Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af återremiss utaf 2:ära punkten i utskottets betänkande n:o 2 angående stämpelafgiften.

1891-05-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1891:18, Memorial, i anledning af återremiss utaf 2:ära punkten i utskottets betänkande n:o 2 angående stämpelafgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.

1

JT:o 18.

Anlt. till Riksd. kansli den 6 maj 1891, kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets memorial, i anledning af återremiss utaf

2:ära punkten i utskottets betänkande n:o 2 angående

stämpelafgiften.

Vid behandling af ofvannämrida betänkande hafva Riksdagens kamrar,

enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag, till utskottet återremitterat

betänkandets 2;dra punkt, hvari utskottet hemstält, att en af herr

A. G. Anderson i Himmelsby väckt motion om ändring i gällande bestämmelser

rörande stämpelafgift å lagfartsprotokoll icke måtte vinna Riksdagens

bifall.

Motionären hade föreslagit:

att Riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i kong!, förordningen

af den 24 september 1886 samt kong! kungörelsen af den 17

oktober 1887 angående lagfart å fång till fast egendom genom giftorätt

eller arf, att der förekommande orden »der taxeringsvärdet i dess helhet

icke uppgår till 1,000 kronor» måtte utbytas mot orden »der taxeringsvärdet

å hvarje fastighetslott icke uppgår till 1,000 kronor».

Af hvad vid frågans behandling inom kamrarne förekom synes framgå,

att Riksdagen finner en förändring uti motionens syfte, ehuru icke i hela

den utsträckning motionären föreslagit, vara önskvärd,.

Bill. till Piksd. Prof. 1891. 5 Samt. 1 Afd. 17 Haft. (N:o 18 och 1,9).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial M:o IS.

Utskottet kan icke frångå att, genom en förändring af ifrågavarande

stadgande i den rigtning motionären föreslagit, den princip, som hittills

uti sådana fall som det nu föreliggande varit gällande för medgifvande

af stämpelfrihet, öfvergifves. Stämpeln å lagfartsprotokoll är en till staten

utgående ersättning för det legaliserande af egendomsförflyttningen, som

eger rum genom lagfarten. Vid denna beskattning har man hittills icke

tagit hänsyn till storleken af den andel hvarje arftagare erhållit, icke till

den större eller mindre skatteförmåga arfvet ansetts kunna medföra, utan

allenast till den omständighet, att egendom öfvergått till annan egare; den

kongl. kungörelsen af den 17 oktober 1887, som för visst fall medgifver

frihet från denna skatt och fastställer minimivärdet för den egendom,

å hvilken den skall uttagas, fäster också uteslutande afseende vid den

ärfda egendomens samfälda värde, ej vid arfslottens. Skall man nu fästa

afseende på huru mycket hvarje arfvinge af egendomen bekommer, huru

mycket hans skatteförmåga ökas, måste man i konseqvens härmed äfven

vid stämpelskatt å bouppteckningar fästa afseende på samma omständighet.

Man förändrar skatten från att vara lagd på den i förflyttning stadda

egendomen till en personlig skatt.

Då emellertid af diskussionen i kamrarne synes framgå, att denna

skatt, i motsats mot hvad utskottet hade sig bekant, uti de delar af landet,

der jorden är mycket styckad, ofta drabbar hårdt, torde man möjligen

böra af billighetsskäl göra eu jemkning i den för öfrigt rigtiga principens

konseqventa tillämpning. För en sådan jemkning talar vidare den

omständigheten, att man genom att såmedelst minska lagfartskostnaderna

torde kunna förmå arfvingar att beredvilligare och inom kortare tid än

hittills varit vanligt lagfara sina fång. Särskilt för ordnandet af lagfartsväsendet

i Dalarne, der lagfartsböcker först på senare tider börjat

uppläggas, synes frågan ega en viss betydelse.

Ur statsfinansiel synpunkt eger densamma deremot nästan ingen vigt.

Hela summan af stämpelafgifter för lagfartsprotokoll rörande arffallna

fastigheter torde uppgå till omkring 30,000 kronor.

Utskottet kan dock ingalunda föreslå en så vidtgående utsträckning

af stämpelfriheten, som af motionären påyrkats. Man skulle nemligen

derigenom medgifva befrielse äfven vid lagfart af ganska stora fastigheter,

och äfven der några ömmande omständigheter icke kunna anses föreligga.

Maximivärdet å fastighetslott, som skall åtnjuta stämpelfrihet, har utskottet

ej ansett böra sättas högre än 300 kronor. Under sådana förhållanden

har utskottet icke heller kunnat biträda ett vid frågans behandling inom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.

3

Första Kammaren väckt förslag, att befrielsen från stämpel icke alls

skulle göras beroende af värdet å sterbhusets odelade fastighet, utan

allenast af taxeringsvärdet å den fastighetslott, hvarå lagfart sökes. Vill

man nemligen, såsom utskottet, icke sätta maximivärdet å den från

stämpelskatt fritagna fastighetslotten lika högt som förut gält för den

arffallna fastigheten samfäld, så skulle man genom sistberörda förslag

å nyo införa stämpelbeskattning i många fall, der den nu redan är upphäfd.

Men en skatteökning i berörda afseende torde hvarken af motionären

eller Riksdagen vara afsedd.

Utskottet får således hemställa,

att Riksdagen ville på det sätt bifalla motionen,

att Riksdagen beslutar, det under rubriken »protokoll»

uti 3 § af förordningen angående stämpelafgiften orden

»protokoll angående lagfart å fång till fast egendom

genom giftorätt eller arf, der icke taxeringsvärdet å

egendomen i dess helhet uppgår till 1,000 kronor»

måtte utbytas mot orden »protokoll angående lagfart

å fång till fast egendom genom giftorätt eller

arf, der icke taxeringsvärdet å egendomen i dess helhet

uppgår till 1,000 kronor eller å den lagfartssökande

sterbhusdelegarens lott i egendomen till 800

kronor.»

Stockholm den 6 maj 1891.

På utskottets vägnar:

CARL HERSLOW.

Reservation

af herr Cavalli: Af den vid detta ärendes föregående behandling i

kamrarne förda diskussion framgår, att flertalet af dem, som i ärendet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 18.

yttrat sig, uttalat sin anslutning till ett förslag, livilket ginge i samma

syfte som motionen, men då utskottets förslag, detta oaktadt, ej oväsentligt

skiljer sig från hvad motionären åsyftat, har jag icke kunnat biträda

förestående betänkande, utan yrkat, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen ville på det sätt bifalla motionen,

att Riksdagen beslutar, att under rubriken »protokoll»

i § 8 af förordningen angående stämpelafgiften orden

»protokoll angående lagfart å fång till fast egendom

genom giftorätt eller arf, der taxeringsvärdet å egendomen

i dess helhet icke uppgår till 1,000 kronor»

måtte utbytas mot orden »protokoll angående lagfart

å fång till fast egendom genom giftorätt eller arf, der

taxeringsvärdet å den egendom, hvarå lagfart sökes,

icke uppgår till 1,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.