 5,000 kronor uppgående årsinkomst,

som, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, professor

Wimmerstedt med nuvarande lönevilkor kan beräkna å sin befattning

såsom rättskemist, synes utskottet utgöra fullt skälig ersättning för det

arbete, som åligger honom i sådan egenskap, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. löneförbättring

åt

provinsiallälcarnem.

in.

[14.]

Ang. anslag

till rese- och

traktamentsIcostnader

in. m.''

[15.]

Ang. ersättning

förökade

tjenstegöromål.

[16.]

20:o) Kong!. Maj:t har i särskild proposition (n:o 8) af den 31 december

1889, angående ordnande af den allmänna och enskilda helsooch

sjukvården i riket föreslagit, bland annat, att till tjenstgöringspenningar

åt 24 förste provinsialläkare, till aflöning vid en ny provinsialläkaretjenst

med distrikt för innehafvaren af Neder-Luleå socken samt

för beredande af löneförbättring åt samtlig^ provinsialläkare i riket,

det för närvarande med 389,675 kronor utgående anslag till medicinalstyrelsen

med dithörande stater måtte höjas till 493,675 kronor, eller

med 104,000 kronor; hvaremot det under senare åren utgående extra

anslag å 20,000 kronor årligen för beredande af tillfällig löneförbättring

åt provinsialläkare icke vidare skulle utgå.

Öfver Ivongl. Maj:ts omförmälda framställning jemte i dithörande

ämnen inom Riksdagen väckta motioner kommer utskottet framdeles

under Riksdagen att afgifva särskilt utlåtande, livilket utskottet får för

Riksdagen

anmäla.

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.

21:o) Beträffande ifrågavarande anslagstitel har Kongl. Maj:t i

förenämnda särskilda proposition, angående ordnande af den allmänna

och enskilda helso- och sjukvården i riket, föreslagit, att juli förste

provinsialläkares rese- och traktamentskostnader, till arfvoden åt 24

bfträdande provinsialläkare samt till aflönande af vikarier åt provinsialläkare

under semester, det för närvarande med 100,000 kronor utgående

anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande måtte,

med titelns ändring till anslag för bestridande af kostnader för allmän

helso- och sjukvård, höjas till 145,000 kronor, eller med 45,000 kronor.

Jemväl i detta ämne kommer utskottet framdeles att i sammanhang

med de i nästföregående punkt omförmälda frågor afgifva särskild!;

yttrande, hvilket utskottet likaledes får för Riksdagen

anmäla.

Akademien för de fria konsterna.

22:o) KoDgl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det på akademiens

för de fria konsterna stat uppförda ordinarie anslag, 2,000 kronor, till

extra biträden in. m. vid det under akademiens inseende stälda läro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

25

verk finge af Kongl. Maj:t disponeras jemväl till ersättningsbelopp åt

tre af läroverkets nuvarande professorer under deras tjenstetid för ökade

tjenstegöromål.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende tiar departementschefen,

enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, till en

början anmält, hurusom nämnda akademi i skrifvelse den 29 maj 1889

anfört, att det af Kongl. Maj:t den 31 december 1888 faststälda förnyade

reglemente för akademiens läroverk, jemte andra ändringar, äfven

innehölle föreskrift om ökad tjenstgöringstid för de tre professorerne

i figurteckning och modellering, i landskapsteckning och målning

samt i byggnadskonst,, hvilken tillökning i göromål jemväl vore sådan,

att nuvarande tjensteinnehafvare syntes icke kunna åläggas att utan

särskild godtgörelse densamma utgöra; hvarför akademien, som icke

disponerade öfver härför tillgängliga medel, jemte framhållande af det

önskvärda deruti, att det nya reglementets ifrågavarande bestämmelser

så snart som möjligt måtte kunna bringas till verkställighet, ansåge

sig böra till Kong!. Maj:ts öfvervägande anmäla förenämnde tre lärares

framstälda önskningsmål beträffande omförmälda godtgörelse. I sådant

hänseende hade professorn i teckning och modellering begärt en lönetillökniug

af 1,605 kronor, eller alternativt 535 kronor, i fall så anordnades,

att eleverna både på mans- och qvinnoafdelningarna kunde

undervisas gemensamt; professorn i landskapsteckning och målningen

tillökning af 2,172 kronor, och professorn i byggnadskonst af 570 kronor

jemte någon förhöjning i beloppet af det honom tillkommande ålderstillägg;

och. vore dessa belopp beräknade hufvudsakligen efter ökadt

antal undervisningstimmar.

Sedan departementschefen derefter (sid. 24 och 25 i statsrådsprotokollet)

redogjort för ifrågavarande tre professorers nuvarande löneförmåner

äfvensom för den ökning i tjenstgöringstiden, som enligt det

nya reglementet blifvit lärarne i förenämnda ämnen ålagd, har departementschefen

yttrat, att hvad först beträffade den anförda utsträckningen

af bemälde professorers undervisningsskyldighet, hade han vid

framläggandet till Kongl. Maj:ts pröfning af omförmälda reglemente

ansett den icke blott önskvärd utan äfven nödvändig, alldenstund elever,

i synnerhet inom bildhuggarekonsten, men äfven i landskapsmålning,

under senare tiden till följd afbristande tillfälle till en fullständigare

eller högre utbildning ofta sökt sig till läroanstalter eller enskilde lärare

i utlandet, icke alltid till fromma för den inhemska konstens kraf

och utveckling. Då departementschefen emellertid funnit utsträckning

i undervisningsskyldigheten kunna för vissa lärare ega rum utan att

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutslcottets Utlåtande N:o 9.

ifrågasätta någon löneförhöjning för dem i staten, hade han å andra

sidan ansett det af billighet påkalladt, att merbemälde tre professorer,

Indika undfått fullmagter på sina befattningar före det nya läroverksreglementets

utfärdande, antingen måtte under sin återstående tjenstetid

erhålla någon särskild ersättning för de ökade göromålen, eller ock att

dem icke måtte åläggas att desamma förrätta. Men då just den afsedda

förbättringen i undervisningen vore ett önskningsmål, hvars uppnående

ju förr dess hellre borde eftersträfvas, hade departementschefen ansett

en skälig ersättning derför både böra och kunna beredas, hvarvid han

dock ej kunde till godkännande förorda de af nämnde tre lärare begärda

ersättningsbeloppen eller den grund, hvarefter de beräknats.

Departementschefen erinrade vidare, att på akademiens för de fria

konsterna stat funnes uppfördt, ett särskilt anslag af 2,000 kronor

till extra biträden m. m. vid läroverket. Detta anslag hade under en

följd af år i väsentlig mån kunnat besparas, så att i medeltal 1,769

kronor 96 öre deraf årligen under de sista sex åren återgått till

statsverket. För godtgörelse från detta anslag kunde, med Kong!.

Maj:ts tillåtelse, anställas extra biträden till fullgörande af de nya

eller tillökade göromål, som ålagts innehafvarne af förutnämnda

tre professorsbefattningar. Men då det måste vara förmånligare och

ändamålsenligare, att samma göromål utfördes af de mera erfarna ordinarie

lärarne, så syntes departementschefen ock rättast och lämpligast,

om till dessa finge af berörda anslag utgå skälig ersättning, hvilken

departementschefen ville föreslå till 300 kronor för professorn i byggnadskonst,

500 kronor för professorn i teckning och modellering samt

800 kronor, allt årligen, för professorn i landskapsmålning. Dessa ersättningsbelopp

skulle utgå till dem under deras tjenstetid, dock ansåge

departementschefen sig redan nu böra särskilt, framhålla, att den

jemförelsevis svagt aflönade professorn i landskapsmålning äfven allt

framgent torde behöfva en löneförbättring, helst han under eu tid af

sex veckor årligen borde för att handleda elevernas studier efter naturen

göra mer eller mindre vidsträckta utfiygter till olika landsbygder,

hvilka utfiygter icke blott blefve mycket hinderliga för hans egna arbeten

under den gynsammaste årstiden utan äfven för honom medförde

icke obetydliga rese- och traktamentsutgifter.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, hvarför utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att det på akademiens

för de fria konsterna stat uppförda ordinarie

anslag, 2,000 kronor, till extra biträden m. m. vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

det under akademiens inseende strida läroverk må

disponeras jemväl till ersättningsbelopp åt tre af läroverkets

nuvarande professorer under deras tjenstetid

för ökade tjenstegöromål.

Hospitals underhåll.

23:o) Kongl. Makt har föreslagit, Ang. lönestat

att Riksdagen måtte godkänna den i statsrådsprotokollet öfver maafyi

ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 omförmälda aflöningsstat för [17 ]

asylläkare samt förste och andre underläkare vid Lunds asyl;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl måtte

godkänna, att af kontanta aflöningen för hvar af nämnda läkare två

tredjedelar skulle utgöra fast arfvode och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

samt

att Riksdagen måtte medgifva, att det till ifrågavarande lönestat

erforderliga beloppet, 8,000 kronor årligen, finge utgå af förslagsanslaget

till hospitals underhåll, samt ålderstilläggen af åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg.

I fråga om förevarande anslagsfordran har departementschefen

till statsrådsprotokollet meddelat, att medicinalstyrelsen i skrifvelse den

25 september nästlidna år, med anmälan att byggnaderna vid Lunds

asyl numera så långt framskridit, att anstalten borde kunna tagas i

bruk senast år 1891, anfört bland annat, att vid berörda asyl, hvilken

beräknats för 684 patienter, erfordrades, hvad läkarevården beträffade,

dels en öfverläkare och dels derjemte ytterligare tre läkare. Då anställandet

af en särskild öfverläkare dock lätt kunde komma att medföra

förvecklingar och i alla händelser blefve hinderligt för det samarbete,

som måste ega rum mellan Lunds hospital och asylen, syntes

det styrelsen bäst, om öfverläkaren vid hospitalet åtminstone tills vidare

blefve öfverläkare äfven vid asylen. För derigenom ökade göromål

och betydligt ökadt ansvar borde derför till öfverläkaren, utöfver

hans nuvarande löneförmåner, utgå särskild! arfvode, livilket med hans

eget medgifvande kunde bestämmas till den måttliga summan af 1,200

kronor årligen. Det arfvode af enahanda belopp, som under senare

åren och efter det öfverläkaretjensten vid Malmö hospital blifvit ledig

utgått till öfverläkaren vid Lunds hospital, för det att han tillika tjenstgjort

vid Malmö till asyl numera förändrade hospital, skulle i sådant

fall kunna indragas, enär nuvarande öfverläkaren vid Lunds hospital

vore villig att fortfarande fullgöra detta uppdrag, på sätt hittills och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

med stor fördel egt rum, och detta utan särskild ersättning’, för så vidt

nemligen han komme att uppbära ofvan nämnda belopp af 1,200 kronor

för åtagandet att jemte sin nuvarande tjenst bestrida öfverläkaretjensten

vid asylen, allt enligt med honom träffadt vilkorligt aftal, och hvarigenom

alltså öfverläkaretjensten vid asylen kunde upphållas utan

någon ökad utgift för staten.

Vid anstalten behöfdes emellertid vidare först en biträdande läkare,

hvilken under öfverläkarens ledning och i samråd med denne

vore ansvarig för sjukvården och som till åtskilnad från öfrige biträdande

läkare borde benämnas asylläkare. Då det för sjukvården och anstaltens

behöriga skötsel vore önskligt, att asylläkaren för en längre

tid bibehölles vid anstalten, ansåge medicinalstyrelsen nödvändigt, att

samme läkare aflönades högre än vid hospitalen anstälde biträdande

läkare, och att dessutom honom tillerkändes två ålderstillägg, hvartdera

å 500 kronor, att utgå, det första efter fem och det andra efter

tio års väl vitsordad tjenstgöring. Att för närvarande, och då erfarenhet

saknades huru göromålen lämpligast borde fördelas mellan de

olika läkarne, lemna asylläkaren fullmagt på tjensten syntes medicinalstyrelsen

mindre lämpligt, hvarför styrelsen föresloge, att tjensten

måtte tillsättas på förordnande under viss tid, hvilket sedermera kunde

förnyas, om skäl dertill förefunnes, samt att aflöningen måtte betraktas

och utgå såsom arfvode. Alldenstund asylläkaren, för hvilken embetsvåriing

funnes inom anstalten att tillgå, antagligen komme att hafva

eget hushåll, föresloges för honom icke några andra naturaförmåner

än, förutom fri boställsvåning, fritt bränsle samt jemväl fritt lyse,

derest elektrisk belysning anordnades.

Underläkarnes göromål kunde lämpligen anförtros åt yngre läkare,

äfven medicine kandidater; och då det vore en vinst för den allmänna

sjukvården, om inom landets olika delar kunde anställas läkare, hvilka

dessförinnan fått tillfälle att tjenstgöra ett eller flera år vid asyl eller

hospital och derigenom förvärfva sig ökad erfarenhet om sinnessjukes

behandling m. m., syntes ombyten af underläkare icke böra motverkas.

För den skull och med hänsyn till nödig besparing med statens medel

ansåge sig medicinalstyrelsen kunna för underläkarne vid asylen föreslå

en lägre aflöning än den, som för kort tid sedan blifvit bestämd för

biträdande läkare vid hospitalen. Den vid asylens mansafdelning anstälde

underläkaren finge dock vida mer att göra än den vid den icke

obetydligt mindre qvinnoafdelniugen anstälde, hvarför denne senare

kunde åtnöjas med en lägre aflöning, dervid aflöningen för båda borde

utgå såsom arfvode. I öfrigt skulle såväl asylläkaren som omförmälde

två underläkare antagas på förordnande i hufvudsaklig öfverensstäm
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

29

melse med de föreskrifter, hvilka tillämpades vid tillsättning af biträdande

läkare vid hospital.

Vid den sålunda föreslagna anordningen, hvilken jemväl blifvit

af direktionen vid Lunds hospital förordad, har departementschefen ej

funnit något att erinra och har departementschefen i öfvei-ensstämmelse

härmed förordat följande af Kongl. Maj:t godkända lönestat för

läkarne vid Lunds asyl:

»asylläkaren, arfvode.............................................................. kronor 4,500: —

jemte boställsvåning och bränsle äfvensom lyse,

derest elektrisk belysning vid asylen anordnas, och

derutöfver ett första ålderstillägg af 500 kronor efter

fem års samt ett andra ålderstillägg af likaledes 500

kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring,

med rättighet dessutom till sex veckors

semester årligen;

1 förste underläkare, vid mansafdelningen, arfvode ... „ 2,000: —

1 andre underläkare, vid qvinnoafdelningen, d:o ... „ 1,500: —

hvilka begge underläkare derjemte skola ega att

åtnjuta bostad med möbler och sängkläder, lyse,

bränsle, tvätt och första klassens kost;

summa kronor 8,000: —»

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledningtill

någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat

för asylläkare samt förste och andre underläkare

vid Lunds asyl:

asylläkaren, arfvode.............................. kronor 4,500: —

jemte boställsvåning och bränsle

äfvensom lyse, derest elektrisk

belysning vid asylen anordnas, och

derutöfver ett första ålderstillägg

af 500 kronor efter fem års samt

ett andra ålderstillägg af likaledes

500 kronor efter ytterligare fem

års väl vitsordad tjenstgöring med

rättighet dessutom till sex veckors

semester årligen;

1 förste underläkare, vid mansafdel
delningen,

arfvode .......................... „ 2,000: —

transport kronor 6,500: —-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt

anslag

af vin- och

byggnadssätt

till Laxsjö

kapellförsamling.

transport kronor 6,500: —

1 andre underläkare vid qvinno
afdelningen,

arfvode ........................ „ 1,500: —

hvilka begge underläkare derjemte

skola ega att åtnjuta bostad med

möbler och sängkläder, lyse, bränsle,

tvätt och första klassens kost;

summa kronor 8,000: —

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen

jemväl må godkänna, att af kontanta aflöningen för

hvar af nämnde läkare två tredjedelar skola utgöra

fast arfvode och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

samt

att Riksdagen må medgifva, att det till ifrågavarande

lönestat erforderliga beloppet, 8,000 kronor

årligen, skall utgå af förslagsanslaget till hospitals

underhåll, samt ålderstilläggen af åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg.

Kyrkors underhåll.

24:o) 1 eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 121) har

herr Hans Andersson i Bringåsen föreslagit, det Riksdagen ville för

sin del besluta, att Laxsjö kapellförsamling i Föllinge pastorat och

Jemtlands län måtte, i likhet med andra församlingar i riket, årligen

erhålla anslag af s. k. vin- och byggnadssäd till det belopp,- som efter

länets markegångspris motsvarade fem tunnor spanmål.

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen åberopat

den omständighet, att Hotagens jemväl från Föllinge pastorat afsöndrade

kapellförsamling år 1858 af Rikets ständer tillerkänts ett anslag

af fem tunnor spanmål årligen att utgå in natura eller, om tillgång

härtill komme att saknas, i penningar efter länets medelmarkegångspris.

Då Rikets ständer beviljade Hotagens församling berörda anslag,

skedde detta emellertid, enligt hvad utskottet inhemta!,, på framställning

af Kongl. Maj:t och efter det vederbörande myndigheter fått afgifva

yttrande i ämnet. I sjelfva verket anser också utskottet frågor

af sådan beskaffenhet, som den nu förevarande, icke böra hos Riksdagen

till afgörande förekomma, innan de, efter vederbörandes hörande,

varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning, en åsigt, som utskottet redan

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

31

år 1867 på gifven anledning uttalade och som då af Riksdagen godkändes;

och då upplyst blifvit, att Laxsjö församling ingått till Kongl.

Maj:t med begäran om erhållande af ifrågavarande anslag, får utskottet

hemställa,

att herr Hans Anderssons förevarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

25:o) Beträffande öfriga bär ofvan ej särskild!, nämnda ordinarie

anslag under åttonde hufvudtiteln, har Kongl. Maj:t icke föreslagit

annan ändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skri/''materialer, expenser, ved m. m., för närvarande upptaget

till 23,119 kronor, måtte höjas med 66 kronor, eller till 23,185 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, hvilka här ofvan icke blifvit särskild!

omförmälda, må för år 1891 fastställas till samma belopp,

som i innevarande års riksstat; dock att i anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

må få göras den jemkning, som till jemnande af

hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För

vudtiteln,

behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufhafva

följande framställningar blifvit gjorda.

Riksarkivet.

26:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som vore af vigt för fäderneslandets historia, har Kong], Maj:t

för år 1891 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera

föregående år för berörda ändamål årligen beviljats; och hemställer

utskottet,

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[18.]

Ang. anslag

till utgifvande

i tryck af

historiska

handlingar.

[19.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till inredningsmateriél

i riksarkivets

tillbyggnad.

[20.]

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må bevilja för år 1891 ett

extra anslag af 3,000 kronor.

27:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till inredning

smateriel m. m. i riksarkivets tillbyggnad på extra stat för år 1891

bevilja 9,237 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till statsrådsprotokollet

meddelat, att riksarkivarien i skrifvelse den 30 oktober

1889, med förmälan att riksarkivets nya tillbyggnad enligt det upprättade

byggnadskontraktet skulle vara färdig till den 1 instundande

juli, anmält de i afseende å inredningen förekommande anslagsbehof.

För den vigtigaste och största delen af inredningsmaterielen vore redan

sörjdt, i det att medel till arkivhyllor anvisats i kostnadsförslaget för

sjelfva byggnaden. Men härförutom erfordrades äfven annan materiel,

och detta behof kunde endast delvis fyllas genom hvad som för ändamålet

vore att tillgå i det nuvarande arkivet. Den betydligaste och

dyraste nya materiel en vore arkivskåpen. Hittills hade i skåp förnämligast

förvarats dels traktatsamlingen, dels samlingen af konungaförsäkringar,

Riksdagens försäkringar och beslut m. m., äfvensom

konungahusets egenhändiga skrifter och bref. Men det funnes äfven

andra afdelningar af arkivet, som rätteligen borde på enahanda sätt

förvaras, såsom samlingen af gränskartor och andra vigtigare kartor,

likaså pergamentsbrefsamlingen och medeltidscodices, hvilka icke lämpligen

kunde uppläggas på hyllorna utan särskildt skydd. De för ändamålet

nu erforderliga nya skåpen borde, på sätt vid åtskilliga nyare

arkiv i utlandet tillämpats och på det att i händelse af eldsvåda det

dyrbara innehållet måtte kunna med lätthet och skyndsamhet undanskaffas,

vara så inrättade, att de sammansattes af ett större antal småskåp,

hvilka slöte sig till hvarandra, men vid förefallande behof kunde

åtskiljas, och af hvilka hvart och ett, försedt med handtag på två sidor,

utan svårighet kunde bortbäras af två personer. Dessa skåp skulle

uppställas dels i båda de s. k. traktatsrummen i bottenvåningen, dels

i de båda s. k. tjensterummen i våningen en trappa upp, allt enligt

vid ifrågavarande framställning bifogad ritning jemte kostnadsförslag,

slutande på eu summa af 8,184 kronor, i hvilken summa jemväl vore

in beräknad kostnaden för annan behöflig ny materiel, bestående af

arbetsbord och stolar för de nya forskaresalarne och expeditionsrum niet

äfvensom bänkar i väntrummet och ett skrifbord i riksarkivariens rum.

I anseende till byggnadens närhet till jern vägen och faran att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

33

sommartiden, då fönster liöiles öppna, gnistor från de förbigående lokomotiven

kunde inkomma genom dessa, ansåges det vara nödvändigt

att anskaffa fina galler af metalltråd, att inpassas i lösrutöppningarna

mot jernvägen; varande utgiften för 30 stycken sådana galler enligt

kostnadsförslag upptagen till 570 kronor.

Slutligen, och då enligt planen för den nya arkivbyggnaden plats

vore der afsedd för en mindre bokbindareverkstad, hvarest arkivalierna

kunde lagas och bindas under ständig tillsyn och utan att behöfva från

arkivet bortskickas, erfordrades för anskaffande af de verktyg, som vore

nödiga för uppsättande af ett litet bokbinderi, ett särskildt belopp, som

enligt likaledes bilagdt kostnadsförslag uppginge till 483 kronor.

öfverintendentsembetet, hvilket öfver berörda framställning afgifva

utlåtande, hade efter granskning af ofvan omförmälda ritning

och förslag rörande de erforderliga arkivskåpen, inventarierna och metalltrådsgallren

icke funnit annat att dervid erinra, än att några jemkningar

med hänsyn till skåpens mått, uppställning och sammansättning

syntes böra ega rum vid deras förfärdigande, äfvensom att dessförinnan

genom öfverintendentsembetets försorg borde anskaffas behöfliga förändrade

ritningar till skåpen och inventarierna, mera stilenliga, samt

modell till gallren, hvarigenom den för samtliga dessa effekter beräknade

kostnaden af 8,754 kronor borde ökas med 246 kronor.

För egen del ansåge departementschefen någon särskild tillökning

i de ursprungliga kostnadsförslagen icke vara erforderlig.

Genom hvad till statsrådsprotokollet finnes anfördt synes behofvet

af anslag för ifrågavarande ändamål vara ådagaladt. Vid

granskning af berörda kostnadsförslag har utskottet emellertid funnit

vissa poster väl högt upptagna och förty ansett en nedsättning till

8,000 kronor af det äskade anslaget kunna utan olägenhet ega rum,

hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen till

inredningsmateriel m. m. i riksarkivets tillbyggnad

på extra stat för år 1891 beviljar 8,000 kronor.

28:o) Till utskottet hafva för behandling öfverlemnats två motioner,

väckta den ena inom Första Kammaren (motion n:o 21) af herr

O. Ålin, hvilken föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1891 ställa till

Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,500 kronor för fortsatt utgifvande,

af kongl riksarkivet genom doktor Emil Hildebrand, af publikationen

»Svenska Riksdagsaktery, och den andra inom Andra Kammaren

Bill. till Riltsd. Brok 1890. å Sand. 1 Afdel. 7 Käft.

Ang. anslag

till utgifvande

af

“Svenska

Riksdagsakter.

“

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

(motion n:o 13) af herr H. L. Rydin, som hemstält, att Riksdagen måtte

till fortsatt utgifvande genom doktor E. Hildebrand af Svenska Riksdagsakter

bevilja ett extra anslag af 1,500 kronor.

Rörande hvad motionärerna hvar för sig i ämnet anfört, tillåter

sig utskottet i allmänhet hänvisa till de särskilda motionerna och vill

här endast ur motionärernas framställningar meddela följande:

Ifrågavarande arbete hade ursprungligen varit ett enskildt företag,

i det att Kongl. Maj:t för åtskilliga år sedan beviljat då varande docenterna

E. V. Montan och O. Alm ett anslag af 1,500 kronoi för

utgifvande af första delen. Denna de], rättare I:i, hade utgifvits 1887

af doktor E. Hildebrand och Alin, men arbetets fortsättning hade derpå

öfvertagits af riksarkivet, som genom Hildebrand utgifvit de följande

delarne, 1:2*af 27 ark år 1888 och II:i af 11 (A ark år 1889.

Då riksarkivet sålunda upptagit nu nämnda verk bland de urkundssamlingar,

hvilkas utgifvande det redan förut ombesörjde Do

Konung Gustaf Ds registratur, 2:o Svenska Kyrkoordningar och förslag

dertill före 1686, 3:o Svenska Riksrådets protokoll hade

detta skett utan begäran om fortsättning af det anslag, som utgått

för första afdelningen af verket. Detta hade vållat, att riksarkivets

vanliga årsanslag för utgifvande af handlingar, som vore af vigt för

fäderneslandets historia (3,000 kronor), hade visat sig otillräckligt,

och arbetet för utgifvande af Svenska Riksdagsakter hade under

förliden höst måst helt och hållet ligga nere af brist på medel. Detta

förhållande, att utgifning en af ett arbete, som vore af sådan betydelse

så väl för den historiska och politiska forskningen som ur allmänt

nationel synpunkt, skulle behöfva afbrytas af brist på medel,

vore synnerligen beklagligt, och det så mycket mer, som det dröjsmål

i utgifningen, som ett dylikt afbrott förorsakade, vore vida större än

det som betecknades af den tid, hvarunder afbrottet varade.

Med afseende på nu ifrågavarande arbetes stora intresse ur både

teoretisk och praktisk synpunkt skulle det möjligen kunna ifrågasättas,

huru vida man ej borde till dess förman under någon tid inskränka

eller afbryta de äldre seriernas utgifvande. Detta vore dock icke tillrådligt.

Äfven dessa serier vore af mycken vigt; deras utgifvande

hade fortgått långsamt (af Konung Gustaf I:s registratur hade del I

utkommit 1866, af Rådsprotokollen del I 1878), och först på senare

tiden hade det gått något fortare; äfven om man uteslutande för deras

räkning använde hela det hittills beviljade anslaget (3,000 kronor), så

kunde ej utgifningen gå fortare, än att 20 ark årligen utgåfves af

hvardera af de båda serierna Konung Gustaf I:s registratur och Svenska

Riksrådets protokoll; afbröte man deras utgifvande till förmån för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

Riksdagsakterna, hvilkas utgifning kräfde fleråriga omfattande och

djupgående arbeten, så kunde man lätt blifva nödsakad att, till skada

för arbetet, anlita nya utgifvare.

Då genom hvad motionärerna sålunda och i öfrigt anfört synes

utskottet vara ådagalagdt, att anvisandet af ett särskildt anslag till

utgifvande af ifrågavarande i flera afseende!! värdefulla och vigtiga

arbete är af behofvet påkalladt, anser sig utskottet böra tillstyrka Riksdagen

att bifalla motionärernas förslag. Det synes dock utskottet mindre

lämpligt, att för anslagets utgående uppställes såsom vilkor att

utgifvande! sker genom en viss namngifven person, hvarför utskottet

hemställer,

att Riksdagen, med anledning af herrar Alins

och Rydins förevarande motioner, må på extra stat

för år 1891 bevilja ett anslag af 1,500 kronor, att af

Kongl. Maj:t disponeras för fortsatt utgifvande genom

kongl. riksarkivet af »Svenska Riksdagsakter».

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må för år 1891, i likhet [21 ]

med hvad förut egt rum, bevilja ett extra anslag af

4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning af

statens konstindustriella samlingar.

3f)-rö På o-rnnrl af dArnin nf K''rmo''1 Makt pbord framställning och -Ang. anslag

Nationalmuseum.

29:o) Utskottet hemställer,

Ang. anslag

till statens

honstindu
-

materiel i

med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. ‘å''6—öt>) till stod

gravyrsalen

m. m.

för framställningen anförts, hemställer utskottet,

[22.]

att Riksdagen må till ökad materiel samt till

utsträckning och förändrad anordning af värmeledningen

i nationalmusei gravyrsal på extra stat för år

1891 bevilja 5,800 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till lifrustkammaren.

[23.]

Ang. anslag

för löneförbättring

åt

tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

[24.]

Ang. anvisande

af beviljade

anslag

till restaurering

af domkyrkorna

i

Upsala och

Skara.

[25.]

Lifrustkammaren.

31:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt

rum, må på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag

af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af

lifrustkammarens samlingar in. m.

Domkapitlens expeditioner.

32:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

flera år egt rum, må anvisa på extra stat för år 1891

ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring

åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

Kyrkor.

33:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1891:

a) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Upsala domkyrka 75,000 kronor; och

b) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Skara domkyrka 35,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

37

Universiteten.

34:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till de vid universiteten befintliga

seminarier för språkvetenskap och matematik för

år 1891 bevilja extra anslag till samma belopp som

förut, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet

i Upsala................................ kronor 3,000: —

till det språkvetenskapliga seminariet

i Lund .................................... ,, 2,950: —

till det matematiska seminariet i

Upsala ............................................ ,, 1,500: —

till det matematiska seminariet i

Lund ................................................ „ 1,000: —

35:o) Sedan Riksdagen dels år 1888 beviljat 36,000 kronor för

anställande vid Upsala universitet under sex år af lärare i tyska, franska

och engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t

kunde finna godt meddela, dels ock anvisat af nämnda belopp 6,000

kronor för ett hvart af åren 1889 och 1890, har Kongl. Maj:t nu föreslagit,

att af omförmälda anslag måtte för år 1891 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lärare i tyska, franska

och engelska språken vid universitetet i Upsala på

extra stat för år 1891 anvisa 6,000 kronor.

36:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till fullbordande af arbetena

för förändring af Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala

af redan beviljadt anslag anvisa på extra stat för år

1891 50,000 kronor.

Ang. anslag

Ull seminarier

för

språkvetenskap

och

matematik.

[26.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till anställande

af

universitetslektorer

i

Upsala.

L27.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till Carolinaredivivabyggnaden

i

Upsala.

[28.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till aflöning

åt en laborator

och en

observator i

Upsala.

[29.]

Ang. anslag

till en astrofysikalisk

refraktor och

ett nytt vändtorn

till

astronomiska

observatoriet

i Upsala.

[30.]

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

37:o) 1 enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och på det att

laborator stjensten i experimentel fysik samt observatorstjensten i astronomi

vid universitetet i Upsala måtte kunna med ordinarie innehafvare förses,

beviljades vid senaste riksdag för hvardera af nämnda befattningar

3.000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför

tillgängliga, och anvisades för innevarande år 6,000 kronor. Då medel

å universitetets stat ännu ej blifvit för ifrågavarande ändamål disponibla,

har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1891 anvisa

6.000 kronor till aflöning åt laboratorn i experimentel fysik och observatorn

i astronomi vid universitetet i Upsala.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

38:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till anskaffande

af en astrofysikalisk refraktor och ett nytt vändtorn vid Upsala

universitets observatorium bevilja 63,500 kronor, deraf att utgå under

år 1891 30,000 kronor.

Kongi. Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, föranledts af en af det större akademiska

konsistoriet vid nämnda universitet på anhållan af filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion gjord och af universitetskanslern

förordad framställning, till stöd hvarför åberopats en af nuvarande

professorn i astronomi N. C. Dunér i ämnet verkstäld utredning, innehållande

i hufvudsak följande.

I observatoriet, som byggts för ungefär 50 år sedan, funnes för

närvarande en Steinheilsk refraktor, hvars objektiv vore godt, men

hvars mekaniska del på grund af den allt för ringa summa, som derpå

kunnat nedläggas, redan från början visat sig föga duglig och numera

alls icke motsvarade ens de måttligaste anspråk.

Observatoriet vore således i saknad af ett dugligt hufvudinstrument,

och det vändtorn, under hvilket den gamla refraktorn stode, hade

numera lidit så af tidens inverkan, att äfven det måste ersättas med

ett nytt. Redan professor Dundra företrädare hade låtit utarbeta förslag

till ett nytt vändtorn, liksom han ock vid mer än ett tillfälle hänvisat

på det otillfredsställande skick, hvari refraktorn befunne sig.

Om sålunda instrument och vändtorn vore odugliga redan för den

verksamhet, som ursprungligen dermed afsetts, så hade de, på grund

af den ytterst snabba utveck ling af instrument och observationsmetoder,

som utmärkt de senaste åren, kommit att ännu mindre motsvara tidens

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

fordringar. Dels hade nemligen konsten att åstadkomma stora astronomiska

instrument stigit till en'' hittills icke anad höjd, dels hade,

jemte den af ålder följda metoden att med ögat observera och mäta

stjernornas utseende och lägen, införts användandet af fotografien,

hvilken ej blott ledde till en ansenligt högre noggrannhet hos mätningarna,

utan medgåfve att med instrument af jemförelsevis måttliga

dimensioner utsträcka undersökningarna till föremål, hvilka ännu

intet öga sett, eller ens kunde se, äfven med hjelp af nutidens största

instrument. Också ansåges numera en refraktor med fotografiskt objektiv

som ett instrument, hvilket ej finge saknas på något observatorium.

Att anskaffa en ny refraktor vid observatoriet i Upsala och

ett nytt vändtorn derstädes vore således oundgängligen behöfligt.

Den för närvarande å observatoriet befintliga refraktorn hade ett objektiv

af 24 centimeters diameter. Denna storlek kunde ej anses tillräcklig,

då det gälde att konstruera ett nytt instrument. Den internationella

astrofotografiska konferensen i Paris år 1887 hade för de instrument,

som skulle komma till användning vid uppgörandet af kartan öfver

hela himlen, faststält en diameter af 33 centimeter. Också användes

numera denna storlek allmänt, och fara vore att Sverige inom kort,

hvad astronomiska instrument beträffade, komme att stå efter snart

sagdt hvarje annat kulturland. Finland, Danmark, Schweiz, Holland,

Belgien, Spanien, Portugal, Mexiko, Brasilien, Argentinska republiken

med flera -— de största staterna i Europa och Amerika oberäknade —

egde redan eller både bestält instrument af större dimensioner än för

närvarande funnes i vårt land. Men Sverige borde och kunde icke på

detta sätt stå tillbaka för andra land af mindre storlek och ojemförligt

mindre höga anor inom vetenskapen. Och då refraktorerna på Lunds

och Stockholms observatorier vore nya och göda, syntes det vara i sin

ordning, om Upsala observatorium, hvars refraktor i allt fall vore oduglig,

blefve försedt med ett instrument af tidsenlig storlek.

Upsala observatorium borde således förses med eu ästrofysikalisk

refraktor med två objektiv, stående vid sidan af hvarandra, hvardera

af 33 centimeters diameter, det ena fotografiskt, det andra Renande

till att med ögat undersöka himlakropparne.

På grund af den storlek, tuben borde erhålla, erfordrades för vändtornet

en inre fullständigt fri diameter af 7,5 meter. Det gamla vändtornet

hade en inre diameter af endast 6,7 meter, men yttre diametern

af den ganska tjocka ringmuren uppginge deremot till 8,2 meter. På

grund häraf blefve det möjligt att utan större förändringar i sjelfva

tornet vinna det nödiga utrymmet, om man, såsom det i utlandet vid

uppförandet af observationsrummen i astronomiska observatorier allt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mer kommit i bruk, till material för tornets så väl fasta som rörliga

del begagnade stål och jern.

Kostnaderna för samtliga erforderliga arbeten uppginge enligt gjord

beräkning (statsrådsprotokollet sid. 41) till 65,000 kronor. Från berörda

summa afginge emellertid värdet af den förtenta koppar, hvarmed

det gamla vändtornet vore beklädt. Detta vore beräknadt till 1,500

kronor.

Utom de rent sakliga skäl, som talade för förslaget, funnes äfven

andra af mer personlig art, som professor Dunér icke kunde helt och

hållet undertrycka. Vid den internationella astrofotografiska konferensen

i Paris år 1887 hade på grund af bristande utredning åtskilliga vigtiga

frågor måst tills vidare uppskjutas, men vid sammanträdet af den

permanenta komiténs byrå, bland hvars sex medlemmar professor Dunér

befunne sig, hade utredningen af dessa frågor fördelats bland sådana

astronomer, som på grund af de undersökningar, hvaråt de förut egnat

sig, ansetts särskilt lämpliga. Den 10:de af dessa frågor: »studiet af

stjernfärgens inflytande på de fotografiska storlekarna», hade öfverlemnats

åt professor Dunér, som då varit anstäld vid Lunds observatorium

och vetat, att intet hinder funnes att anskaffa och anbringa ett

fotografiskt rör på detta observatoriums refraktor. Men i Upsala, dit

professor Dunér sedermera förflyttats, vore det omöjligt att lösa denna

för himlens kartläggning vigtiga fråga förr, än det nya instrumentet

blifvit anskaffadt. Äfven detta vore således ett skäl för professor Dunér

att på det lifligaste önska frågans snara och lyckliga lösning. Och

det syntes för vårt land vara en skyldighet att deltaga i de observationer,

som erfordrades för detta det mest vidtomfattande vetenskapliga

arbete, som någonsin planlagts, och i hvilket land, tillhörande alla

verldsdelar utom Asien, deltoge.

Departementschefen har för sin del anmärkt, att han ansåge ifråga- t

varande anslagsyrkande vara af beskaffenhet att icke kunna afvisas.

Den astronomiska vetenskapens utveckling syntes på senare åren hafva

mer, än hvad fallet vore med många andra vetenskapsgrenar, blifvit

en internationel angelägenhet, i fråga om hvilken det tillhörde hvarje

kulturstat att lemna sitt bidrag, men att vi för närvarande icke vore

rustade att med framgång upptaga vår del af arbetet vore uppenbart.

Det pris, hvarför vi skulle köpa möjligheten att äfven på detta område

häfda Sveriges rang inom vetenskapen, syntes departementschefen jemförelsevis

måttligt. Af det erforderliga anslaget, 63,500 kronor, borde

för år 1891 anvisas ett belopp af 30,000 kronor.

Då det förevarande anslagsbehofvets oundgängliga beskaffenhet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskttets Utlåtande N:o 9.

41

synes utskottet vara till fullo ådagalagd, samt utskottet icke heller funnit

anledning till någon anmärkning mot den uppgjorda kostnadsberäkningen,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till anskaffande af en astrofysikalisk

refraktor och ett nytt vändtorn vid Upsala

universitets observatorium, bevilja 63,500 kronor samt

deraf på extra stat för år 1891 anvisa 30,000 kronor.

39:o) Vid senaste riksdag beviljades, i enlighet med Kongl. Maj:ts

proposition och på det att en extra ordinarie professur inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas, ett anslag af

4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför

lillgängliga, och anvisades för innevarande år sagda belopp. Då medel

å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet tillgå, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1891 anvisa 4,000 kronor till

aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten i Lund.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

40:o) Sedan Riksdagen år 1889 beviljat 36,000 kronor för anställande

vid Lunds universitet under sex år af lärare i tyska, franska och

engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde

finna godt meddela, samt anvisat af nämnda belopp 6,000 kronor för

innevarande år, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att af omförmälda anslag

måtte för år 1891 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lärare i tyska, franska och

engelska språken vid universitetet i Lund på extra stat

för år 1891 anvisa 6,000 kronor.

41:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må till särskildt arfvode åt docenten

vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år

1891 anvisa ett extra anslag af 2,000 kronor, med

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sand. 1 Afd. 7 Haft. 6

Ang. anslag

till aflöning

åt en e. o.

professor i

Lund.

[3L]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till anställande

af universitetslektorer

i

Lund.

[32.]

Ang. arfvode

åt docenten

S. Söderberg.

[33.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. lönetilllägg

åt vice

bibliotekarien

i Lund A. J.

T. Palm.

[34.]

Ang. arfvoden

åt extra

biträden vid

biblioteket i

Lund.

[35.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till ny byggnad

för botaniska,

institutionen

i

Lund.

1.36.]

Ang. anslag

till inredning

m. m. för

botaniska institutionen

i

Lund.

[37.]

vilkor att Söderberg under nämnda år egnar sin tjenst

åt universitetets historiska museum samt mynt- och

medaljkabinett.

42:o) Likaledes hemställer utskottet,

att Riksdagen må såsom personligt lönetillägg

för är 1891 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Lund August Jakob Theodor Palm på extra stat

för samma år anvisa enahanda belopp, som för innevarande

år beviljats, eller 500 kronor.

43:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kong]. Maj:ts derom

gjorda framställning och i öfverensstämmelse med

hvad förut under flera år egt rum, må anvisa för år

1891 ett extra anslag af 1,500 kronor till ärfvoden

åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.

44:o) Till fullbordande af arbetena å eu byggnad för botaniska

institutionen vid Lunds universitet bar Kongl. Maj:t för år 1891 äskat

ett extra anslag af 18,000 kronor.

Under erinran att vid 1888 års riksdag på Kongl. Maj:ts framställning

beviljats ett extra anslag af 54,000 kronor till en ny byggnad för

botaniska institutionen vid universitetet i Lund, samt ätt af detta anslag,

som var afsedt att fördelas på tre år, för hvart och ett af åren 1889

och 1890 anvisats ett belopp af 18,000 kronor, får utskottet, med anledning

af Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må till fullbordande af arbetena

å en byggnad för botaniska institutionen vid universitetet

i Lund anvisa för år 1891 på extra stat 18,000

kronor.

45:o) Kongl. Maj:t bär föreslagit, att Riksdagen måtte till möblering

af botaniska institutionens i Lund nya byggnad samt anskaffande

af apparater och utensilier för växtfysiologi^ laboratoriet derstädes

på extra stat för år 1891 bevilja 12,000 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört följande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

43

Då vid 1888 års riksdag framställning gjordes om anslag till ny

byggnad för botaniska institutionen vid universitetet i Lund, hade omförmälts,

hurusom den kostnad, som framdeles komme att erfordras

för inventarier och apparater, vore förslagsvis beräknad till 10,000 kronor.

Med anledning deraf, att nämnda byggnad skulle blifva färdig

år 1891, hade det akademiska konsistoriet anhållit, att anslag för inredning

och anskaffande af nödiga apparater nu måtte beredas. Dervid

hade blifvit af institutionens föreståndare anmäldt, att, sedan fullständiga

och detaljerade kostnadsförslag erhållits, det belopp, som förut

ansetts tillfyllestgörande, visat sig icke vara för ändamålet tillräckligt.

Kostnaden för möbler och skåp till samlingarnas förvarande hade, ehuru

för summans nedbringande så mycket som möjligt alla möbler beräknats

blifva af furu och endast bordskifvorna af ek, stigit till 8,791

kronor samt för apparater och andra utensilier för det växtfysiologiska

laboratoriet till 3,169 kronor 50 öre, tillhopa 11,960 kronor 50 öre.

Konsistorium hade på grund häraf anhållit om ett anslag till jemnadt

belopp af 12,000 kronor, och kostnadssumman syntes departementschefen

icke kunna nedbringas under den sålunda uppgifna.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till möblering af botaniska

institutionens i Lund nya byggnad samt anskaffande

af apparater och utensilier för växtfysiologiska laboratoriet

derstädes på extra stat för år 1891 bevilja

12,000 kronor.

46:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel slutligen föreslagit

Riksdagen att, till uppförande af ny byggnad för fysiologiska,

institutionen vid universitetet i Lund samt till inköp af tomt för byggnaden

och dennas inredning, bevilja 100,000 kronor, deraf att utgå

under år 1891 40,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen anfört, hurusom

det akademiska konsistoriet i Lund nu förnyat en under de senare

åren flera gånger gjord framställning om anslag till en byggnad folkvän

omförmälda institution och dervid åberopat den motivering, som

rf institutionens föreståndare förut afgifvits och hvilken innehölle

ufvudsakligen följande.

Den lokal, i hvilken institutionen för närvarande vore inrymd,

huru säkerligen den bästa, som universitetet kunde åt densamma upp-

åta, vore dock för ändamålet mycket olämplig. Dess beskaffenhet

Ang. anslag

till ny byggnad

för

fysiologiska

institutionen

i Lund.

[38.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hade helt och hållet omöjliggjort anställandet af en de! experiment,

som bort utgöra föreläsningarnas kärna; för andra experiment hade

den lagt sådana hinder i vägen, som endast genom jemförelsevis dryga

kostnader och efter lång tidsutdrägt kunnat öfvervinnas, hvarför dessa

experiment också allt för ofta icke kommit till utförande. Detta hade

icke blott medfört ett starkt och menligt tryck på valet af föreläsningsämnen

och på planen för deras behandling; det hade också med nödvändighet

vållat, att framställningen vid undervisningen lidit, och att

resultatet ej blifvit. hvad det kunnat och bort blifva. Här förelåge

misshushållning med lärarens krafter och med lärjungarnes tid. Vidare

kunde lokalen knappast medgifva, att der anordnades en praktisk

laborationskurs för de studerande, åtminstone icke så, att de kunde

deraf hafva någon nämnvärd nytta. Att medicine studerande vid Lunds

universitet icke hade tillfälle att genomgå en sådan praktisk kurs i

fysiologi, som vid de andra medicinska högskolorna vore obligatorisk,

måste betecknas såsom en stor brist, ett tillbakasättande af desse studerande,

hvaraf de finge lida följderna ej blott under hela studietiden

utan äfven under sin kommande verksamhet vare sig såsom läkare eller

såsom lärare i någon medicinsk vetenskapsgren. En annan, särskildt

för institutionens föreståndare känbar och väsentlig olägenhet vore den,

att en ursprungligen för helt andra ändamål afsedd lokal föga egnade

sig att der utföra experimentela undersökningar af sådan art, att de

kunde tänkas bidraga till lösningen af något af de många och för hela

den biologiska forskningen vigtiga problem, som ständigt mötte vid

fysiologiens studium.

Den nu upplåtna lokalen finge emellertid icke länge af institutionen

begagnas, enär densamma snart måste tagas i anspråk för bibliotekets

behof. Om icke statens hjelp komme emellan, blefve institutionen

då antingen husvill eller ännu sämre inhyst, än den nu vore. Till

behofvets afhjelpande torde någon annan utväg ej kunna ifrågasättas

än uppförande af ett nytt fysiologiskt laboratorium. Då frågan, huru

ett sådant laboratorium borde byggas och huru stort anslag härtill

erfordrades, vore ganska svår att besvara, hade institutionens föreståndare,

för att skaffa sig någon ledning för sitt omdöme i detta hänseende,

med understöd af statsmedel besökt och tagit kännedom om

de flesta tyska och schweiziska samt några österrikiska, italienska och

franska universitets institutioner. Snart sagdt öfver allt hade man nyss

byggt eller förberedde byggandet af storartade och dyrbara vetenskapliga

institutioner af alla slag, men framför allt för fysiologien. Skulle

Lunds universitet i detta hänseende hålla jemna steg med utlandets

universitet af samma rang och samma antal studerande, så skulle här
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

45

till erfordras en ganska betydlig penningesumma. Föreståndaren hade

emellertid uppgjort plan till en mer anspråkslös byggnad, så inrättad,

att den utan dyrbara förändringar kunde, när större behof gjorde sig

gällande, utvidgas genom tillbyggnad, på samma gång den nöjaktigt

fylde de behof, som för den närmaste framtiden förefunnes. Kostnaden

för denna byggnad uppginge enligt bifogadt förslag till 75,000

kronor, hvartill komme omkring 25,000 kronor till inköp af tomt och

till inredning, möblering m. m,

Öfver ritningen och kostnadsförslaget hade — upplyser departementschefen

vidare — öfverintendentsembetet afgifvit infordradt utlåtande,

hvarvid embetet, med undantag af några detaljanmärkningar

beträffande den dekorativa anordningen af byggnadens yttre, icke haft

något att erinra mot ritningen, men ansett den för sjelfva byggnaden

beräknade kostnadssumman böra ökas med 10,000 kronor.

På grund af hvad af institutionens föreståndare blifvit anfördt

om den nuvarande lokalens olämplighet, och då densamma i alla fall

måste inom kort afstås, har departementschefen funnit det vara nödvändigt,

att institutionen försåges med annan, ändamålsenligt inrättad

lokal. Bästa sättet för åstadkommande af en sådan vore utan tvifvel

uppförande af en ny byggnad, och det föreliggande förslaget syntes

departementschefen, såsom uppgjordt utan öfverdrifna anspråk, böra

godkännas. Det för sjelfva byggnaden uppgjorda kostnadsförslaget

hade visserligen af öfverintendentsembetet ansetts böra höjas, men då

utgifterna för tomt samt för byggnadens inredning icke kunnat bestämdt

uppgifvas, vore icke anledning att vid beräkningen af kostnaden för

företaget i dess helhet gå utöfver den af institutionens föreståndare

upptagna slutsiffra, 100,000 kronor. Det erforderliga beloppet syntes

lämpligen kunna, i likhet med hvad förut skett beträffande andra dylika

anslag, fördelas på två till tre år.

Uppförandet af en ny byggnad för den fysiologiska institutionen

i Lund synes utskottet efter de upplysningar i ämnet, som till statsrådsprotokollet

meddelats, vara ett behof af den angelägna beskaffenhet,

att uppskof med dess tillgodoseende icke utan afsevärd olägenhet kan

ega rum. Beträffande det för ändamålet äskade anslagsbeloppet, 100,000

kronor, har utskottet deremot trott någon nedsättning kunna ega rum,

i betraktande dels deraf, att genom infordrande af entreprenadanbud

minskning i kostnaden för sjelfva byggnaden torde kunna vinnas, dels

ock deraf, att å det för tomt, inredning och möblering beräknade belopp

någon besparing antagligen kan åstadkommas; och har utskottet

förestält sig, att anslagsbeloppet lämpligen kan nedsättas till 90,000

kronor och deraf anvisas 40,000 kronor att utgå under år 1891.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. arfvoden

åt amanuenser.

L39.]

Ang. anslag

till kliniker

för barnsjukdomar.

[40 ]

Ang. anslag

för utförande

eif teckningar

i vetenskapliga

ändamål.

'' [41-]

Utskottet får alltså hemställa,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen, till

uppförande af ny byggnad för fysiologiska institutionen

vid universitetet i Lund samt till inköp af

tomt för byggnaden och dennas inredning, beviljar ett

anslag af 90,000 kronor samt deraf på extra stat för

år 1891 anvisar 40,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

47:o) Med anledning af Kong! Majt:s derom framstälda förslag

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må jemväl för år 1891 på extra

stat anvisa till arfvode åt en amanuens vid karolinska

medikokirurgiska institutets gynékologiska klinik

................................................... 900 kronor; och

till arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska

laboratorium .................................. 900 kronor.

48:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad under de senare

åren egt rum, må på extra stat för år 1891 anvisa:
a)

till en pediatrisk klinik å Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor,

och

b) till en pediatrisk poliklinik i Stockholm 2,800

kronor, att utgå under vilkor att Stockholms stad för

polikliniken tillskjuter enahanda belopp.

49:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, på sätt för innevarande år egt

rum, må till utförande af teckningar i vetenskapliga

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

47

ändamål vid karolinska institutet bevilja ett extra

anslag för år 1891 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

50:o) Enligt hvad i förenämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

(sid. 49) meddelas, skulle de förslag angående allmänna

läroverken och pedagogierna, som departementschefen inom kort komme

att för Kongl. Maj:t framlägga, afse såväl lärarnes aflöning som öfriga

läroverkens behof. Till täckande af de häraf föranledda kostnader

skulle enligt gjorda beräkningar, hvilka dock ännu icke kunnat fullt

afslutas, komma att erfordras omkring 70,000 till 80,000 kronor mer,

än som hittills å ordinarie och extra ordinarie stat utgått till dessa

läroverk. Då emellertid departementschefen icke vore i tillfälle att för

Kongl. Maj:t föredraga ofvan bemälda förslag, och då reservationerna

å anslagen till de allmänna läroverken lemnade full tillgång till betäckande

under nästa statsregleriugsperiod af det belopp, hvarmed kostnaden

för genomförande af berörda förslag kunde komma att öfverskjuta

hvad hittills till de allmänna lärovei''ken och pedagogierna utgått,

hemstälde departementschefen tills vidare, att Kongl. Maj:t måtte

förslå Riksdagen att å extra stat för år 18Ö1 anvisa:

för löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken 336,975

kronor;

ett anslag af 6,000 kronor att af Kongl. Marjt disponeras till

stipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid de allmänna läroverken

för att i utlandet studera tyska, franska eller engelska språken;

till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken 40,000

kronor; samt

för beredande af löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga

pedagogierna 8,750 kronor.

I Kongl. Majrts till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 17), angående

ändrade bestämmelser med afseende å de allmänna läroverken

och pedagogierna, har Kongl. Majit föreslagit, bland annat, att Riksdagen,

i stället för hittills å extra stat utgående anslag till allmänna

läroverken, 382,975 kronor, och till pedagogierna 8,750 kronor samt

det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till pedagogi

och folkskolor 57,511 kronor, ville för betäckande af kostnaderna

för den nya normalstaten, beräknade till 2,606,750 kronor, för

ålderstillägg åt lärarne enligt nya staten, beräknade för år 1891 till

782,550 kronor, samt för de i punkterna 16—23 af förenämnda pro
-

Ang. anslag

till allmänna

läroverken

och pedagogierna.

''[42 j

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

position omnämnda särskilda anslagen till de allmänna läroverken, uppgående

tillhopa till 808,951 kronor 43 öre, bevilja en förhöjning af nuvarande

ordinarie anslag till de allmänna läroverken med ett jemnadt

belopp af 790,809 kronor, dock att, alldenstund af befintliga reservationer

å nämnda anslag kunde under år 1891 för ändamålet utgå 78,573

kronor, sagda förböjning måtte i riksstaten för år 1891 upptagas till

allenast 712,236 kronor, kommande alltså, under förutsättning af Riksdagens

bifall såväl till hvad sålunda föreslagits som till den i Kongl.

Maj:ts proposition n:o 1 gjorda framställning angående ersättning af

statsverket för en till indragning föreslagen fond vid allmänna läroverket

i Karlstad, sammanlagda beloppet af anslagen till allmänna läroverken

att i 1891 års riksstat uppgå till kronor 3,579,782.

Sedan det ofvan omförmäld a särskilda utskottet afgifvit utlåtande

med anledning af Kongl. Maj:ts förenämnda proposition, och Riksdagen

fattat, beslut i ämnet, kommer statsutskottet att afgifva den framställning,

hvartill förhållandena må befinnas föranleda; hvilket utskottet härigenom

skolat för Riksdagen

anmäla.

Högre lärarinneseminariet.

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid

högre lärarinneseminariet.

[43.]

51:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1891, att utgå efter

samma grunder, som den för innevarande år beviljade, bar Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för år 1891 på extra stat anvisa enahanda

belopp som hittills, eller 4,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Majts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Folkundervisningen.

Ang. anslag

Ull löneförbättring

m.

m. åt lärare

vid folkskolelärareseminarierna.

[44.J

52:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

i likhet med hvad förut under flera år egt rum, hemställer utskottet,

att Riksdagen, till löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden

åt teckning slär are för extra tjenstgöring och extra

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

49

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma gruuder som för innevarande år må bevilja

ett extra anslag för år 1891 af 33,300 kronor.

53:o) Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att jemväl för år 1891 på extra stat anvisa ett belopp

af 15,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

54:o) Kongl. Maj:t har förslagit Riksdagen att för anordnande af

undervisning i slöjd vid ett folkskolelärareseminarium anvisa på extra stat

för år 1891 ett belopp af 1,800 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet vid punkten 13:o här ofvan

meddelat och anfört får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

55:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till uppförande

af ny byggnad för gymnastik- och slöjdundervisning vid seminariet

i Vexiö med tillhörande värmeapparat och inredning på extra stat för

år 1891 bevilja 36,700 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till statsrådsprotokollet

au fört, hurusom domkapitlet i Vexiö under år 1887 anmält,

att den allmänna läroverket derstädes tillhöriga gymnastiklokal,

som begagnats jemväl af seminariets elever, ej kunde upplåtas till begagnande

efter vårterminen 1889, emedan byggnaden blifvit till Vexiö

stad öfverlåten och skulle för andra ändamål användas.

I skrifvelse den 6 mars 1889 hade domkapitlet derefter insändt

ritning till en gymnastik- och slöjdlokal att uppföras på seminariets

tomt, för hvilken byggnad kostnaden enligt bifogadt förslag, med beräkning

att byggnaden uppfördes af sten, skulle uppgå till 26,889 kronor

99 öre, häri inberäknad kostnaden för värmeapparat; och hade domkapitlet

med öfverlemnande af seminarierektors i ärendet afgifna utlåtande

tillstyrkt godkännande af den sålunda insända ritningen jemte

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 7

Äng. anslag

till understöd

åt lärjungar

vid folkhögskolor.

[45.]

Äng. anslag

Ull undervisning

i slöjd

vid ett folkskolelärareseminarium.

[46.]

Ang. ifrågasatt

anslag till

gymnastikoch

slöjdlokal

vid folkskolelärareseminarieti

Vexiö.

[47.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kostnadsförslag äfvensom anhållit, att de för ändamålet nödiga medel

måtte beredas.

Beträffande denna ritning med dertill hörande kostnadsförslag

hade öfverintendentsembetet, efter erhållen remiss, den 9 april 1889

afgifvit infordradt utlåtande och dervid på anförda skål förordat byggnadens

uppförande af sten samt erinrat, hurusom förslagets slutsumma

borde, med hänsyn till lågt beräknade pris å tegel, kalk, sand och

arbetslöner äfvensom å takstolar, ökas till 31,404 kronor 99 öre.

Embete! hade ock, efter erhållen befallning att afgifva förslag å

kostnaden för ifrågavarande byggnads uppförande af trä, i utlåtande

den 8 sistlidne oktober öfverlemnat ett sådant förslag, slutande, med

inberäkning jemväl af kostnad för värmeapparat, pa 29,000 kronor, och

dervid anfört, hurusom med hänsyn till markens lutningsförhållanden,

hvilka betingade en hög gråstensmur å byggnadens ena långsida, jordvåningens

väggar måste uppföras af gråsten och tegel, med hvälfning

för värmekammaren och bränsleförrådet.

Slutligen hade domkapitlet i särskild skrifvelse den 3 april 1889

ingifvit och förordat ett af seminariets rektor uppgjordt förslag rörande

omkostnader för inredningen af den ifrågavarande byggnaden, slutande

på 5,300 kronor, hvaraf beräknats för inredning af gymnastiklokalen

3,500 kronor, af slöjdlokalen 1,200 kronor och för anordnande

af elektrisk belysning i hela huset 600 kronor.

Om dessa inredningskostnader lades till de förut nämnda för

byggnaden beräknade belopp, blefve kostnaden för stenhus med värmeapparat

och inredning 36,704 kronor 99 öre och för byggnad af delvis

sten och delvis trä med värmeapparat och inredning 34,300 kronor.

Då i Vexiö ej funnes någon gymnastiklokal, som kunde för seminariet

upplåtas, sedan högre allmänna läroverket blifvit förlagdt i en

från seminariet aflägsen trakt af staden, och det vore en stor fördel

om i samband med gymnastikhuset äfven bereddes lokal för undervisning

i slöjd åt seminariets elever, ansåge sig departementschefen böra

understödja domkapitlets anhållan om behöfliga medels anvisande för

ifrågavarande ändamål. Såväl domkapitlet som öfverintendentsembetet

hade förordat byggnadens uppförande af sten, och då med afseende på

byggnadstomtens beskaffenhet det vore nödvändigt, att byggnaden åtminstone

delvis uppfördes af detta material, samt skilnaden i pris ej

vore så betydlig, att det vore skäl derför afstå från de fördelar, som

vunnes, om hela huset uppfördes af sten, funne sig departementschefen

böra förorda aflåtande till Riksdagen af den framställning, som

nu föreligger.

Vid pröfning af förevarande anslagsbehof har utskottet trott sig

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

51

finna, att detsamma icke är af den trängande beskaffenhet, att icke

med dess tillgodoseende kan utan olägenhet anstå. Om också allmänna

läroverkets i Yexiö nyuppförda hus, på sätt departemenschefen antydt,

är beläget i en från seminariebyggnaden något, aflägsen trakt af staden,

lärer nemligen afståndet mellan de båda läroanstalterna icke vara

större än att seminariets elever, om ändamålsenliga bestämmelser träffas

med afseende å undervisningstiderna, kunna för sina gymnastiska öfningar

använda allmänna läroverkets lokal, helst en motsvarande anordning,

enligt hvad utskottet inhemtat, eger rum inom flera städer, der

både allmänt läroverk och seminarium finnas. Tjenlig lokal för undervisning

i slöjd torde äfven, åtminstone provisoriskt, kunna utan större

svårighet beredas seminariet genom förhyrning.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

56:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 74) hafva gauanslaguil

herrar A. W. Nilson och C. Persson, med hvilka herrar J. Smedberg och aflönande af

P. Svensson instämt, hemstält, att Riksdagen måtte för år 1891 ställa

till Kongl. Maj:t,s förfogande ett förslagsanslag å 20,000 kronor att lärare och

användas såsom bidrag med högst 50 kronor för månad till aflönande

af vikarie för ordinarie lärare eller lärarinna vid rikets folkskolor, hvil- under sjukken

på grund af genom läkarebetyg styrkt, icke obotlig, sjukdom dmn

varit under minst en månad oförmögen att sin tjenstgöring sjelf bestrida,

och hvars ansökan om sådant understöd vitsordats af vederbörande

skolråd och folkskoleinspektör.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionen i fråga och

får här endast meddela, att motionärerna, efter att hafva framhållit den

brydsamma ställning, hvari en folkskolelärare försattes, om han i följd

af iråkad sjukdom måste af sin redan förut ganska knappa lön ensam

bekosta sin vikaries aflönande, anmärkt, bland annat, att mot anspråket

på statens mellankomst till folkskolelärare^ understödjande i dylikt fall

den befogade invändningen visserligen kunde göras, att denne icke,

såsom elementarläraren, vore en statens, utan en kommunens tjensteman

och sålunda borde i främsta rummet hos kommunen söka den

hjelp, han under slika omständigheter behöfde. Bet vore emellertid

enligt motionärernas förmenande nogsamt kändt, att i sådant fall hjelpen

oftast komme att uteblifva, vare sig på grund af kommunens oförmåga

eller bristande goda vilja. Och ehuru statens årliga bidrag till folk
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skolelärarnes aflönande visserligen redan förut uppginge till en högst

ansenlig summa, så kunde dock det ytterligare anslag, som nu ifrågasattes,

icke anses vara af den betydenhet, att det skulle särdeles hårdt

betunga statens budget, men deremot vara till synnerlig hugnad och

hjelp för sjuke och nödstälde skollärare. Det vore alltså i egentlig

mening ett barmhertighetsverk, motionärerna begärde, att staten med

detta anslag måtte utöfva, och motionärerna trodde, att staten borde

och kunde för ett så ädelt syfte bevilja hela det för ändamålet nödiga

anslaget, utan att göra detsamma beroende af något sådant vilkor, som

att kommunen skulle efter viss proportion deri deltaga; ty motionärerna

befarade, att, med ett sådant vilkor, det med anslaget afsedda ändamålet

skulle mången gång visa sig förfeladt.

Det af motionärerna väckta förslaget synes utskottet visserligen

behjertansvärdt men likväl icke vara af beskaffenhet att i dess nuvarande

form böra föranleda beviljandet af något anslag för det afsedda

ändamålet. Ehuru utskottet finner det vara med billighet öfverensstämmande,

att staten, då den lemnar bidrag till folkskolelärarepersonalens

aflöning, jemväl i någon mån träder hjelpande emellan i de

fall, då lärare eller lärarinna genom sjukdom urståndsättes att sjelf

uppehålla sin tjenst, anser nemligen utskottet, i motsats till motionärerna,

böra såsom ett oeftergifligt vilkor för statsbidragets utgående uppställas

den fordran, att, förutom läraren eller lärarinnan sjelf, äfven

vederbörande kommun, som jemte staten bestrider kostnaden förtjenstens

aflöning, till någon del vidkännes kostnaderna för undervisningens

uppehållande under sjukdomstiden, helst endast genom en sådan anordning

verklig garanti torde kunna erhållas mot missbruk med afseende

å statsbidragets anlitande. I hvilken proportion staten, kommunen

och läraren sjelf lämpligen böra bidraga till vikariens aflöning,

lärer emellertid i frågans nuvarande outredda skick icke kunna afgöras,

och då härtill kommer, att de närmare bestämmelser, hvilka böra fastställas

för statsbidragets utgående i hvarje särskildt fall, torde böra

blifva föremål för omsorgsfull pröfning, har utskottet ansett det med

motionen afsedda syftet bäst befordras derigenom, att Riksdagen fäster

Kong]. Maj:ts uppmärksamhet på ifrågavarande angelägenhet. Utskottet

får alltså hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle kunna

lemnas till aflönande af vikarie för ordinarie lärare och

lärarinna vid rikets folkskolor, som af sjukdom urståndsättas

att sin tjenst fullgöra.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

53

De tekniska läroverken,

57:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till bestridande

af kostnader i anledning af beslut om åtskilliga elevers intagande

vid tekniska högskolan samt för åvägabringande af utredning

angående behofvet af och sättet för utvidgning och omorganisation af

högskolan på extra stat för år 1891 bevilja 14,900 kronor.

Af det äskade beloppet skulle, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, 9,900 kronor användas till betäckande af kostnaderna

i anledning af antydda beslut angående elevers intagande och

återstående 5,000 kronor för åstadkommande af den såsom nödig ansedda

utredningen.

I fråga om förevarande anslagsfordran har departementschefen

till en början meddelat, att af de studerande, som vid början af förliden

hösttermin sökte inträde i tekniska högskolans första afdelning,

ett antal af 99 efter verkstäld inträdesexamen befunnits uppfylla de

för inträde vid läroverket stadgade vilkor, men att med hänsyn till

utrymmet i högskolans undervisningslokaler samt den befintliga tillgången

å lärarekrafter emellertid ett större antal än 84 icke ansetts

kunna vid läroverket mottagas, hvadan af högskolans styrelse inträde

vägrats femton af de vid inträdesexamen godkände ynglingarne.

I anledning häraf hade målsmännen till ifrågavarande ynglingar

i skrifvelse af den 16 sistlidne september anhållit, att Kong], Maj:t

med ändring af styrelsens beslut täcktes meddela föreskrift, att bemälde

ynglingar skulle i högskolans första afdelning såsom ordinarie

elever mottagas.

Med anledning af denna framställning, för hvilken närmare redogöres

i statsrådsprotokollet (sid. 52 och 53), hade Kongl. Maj:t, meddelar

departementschefen vidare, dels genom remiss den 17 sistlidne

september infordrat utlåtande af tekniska högskolans styrelse och lärarekollegium,

dels i skrifvelse den 5 derpå följande oktober anbefalt styrelsen

att efter lärarekollegiets hörande inkomma ej mindre med utredning

och förslag angående de åtgärder, som borde vidtagas, på det

att de i examen godkände, men uteslutne lärjungarne skulle kunna

redan då i högskolan intagas, än äfven med yttrande angående de

anordningar, som kunde blifva erforderliga, för så vidt högskolan

under följande år skulle kunna mottaga ett lika stort eller större antal

elever.

Äng. ökadt

elevantal vid

tekniska hög

skolan.

[48.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I de med afledning häraf afgifna utlåtanden hade af lärarekollegiet

anförts, med afseende på mottagandet af de i examen godkände, men

uteslutne lärjungarne samt derför erforderliga anordningar och kostnader,

bland annat, att lärarekollegiet ansåge i högsta grad önskligt, att saintlige

ifrågavarande inträdessökande kunde antagas till ordinarie elever vid

högskolan; att emellertid, enär antalet biträdande lärare vid första afdelningen

redan under några år varit så pass otillräckligt, att undervisningens

skötande på tillfredsställande sätt varit förenadt med afsevärda

svårigheter, lärarekrafterna otvifvelaktigt vore otillräckliga för de redan

antagna 84 eleverna och således skulle blifva det i ännu högre grad

för 99; samt att största svårigheterna mötte vid undervisningen i matematik,

allmän fysik, beskrifvande geometri och linearritning samt

frihandsteckning, men att dessa svårigheter för tillfället kunde undanrödjas

derigenom, att till biträde vid undervisningen i matematik och

allmän fysik anstäldes en extra assistent för hvartdera ämnet med ett

arfvode för läsåret af 600 kronor för assistenten i matematik och 400

kronor för assistenten i fysik, under det att för undervisningen i beskrifvande

geometri och linearritning samt frihandsteckning, i hvilka

ämnen afdelningen måste delas på tvenne parallelkurser, enär disponibla

ritsalar saknade utrymme för hela elevantalet och en enda lärare,

äfven med hjelp af assistenter, omöjligen kunde på tillfredsställande

sätt undervisa ett så stort antal elever, anstäldes extra lärare med ett

arfvode för läsår af 2,000 kronor för extra läraren i beskrifvande geometri

och linearritning samt 1,000 kronor för extra läraren i frihandsteckning.

Under meddelande att, enär efter höstterminens början af de då

till elever i första afdelningen antagne 2 afgått och 1 aflidit, 3 af ofvan

bemälde ynglingar redan antagits till elever i samma afdelning, så att

antalet af de i inträdesexamen godkände men till elever icke mottagne

dåmera endast utgjorde 12, hade styrelsen, beträffande frågan om de

åtgärder som borde''vidtagas, på det att de i inträdesexamen godkände

men uteslutne ynglingarne skulle redan då kunna i högskolan intagas,

redogjort för de anordningar, som för sådant ändamål borde vidtagas och i

sammanhang dermed angifvit de belopp, utgörande för år 1889 tillhopa

3,100 kronor, för år 1890 tillsammans 4,900 kronor och för år 1891 tillhopa

2,800 kronor eller sammanlagdt 10,800 kronor, som för dessa åtgärders

genomförande erfordrades. Ur denna redogörelse, hvilken återfinnes å

sid. 55—57 i statsrådsprotokollet, vill utskottet här endast anmärka,

att styrelsen, som godkänt de af lärarekollegiet för ifrågavarande ändamål

föreslagna åtgärder, tillika ansett att, om ifrågavarande 12 ynglingar

till elever i första afdelningen mottoges, men för samma afdelning

hvarken afgångsprocenten under läsåret eller vid öfvergången till andra

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

55

afdelningen ej heller elevernas fördelning på särskilda fackskolor komme

att väsentligen afvika från hvad de dittills plägat vara, andra afdelningens

elever under nästa läsår, 1890—91, måste så väl vid rit- och

konstruktionsöfningar som vid praktiska öfningar i geodesi och topografi

jemväl delas i tvenne parallel-afdelningar, som af särskilda lärare

undervisades, och att i sådan händelse tre extra lärare då borde anställas,

nemligen eu i geodosi och topografi, en i konstruktion af enkla

maskindelar och eu i husbyggnadskonst, för hvilka, enligt en af högskolans

föreståndare efter samråd med vederbörande lärare gjord beräkning,

aflöningen för läsår icke borde upptagas till mindre än 800

kronor till läraren i geodosi och topografi, 1,800 kronor till läraren i

konstruktion af enkla maskindelar och 600 kronor till läraren i husbyggnadskonst;

samt att under ofvan nämnda förutsättning behöfdes

dels till inledning af gas i en större sal, som derefter skulle användas

till ritsal, samt till anskaffande af åtskillig ny materiel, såsom ritbord,

geodetiska instrument, verkstadsinventarier m. m., allt enligt bifogad

specifikation, ett belopp af 2,400 kronor, att utgå med hälften under

år 1889 ocli hälften under år 1890, dels ett ökadt årligt anslag, åtminstone

under åren 1890 och 1891, till s. k. »diverse utgifter» för

bränsle, gas m. m. af 500 kronor, dels slutligen under år 1890 ett

ökadt anslag för fysiska öfningar af 200 kronor.

Genom beslut den 18 sistlidne oktober hade Kongl. Maj:t, erinrar

departementschefen vidare, afgjort denna fråga och dervid förordnat,

dels att de tolf af ofvan bemälde femton ynglingar, som då ännu icke

vunnit inträde, skulle ofördröjligen mottagas såsom ordinäre elever i högskolans

första afdelning, dels att för läsåret 1889—90 ett belopp af

4,500 kronor, af hvilka medel 4,000 kronor skulle användas på sätt

lärarekollegiet föreslagit och 500 kronor vore afsedda till anskaffande

af erforderlig materiel m. m., skulle ställas till styrelsens förfogande,

och dels slutligen att statskontoret skulle af tillgängliga medel förskjuta

nämnda belopp af 4,500 kronor.

Hvad åter anginge frågan om de anordningar, som kunde blifva

erforderliga, derest tekniska högskolan under följande är skulle kunna mottaga

ett lika stort eller större antal elever än det, som nu vunnit inträde

derstädes, hade lärarekollegiet i skrifvelse den 28 sistlidne november

afgifvit utredning och förslag.

På sid. 58—61 i starsrådsprotokollet har departementschefen lemnat

en utförlig redogörelse öfver hvad lärarekollegiet i sådant hänseende

anfört, och tillåter sig utskottet att i allmänhet hänvisa till denna

redogörelse samt vill här endast meddela följande.

Beträffande frågan om det antal elever, som under hittills varande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förhållanden, utan allvarlig skada för undervisningen, årligen skulle

kunna intagas vid läroverket, hade lärarekollegiet efter tagen noggrann

hänsyn till de fordringar, som inom de olika läroämnena borde ställas

på undervisningen, kommit till det resultat, att flere elever än högst

75 icke borde intagas i läroverkets första årsafdelning. Lärarekollegiet

ansåge dock, att äfven om högskolan komme att utvidgas med hänsyn

till elevantalet, blefve det alltid af praktiska skäl nödvändigt att fastställa

ett visst elevantal såsom det största möjliga i förhållande till de

lokaler, penningmedel och lärarekrafter, öfver hvilka högskolan hade

att förfoga. Emellertid hyste lärarekollegiet den öfvertygelsen, att

en utvidgning af högskolan, så att den årligen kunde mottaga ett

större elevantal än 75, motsvarade landets verkliga behof, särskildt

med hänsyn till den omständigheten, att vårt lands industri ännu intoge

en jemförelsevis låg ställning, ett förhållande som i väsentlig

mån berodde derpå, att den högre tekniska bildningen i vårt land ännu

icke vore tillräckligt utbredd eller eftersökt. Lärarekollegiet hade dock

icke vågat att vid detta tillfälle föreslå några mer genomgripande åtgärder,

dels emedan derför skulle erfordras en grundligare utredning

än kollegiet nu kunnat åstadkomma, dels af det skäl att den starkt

växande tillströmningen till högskolan under de senaste åren måhända

vore af tillfällig natur. Lärarekollegiet hade derför utarbetat förslag

till en provisorisk utvidgning af läroverket och dervid icke förutsatt

någon till- eller ombyggnad af den nuvarande lokalen, men tillsett, att

de ändringar af lokalerna, som måst föreslås, gjorts så, att de äfven

vid en framtida, mer genomgripande omorganisation komme att blifva

af gagn.

Lärarekollegiet hade gerna önskat att kunna framlägga ett fullständigt

förslag till en tillfredsställande omorganisation. Men då den

grundliga utredning af en mängd invecklade förhållanden, som ett dylikt

förslag förutsatte, kräfde mer tid än den, hvaröfver lärarekollegiet

eller af kollegiet utsedde komiterade kunde förfoga, äfvensom kostnader,

hemstälde lärarekollegiet, att Kongl. Maj: t täcktes förordna om

tillsättandet af eu komité med uppgift att verkställa utredning angående

de förhållanden, som kunde kräfva en utvidgning eller förändring

af högskolans nuvarande institutioner och verksamhet i öfrigt, och med

underdånigt förslag härom till Kongl. Maj:t inkomma.

Slutligen hade lärarekollegiet meddelat, att, för anordnandet af

den fortsatta undervisningen af de 12 elever, som under sistlidne hösttermin

på Kongl. Maj:ts befallning intagits i högskolan, under kommande

läsår erfordrades:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

57

till arfvode åt en parallellärare i konstruktion af enkla

maskindelar ................................................................ kronor 1,800: —

till arfvode åt en parallellärare i geodesi och topografi » 800: —

» » » » » i husbyggnadskonst ... » 600: —

för fysikaliska laborationer ............................................. » 200: —

till diverse utgifter och materiel ................................... » 2,000: —

eller tillsammans kronor 5,400: —

I skrifvelse den 19 sistlidne december hade — anför departementschefen

vidare — tekniska högskolans styrelse med afseende på den ifrågasatta

utvidgningen af läroverket underkastat lärarekollegiets förslag eu

utförlig granskning och med anledning deraf förklarat sig icke kunna

gilla vare sig af kollegiet föreslagna lokalförändringar i den nuvarande

läroverksbyggnaden eller de grunder, efter hvilka undervisningen enligt

dess förslag skulle ordnas.

Hvad anginge den större eller mindre behöfligheten af den ifrågasatta

utvidgningen, hade styrelsen anmärkt, att ett tillfälligt tillopp af

många inträdessökande under ett eller annat år icke ensamt för sig

bevisade behofvet af en utvidgning eller att elevantalet fortfarande

komme att växa. Antalet sökande till platser såsom ordinarie eller

specialelever hade år 1870 endast varit 39, men hade under de följande

åren hastigt ökats och år 1875 stigit till ej mindre än 161, derpå

hade det snart åter sjunkit och år 1881 endast varit 50, hvarefter det

ånyo stigit, så att det år 1888 uppgått till 95 och år 1889 till 128.

Dessa siffror syntes styrelsen tillräckligt ådagalägga, i hvilken hög

grad antalet af inträdessökande vid högskolan vore beroende af den

tillfälliga industriella lifligheten i landet samt derstädes pågående jernväg^-

och andra större byggnadsföretag, hvarför det vore alldeles omöjligt

att nu med någon säkerhet förutse, huruvida tilloppet af inträdessökande

under de närmaste åren kunde komma att ökas eller minskas.

Det vore styrelsen icke obekant, med hvilka svårigheter de från

tekniska högskolan äfven under de senaste åren utgångna eleverna i

allmänhet haft att kämpa för att här i landet på den tekniska banan

vinna sin utkomst, svårigheter, som förmått många af dem att i främmande

land söka sig verksamhet. Enligt styrelsen meddelade uppgifter,

hvilkas tillförlitlighet den icke ansåge sig hafva skäl att betvifla,

hade bland de under åren 1880—1888 från högskolan utexaminerade

eleverna omkring 30 procent begifvit sig till främmande länder samt

der tillsvidare qvarstannat, fastän antalet af ordinarie och specialelever

under dessa år i medeltal icke öfverstigit 156.

Med kännedom härom och på grund af hvad den i öfrigt anfört,

Bill. till Riltsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kunde styrelsen derför ej finna behofvet af läroverkets utvidgning vara

så trängande, att provisoriska anordningar, Indika icke kunde blifva

fullt tillfredsställande, för sådant ändamål borde ofördröjligen vidtagas;

men med hänsyn till industriens fortgående utveckling och det hos

dess idkare växande kunskapsbegäret kunde styrelsen å andra sidan

icke förbise, att den tidpunkt icke vore aflägsen, då en utvidgning af

läroverket och ett fullständigande af undervisningen derstädes kunde

blifva behöfliga.

För egen del har departementschefen anfört, att, då en betydande

meningsskiljaktighet visat sig angående de åtgärder, som för en utvidgning

af högskolan erfordrades, ansåge sig departementschefen böra

för närvarande afstå från hvarje förslag till eu större utvidgning af

högskolan och inskränka sig till att hemställa, att Kongl. Maj:t ville

af Riksdagen begära medel till betäckande af de utgifter, som intagandet

vid läroverket af de omförmälde tolf eleverna medfört. Dessa utgifter

hade för innevarande läsår utgjort 4,500 kronor och för kommande

läsår hade de af lärarekollegiet enstämmigt beräknats till 5,400

kronor.

I en punkt hade emellertid styrelsen och lärarekollegiet varit af

samma mening, nemligen angående behofvet af en grundlig utredning

om lämpligaste sättet för den utvidgning och omorganisation af högskolan,

som i den närmaste framtiden vore behöflig. Äfven departementschefen

syntes en dylik utredning af sakkunnige personer oundgänglig

och med snaraste böra företagas, så att den inskränkning af

elevantalet vid högskolan, som för de näst följande åren torde blifva

nödvändig, icke måtte allt för länge ega bestånd. Men då en dylik

utredning icke kunde utföras utan temligen stora kostnader, borde för

detta ändamål ett belopp af 5,000 kronor af Riksdagen äskas.

Kongl. Maj:ts framställning, såvidt den afser beredande af medel

för bestridande af kostnader i anledning af beslut om åtskilliga elevers

intagande vid tekniska högskolan, har ej gifvit anledning till någon

utskottets erinran.

Beträffande åter frågan om anslag för åvägabringande af utredning

angående behofvet af och sättet för en utvidgning och omorganisation

af tekniska högskolan synes det utskottet, på grund af hvad

högskolans styrelse i ämnet anfört, med skäl kunna ifrågasättas, huruvida

någon utvidgning af läroverket åtminstone för närvarande är af

omständigheterna påkallad; och då,* i allt fall, derest utredning i detta

hänseende skulle af Kongl. Maj:t anses erforderlig, Kong]. Maj:t icke

torde sakna medel för bestridande af de för en sådan utrednings

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

59

åstadkommande nödiga utgifter, anser sig utskottet ej böra tillstyrka

Riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål bevilja något anslag.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Riksdagen må till bestridande af kostnader

i anledning af beslut om åtskilliga elevers intagande

vid tekniska högskolan på extra stat för år

1891 bevilja 9,900 kronor; samt

b) att Kongl. Maj:ts framställning, i hvad den

afser anvisande af medel för åvägabringande af utredning

angående behofvet af och sättet för utvidgning

och omorganisation af tekniska högskolan, ej

må vinna Riksdagens bifall.

58:o) Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnader för deras inspektion har under de senaste åren anvisats

ett belopp af 35,000 kronor årligen, under vilkor att det bidrag,

som af dessa medel komme att utbetalas till understöd åt sådan skola,

icke finge öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte

för skolan. Då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, omförmälda

belopp fortfarande är för ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer

utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må till understöd åt lägre

tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader

för deras inspektion på extra stat för år 1891 anvisa

ett anslag af 35,000 kronor, med vilkor att det bidrag,

som af dessa medel kommer att utbetalas till

understöd åt lägre teknisk yrkesskola, icke får öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter

för skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

59:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:t,s derom

gjorda framställning och i likhet med hvad för

Ang. anslag

till understöd

åt lägre tekniska

yrkesskolor

m. m.

[49.]

Ang. anslag

för granskning

af hospitalens

räkenskaper.

[50.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till polikliniken

för tandsjukdomar.

[Öl-]

Ang. anslag

tillvitterhets-,

historie- och

antiqvitetsakademien.

[52.]

Ang. anslag

till nybyggnad

af akademiens

hus.

[53.]

flera föregående år egt rum, må bevilja ett extra anslag

för år 1891 af 1,200 kronor till arfvode för

granskning af hospitalens räkenskaper.

60:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1891 anvisa ett

extra anslag af 4,000 kronor för uppehållande under

samma år af en poliklinik för tandsjukdomar.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

61:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra anslag å

tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet,

blifvit för innevarande likasom för flera föregående år beviljade,

äro för samma ändamål fortfarande behöfliga, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1891 anvisa

följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. in. 2,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

62:o) Kongl. Magt har föreslagit, att Riksdagen måtte till om- och nybyggnad

af akademiens för de fria konsterna hus, på de i statsrådsprotokollet,

öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 omförmälda

vilkor bevilja 385,000 kronor, deraf att utgå under år 1891 35,000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

61

Rörande ifrågavarande anslagsfordran har departementschefen meddelat,

att akademien för de fria konsterna i skrifvelse den 25 september

1886 framlagt förslag till en genomgripande om- och nybyggnad på

akademiens tomt samt dervid anfört hufvudsakligen följande:

Akademien, hvilken tid efter annan kunnat, med statsmagternas

bistånd, genomföra sådana förbättringar inom konstundervisningen, som

motsvarade äfven ganska långt drifna anspråk, hade dervid likväl till

följd af olämpligheten af de lokaler, som stode till hennes förfogande,

haft att kämpa med svårigheter, hvilka årligen i bekymmersam grad

tillväxt. Redan för mer än tio år sedan hade behofvet af en nybyggnad

för akademiens läroverk, af akademien ådagalagdt, blifvit af Kongl.

Maj:t och Riksdagen erkändt. Svårigheterna vore dock numera större

än då, särskildt hvad anginge sjelfva utrymmet för utställningar m. in.

Att akademien i fråga om konstutställningsföretagen i Sverige icke

kunnat intaga den ledande ställning som önskvärdt varit, hade sin

grund i de missförhållanden, som förefunnes i afseende på akademiens

lokaler. Alla de rum, öfver hvilka akademien till utställningsändamål

förfogade, vore nästan utan något undantag icke allenast otidsenliga

till sin utstyrsel och belysning utan äfven i afseende på utrymme och

läge alldeles otillfredsställande. Dertill komme, att alla dessa rum just

under de tider af året, då konstutställningar i Stockholm visat sig

kunna vara till största gagn, vore tagna i anspråk för undervisningen.

För närmare utredning af en af akademiens preses angifven plan

till ett både för utställningsändamål och för läroverkets behof afsedt

om- och nybyggande af akademiens hus hade en komité blifvit tillsatt,

hvilken ur akademiens enskilda fond utrustats med nödiga medel för

vidtagande af förut knappast med nog grundlighet genomförda undersökningar

beträffande akademitomtens användbarhet för ändamålsenliga

byggnadsutvidgningar. Denna komité hade kommit till det resultat,

att tomten fullt lämpade sig för en byggnad af den beskaffenhet, att,

såsom önskvärdt vore och redan 1876 års Riksdag funnit vara äfven

med statens fördel öfverensstämmande, akademiens alla behof kunde i

densamma tillgodoses. Icke allenast alla de utställnings- och undervisningssalar,

som för utförandet af akademiens åligganden vore oumbärliga,

visade sig, enligt de af komiterade företedda ritningar, vara i

den föreslagna byggnadskomplexen innefattade, utan derutöfver stode

till akademiens förfogande ett antal för läroanstalten nu icke behöfliga

lokaler, livilkas påräkneliga afkastning genom uthyrning kunde möjliggöra

för akademien att, derest så erfordrades, med ett ganska betydande

bidrag deltaga i de kostnader, som förslaget komme att kräfva,

och hvilka lokalers egenskap i öfrigt att kunna i en framtid tjena som

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

jemförelsevis lätt omapterade reservutrymmen för eventuella utvidgningar

af institutionen kunde betraktas såsom särdelas fördelaktig.

Akademien hade också, med fästadt afseende derå:

att hon så godt som under hela sin verksamhet, just beträffande

lokaler, kämpat med svårigheter, livilka trots alla hennes bemödanden

samt oaktadt statsmagternas mellankomst och förmånen af en frikostig

donation icke kunnat öfvervinnas;

att särskild! skollokalerna, såsom till större delen tillkomna för

helt andra ändamål, knappast någonsin kunnat, än mindre för närvarande

kunde på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål;

att läroverket allt sedan tjugu år tillbaka, till icke ringa men för

sammanhållning och ordning, funne sig hänvisadt till från hvarandra

afskildt belägna hus, i det nemligen läroverkets målareatelierer måst

förhyras i atelierbolagets byggnad vid Kungsträdgården samt bildhuggareateliern

vore belägen vid Hötorget;

samt att det redan anförda stora behofvet af en central och

ändamålsenlig konstutställningsplats med hvarje år blefve oafvisligare;

för sin del icke tvekat att i hufvudsak godkänna komiterades

förslag.

Det af komitén, efter samråd med lärarne vid de olika skolorna,

upprättade byggnadsprogrammet upptoge erforderliga undervisningssalar,

atelierer och nödiga smårum för läroverket; utställningslokaler; lokaler

för akademien, såsom sessionssal, kanslirum, bibliotek m. m.; boställsvåningar

för direktören och sekreteraren såsom nu eller, alternativt, åt

endera af dem eller ock rum för en fogde, jemte bostadslägenheter för

portvakt, eldare och öfrig betjening; samt slutligen butiker i bottenvåningen

rundtorn hela byggnaden utom i midtpartiet åt Rosenbad.

Professorn vid akademiens läroverk C. Ä. A. Grundström, hade

efter uppdrag, på grund af nämnda program utarbetat eskissritningar

innehållande elevationer och samtliga våningars planindelning, äfvensom

två alternativförslag till hufvudbygguadens fasad. Planritningarna

omfattade samtliga de i programmet afsedda och erforderliga lokalerna

för läroverket, för utställningsändamål och för akademiens behof. Deremot

hade tomtarealen lagt hinder i vägen för inrymmande af de i

programmet upptagna boställsvåningarna för direktören och sekreteraren;

den senare af dessa våningar skulle dock genom en obetydlig

omkastning och sammanslående af lägenheter kunna erhållas.

Särskildt stöd för sin förhoppning att det framlagda byggnadsförslaget

skulle vinna Kongl. Majrts uppmärksamhet och bifall samt

gifva anledning till proposition om anslag för detsammas genomförande

ansåge sig akademien ega i det förhållandet, att Kongl. Maj:t och

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

63

Riksdagen redan vid olika tillfällen erkänt befintligheten af de vid

läroverket, häftande brister, och äfven deruti att 1876 års Riksdag

dels funnit det j>vara ådagalagdt, att akademien för de fria konsterna

vore i behof af nya lokaler för sitt läroverk», dels uttryckt den åsigt,

att, beträffande den då hos Riksdagen till en kostnad af 392,000 kronor

föreslagna läroverksbyggnaden i Humlegården, »det vore med statens

fördel mer öfverensstämmande om i stället den nya byggnaden, på det att

akademiens verksamhet icke skulle behöfva splittras genom fördelning uti

tvenne från hvarandra aflägset belägna byggnader, uppfördes till det omfång,

att den blefve för alla akademiens behof tillräcklig».

Då derjemte, på grund af samma Riksdags hemställan om utredning

rörande de Meijerska donationsförhållandena, det blifvit ådagalagdt

och vid sedermera väckt fråga om riksbankens förvärfvande af akademiens

hus torde hafva blifvit ytterligare styrkt, att akademien och väl

äfven det under dess inseende stälda läroverket vore vid denna egendom

för alltid fastade, så syntes äfven ur denna synpunkt goda skäl

tala för ett möjligast värdigt och ändamålsenligt utrustande och begagnande

af densamma.

Hvad anginge de för ifrågavarande byggnadsföretag beräknade

kostnader, så belöpte sig dessa till en slutsumma af 660,000 kronor.

Från detta belopp borde emellertid afgå 10,000. kronor för det i gamla

byggnaderna befintliga tegel m. m., hvarjemte akademien genom upptagande

af lån, som med hyresmedel för lokalerna i bottenvåningen

skulle amorteras, kunde åtaga sig att lemna ett bidrag af högst 200,000

kronor. Den direkta kostnaden för sjelfva byggnadsföretaget motvägdes

emellertid delvis af vissa med företaget förenade ekonomiska

fördelar. Genom upphörande af det årliga hyresbeloppet, 2,500 kronor,

som för närvarande utginge af statsmedel till atelierbyggnadsbolaget,

kunde, medelst kapitalisering efter 5 procent, ett kapital af omkring

50,000 kronor anses vara för statsverket genom den nya byggnaden

besparadt, hvartill kom me, att af det belopp utaf 75,000 kronor, som

redan för mer än tio år sedan befans vara behöfligt för större reparationer

å den för undervisningen afsedda byggnaden, och hvaraf Riksdagen

vid skilda tillfällen beviljat sammanlagdt 27,600 kronor, återstoden,

eller ungefär 47,000 kronor, icke vidare blefve erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit andraget, hade akademien hemstält,

det Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om beviljande

af ett anslag till nybyggnad, afsedd för akademiens alla läroverks-

och utställningslokaler, stort 650,000 kronor, hvaraf dock akademien

skulle kunna bidraga med högst 200,000 kronor.

Kongl. Maj:t, som funnit de ändamål, akademien med ifrågava
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

rande förslag velat vinna, vara mycket behj er tans värda, hade emellertid,

erinrar departementschefen vidare, under den 26 november 1886, i betraktande

af de betydliga kostnader, som det framlagda förslaget skulle

ådraga statsverket, anbefalt akademien tillse, om icke genom ändringar

i förslaget eller på annat sätt berörda kostnader kunde i väsentlig

mån minskas. Med anledning häraf hade akademien i skrifvelse den

26 februari 1887 anfört, att vid den förnyade granskning af program

och projekt, som till åtlydnad af den erhållna befallningen företagits,

det visat sig att, med fasthållande af nödig ändamålsenlighet, icke

några större anläggnings- eller dispositionsförändringar läte sig genomföra.

Deremot hade akademien ansett, att bibehållandet af den gamla

Meijerska hufvudbyggnadens stomme, om också icke helt och hållet

utan menlig inverkan på programmets bästa möjliga lösning, skulle

kunna betraktas såsom en antaglig åtgärd för vinnande af den åsyftade

besparingen. Med det å bifogade nyupprättade ritningar angifna anordnandet

af ny- och ombyggnaden borde en kostnadsminskning uppstå

af omkring 50,000 kronor. Derjemte hade det synts akademien möjligt

att vid utförandet af yttre och inre dekorering och anordning af byggnaden

kunna göra sådana inskränkningar, att ytterligare besparingskulle

kunna ernås till ett belopp af omkring 15,000 kronor, hvilket

belopp beräknades få stiga eller falla, i den mån den svårberäkneliga

fördelen af den gamla byggnadens inordnande i nyanläggningen visade

sig varda något större eller mindre än ofvan angifvits. Det högsta

belopp, akademien kunde hos Kong!. Maj: t föreslå till minskning af den

uppgifna byggnadskostnaden, vore alltså 65,000 kronor, hvadan alltså

statsbidraget högst skulle kunna nedsättas till 385,000 kronor.

Ofverintendentsembetet, som i ärendet afgifvit infordradt utlåtande,

hade funnit akademiens olika förslag i ämnet — utan eller med bibehållande

af den Meijerska hufvudbyggnadens stomme — vara omsorgsfullt

uppgjorda, hvadan byggnaden, med tillämpning af det ena eller

andra alternativet, borde, så vidt af eskisser kunde bedömas, väl uppfylla

de behof, programmet derför angifvit. Hvad anginge kostnadsförslaget

hade embetet ej funnit skäl till anmärkning emot den deri

beräknade slutsumman af 650,000 kronor, minskad till 585,000 kronor,

derest delar af gamla byggnaden kom me att för ändamålet tagas i

anspråk.

I skrifvelse den 31 augusti 1889 hade akademien förnyat sin

ofvan anförda framställning med åberopande af dervid gjord motivering,

samt med vidhållande af sitt erbjudande att till byggnadsföretaget

bidraga med 200,000 kronor; hvarförutom akademien i särskild skrifvelse

den 28 sistlidne december meddelat, att af den erforderliga byggnads
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 65

summan ett belopp af 35,000 kronor blefve för första byggnadsåret

erforderligt.

För egen del har departementschefen anfört, att, då behofvet af

utvidgade och lämpliga lokaler icke blott för akademiens läroverk utan

äfven för konstutställningar måste anses till fullo ådagalagdt; då byggnadstomten,

som vore centralt belägen, jemväl funnits för eu omfattande

ny- och ombyggnad fullt användbar och tillräcklig; och då mot kostnadsberäkningen

ingen anmärkning gjorts, departementschefen ansåge

sig med stöd af dessa och i öfrigt anförda skäl böra tillstyrka, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till om- och nybyggnad af

akademiens hus n:o 1 qvarteret Uttern med adressnummer 32 .Fredsgatan

i hufvudstaden bevilja ett anslag af 385,000 kronor samt anvisa

deraf på extra stat för år 1891 ett belopp af 35,000 kronor, med

vilkor att, förr än någon del af statsbidraget för ändamålet utbetalades,

dels akademien visade sig kunna på sätt, som af Kongl. Maj:t

godkändes, anskaffa och tillskjuta ett byggnadsbidrag af 200,000 kronor,

dels ock fullständiga ritningar till den ifrågavarande byggnaden blifvit

af Kongl. Maj:t faststälda.

I den skrifvelse, deri 1876 års Riksdag för Kongl. Maj:t anmälde,

att Kongl. Maj:ts ofvan ornförmälda framställning om anslag

till uppförande i Humlegården af ny byggnad för akademiens läroverk

icke vunnit Riksdagens bifall, förklarade Riksdagen, att det visserligen,

enligt Riksdagens förmenande, vore ådagalagdt, att akademien vore i

behof af nya lokaler för sitt läroverk, men att det syntes Riksdagen

kunna sättas i fråga, huruvida de af Kongl. Maj:t för ändamålets vinnande

föreslagna åtgärderna vore de mest fördelaktiga; och uttalade

sig Riksdagen tillika på angifna skäl till förmån för eu framkastad

plan att i stället för en ny byggnad blott för undervisningsverkets behof

borde, efter försäljning af akademiens nuvarande fastighet, uppföras en

byggnad till det omfång att den blefve för alla akademiens behof tillräcklig.

För utförande af denna plan läge visserligen ett hinder deruti,

att staten ej hade fri dispositionsrätt öfver ifrågavarande fastighet. Uti

det af öfverdirektören G. Meijer utfärdade donationsbref å densamma

vore nemligen föreskrifvet att, om i framtiden af någon oförmodad

händelse akademien skulle komma att upphöra eller uthysas ifrån fastigheten,

och denna till något annat enskildt eller allmänt behof brukas,

då skulle ock akademiens och publici eganderätt dertill upphöra, och

skulle i sådan händelse Meijers rätta manliga descendenter, om några

vid den tiden funnes, eg a rättighet att huset såsom sin egendom vindicera

och återtaga; men funnes ej sådana descendenter, då skulle huset,

i förutsatta fall, för everldelig tid tillhöra det i Stockholm inrättade

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskttets Utlåtande N:o 9.

frimurarebarnhuset. Det hinder, som sålunda genom donationsbrefvets

lydelse förefunnes mot fastighetens afyttrande, syntes emellertid Riksdagen

kunna aflägsnas, derest aftal kunde träffas med bemälde Meyers

arfvingar, i händelse sådana ännu funnes, eller i annat fall med frimurarebarnhusets

direktion om de vilkor, hvarunder en hvar af dem

skulle vara villig att afstå sin eventuella rätt till meranämnda fastighet.

Sedan, i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet antydes, efter

utredning af de Meijerska donationsförhållandena befunnits, att någon

försäljning af akademiens nuvarande hus icke är möjlig, derest sjelfva

donationen skall kunna åt akademien bevaras, måste naturligen den af

Riksdagen i dess omförmälda skrifvelse uttalade tanken på den förevarande

frågans lösning genom ett i sammanhang med en dylik försäljning

anordnad! byggnadsföretag öfvergifvas. Men det förslag, Kongl.

Maj:t nu framstält, synes utskottet icke vara af beskaffenhet att böra

af Riksdagen biträdas. Frånsedt att, på sätt vid framläggandet af 1876

års förslag jemväl af vederbörande erinrades, akademiens nuvarande tomt

i följd af sjelfva läget i närheten af höga hus torde mindre väl lämpa sig

för uppförandet af eu byggnad af ifrågavarande slag, håller nemligen

utskottet före, att, då staten icke eger eller ens synes kunna förvärfva

denna tomt, samt derjemte de förutsättningar, under hvilka densamma

kan disponeras för uppehållande af en statens konstskola, äro af en

ganska sväfvande och oviss natur, det ur statens synpunkt skulle vara

ett synnerligen vågadt steg att offra ett så stort belopp, som det nu

äskade på ett företag af sådan art som det ifrågasatta. Om också för

öfrigt staten må anses ega skyldighet att tillse, att dess ifrågavarande

läroverk erhåller tidsenliga och lämpliga lokaler, lärer deremot

å andra sidan icke något befogadt anspråk kunna från akademiens

sida uppställas på att staten, efter de rikliga donationer, som

kommit akademien till del, skall bekosta en byggnad för akademiens

enskilda behof. Utskottet föreställer sig i sjelfva verket, att ett lämpligt

sätt att lösa den förevarande byggnadsfrågan efter nu vunna

upplysningar angående de Meijerska donationsförhållandena vore, att,

i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t år 1876 föreslog, på

staten tillhörig tomt uppfördes en ny byggnad för läroverkets behof,

medan å andra sidan akademien hänvisades till att genom en större

eller mindre, ombyggnad af sitt nuvarande hus förskaffa sig sådana

lokaler, hvilka den anser sig behöfva för fullföljandet af sitt ändamål.

Och antager utskottet, att kostnaden för den nya läroverksbyggnaden

skulle kunna i betydlig mån nedbringas under det af Kongl. Maj:t nu

af Riksdagen äskade beloppet, samt att medel till den erforderliga

ombyggnaden af akademiens hus skulle, i öfverensstämmelse med hvad

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 9.

67

akademien tänkt sig i fråga om det bidrag, hvarmed akademien

skulle medverka till det af Kong!. Maj:t nu föreslagna byggnadsföretagets

genomförande, af akademien kunna anskaffas genom upptagande

af lån, som med hyresmedel amorterades.

En annan utväg för denna frågas lösning skulle, enligt utskottets

förmenande, möjligen kunna förefinnas i den omständigheten, att

akademien för de fria konsterna synes innehafva ifrågavarande fastighet

under fideikommissrätt, och att denna rätt skulle kunna öfverflyttas

på annan fastighet, å hvilken, belägen i en trakt inom hufvudstaden,

der tomtvärdet är billigare, nytt hus för omförmälda konstanstalt,

kunde för allmänna medel uppföras, emot det att akademiens

nuvarande fastighet till kronan öfverlemnades, så att staten derigenom

finge ersättning för sina uppoffringar i detta hänseende.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får utskottet alltså

i frågans nuvarande läge hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Naturhistoriska riksmuseum.

63:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning ^ing. anslag

får utskottet hemställa, uu r.lks''

delning för

att Riksdagen må, till inköp och insamling af arhw°n™ter

naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för [54],

arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid

afdelningen förenade utgifter, jemväl för år 1891 på

extra stat anvisa enahanda belopp som för innevarande

år, eller 2,000 kronor.

64:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag får Ang. anslag

utskottet hemställa, tM museet*

att Riksdagen må för vård, underhåll och förkofran

af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling

anvisa på extra stat jemväl för år 1891 enahanda

belopp som för innevarande år, eller 2,800 kronor.

etnbgirafiska

samling.

[55].

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Ana. anslag 65:o) Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

^lutter för och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 72) finnes i

öfver ånga ämnet anfördt, får utskottet hemställa,

döfstumma. att Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum,

[''J må till uppehållande af undervisningen vid tre läro
anstalter

för öfver äril) a döfstumma, nemligen i Vadstena,

Skara och Bollnäs, anvisa ett extra anslag för

år 1891 af 49,200 kronor.

Ang. anslag 66;o) På grund af derom af Kong], Mai:t gjord framställning

till blindslco- . n . i 7, .

lan i Texta, hemställer utskottet,

[57]. att Riksdagen må till blindskolan i Vexiö för år

1891 anvisa ett extra anslag till enahanda belopp,

som flera föregående år beviljats, eller 11,000 kronor.

67:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må till handtverIcsskolan i

Kristinehamn för blinda för år 1891 anvisa ett extra

anslag till enahanda belopp, som för hvart och ett

af åren 1889 och 1890 beviljats, eller 9,400 kronor.

68:o) Med anledning af Kongl. Majits derom gjorda framställning

af blmdskrif- hemställer utskottet,

ter m. m. att Riksdagen må, i likhet med hvad under

[59]. flera föregående år egt rum, anvisa för år 1891 föl
jande

extra anslag:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlär ar eelever 1,200 kronor.

Ang. anslag

till hanätverksskolan

i Kristinehamn

för

hlinda.

[58].

Ang. anslag

Serafimerlasarettet i Stockholm.

studs ‘Tf''be 69:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

viljadi anslag får utskottet hemställa,

att Riksdagen må af det såsom bidrag till serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad samt dess förseende

med nödig utredning redan beviljade anslag anvisa

på extra stat för år 1891 ett belopp af 135,000 kronor.

till om- och

tillbyggnad af

serafimerlasarettet

i

Stockholm.

[60]. ''

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

69

Hospitalsvården.

70:o) Sedan Riksdagen år 1889 beviljat ett anslag af 965,200 Ang.g

kronor för uppförande af ett nytt hospital cl Pitholmen i närheten af ^ijudt anPiteå,

hufvudsakligen afsedt för rikets två nordligaste län, samt af an-nyslaget

anvisat på extra stat för innevarande år 120,000 kronor för hospital vid

grundläggningens påbörjande, markens planering- och dränering, förskotter

vid kontrakts uppgörande med flera nödvändiga förberedande lpl-J

arbeten, har Kong!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till fortsättning

af arbetena å hospitalet vid Piteå anvisa på extra stat för år 1891 ett

belopp af 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

7 Ro) På grund af derom af Kongl. Magt gjord framställning får Ang. andag

utskottet hemställa, - sjukhus för

spetelsk.

att, Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse [62.]

med hvad för åren 1889 och 1890 egt rum, må för

år 1891 på extra stat bevilja ett anslag af 14,000

kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske

under vilkor att Gefleborgs läns landsting dertill

för samma år anvisar 4,000 kronor och medgifver, att

spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset erhålla

vård, i den mån utrymmet sådant medgifver.

72;o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till upp- AjlJ''t fn^g

förande vid Vadstena hospital af ett nytt ekonomihus och anordnande till nybygggenom

om- och nybyggnad af ett nytt hus för vård af våldsamma

sinnessjuka qvinnor på extra stat bevilja 88,000 kronor, deraf att utgå hospital.

under år 1891 40,000 kronor. [63.]

Rörande ifrågavarande anslagsfordran har departementschefen till

statsrådsprotokollet meddelat, att medicinalstyrelsen i skrifvelse den

20 november 1889 anfört, hurusom Vadstena hospital med dess många

gamla, för sitt nuvarande ändamål föga tjenliga byggnader vore ett af

rikets äldsta hospital. Ehuru en del byggnader vore jemförelsevis nya

och de gamla husen vidmagthållits. vore dock hospitalet såsom sjukvårdsanstalt

långt efter sin tid och i många hänseenden sämre lotfadt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

än rikets öfriga hospital, särskilt derutinnan, att användbara isoleringsrum

saknades för qvinliga patienter, hvilket åter vållade de största

svårigheter för sjukvården.

För vård af första klassens manliga patienter användes några

äldre hus och för qvinnor en nyare byggnad, alla af trä, afsedda för

13 män och 13 qvinnor, eller tillsammans 26 patienter. Den allmänna

mansafdelningen, beräknad för 160 patienter, vore inrymd uti det forna,

år 1862 till största delen ombygda länshospitalet; den allmänna qvinnoafdelningen,

beräknad för 174 patienter, uti det forna nunneklostrets

gamla hus. Vid hospitalet funnes alltså platser för 360 patienter, deraf

13 män och 13 qvinnor af första klass, samt 160 män och 174 qvinnor

å de allmänna afdelningarna.

För dessa 160 män å de allmänna afdelningarna funnes endast

24 isoleringsrum, motsvarande 15 procent; för 174 qvinnor deremot

icke mer än 19 isoleringsrum, motsvarande icke fullt 11 procent; och

för 334 patienter å allmän klass således 43 isoleringsrum, eller ej fullt

13 procent. Detta antal isoleringsrum hade varit allt för ringa för de

340 patienter, som förr beräknats för Vadstena hospital, och vore alldeles

otillräckligt för de 360 patienter, hvilka på grund af den vid alla

hospital rådande bristen på platser numera beräknades för detta hospital.

Att vid anstalten inrymma ett så stort antal hade varit möjligt

endast derigenom, att några större isolerings- eller enkelrum måst användas

till gemensamt sofrum för 2 till 3 patienter, och hvarigenom

alltså de egentliga isoleringsrummen ytterligare minskats.

Den inom klosterområdet befintliga byggnaden för vård af stormande

och oroligare qvinnor vore uppförd enligt äldre tiders sed med

mycket små celler, belägna på ömse sidor om en trång midtelkorridor,

utan evakuering eller särskilda luftvexlingsapparater, och dertill försedda

med så bristfälliga och bränsleödande uppvärmniugsapparater, att cellerna

under sträng vinter svårligen kunde nöjaktigt uppvärmas, hvarför ock värmen

enligt lemnade uppgifter om morgonen stundom ej uppgått till mer

än 5 till 6 grader. Då dessa celler på grund af byggnadens dåliga konstruktion

ej kunnat nöjaktigt repareras eller ändras utan husets ombyggnad,

så vore de nu nära nog obrukbara såsom isoleringsrum, ehuru

de med fördel kunde användas till andra angelägna ändamål på nedan

angifvet sätt.

Vid hvarje underafdelning å ett hospital erfordrades, utom nödiga

större och mindre sofrum, äfven dagrum, badrum, matrum och diskkök

m. m., hvilka sistnämnda lokaler med ringa kostnad kunde i det gamla

ccllhuset erhållas, derest några väggar borttoges och en del småceller

sammansloges till större rum. Byggdes derjemte ett nytt, tidsenligt,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

med många isoleringsrum försedt hus omedelbart invid det nuvarande

cellhuset och med för båda gemensam planordning, så kunde man för

ett skäligt pris erhålla en ändamålsenlig cellafdelning för allmänna

qvinnoafdelningen, motsvarande det nuvarande behofvet.

Medicinalstyrelsen hade derför i samråd med sin arkitekt låtit

uppgöra förslag till en sådan cellafdelning. Enligt detta förslag skulle

i det gamla huset, som för närvarande inrymde 14 celler, anordnas

följande lägenheter: 1 sofrum för 4 och ett annat för 2 till 3 patienter,

6 cellrum, 1 stort dagrum, 1 vaktrum, 1 badrum, 1 mindre kök och

1 förrådsrum, samt klosetter och derjemte skölj- och torkrum i källaren.

I det nya huset åter skulle anordnas: å nedre botten 12 celler,

ett enkelrum och ett vaktrum; å öfre botten 13 enkelrum och ett vaktrum.

Hela afdelningen komme då att erhålla 32 isoleringsrum, celler

och enkelrum, motsvarande 18,4 procent af 174 platser för qvinnor å

allmänna afdelningarna, och derjemte sofrum för 6 till 7 patienter

äfvensom öfriga för sjukvården behöfliga lokaler.

Samtliga kostnaderna för cellafdelningens om- och tillbyggnad

hade beräknats till 50,500 kronor.

Hospitalets tvättstuga hade länge varit i ett ytterst dåligt skick.

Huset vore mycket bristfälligt och kunde ej repareras, dess lokaler vore

oändamålsenliga och alltför små, tvättapparaterna, af primitiv konstruktion,

kräfde stor handkraft och alltför mycket bränsle, den hydrauliska

pressen förstörde kläderna, ångpannan ansåges vara lifsfarlig äfven vid

varsam behandling, enligt utlåtande af den ingeniör från Motala mekaniska

verkstad, som i sommar besigtigade densamma, och kunde för öfrigt

ej repareras. Ny tvättstuga måste derför snarast möjligt uppföras.

Då i köket saknades skafferier, förrådsrum, diskrum och bostadslägenheter

för personalen, samt fara förefunnes, att bjelklaget för den

ofvan köket belägna kyrksalen kunde taga röta af den fuktiga imman

från köket, borde kökslokalerna snart flyttas annorstädes.

För inrymmande- af köks- och tvättlokoler borde derför en särskild

byggnad uppföras. I detta hus borde utrymme beredas jemväl för förrådsrum

och nödiga boningsrum för tjenstepersonalen samt ett vattentorn

med rum för ångpanna, vattenpump och verkstad.

Utgifterna för ett dylikt ekonomihus hade uti upprättadt kostnadsförslag

beräknats till 37,500 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hade medicinalstyrelsen hemstält,

det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om anvisande

af ett anslag å 88,000 kronor för uppförande vid Vadstena hospital af

ett nytt ekonomihus och anordnande genom om- och nybyggnad af ett

nytt hus för vård af våldsamma sinnessjuka qvinnor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Öfverintendentsembetet, hvars yttrande i ärendet inhemtats, hade

icke funnit skäl till någon erinran.

Behofvet af de ifrågavarande byggnaderna syntes departementschefen

vara till fullo ådagalagdt och de föreslagna anordningarna lämpade

efter för handen varande förhållandens kraf.

Lika med departementschefen anser utskottet visserligen behofvet

af förenämnda b}^ggnader vara ådagalagdt, men utskottet hyser å andra

sidan den uppfattning, att ett uppskof på ett eller annat är med detta

behofs tillgodoseende är möjligt, utan att någon afsevärdare olägenhet

derigenom uppkommer. Och en anledning för Riksdagen att icke för

närvarande bevilja något anslag till ifrågavarande ändamål synes utskottet

förefinn as i det förhållande, att under senare tiden synnerligen stora

belopp af Riksdagen beviljats till byggnadsföretag för hospitalsvårdens

behof. I sådant afseende tillåter sig utskottet erinra, att till hospitalen

i Upsala, Kristinehamn, Nyköping och Piteå samt asylen i Lund under

de tio senaste åren anvisats, för byggnadsarbeten eller anskaffande af erforderlig

mark, tillhopa 3,064,329 kronor, eller i medeltal per år omkring

306,000 kronor. Då nu härtill kommer att i händelse af bifall

till Kongl. Maj:ts under punkten 70:o) här ofvan behandlade, af utskottet

för dess del tillstyrkta framställning om anvisande af anslag för år

1891 till fortsättning af arbetena å hospitalet vid Piteå, ett belopp af

300,000 kronor i allt fall skulle komma att för nämnda år utgå för

hospitalsbyggnad, anser sig utskottet ega skäl att uttala den åsigt, att

med det föreslagna byggnadsföretaget i Vadstena lämpligen bör anstå,

intill dess arbetena å Piteå hospital mera närmat sig sin fullbordan;

och får utskottet i öfverensstämmelse härmed hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej

må för närvarande vinna Riksdagens bifall.

Diverse anslag.

Ang. anslag

till förnskriftsällslcapet

m. m.

[64 o. 65.]

73:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för flere föregående

år egt rum, må för år 1891 anvisa följande

extra anslag, nemligen:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor; och

b) till beredande af religionsvärd åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar 10,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

73

74:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra

stat bevilja dels till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens

fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl.

Maj:t kunde komma att meddelas, 12,000 kronor, deraf att utgå under

år 1891 4,000 kronor; dels ock till inrättande, för det i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 angifna ändamål,

af två stipendier för teologie studerande, enligt de närmare bestämmelser,

som af Kongl. Maj:t kunde komma att meddelas, 4,500 kronor,

deraf 1,500 kronor att utgå under år 1891.

Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran bar, enligt livad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, föranledts af eu af domkapitlet i

Hernösand gjord framställning, deri domkapitlet fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

på vissa förhållanden inom finnmarksförsamlingarna af

Hernösands stift, de der syntes påkalla vidtagande af särskilda åtgärder

med afseende å religionsvärden i dessa församlingar; och har domkapitlet

dervid hufvudsakligen anfört följande.

Redan nu vore de uti nämnda församlingar verkande presterliga

krafterna otillräckliga och för framtiden tedde sig utsigterna i detta

afseende ännu mörkare. Hvad anginge otillräckligheten af de närvarande

presterliga krafterna, vore att märka, hurusom finnmarksförsamlingarna

dels till följd af sin ofantliga areal, dels på grund deraf att

befolkningen i alla församlingar vore delad i svensk- och finsktalande,

toge de presterliga krafterna i anspråk i långt större mått än någon

annan del af riket. Ingen församling hade mindre ytinnehåll än fyra

qvadratmil, och för de flesta räknades ytinnehållet i tiotal qvadratmil.

Juckasjärvi församling utgjordes af nära 129 och Giellivare af 148

qvadratmil. En följd häraf vore, att en väsentlig del af presternas tid

måste tillbringas på resor. Språkdubbelheten gjorde nödvändigt, icke

blott att dubbla gudstjenster delvis måste hållas, utan ock att särskild

nattvardsundervisning måste meddelas åt de barn, som talade de olika

tungomålen; och hvad i dessa afseenden redan nu förekomme, borde

än ytterligare utvecklas. Både ytvidd och språkförhållanden påkallade

ett större antal prester i förhållande till folkmängden än i andra delar

af riket, Men i finnmarken med dess öfver 24,000 invånare funnes

endast 10 ordinarie prestmän. Följden häraf vore ock att icke blott

församlingsvården i allmänhet vore ytterst otillfredsställande, utan ock

att de offentliga i lag påbjudna gudstjensterna understundom och flerestädes

måst alldeles inställas.

Det närmast till hands liggande sättet att afhjelpa dessa missförhållanden

vore naturligtvis upprättandet af flere, ordinarie presterliga

Bih. till Rilcsd. Prot 1890. å Samt. 1 Afä. 7 Häft. 10

Ang. anslag

till åtgärder

för förbättrad

religionsvård

inom Hernösands

stifts

finska församlingar.

[66.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

beställningar med eller utan sönderdelning af de nuvarande pastoraten.

Sådant komme ock inom en icke allt för aflägsen framtid att ske inom

Neder-Torneå och Pajala församlingar. Dermed vore emellertid icke

ens inom dessa församlingar sörjdt för det närvarande bekofvets afhjelpande,

och inom de öfriga församlingarna funnes ingen utsigt att förmå

den öfver hufvud taget obemedlade befolkningen till de uppoffringar,

som inrättandet af nja presttjenster kräfde. Enligt domkapitlets

åsigt funnes ingen annan utväg att, så skyndsamt som behofvet påkallade,

åstadkomma en förbättrad församlingsvård i dessa trakter än

att anställa ett förökadt antal extra ordinarie prestmän. Den ytterst

ringa tillgången å obefordrade prester inom stiftet öfver hufvud gjorde

det emellertid nästan omöjligt för domkapitlet att förse finnmarken med

extra ordinarie prestmän utöfver de trenne, som nu der tjenstgjorde.

De knappa inkomster, som i allmänhet vore förenade med de ordinarie

presterliga beställningarna i finnmarken, såväl som det förhållande,

att flera bland dessa prestmän vore i svaga ekonomiska omständigheter,

gjorde dessutom, att dessa män endast med yttersta svårighet

ansåge sig kunna aflöna embetsbiträde och detta allenast med minsta

möjliga belopp. Domkapitlet hölle för den skull före, att behofvet för

närvarande endast på det sätt kunde tillgodoses, att, i analogi med

hvad redan skett för en finnmarksförsainling, nemligen Gellivare, anslag

af allmänna medel bereddes för anställande af tvenne extra ordinarie

prestmän eller koutraktsadjunkter för de öfriga finnmarksförsamlingarna,

eller hela Vesterbottens fjerde kontrakt. Dessa kontraktsadjunkter

skulle af domkapitlet för ett år i sänder förordnas med tjenstgöringsskyldighet

å den eller de orter, der domkapitlet efter vederbörande

kontraktsprosts hörande funne deras verksamhet mest behöflig, med

rätt för desse prestmän, hvilka borde kunna tagas från hvilket stift

som helst i riket, att bibehålla befordringsrätt inom deras ursprungliga

stift. Då tjenstgöringen inom finnmarken icke blott erbjöde stora svårigheter

med hänseende till klimat och andra förhållanden utan äfven

nödvändiggjorde, att de ifrågasatta kontraktsadjunkterna förvärfvade sig

någon kännedom i finska språket, syntes det årliga anslaget till dem

icke kunna sättas lägre än det, som redan utginge till den i Gellivare

anstälde prestmannen, eller 2,000 kronor om året för hvardera.

På nu angifvet sätt skulle enligt domkapitlets åsigt det närvarande,

allvarligt trängande behofvet af förbättrad själavård inom finnmarken

i det väsentligaste kunna afhjelpas. Domkapitlet hölle dock

före, att andra åtgärder måste vidtagas för att tillgodose framtidens

kraf i detta afseende. Sådana förhållandena för det närvarande vore,

hotades finnmarksförsamlingarna inom en icke aflägsen framtid af en

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

75

fullständig brist på dugande presterliga krafter. Enär för den öfvervägande

delen af befolkningen inom dessa församlingar svenska språket

ännu vore otillgängligt, måste inom hvarje församling finnas åtminstone

en prest, som vore fullt förtrogen med finska språket, Men utsigterna

att i mån af de nuvarande presternas tillbakaträdande erhålla nya, i

nämnda hänseende användbara krafter vore ytterst mörka. Så vidt

domkapitlet hade sig bekant, funnes bland de teologie studerande vid

universitetet i Upsala icke en enda, som vore förtrogen med finska

språket. Om icke särskilda åtgärder vidtoges, vore det att befara, att

man genom t, ex. sjukdoms- eller dödsfall bland finnmarkens prester

snart kunde komma att ställas inför nödvändigheten att i en eller flera

församlingar låta allt hvad själavård heter för den större delen af befolkningen

ligga nere. För att, så vidt ske kunde, förebygga en dylik

olycka syntes det domkapitlet nödvändigt att vidtaga åtgärder i syfte

att uppmuntra presterliga ämnessvenner till inlärande af finska språket.

Enligt reglementet den 14 april 1846 vore stipendier anslagna för sådana

teologie studerande, som beflitade sig om inhemtande af kännedom

i lapska språket, Domkapitlet hölle före, att liknande stipendier

i afseende å finska språket borde af statsmedel anslås för blifvande

finnmarksprester. Derest dylika stipendier bestämdes till så stort belopp,

att de i någon väsentlig mån betingade en students vistelse vid

universitetet, skulle de, enligt domkapitlets förmodan, innebära en uppmuntran

för mer än en yngling att så väl tillegna sig finska språket

som åtminstone under någon tid egna sig åt presterlig tjenstgöring

inom finnmarken. Stipendierna, hvilka af domkapitlet föresloges att

blifva två, hvardera å 750 kronor, borde få åtnjutas vid universitetet

i tre år och förpligta innehafvaren till inlärande af finska språket före

inträde i prest.embetet och efter ordinationen till två eller tre års tjenstgöring

inom de finska församlingarna.

För egen del har departementschefen yttrat, att han ansåge hvad

domkapitlet anfört till fullo intyga behofvet af särskilda åtgärder för

en förbättrad religionsvård inom de finska församlingarna af Ffernösands

stift, Jemväl funne departementschefen de föreslagna åtgärderna vara

lämpliga. Flvad särskildt anginge stipendierna hade yttranden inhemtats

från teologiska fakulteten i Upsala samt från kanslern för Upsala

universitet, och hade så väl fakulteten som kanslern uttalat, att enligt

deras åsigt de ifrågavarande stipendierna borde kunna blifva ett verksamt

medel till befordrande af det åsyftade ändamålet. Departementschefen

ansåge sig derför ega fullt skäl tillstyrka Kongl. Maj:t att i

denna sak taga i anspråk Riksdagens medverkan, dervid emellertid de

anslag, som ifrågakomme, nu borde äskas allenast på extra stat, dock

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för så lång tid, som kunde vara erforderlig, för att åtgärderna måtte

kunna genomföras ock någon erfarenhet vinnas, huruvida de medförde

åsyftadt gagn, i hvilket afseende en tid af tre år kunde vara lämplig.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning till

någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser

som af Kongl. Maj:t kan komma att meddelas,

bevilja 12,000 kronor, samt deraf på extra stat

för år 1891 anvisa 4,000 kronor; och

b) till inrättande, för det i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 angifna

ändamål, af två stipendier för teologie studerande,

enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t

kunna komma att meddelas, bevilja 4,500 kronor, och

deraf likaledes på extra stat för år 1891 anvisa 1,500

kronor.

75:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra

stat jemväl för år 1891 anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas

till styrelsens för nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande

användas för museet tillhörande ändamål.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

motioner, väckta den ena inom Första Kammaren, (motion n:o 25), af

herr friherre C. G. af Ugglas, som hemstält, att det hittills varande årliga

statsanslaget till nordiska museet af 16,000 kronor måtte varda förhöjdt

med 9,000 kronor, eller till 25,000 kronor, och den andra inom Andra

Kammaren, (motion n:o 197), af herr C. Nyström, hvilken föreslagit,

att Riksdagen måtte med 9,000 kronor höja det till nordiska museet

utgående anslaget.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

tillåter sig utskottet i öfrigt hänvisa till sjelfva motionerna, men anser

sig böra här anmärka, att motionärerna föreslagit den ifrågavarande

förhöjningen till 9,000 kronor, på det att museets styrelse måtte kunna

till museets styresman, som på samma gång vore dess stiftare och

som under nära 18 år med mycken kraft och framgång och till fosterlandets

heder förestått detsamma, lemna en årlig lön af 6,000 kronor,

eller samma belopp som uppbures al riksmuseets intendenter efter 10

års tjenstgöring, samt dessutom såsom bidrag till aflöning af den öfriga

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

77

till 26 personer uppgående personalen hafva att förfoga öfver ett belopp

af 3,000 kronor.

Då, enligt hvad motionärernas framställningar gifva vid handen,

det nordiska museet sedan år 1881, då det till museet anvisade anslaget

höjdes till det belopp, 16,000 kronor, hvarmed detsamma allt

sedan dess utgått, erhållit en högst betydande utveckling, i det att,

bland annat, antalet registrerade föremål ökats från 30,000 till öfver

60,000, samt museets betydelse för den fosterländska odlingen naturligen

samtidigt i hög grad vuxit, synas giltiga skäl förefinnas för att

Riksdagen för framtiden må i något vidsträcktare mån än hittills understödja

institutionen. Den af motionärerna föreslagna anslagsförhöjningen

synes också utskottet till beloppet skälig, men vid det förhållande, att

institutionen icke är en statsinstitution och att det allmänna ej tager

någon del i dess vård, lärer Riksdagen icke böra ingå i någon pröfning

af hvad motionärerna yttrat om de särskilda ändamål, hvartill anslagsförhöjningarna

skulle användas. Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning och de i ämnet väckta motionerna,

må på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp

af 25,000 kronor, att ställas till styrelsens för

nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande

användas för museet tillhörande ändamål.

76:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, och i likhet med hvad under

flera föregående år egt rum, må för år 1891 anvisa

ett extra anslag af 3,150 kronor, att, på de vilkor

Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och.s

svenskt folklifu.

77:o) Vidare och med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda

framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1891 anvisa ett extra

anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för

flera föregående år beviljats, till understöd för fortsatt

utgifvande af tidskriften uActa matematicau.

Ang. anslag

till en tidskrift

för

landsmål

m. m.

[68.]

Ang. anslag

till “Acta

matematica“.

[69.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till “Nordisk

familjebok“.

[70].

Ang. anslag

till föreläsningskurser

för arbetsklassen.

[71.]

Ang. anslag

till precisionsnivelleringsarbeten

m. m.

[72.]

78:o) Till understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk familjebok“

har Kongl. Maj:t äskat 5,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

må för år 1891 anvisa af redan beviljade

medel ett belopp på extra stat af 5,000 kronor, till

understöd för fortsatt utgifvande af a Nordisk familj eboku.

79:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, och i likhet med hvad

under de senare åren skett, må anvisa på extra stat

för år 1891 ett anslag af 20,000 kronor att användas

till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsning skur ser för arbetsklassen, dock under

följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje

anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor

för år räknadt,;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika

mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst

antal timmar i veckan under fem till åtta månader

och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,

för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt

tillräcklig och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarna eller undervisningen

blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig

att underkasta sig de .vilkor och kontroller, som i

öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.

80:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till den utförliga redogörelse i ämnet, som meddelats

till statsrådsprotokollet (sid. 85—91), hemställer utskottet,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

79

att Riksdagen må på extra stat för år 1891 anvisa

ett anslag af 20,500 kronor till precisionsnivelleringsarbetenas

fortsättande i norra Sverige, anordnande

af två nya med sjelfregistrerande apparater

försedda vattenhöjdmätningsstationer samt underhåll

och tillsyn af dessa jemte redan befintliga sådana stationer

m. m.

81:o) Till beredande af ersättning åt byggmästaren Carl Henrik

Hallström för lidna förluster å universitetsbyggnaden i Upsala har

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att å extra stat för år 1891 bevilja

ett anslag af 50,000 kronor, dels ock att tillerkänna honom ett

årligt belopp af 3,000 kronor att utgå å allmänna indragningsstaten

från och med innevarande år under Hallströms återstående lifstid.

Enligt hvad utskottet i utlåtande (n:o 10) angående regleringen

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel meddelat, vill utskottet

i ett sammanhang yttra sig öfver båda förenämnda förslag;

och kommer utskottet att deröfver samt med anledning af en af herr

A. V. Carlson i samma ämne inom Riksdagens Andra Kammare väckt

motion (n:o 187) framdeles afgifva särskild! utlåtande; hvilket utskottet

ansett sig böra här för Riksdagen

anmäla.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

82:o) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält (se statsrådsprotokollet

sid. 99), har statskontoret förskottsvis bestridt följande

till åttonde hufvudtiteln hänförliga utgifter, hvilka borde hos Riksdagen

anmälas till ersättning, nemligen:

till kostnader för komitén för granskning af uppgjordt förslag till

instruktion för provinsialläkare m. m............................ kronor 21,684: 19

till kostnader för komitén för omarbetning af

normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor

..................................................................................... „ 6,953: 07

till kostnader för komitén för granskning af

läroböcker för folkskolan m. m........................................ „ 31,722: 8 4

eller tillhopa kronor 60,360: io.

Äng. ersättning

åt byggmästaren

C.

H. Hallström

för lidna förluster

å

universitetsbyggnaden

i

Upsala.

[73.]

Ang. anslag

till ersättning

för af statskontoret

gjorda

förskott.

[74.]

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt

anslag

för nykterhetens

befrämjande.

Ang. stipendium

åt

skulptören

S. Andersson

för konststudiers

idkande.

Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning för ofvan omförmälda,

af statskontoret gjorda förskott, på extra

stat för år 1891 anvisa ett belopp i jemnt krontal af

60,361 kronor.

83:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 96) har herr

E. W. Wretlind föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja 25,000 kronor

på extra stat för år 1891 att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för

att, på sätt Kongl. Maj:t pröfvade lämpligast, användas till nykterhetssakens

befrämjande.

Enligt hvad motionären i sin framställning jemväl erinrat, anvisade

1889 års Riksdag, med anledning af särskilda inom Riksdagen

väckta motioner, på extra stat för innevarande år ett belopp af 25,000

kronor att, på sätt, som Kongl. Maj: t pröfvade lämpligast, användas

för nykterhetens befrämjande.

Då Kongl. Maj:t, enligt hvad utskottet inhemta!, ännu ej fattat

beslut om sättet för användande af det sålunda anvisade beloppet, och

kännedom således saknas, om de ändamål, hvartill detsamma kommer

att användas, ens äro af beskaffenhet att fordra ytterligare anvisande

af medel, anser utskottet ej lämpligt, att Riksdagen än vidare, på sätt

motionären föreslagit, ställer medel till Kongl. Maj:ts förfogande, helst

Kongl. Maj:t nog ej lärer underlåta att hos Riksdagen göra framställning

om anvisande af anslag för ändamålet, derest Kongl. Maj:t anser

sådant vara behöflig!.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Wretlinds förevarande motion ej må

vinna Riksdagens bifall.

84:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 7) har

herr C. E. Casparsson föreslagit, att Riksdagen ville anvisa 3,000 kronor

att under år 1891 såsom stipendium för konststudiers idkande tilldelas

skulptören Sven Andersson under de vilkor och närmare bestämmelser

för stipendiets användande, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt

föreskrifva.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört, att skulptören

Sven Andersson, genom utförda arbeten och särskild!, genom en talrik

samling porträttmedaljonger, hvartill ämnen hemtats från samhällslifvets

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

81

många olikartade områden, och hvilken samling till ej ringa del öfverlåtits

såsom gåfva åt svenska Riksdagen och sålunda blifvit svenska

folkets egendom, ådragit sig eu välförtjent uppmärksamhet. Om ock

en del af de i denna samling befintliga porträtt hade endast en efemär

betydelse, så funnes dock andra, som säkerligen skulle förvärfva och

äfven för framtiden bibehålla ett historiskt värde. Motionären förestälde

sig derför, att det skulle vara ett värdigt erkännande både af

den fosterländska konstens betydelse och af den fosterländska verksamhet,

hvaråt Andersson företrädesvis egnat sin konst, om han genom

tilldelandet af ett stipendium sattes i tillfälle att än vidare utveckla

sina rika, naturliga anlag och att genom fortsatta studier erhålla en

för hans konstnärskap mångsidigare och mera fulländad utbildning, än

han till följd af medellöshet hittills kunnat förvärfva.

Då emellertid utskottet icke tilltror sig att bedöma, huruvida

skulptören Anderssons konstnärsskap och begåfning äro så framstående,

att honom genom särskilt, anslag bör beredas tillfälle att genom konststudiers

idkande vinna utbildning i sin konst, har utskottet icke ansett

sig böra tillstyrka omförmälda förslag; utan hemställer utskottet,

att herr Casparssons förevarande motion ej må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 mars 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation er:

Vid punkten 15:o (angående inspektion öfver folkundervisningen):

af herrar grefve G. Sparre, H. P. P. Tamm, vice talmannen L. O.

Larsson och A. Petersson;

Bill. till Rilcsd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vid punkten 28:o (angående anslag till utgifvande af »Svenska

Riksdagsakter»):

af herrar S. Nilsson, P. Pehrsson, N. Petersson, H. Andersson,

Odell, yl. Petersson, Åkerlund, AF Jönsson, C. G. Andersson, Eklund och

L. Persson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva

följande lydelse:

»Då utskottet för sin del anser, att utöfver det af motionärerna

omförmälda, i punkten 26:o här ofvan af utskottet till utgående jemväl

under år 1891 förordade anslag å 3,000 kronor till utgifvande af för

fäderneslandets historia vigtiga skrifter och handlingar medel icke böra

af Riksdagen för sådant ändamål beviljas, enär någon afsevärdare

olägenhet icke i verkligheten torde uppstå, om utgifvandet af ifrågavarande

arbeten ej bedrifves med den hastighet, som af motionärerna

åsyftats, får utskottet hemställa,

att herrar Alins och Rydins förevarande motioner

icke må af Riksdagen bifallas»;

vid punkten 57:o a) (angående ökadt antal elevers intagande vid

tekniska högskolan) af herr vice talmannen L. O. Larsson;

vid punkten 57:o b) (angående utredning i fråga om tekniska högskolans

utvidgning och omorganisation):

af herrar grefve G. Sparre, G. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,

H. P. P. Tamm, E. V. R. L. Königsfeldt, O. TF. O delberg, grefve

E. C. A. Piper, F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. N. Ekenman,

It. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, hvilka yrkat, att utskottet måtte

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1891

för åvägabringande af utredning angående behofvet

af och sättet för utvidgning och omorganisation af

tekniska högskolan bevilja 5,000 kronor;

vid punkten 62:o (angående anslag till nybyggnad af akademiens

för de fria konsterna hus):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,

H. P. P. Tamm, E. V. R. L. Königsfeldt, O. TF. Odelberg, grefve

E. C. A. Piper, F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. N. Ekenman,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande N:o 9.

83

R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Sedan, i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet antydes, efter

utredning af de Meijerska donationsförhållandena befunnits, att någon

försäljning af akademiens nuvarande hus icke är möjlig, derest sjelfva

donationen skall kunna åt akademien bevaras, måste naturligen den af

Riksdagen i dess omförmälda skrifvelse uttalade tanken på den förevarande

frågans lösning genom ett i sammanhang med en dylik försäljning

anordnad! byggnadsföretag öfvergifvas. Då emellertid såväl akademiens

egna som det underlydande läroverkets nuvarande lokaler, enligt utskottets

åsigt, äro af synnerligen otillfredsställande beskaffenhet, samt

ett i hög grad trängande behof att erhålla nya lokaler följaktligen för

akademien förefinnes; då af de nu verkstälda undersökningarne rörande

akademitomtens lämplighet för byggnadsutvidgningar visat sig — hvad

vid framläggandet af 1876 års förslag antogs icke vara förhållandet —

att å berörda tomt kan uppföras eu byggnad af beskaffenhet att tillgodose

akademiens alla behof; då vidare akademien enligt det nu framstälda

förslaget blifver i tillfälle att till det i allt fall oundgängliga

byggnadsföretaget bidraga med en summa af icke mindre än 200,000

kronor; och då slutligen beloppet af det statsanslag, som för ändamålet

skulle erfordras, icke synes utskottet för högt i betraktande deraf, att

staten hitintills haft så jemförelsevis ringa kostnader för akademiens

och dess läroverks förseende med lokaler, anser utskottet sig ega fullgiltig

anledning att tillstyrka Riksdagen att bifalla Kong!. Maj:ts nu i

ämnet gjorda framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må till om- och nybyggnad af

akademiens för de fria konsterna hus bevilja ett

anslag af 385,000 kronor samt deraf på extra stat för

år 1891 anvisa ett belopp af 35,000 kronor, med vilkor

att, förr än någon del af statsbidraget för ändamålet

utbetalas, dels akademien visar sig kunna på

sätt, som af Kongl. Maj:t godkännes, anskaffa och tillskjuta

ett byggnadsbidrag af 200,000 kronor, dels

ock fullständiga ritningar till den ifrågavarande byggnaden

blifvit af Kongl. Maj:t faststälda»;

vid punkten 75:o (angående anslag till nordiska museet):

af herrar H. P. P. Tamm, vice talmannen L. O. Larsson, S. Nils
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande N:o 9.

t o

son, P. Pelirsson, N. Petersson, yl. Petersson, Akeriund, Ar. Jönsson,

C. Cr. Andersson och Eklund:

»Då, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Kongl. Maj:ts hemställan

om anslag å 16,000 kronor till nordiska museet grundar sig på

en af museets styrelse hos Kongl. Maj:t gjord framställning i fråga

om beviljandet af anslag till nämnda belopp, finna vi betänkligt att

på enskilde motionärers förslag förorda höjning i detta anslag; och

anse oss alltså böra hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

men med afslag å herrar friherre af Ugglas’

och Nyströms motioner i ämnet, må till nordiska

museet för år 1891 å extra stat anvisa ett belopp af

16,000 kronor»;

Vid punkten S4:o (angående stipendium åt skulptören S. Andersson):

af herrar C. E. Casparsson och S. Nilsson.

Herr L. Jönsson har begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet

deltagit i förestående hufvudtitels behandling.

Likaledes har här skolat antecknas, att herr vice talmannen

L. O. Larsson icke närvarit vid behandlingen af punkten 28:o af ofvanstående

utlåtande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

. . ,

_

_ _

__

17,000

_

77,100

—

—

—

—

—

77,100

—

38,500

—

38,500

—

62,700

_ _

_

62,700

_

46,350

—

46,350

—

20,632

—

18,000

—

337,087

—

375,719

—

19,159

__

_

5,841

_

25,000

_

55,000

—

- -

—

- -

—

55,000

—

675,831

—

35,820

—

- -

—

709,651

—

155,200

—

—

—

—

—

155,200

—

2,867,443

_

• _ __

_

___

_

2,867,443

_

70,000

_

__

_

__

_

70,000

_

43,500

—

- -

—

- -

—

43,500

—

62,547

—

1,010

—

1,100

—

64,657

—

Tpt

4,208,962 —

54,830

—

344,028

—

4,607,820

—

*) Körande detta anslag kommer utskottet framdeles

Ecklesiastik
Departementschefen.

.................................. .................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli. Nu
Ökas

med................................................................

Riksarkivet. Nuvarande belopp .................................

ÖIcas med.................................................................

Kongl. biblioteket .......................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten. Nuvarande anvisning i kontant............

Ökas med.................................................................

Domkapitlens expeditioner ..........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag..................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Tillkommer för ökande af anslaget till underhåll

byggnader...............................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande

Tillkommer: till underhåll och förökande af dess

„ höjning af anslaget till anskaffning

histologiska anstalten .................

„ höjning i anslaget till fysiologiska

Allmänna läroverken, reservationsanslag *). Nuvarande

Ökas med...................................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom.................................

Högre lärarinneseminariet............................................

Pedagogier och folkskolor*) .....................................

att afgifva utlåtande,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

87

Litt. Ä.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

departementet.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

17,000

varande belopp....................................

..... 77,1 ÖÖ: —

..... 1,700: —

78,800

—

- -

—

_ _

_

78,800

_

..... 38,500: —

800: —

39,300

—

_ _

_

_ _

_

39,300

_

.........................

62,700

—

- -

_

— —

__

62,700

_

å tillhopa 14,300 kronor)...................

46,350

—

46,350

_

..... 20,632: —

14: —

20,646

—

18,000

_

337,087

_

375,733

_

.......................

19,159

—

- -

—

5,841

—

25,000

—

........................

55,000

—

- -

__

- -

_

55,000

_

Nuvarande anvisning i kontant...........

... 678,831: —

och reparationer af Lunds universitets

. . 2,000: —

675,831

—-

35,820

—

_ _

_

711,651

_

belopp................................................

bibliotek............................ 4,000:

af materiel in. m. för den

... 155,200: —

............................................... 1,000:

anstaltens underhåll och drift 500:

- 5,500: —

160,700

_

160,700

belopp................................................

2,867,443: -

103: —

2,867,546

—

2,867,546

—

70,000

—

70,000

—

43,500

—

- -

—

---

—

43,500

—

62,547

—

1,010

—

1,100

—

64,657

—

Transport

4,219,079

—

54,830|—

344,028

—

4,617,937

—

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1890 års riksstat anslår:

1

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

4,208,962

—

54,830

—

344,028

—

4,607,820

—

4,172,025

4,172,025

881,975

381,975

37,150

389,675

32,741

8,250

50,500

7,700

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

—

700

—

— —

—

37,150

389,675

33,441

8,250

50,500

7,700

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

—

Tpt

| 9,473,958

55,530

j 344,028|—

| 9,873,516

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Tillkommer: för lärares och lärarinnors vid folkflyttning

i högre lönegrad...........

för anordnande af undervisning i slöjd

ett folkskolelärareseminarium ......

för anordnande af undervisning i slöjd

lärarinneseminarier......................

Stipendier för seminarieelever ................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
Undervisningsmateriel

m. m. för folkskolor ............

Understöd åt högre folkskolor ................................

eller ett gemensamt reservationsanslag ...............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag ......................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna,

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp ..............

Tillkommer: till aflöning åt en andre lärare i mekanik

Gymnastiska centralinstitutet.....................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater*)............ ...

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen..........

Ortopediska institutet...................................................

Veterinärundervisningeu..............................................

Vaccinationens befrämjande........................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska

läkaresällskapet ...........................................

Svenska akademien ......................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsVitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien (deraf

'') Körande detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

dopp ............................. 297,025: —

kolelärareseminarierna upp
.

..................... 4,000: —

d ytterligare

....................... 1,500: —

dtrefolkskole
.

...................... 2,400: — 7,900: —

spektörer

kets nordligare trakter bosatta finnar,

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde. Ersattnmgar.

Transport

Kronor.

4,219,079

Kronor, j ö.

54,880 -

Kronor.

344,028

Kronor.

4,617,937

304,925: —

75,000: —

95,000: —

15,000: —

20,000: —

509,925: —

örslagsanslag .......................................3,

olan, förslagsanslag ...........................

rslagsanslag ...................................

. in. vid Chalmers tekniska läroanstalt

slagsanslag *)

anslag)...................................

450 kronor reservationsanslag)

25,000: —

500,000: —

40,000: —

30,000: —

75,000: —

381,975: —

2,000: —

4,179,925

383,975

37,150

389,675

32,741

8,250

700

50,500

7,700

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

Transporti 9,493,975]—|

55,530

344,028]

4,179,925

—

383,975

_

37,150

—

389,675

—

33,441

—

8,250

—

50,500

—

7,700

—

100,000

—

3,000

—

8,250j—

44,980 —

28,7501—

9.898,533 —

Bih. till Rilcsd. Urat. 1890. 4 Samt. 1 Afd. 7 Raft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande A :o 9.

1889 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

| kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

9,473,958

_

55,530

.

344,028

_

9,873,516

_

61,300

—

61,300

—

44,900

—

- ,-

—

- -

—

44,900

—

67,550

—

- -

—

- -

—

67,550

—

250,150

250,150

—

9,564

9,564

75,000

—

75,000

—

42,061

—

4,360

—

- -

—

46,421

—

600,000

—

- -

—

- -

—

600,000

—

78,000

—

78,000

—

2,750

—

- -

—

- -

—

2,750

—

28,380

—

- -

—

- -

—

28,380

—

25,000

—

25,000

—

6,528

—

193,300

—

170,000

—

369,828

—

24,000

—

- -

—

- -

—

24,000

—

80,000

—

- -

—

- -

—

80,000

—

1,500

—

1,500

—

23,119

—

— —

23,119

—

15,000

—

__

—

- -

—

O

O

©

vO

r-H

—

|10,908,760

—

253,190

—

514,028

—•

11,675,978|

—

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
Musikaliska

akademien ...............................................

Naturhistoriska riksmuseum........................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, för
Institutet

för blinda ............................

Fattigvården i Stockholm och landsorten ..................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ....................

Lasaretts underhåll ihVÖ...................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag..............................

Stora barnhuset i Stockholm......................................

Frimurarebarnhuset.....................................................

Barnhusen- i landsorterna ... .........................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag

Kyrkors underhåll.........................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Ålderstillägg,

förslagsanslag ......................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsa

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma m

Extra utgifter, reservationsanslag...............................

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

91

tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor)

slagsanslag

gifvande, reservationsanslag.............

Nuvarande belopp

Förslag till

blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och 1 -n , .

i . . hrsattningar.

kyrkotionde.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

9,493,975

55,530

—

344,028

—

9,893,533

—

61.300

_

- -

—

—

—

61,300

—

44,900

_

44,900

—

67,550

—

67,550

•—

00,000: —

50,150: —

250,150

_

250,150

—

9,564

_

- -

—

---

—

9,564

—

75,000

_

75,000

—

42,061

_

4,360

—

- -

—

46,421

—

600,000

- -

—

- -

—

600,000

—

78,000

_

---

—

- -

—

78,000

—

2,750

_

- -

—

----

_

2,750

28,380

_

---

—

- -

—

28,380

—!

25,000

- -

—

- -

—

25,000

369,828

—

6,528

193,300

—

170,000

—

24,000

_ _

—

---

—

24,000

—

80,000

_ _

—

- -

—

80,000

—

23,119: —

L 1,500

—

---

-

—

1,500

—

66: —

23,185

—

_ _

—

- -

—

23,185

—

15,000

—

—

15,000

—

Summa

10,928,843|—

253,190 —

514,028

—

11,696,061|—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o ,9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde

hufvudtitel.

Ecklesiastikpartementet.

Kronor.

Ö.

Uiksarkivet:

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och

handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets hi- storia ......................................................................... 3,000:

„ inredningsmateriel in. m. i riksarkivets tillbyggnad ... 8,000: —

„ fortsatt utgifvande genom riksarkivet af “Svenska

riksdagsakter“ ...................... ..................... 1 500:

12,500

Nationalmuseum:

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindu- striella samlingar................................... 4 000"

„ ökad materiel samt till utsträckning ech förändrad an- ordning af värmeledningen i nationalmusei gravyrsal 5,800: —

9,800

Lifrustkammare^''

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m.

5,800

Domkapitlens expeditioner:

Till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

3,710

Kyrkor:

Till fortsättande af restaureringsarhetena å Upsala domkyrka 75,000: —

„ ,, „ å Skara domkyrka 35,000: —

110,000

Transport |

141,816|

—!

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

93

Kronor.

Ö.

Universiteten:

Transport

141,816

_

Till

det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ...............

3,000: —

n

„ ,, >, i Lund ..................

2,950: —

n

„ matematiska „ i Upsala ..............

1,500: —

,, ,, „ i Lund .................

1,000: —

j)

lärare i tyska, franska och engelska språken vid uni-

versitetet i Upsala ....................................................

6,000: —

fullbordande af arbetena för förändring af Carolina- rediviva byggnaden i Upsala.......................................

50,000: —

aflönande af laboratorn i experimentel fysik och ob- servatorn i astronomi vid universitetet i Upsala, 3,000

kronor för hvardera befattningen .............................

6,000: —

jj

anskaffande af en astrofysikalisk refraktor och ett

nytt vändtorn vid Upsala universitets observatorium

30,000: —

en extra ordinarie professur inom juridiska fakulteten

vid universitetet i Lund ..........................................

4,000: —

>>

lärare i tyska, franska och engelska språken vid uni- versitetet i Lund .......................................................

6,000: —

särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg...........................................................

2.000: —

personligt lönetillägg åt vice bibliotekarien vid univer- sitetsbiblioteket i Lund August Jakob Tbeodor Palm

500: —

>>

arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i

Lund .........................................................................

1,500: —

fullbordande af arbetena å en byggnad för botaniska

institutionen vid Lunds universitet..............................

18,000: —

möblering af botaniska institutionens i Lund nya bygg- nad samt anskaffande af apparater och utensilier för

växtfysiologiska laboratoriet derstädes .......................

12,000: —

>5

uppförande af ny byggnad för fysiologiska institutio-

nen vid universitetet i Lund samt till inköp af tomt

för byggnaden och dennas inredning..........................

40,000: —

184,450

:

Karolinskamediko-kirurgiska institutet:

Till

arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik .........................................................................

900: —

>J

arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska labo- ratorium .............................................................

900: —

))

en pediatrisk klinik å Kronprinssesan Lovisas vård- anstalt för sjuka barn ...............................................

1,800: —

JJ

en pediatrisk poliklinik i Stockholm .......................

2,800: —

Transport 6,400: —

326,266

—

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 6,400:

Till utförande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet................................................................... I,o00:

Allmänna läroverken och pedagogierna:*)

Till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken 336,975:

„ resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000:

„ arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken 40,000:

„ löneförbättring åt lärare vid de eu- och tvåklassiga

pedagogierna.............................................................. 8,750: •

Högre lärarinneseminariet:

För tillfällig löneförbättring åt lärare''^ och lärarinnor vid seminariet

Folkundervisningen:

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare för

extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare

vid dessa seminarier................................................. 33,300

„ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ...... 15,000

För anordnande af undervisning i slöjd vid ett folkskolelärareseminarium.

...................................................... 1,800

De tekniska läroverken:

Till bestridande af kostnader i anledning af beslut om

åtskilliga elevers intagande vid tekniska högskolan... 9,900:

„ understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnaden för deras inspektion ............ 35,000:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

1,200:

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ...

„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar

................................................................. 4,000: •

Kronor

326,266

7,900

391,725

4,000

50,100

44,900

5,200!

Transport ( 830,0911-

'') Öfver anslagen under deiina rubrik kominer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

95

Transport

Kronor, ö.

830,091

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —

,, undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m.......................................................... 3,200: — !

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum ... 2,000: —

9,200

Naturhistoriska riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter ............... 2,000: —

,, vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

samling....................................................................... 2,800: —•

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma ........................................ 49,200: —

„ blindskolan i Vexiö ................................................. 11,000: —

„ handtverksskolan i Kristinehamn för blinda .......... 9,400: —

„ tryckning af blindskrifter ........................................ 2,500: —

„ understöd åt blindlärareelever.................................... 1,200: —

35,000 —

4,800

73,300

Serafimerlasarettet i Stockholm:

För lasarettets om- och tillbyggnad m. m.

135,000

Hospitalsvården:

Till fortsättande af arbetena å hospitalet vid Piteå ..

„ understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske............

300,000: —

14,000: —

Transport

314,000

1,366,391''—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutslcottets Utlåtande N:o 9.

Kronor.

Transport

Diverse anslag:

Till svenska fornskriftsällskapet .....................................

„ beredande af religionsvård åt svenska sjömän in. d.

i utländska hamnar ...................................................

„ anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester
bottens

fjerde kontrakt .............................................

„ inrättande af två stipendier för teologie studerande

„ nordiska museet ........................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif*4 .......................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

mathematica** ...........................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk familjebok

“ ..........................................................................

„ understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen ...........

„ precisionsnivelleringsarbetenas fortsättande i norra

Sverige, anordnande af två nya med sjelfregistrerande

apparater försedda vattenhöj dmätningsstationer samt

underhåll och tillsyn af dessa jemte redan befintliga

stationer m. m........................................................

,, ersättning åt byggmästaren C. H. Hallström för lidna

förluster å universitetsbyggnaden i Upsala*) ...........

„ ersättning för af statskontoret förskottsvis betalda

belopp .......................................................................

2,000:

10,000:

4,000: ■

1,500:

25,000:

3,150: - 4,000: —

5,000: —

20,000: —

20,500

50,000

60,361

1,366,391

Summa

205,511 —

1,571,902}—|

*) Härom kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.