Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 1

1891-01-24 · 67 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 58 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1891:1, Bankoutskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

1

i

N:o 1.

Ank. till Riksd, kansli den 24 januari 1891, kl. 1 e. in.

Memorial, med öfverlemnande af fullmägtiges i riksbanken till

bankoutskottet afgifva berättelse.

*

Den af fullmägtige i riksbanken till bankoutskottet afgifna berättelse

angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning får utskottet härmed,

sin instruktion likmätigt, till Riksdagen öfverlemna; hvarjemte till

vidare upplysning om riksbankens ställning bifogas följande uppgifter

för den 17 dennes rörande bankens metalliska kassa och tillgång i andra

valutor, å hvilka sedelutgifning får grundas, äfvensom öfver utelöpande

sedlar och obegagnad sedelutgifningsrätt m. m.

Metallisk kassa:

n it .. t Guld: Silfvermynt:

huld-och silfvermynt enligt 1873 års konvention Er. 13,493,820: — Er. 1,996,977: 05.

Utländskt guldmynt ................................ „ 3,624,077: 74. ’ -__’

Omyntadt guld.......................................... B 121,187: 04. ___

Summa Er. 17,239,084: 78. Er. 1,996,977: 05. Kr 19,236,061: 83.

1 illgang i andra valutor, a hvilka sedelutgifning får grundas, bestående af fordringar

i löpande räkning hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort............ » 5,723,439: 51.

Sedelutgifningsrätt derutöfver enligt § 5 och § 6 i bankoreglementet

Utelöpande sedlar ....................................

Obegagnad sedelutgifningsrätt...........................

Bill. till Riksd. Prot. 1891. tf Sami. 1 Afd. 1 Höft.

Summa

Er.

24,959,501:

34.

45,000,000:

—

Summa

Er.

69,959,501:

34.

39,328,242:

22.

»

30,631,259:

12.

Summa

Er.

69,959,501:

34.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

I sådana tillgångar, som enligt bankoreglementets bestämmelser må

beräknas bland de valutor, hvilka få tjena till betäckning för riksbankens

utelöpande sedlar, innehade riksbanken den 17 innevarande januari följande

belopp, nemligen:

Utländska statspapper för................................

Inhemska obligationer, noterade å utländsk börs.

Yexlar, betalbara inom landet .........................

» » utom » ........................

Stockholm den 24 januari 1891.

......... Er. 6,377,089: 05.

.......... » 15,828,484: 21.

.......... » 21,722,566: 87.

.......... » 15,116,510: 20.

Summa Er. 59,044,650: 33.

På bankoutskottets vägnar:

PER S AMZELI US.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankvutskottcts Memorial N:o 1.

3

Berättelse till bankoutskott et angående riksbankens tillstånd, rörelse

och förvaltning.

Enligt föreskriften i § 56 af gällande reglemente för riksbanken få

fullmägtige härmed till bankoutskottet afgifva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1890, dervid sifferredogörelserna

i allmänhet omfatta hela det senast förflutna året, hvaremot,

beträffande de af fullmägtige vidtagna beslut och åtgärder,Endast

sådana upptagas, hvilka icke redan blifvit i fullmägtiges berättelse till

sistförsainlade revisorer omförmälda.

Om grundfond, reservfond och reserverade medel.

Riksbankens tillgångar och fordringar utöfver skulderna utgjordes

vid 1889 års utgång, enligt hufvudräkningarna, af:

hvarförutom riksbanken af 1888 års vinst innehade ett belopp af 1,300,000

kronor, hvilka, jemlikt 1889 års Riksdags beslut, blifvit under nästlidna

år till statsverket utbetalda.

Med bifall till sist församlade Riksdags för sin del fattade beslut

bär Kong], Maj:t genom den 5 nästlidne september utfärdad förordning

stadgat, att riksbanken skall hafva en grundfond af 45 millioner kronor.

Den sålunda föreskrifna grundfondstillökningen af 5 millioner kronor

har verkstälts medelst öfverföring till grundfonden af ett motsvarande

§ 1.

grundfond ..............

reservfond .............

reserverade medel

Kr. 40,000000: —

» 5,000,000: —

» 9,255,995: 16,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

belopp af de reserverade medlen. Då till derefter återstående belopp

af desamma eller............................................... Kr. 4,255,995: 16

lägges behållningen af riksbankens vinst för år 1890,

uppgående till........................................................... 8 3,707,485: 69

Sgr Kr. 7,963,480: 85,

men deremot fråndrages den del af vinsten för

år 1889, hvilken, enligt beslut vid 1890 års riksdag,

skall under innevarande år till statsverket

utlemnas, eller ............................................................ ” 1,300,000:

rade medel komma att i 1890 års bokslut ingå

med ett belopp af.......................................................... Kr. 6,663,480: 85.

Om förändringarna i tillgången af obligationer.

§ 2.

De förändringar, som under år 1890 inträffat i afseende å riksbankens

tillgång i obligationer och statspapper, inhemtas af följande

redogörelse:

Riksbanken innehade vid isao års början: vid isoo års slut:

Svenska obligationer:

Riksgäldskontorets 4 % obligationer

af 1878 å £ sterl. och

francs............................................ Kr. 2,292,539: 20. Kr. 2,245,630: 40

D:o 4 °lo d:o af 1880 å £ sterl.,

francs, riksmark och kronor... » 328,333: 50. » 1

D:o 3V2 lo d:o af 1886 i riksmark''

............................................. » 977,777: 78. » 998,321: 31

D:o 3,6 % d:o af 1887 å kronor » 1,315,000: — » 1,315,000: —

D:o 3y2 % d:o af 1890 i £ sterl.,

riksmark och kronor............... » ® 2,188,776: 80

Allmänna hypoteksbankens

obligationer af 1880 i kronor » 2,995,234: 19. » 2,991,374: 19

D:o 4V2 lo d:o af 1883 i d:o » 1,575,000: — » 1,575,000: —

Transport Kr. 9,483,884: 67 Kr. 11,314,102: 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Vid 1889 ära början:

Transport Kr. 9,483,884: 67.

Allmänna hypoteksbankens 3y2 %

obligationer af 1886 ‘i riksmark

och kronor........................ » 1,223,006: 88.

D:o 3V2 % eko af 1889 i kronor » 1,827,525: —

Hypotekskassans för Sveriges

städer 4y2 % obligationer af

år 1882........................................ » 834,152: 50

D:o 31/, % d:o af 1888 .............. » 185,060: —

Mälareprovinsernas hypoteksförenings

4 % obligationer å

mark hamb. beo........................ » 16,358: 33.

Vermlands hypoteksförenings 4

°lo d:o i kronor.......................... » 29,250: —

Elfsborgs samt Göteborgs och

Bohus läns hypoteksförenings

4 °lo obligationer å mark

hamb. beo.................................. » 7,200: —

Jemtlands 4 % d:o af 1886......... » 444,920: —

Amorteringsfondens för apoteksprivilegier

5y2 % obligationer

af år 1874.................................... » 471,960: —

Stockholms inteckningsgai’antiaktiebolags

31/2 % obligationer

af år 1889 i kronor.................. » 573,210: —

Skaraborgs läns brandstodsbolags

4 % obligationer............... » 189,000: —

D:o d:o 4 y, % d:o........................ » 23,000: —

D:o d:o 5y2 % d:o ........................ » ---

Örebro läns 4 % d:o.................... » 188,100: —

Summa Kr. 15,496,627: 38.

Utländska statspapper:

Preussiska 4 °j0 statsobligationer

af år 1876 i riksmark, inköpta

för...................................... Kr. 3,626,713: 05.

Franska statsobligationer af år

1881, 3 % rentes, inköpta för » 2,061,649: 52.

Transport Kr. 5,688,362: 57.

Kr.

»

»

))

))

»

»

»

))

))

»

»

»

))

k7.

Kr.

Kr.

Vid 1889 års slut:

11,314,102: 70.

1,217,911: 24

1,817,825: —

823,917: 50

183,160: —

11,777: 99

25,650: —

6,000: —

431,200:

563,560: —

66,000: —

43,000: —

35,000: —

201,100: —

16,740,204: 43.

3,626,713: 05

3,626,713: 05.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Transport Kr. 5,688,362: 57.

Idamburger Staats 3V2 °!o Rente

i riksmark, inköpta för........... » 961,995: —

Tyska statens 3''/2 °/0 obligationer

af 1887, inköpta för .............. » 262,815: —

Danska statens eko eko d:o....... - » 695,760: —

Italienska statsgaranterade 3 %

jernvägsobligationer afår 1889,

inköpta för........................... »_829,776:

Summa Kr. 8,438,738: 57.

Kr. 3,626,713: 05.

» 961,995: —

» 262,845: —

» 695,760: —

» 829,776: —

Kr. 6,377,089: 05.

Sammanlagda beloppet af riksbankens tillgångar å obligationer och

statspapper motsvarade sålunda vid 1890 års början ett bokfördt belopp

af ......... Kr. 23,935,365: 95

och vid samma års slut ................................... 8 23,117,293: 48,

hvadan följaktligen detsamma under året minskats med » 818,072: 47.

Efter de olika myntslag, uti hvilka ifrågavarande obligationer äro

förskrifna, egde riksbanken vid utgången af sistlidna år sådana

i uteslutande svenskt mynt för....................................... Kr. 10,071,786: 69

i £ sterling och francs för .............................................. 8 2,245,630: 40

i £ sterling, riksmark och kronor för ........................ 8 2,188,776: 80

i riksmark och kronor för................. 8 1,217,911: 24

i riksmark för................................................ * 5,849,874: 36

i mark hamb. beo för........................................................ 8 17,777: 99

i danska kronor för ..............S............................................ 8 695,760:

i italienska lire för............................................................. 8 829,776:

Summa Kr. 23,117,293: 48.

Samtliga ofvannämnda slags obligationer, med undantag af jernkontorets

och brandstodsbolagens, äro å utländsk börs noterade.

Utöfver det i revisionsberättelsen omförmälda, af riksbanken under

sistlidne augusti månad inköpta belopp obligationer, tillhörande riksgäldskontorets

3’/-> % konverteringslån af 1890, hvilket belopp vid inköpet

bokfördes efter 991/2 % till kronor 880,575, och hvaraf omkring 300,000

riksmark sedermera blifvit under hand försålda till riksgäldskontoret,

hår riksbanken, efter det vederbörande konsortium afslutats, på sin andel

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

bekommit ett nominelt belopp af något mer än 1,800,000 riksmark till

ett pris af i det närmaste 98,42 %. Samtliga dessa 31/, % obligationer,

äfvensom riksgäldskontor med enahanda ränta löpande och i samma slags

mynt förskrift^ obligationer af 1886 hafva vid nästlidne års slut

blifvit i riksbankens räkenskaper bokförda till 95 procent af nominalvärdet

såsom närmast motsvarande det vid årsslutet noterade pris å

dessa under aret inköpta och med dem likstälda obligationer.

Beträffande riksbankens deltagande i de senast utbjudna tyska och

franska 3 % statslånen finnes redogörelse lemnad i fullmägtiges särskilda

protokoll för den 6 och 7 sistlidne oktober samt den 8 dennes, till

hvilka fullmägtige tillåta sig hänvisa.

Af de riksbanken tillhöriga, i utländskt mynt förskrifna obligationer

hafva — utom de af revisorerne i deras berättelse omförmälda franska

rentes, hvilka betingade ett pris af i medeltal 94: 30, och för den del

af desamma, som utgjordes af s. k. amortisabla rentes, 95 å 95,25 %,

den samtidigt förfallande 3 månaders kupongen härvid oberäknad —

jemväl riksgäldskontor 4 % obligationer af 1880 å nominelt 18,000 £

blifvit under sistlidna år afyttrade till ett pris af 101 ä 102 %.

§ 3.

Riksbankens utländska vexelrörelse har under år 1890 haft följande

omfattning. J

Kronor.

£ Sterling.

Riksmark.

Francs.

Floriner.

Bokförings- värde i

kronor.

Skuld vid årets början

Behållning vid sam- ma tid .

4,227,124

58

718,927

12

6

7,135,273

77

4,539,238

95

1,088,384

90

19,946,915

150,059,537

54

Ökning under aret...

57,745,143

58

2,116,309

9

4

43,004,248

02

20,700,105

43

823,573

11

74

Säger

53,518,019

—

2,835,237

1

10

50,139,521

79

25,239,344

38

1,911,958

01

170,006,453

28

Minskning under året

54,565,797

88

1,980,363

5

2

46,942,072

80

20,154,868

58

1,594,742

35

148,677,704

45

Skuld den 31 december

1890.....

Behållning samma dag

1,047,778

88

854,873

16

8

3,197,448

99

5,084,475

80

317,215

66

21,328,748

83

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Hvad särskild! beträffar omfattningen af rörelsen mellan riksbanken

å ena samt nationalbanken i Köpenhamn och Norges bank å den andra

sidan, hafva fullmägtige velat härför lemna följande sammanfattade

redogörelse.

Norges bank:

Debet:

Trasseringar.......................................... Kr. 7,679,341: 51

Sedelremisser....................................... * 7,366,200:

Inbetalningar ..................................... » 1,064,322: Kr. 16,109,863: 51.

Saldo vid årets slut till Norges banks favör............... ” 119,768: 75.

Kr. 16,229,632: 26.

Kredit:

Sveriges riksbanks trasseringar......

Kr. 16,229,632: 26.

Nationalbanken.

Trasseringar af, utbetalningar för och remisser till

nationalbanken .......................................

Remiss af silfvermynt till nationalbanken

Trasseringar af riksbanken m. m.

Remiss af vexlar till riksbanken

» » silfvermynt till d:o

Om denna summa dragés ifrån

saldot till nationalbankens favör

vid årets början ...............

jemte beloppet af ett par

smärre transaktioner...............

så utvisar detta belopp .

saldot vid årets slut till

Kr. 29,564,870: 56.

» 389,500: —

Kr. 29,954,370: 56.

Kr. 25,601,152: 55

» 197,705: 56

» 796,074: 10 » 26,594,932: 21.

Kr. 3,359,438: 35.

» 6,806,092: 55

» 419: 05 ,, 6,806,511: 60,

............................ Kr. 3,447,073: 25

nationalbankens favör.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

9

Genom riksbankens såväl hufvudkontor som afdelningskontor äro

under 1890 remitterade uti danska och norska sedlar

till privatbanken i Köpenhamn.......................................... Kr. 4,930,700: —

» Norges bank ..................................................................... » 7,366,200: —

» Kristiania bank och kreditkasse ............................. » 2,722,000: —

utvisande remiss af sedlar under året till ett samman
lagdt

belopp af............................................................... » 15,018,900: —

Härtill kommer, att till Kristiania bank och kreditkasse i norskt

silfvermynt remitterats kronor 178,000: —, hvaremot samma bank till

riksbanken remitterat kronor 207,010: — i svenska sedlar.

§ 4.

Uppgifter om inkomster och utgifter i och för vexelhandeln under

år 1889 finnas meddelade i § 12 af den utaf Riksdagens revisorer senast

afgifna berättelse, men för sistlidna år kunna fullständiga sådana ännu

ej lemnas, vid det förhållande, att kontokuranter från riksbankens utländska

affärshus äfvensom åtskilliga kurtageräkningar dels ej inkommit,

dels icke hunnit undergå granskning.

Det belopp, hvarmed vinsten å utrikes vexelrörelsen kommer att i

1890 års bokslut ingå och som är beräknadt efter förhållandena under

förra hälften af samma år och senare hälften af år 1889, uppgår till

556,956 kronor 72 öre, hvilket något öfverstiger vinsten för senaste år.

§ 5.

Indragning från utlandet af guld i plants har ej under år 1890

ifrågakommit.

Om metallisk kassa och sedelutgifning.

§ 6.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad efter de i §§ 5 och 6 af

gällande bankoreglemente bestämda grunder, har under år 1890

ökats med ................................................................................... Kr. 5,312,008: 37,

minskats med .............................................................................. » 4,279,456: 85,

alltså ökats med ....................................................................... Kr. 1,032,551: 52.

Bih. till Riksd. Prot. 18,91. 6'' Sami. 1 Afd. 1 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Metalliska kassan utgjorde nemligen:

den 31 december 1890 ..................................................... Kr. 18,977,428: 51,

den 31 december 1889 ....................................................... ” 17,944,876: 99,

Skilnad ökning Kr. 1,032,551: 52.

§ 7.

Vid 1890 års början utgjorde riksbankens behållning i guldmynt,

pregladt enligt 1873 års myntordning:

tjugukronestycken för..................

..... Kr. 9,058,420: —

tiokronestycken för ....................

..... » 677,060: —

femkronestycken för.....................

..... » 64,060: — Kr. 9,799,540: —

Vid samma års slut uppg

ick ifrågavarande be-

hållning till.....................................

........................................ Kr. 13,398,950: —

hvadan densamma befinnes under året hafva ökats med Kr. 3,599,410:

Af förenämnda behållning

kronor 13,398,950 förvarades:

vid hufvudkontoret:

tjugukronestycken för.................

..... Kr. 7,927,680: —

tiokronestycken för.......................

...... », 622,430: —

femkronestycken för ....................

...... » 7,225: — Kr. 8,557,335:

vid afdelning skontoren:

i Göteborg:

tjugukronestycken för.................

...... Kr. 960,600: —

tiokronestycken för......................

....... » 5,340: —

femkronestycken för....................

...... » 80: — Kr. 966:020: —

i Malmö:

tjugukronestycken för................

..... Kr. 3,762,900: —

tiokronestycken för........................

...... » 31,120: —

femkronestycken för....................

...... » 41,340: — Kr. 3,835,360: —

i Hemö sand:

tjugukronestycken för..................

...... Kr. 20: —

tiokronestycken för.......................

...... » 10: — 30: —

Transport Kr. 13,358,745: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

n

i Jönköping:

*

Transport Kr. 13,358,745: —

tjugukronestycken för..............

......... Kr.

40: —

tiokronestycken för....................

»

8,990: —

femkronestycken för ................

.......... »

10: — Kr. 9,040: —

i Kalmar:

tjugukronestycken för..............

......... Kr.

1,500: —

tiokronestycken för..................

))

I—4

TsS

O

0

1

o

o

i Karlstad:

tiokronestycken för....................

........ Kr.

10: —

femkronestycken för ................

»

660: — Kr. 670: —

i Luleå:

tjugukronestycken för...............

........ Kr.

1,200: —

tiokronestycken för..................

....... »

1,800: —

femkronestycken för ...............

»

100: — Kr. 3,100: —

i Vexiö:

tjugukronestycken för..............

...... Kr.

14,380: —

tiokronestycken för....................

))

1,290: — Kr. 15,670: —

i Visby:

tjugukronestycken för.............

...... Kr.

1,460: —

tiokronestycken för...................

...... ))

5,530: —

femkronestycken för................

»

2,035: — Kr. 9.025: —

*

Tillsammans kronor 13,398,950: —

Vid 1890 års ingång uppgick riksbankens förråd i karoliner

till............................................v........................................................................ 1,781 st.

Som tillgången deraf under året ökats med........................... 43 »

utgjorde följaktligen behållningen vid 1890 års slut .................. 1,824 st.,

motsvarande, efter ett bokföringspris af kronor 7: 20 för

karolin, i värde ................................................................ Kr. 13,132: 80.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoulskottets Memorial N:o 1.

Af dessa mynt voro inneliggande:

vid hufvudkontoret ................................................................................... 1,750 st.

» afdelningskontoret i Göteborg ................................................... 62 »

» d:o i Malmö ........................................................... 11 »

» d:o i Kalmar...........................................................1 »

1,824 st.

Tillgången af svenska dukater utgjorde vid 1890 års början 419 st.

När härtill läggas de under året invexlade................................. 32 »

befinnes riksbankens förråd af dylika mynt vid samma års slut

uppgå till ............................................................................................. 451 st.,

bokförda efter kronor 8: 40 för stycket till ett belopp af kronor 3,788: 40.

Af dukaterna förvarades:

vid hufvudkontoret ................................................................................. 447 st.,

» afdelningskontoret i Malmö .............................................................. 2 »

» d:o i Kalmar............................................................... 1 »

» d:o i Karlstad ....................................... 1 »

. 451 st.

9

Från år 1889 egde riksbanken utländskt guldmynt

till ett samrnanlagdt bokföringsvärde af........................... Kr. 3,682,653: 17

Tillgången af dylikt mynt utgjorde vid 1890

års slut..................................................................................... » 3,618,844: 32

Häraf förvarades:

vid hufvudkontoret:

engelska sovereigns för........

franska tjugufrancs för........

tyska tjugu riksmark för .....

finska tjugumark för ...........

amerikanska dollars för ......

vid afdelningskontoret i Göteborg:

engelska sovereigns för .................

...................................... »

904,500: —

francs för.............................................

...................................... »

1,945: 78

Transport Kr.

3,436,877: 73

Kr. 1,030,658: 21

» 826,389: 84

» 637,451: 42

» 17,737: 73

» 18,194: 75

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

13

vid eif delning skontor et i Malmö:

sovereigns för.................................................

riksmark för....................................................

francs för..........................................................

dollars för ...............................................

Transport Kr. 3,436,877: 73

» 123,872: 40

» 34,326: 90

» 330: 74

» 5,383: 50

vid afdelning skontoret i Jönköping:

francs för ...........................................................

riksmark för............................................................

sovereigns för.......................................................

dollars för.....................................................

» 251: 65

» 301: 58

» 4,011: 36

t> 869: 50

vid af delning skontor et i Kalmar:

riksmark för.................. »

sovereigns för................................ 2>

francs för ............................ »

finska mark för.......................................................................... »

1,231: 65

4,034: 73

14: 36

1,091: 50

vid af delning skontor et i Karlstad:

riksmark för ........................................................................... j>

sovereigns för .......................................................................... »

dollars för................................................................................. j>

97: 46

189: 98

799: 20

vid af delning skontor et i Luleå:

francs för ......................................................

tyska mark för.............................................

dollars för ............................................

»

2,142: 62

887: —

1,147: —

vid af delning skontoret i Vexiö:

francs för .................................................................................... j> 100: 66

riksmark för ............................................................................. » 26: 61

Transport Kr. 3,617,988: 13

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko utskottets Memorial N:o 1.

Transport Kr. 3,617,988: 13

vid af delning skontor et i Vexla:

sovereigns för

francs för.........

tyska mark för

dollars för..........

»

»

36: 22

165: 37

266: 10

388: 50

Summa Kr. 3,618,844: 32

Bokföringsvärdet å det utländska guldmyntet utgör för närvarande:

Guld i omyntad form egde riksbanken vid 1890

års början innestående hos myntverket för.................... Kr. 3,239,512: 23.

Såväl detta belopp som ock en mindre post plantsguld, som af

riksbanken inköpts från Kopparbergs bergslag och till myntverket aflemnats,

har genom leverering af tjugukronestycken och återlemnande

af 22 stycken mindre guldplantsar till fullo redovisats, hvadan riksbanken

ej egde vid 1890 års slut någon fordran hos myntverket.

Värdet å ofvaunämnda från myntverket levererade

Myntadt utländskt guldmynt, inköpt efter vigt, hvilket jemte karoliner

och dukater räknas till guld i omyntad form, utgjordes, vid 1890

års början likasom vid dess slut, af 77 st. engelska sovereigns, vävande

612,56 gram och bokförda efter 2,260 kronor per kilogram

till’..................................................................................................... Kr. 1,384: 39

Om härtill lägges värdet af innehafvande svenska

dukater och karoliner.................................................................. » 16,921: 20

för sovereignen ..................................

» tjugufrancsstycket ....................

» tiofrancsstycket...........................

)) tjuguriksmarksstycket................

» tioriksmarksstycket ...................

)) amerikanska femdollarsstycket

)) finska tjugumarksstycket ..........

» » tiomarksstycket...............

)) holländska dukaten ..................

Kr. ''18: 11

» 14: 38

)) 7: 19

» 17: 74

» 8: 87

» 18: 50

)) 14: 38

» 7: 19

» 8: 40

uldplantsar är beräknadt till

Kr. 103,629: 05.

Transport Kr. 18,305: 59

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

15

Transport Kr. 18,805: 59

samt värdet af det vid årets slut inneliggande plants
guldet.

.............................................................................................. » 103,629: 05,

befinnes alltså vid 1891 års ingång riksbankens tillgång

af guld i omyntad form uppgå till ........................... Kr. 121,934: 64.

Riksbankens tillgång af silfvermynt, pregladt enligt myntordningarna

af åren 1770, 1835 och 1855 samt kongl. kungörelsen den 4 maj 1852,

uppgick vid 1890 års början till kronor 228,351: 47.

Förrådet deraf vid årets slut utgjorde enligt pregelvärdet:

vid hufvudkontoret ...................................................

» afdelningskontoret i Hernösand...................

» d:o i Jönköping.....................

y> d:o i Kalmar..........................

d:o i Karlstad........................

..... Kr. 673: —

..... » 12: 25

.... » 80: —

.... » 3: 49

.... » 3: 50

Summa Kr. 772: 24.

Förändringarna af tillgångarna i guld,

fordringar å utrikes ort i löpande räkning

sig afskilja, utvisa, att under år 1890:

konventionsskiljemynt och

på det hela, men hvar för

tillgången i guld:

ökats med .............................................................

minskats med ..............................................................

............. Kr.

............ »

3,199,476: 72

2,799,180: 35

alltså ökats med ........................................................

............. Kr.

400,296: 37

tillgången i konventionssilfver mynt:

ökats med.......................................................................

minskats med .............................................................

.............. Kr.

.... ........ »

2,112,531: 65

1,480,276: 50

alltså ökats med .......................................

»

632,255: 15

samt tillgången af fordringar i löpande ränning:

, \

minskats med ............................................................

ökats med.........................................................

............. Kr.

............ »

22,835,635: 51

21,688,114: 28

alltså minskats med ...........................................

............. Kr.

1,147,521: 23

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Då från förenämnda ökning af tillgångarna:

i guld .................................................. Kr. 400,296: 37

i silfver............................................ » 632,255: 15 Kr. 1,032,551: 52

dragés minskningen af tillgången af fordringar i löpande

räkning .......................................................................... )) 1,147,521: 23

angifver följaktligen skilnaden............................................. Kr. 114,969: 71

det belopp, hvarmed förestående tillgångar under året minskats.''

Riksbankens förråd af oremitterade vexlar, ej inbegripet i ofvan

berörda tillgångar, utgjorde:

den 31 december 1889 ..................................................... Kr. 16,474,969: 67

den 31 december 1890 ......................................................... » 18,968,024: 61

§ 8.

På sätt i revisionsberättelsen § 8 omförmäles, har riksbanken under

sistlidna år till myntverket i och för nedsmältning och ommyntning afyttrat

återstoden af sitt förråd af silfvermynt, pregladt före tillämpningen

af 1873 års myntordning. Enligt träffad öfverenskommelse skulle myntverket

för detta mynt erlägga betalning efter medelpriset å silfver i

London under tiden 1 december 1889—30 november 1890, med tillägg

af PA procent deraf; och sedan numera uträkning af nämnda pris egt

rum, och detsamma befunnits utgöra 47,39 och med berörda procentförhöjning

47,98 pence pr uns standard, eller 126 kronor 19 öre för

hvarje kilogram finsilfver, har riksbanken i enlighet härmed för ifrågavarande

mynt, i nominalvärde motsvarande .................. Kr. 242,600: —

af myntverket emottaga ett belopp af.............................. » 194,097: 94

hvadan riksbankens förlust i förevarande fall uppgår

till ................................................................................................ Kr. 48,502: 06.

§ 9.

De af revisorerne i deras berättelse §§ 7 och 8 omförmälda bestämmelser

i afseende å in- och utvexling af utländskt guldmynt äfvensom

i fråga om inlösen af dukater och karoliner samt pris å sådana äro

fortfarande oförändradt gällande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o. 1.

17

§ 10.

Till fortsättning af den i revisorernes berättelse sid. 22 och 23 för

förra hälften af 1890 meddelade redogörelse angående riksbankens kassa

och fordringar i löpande räkning å utrikes ort, äfvensom öfver utelöpande

sedlar och obegagnad sedelutgifningsrätt samt tillgång i sådana

valutor, å hvilka enligt § 5 i bankoreglementet sedelutgifning får

grundas, lemnas här nedan dylika uppgifter för senare hälften af

samma år:

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 6 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Kapportens

datum 1890

Guld

Silfvennynt

enligt lagen

om rikets mynt

af den 30 maj

1873

Metallisk kassa

Fordringar i

löpande räkning

hos bankinrätt- ningar eller

handelshus å

utrikes ort

Metallisk kassa

samt behåll- ningar å utrikes

ort samman- slagna

Sedelutgifnings- rätt utöfver

metalliska kas- san och behåll- ningarna å ut- rikes ort

Juli

12

16,974,326

33

1,883,380

40

18,857,706

73

522,790

21

19,380,496

94

45,000,000

»

19

16,984,703

57

1,870,960

80

18,855,664

37

—

'')

17,713,590

28

45,000,000

—

X)

31

16,977,399

05

1,906,029

-

18,883,428

05

2,158,018

38

21,041,446

43

45,000,000

—

Augusti

9

16,939,176

53

1,810,328

40

18,749,504

93

815,942

10

19,565,447

03

45,000,000

—

»

16

17,163,421

87

1,861,186

55

19,024,608

42

—

2)

18,815,322

10

45,000,000

—

»

23

17,161,579

67

1,952,724

10

19,114,303

77

—

3)

18,217,813

44

45,000,000

—

30

16,985,658

65

1,660,697

15

18,646,355

80

898,027

25

19,544,383

05

45,000,000

—

September

6

16,961,798

83

1,682,550

80

18,644,349

63

410,044

53

19,054,394

16

45,000,000

—

»

13

17,066,243

27

1,674,634

95

18,740,878

22

—

4)

17,421,597

46

45,000,000

—

»

20

17,195,596

32

1,457,208

85

18,652,805

17

—

5)

17,390,748

—

45,000,000

—

7)

30

17,028,547

21

1,453,277

75

18,481,824

96

1,753,392

17

20,235,217

13

45,000,000

—

Oktober

11

17,227,037

29

1,287,496

75

18,514,534

04

2,610,728

52

21,125,262

56

45,000,000

—

J>

18

17,207,504

11

1,339,944

35

18,547,448

46

849,120

25

19,396,568

71

45,000,000

—

))

31

17,006,226

79

1,383,188

45

18,389,415

24

—

°)

16,973,561

70

45,000,000

—

November

8

17,001,562

14

1,278,763

10

18,280,325

24

•--

7)

15,833,691

87

45,000,000

—

15

17,199,657

10

1,502,053

90

18,701,711

—

—

8)

16,846,190

14

45,000,000

—

J>

22

17,181,457

77

1,603,782

—

18,785,239

77

—

’)

16,671,089

78

45,000,000

—

»

29

16,985,685

53

1,701,737

50

18,687,423

03

—

ln)

16,162,535

44

45,000,000

—

December

6

17,169,935

27

1,677,203

25

18,847,138

52

—

")

13,204,101

50

45,000,000

—

13

17,462,224

88

1,637,896

40

19,100,121

28

—

’2)

14,995,275

20

45,000,000

—

»

20

17,453,023

90

1,741,426

60

19,194,450

50

—

,3)

16,345,187

87

45,000,000

—

B [31

17,139,728 |96

1,837,699

55

18,977,428

51

2,257,753

56

21,235,182

07

45,000,000

—

’) Skuld i löpande räkning hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort........ Kr. 1,142,074: 09.

2) » » » » b » » » b » » b 209,286: 32.

3) » b » b » b b b b b b ........ » 896,490: 33.

4) » » » »B B b b b BB ......... b 1,319,280: 76.

'') » » » B B B B B BB B......., B 1,262,057: 17.

6) B B B BB B B B B B B ......... B 1,415,853: 54.

7) B B B B- B B B B BB B ......... B 2,446,633: 37.

1

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o t.

19

Utelöpande

sedlar

Obegagnad

sedelutgifnings-

rätt

T

liga

n

g i

Utländska

statspapper

Inhemska obli- gationer, note- rade å utländsk

börs

Vexlar, betal- bara inom

landet

Vexlar, betal- bara utom

landet

Summa

38,182,533

74

26,197,963

20

8,438,738

57

14,110,922

35

23,020,284

10

12,795,941

29

1

58,365,886

31

37,060,981

55

25,652,608

73

8,438,738

57

14,110,922

35

22,763,119

57

13,682,595

29

58,995,375

78

39,914,362

16

26,127,084

27

8,438,738

57

14,110,922

35

22,910,931

77

11,273,992

07

56,734,584

76

37,722,417

93

26,843,029

10

8,438,738

57

14,110,922

35

22,745,492

53

12,894,884

70

58,190,038

15

36,707,504

88

27,107,817

22

8,438,738

57

14,110,922

35

22,387,456

29

13,091,583

26

58,028,700

47

36,092,639

Öl

27,125,174

43

8,438,738

57

14,110,022

35

21,809,487

65

13,944,128

62

58,303,277

19

42,134,448

22

22,409,934

83

8,438,738

57

14,991,497

35

21,717,256

87

13,533,394

78

58,680,887

57

40,368,496

—

23,685,898

16

8,437,738

57

14,991,497

35

22,054,698

27

14,153,141

89

59,638,076

08

38,564,489

37

23,857,108

09

8,438,738

57

14,991,497

35

21,290,845

44

14,100,285

16

58,821,366

52

''37,743,365

57

24,647,382

43

8,438,738

57

14,979,834

35

21,419,192

71

14,803,191

27

59,640,956

90

45,915,255

60

19,319,961

53

8,438,738

57

14,979,834

35

22,444,976

36

14,866,242

03

60,729,791

31

40,794,258

97

25,331,003

59

6,377,089

05

14,979,834

35

21,161,017

14

16,449,749

68

58,967,690

22

40,172,143

19

24,224,425

52

6,377,089

05

14,969,599

35

21,930,456

28

15,649,806

32

58,926,951

—

43,098,513

91

18,875,047

79

6,377,089

05

14,936,766

—

23,466,844

28

16,103,608

72

60,884,308

05

38,909,104

88

21,924,586

99

6,957,096

14,571,061

26

23,119,028

44

16,055,341

82

60,702,527

82

37,698,637

68

24,147,552

46

6,511,186

1

14,571,059

70

22,977,264

64

15,707,511

92

59,767,022

99

38,363,366

18

23,307,723

60

6,453,186

Öl

14,563,763

41

22,658,229

23

18,570,343

70

62,245,522

35

46,167,724

85

14,994,810

59

6,377,089

05

14,549,171

70

23,143,231

37

18,867,577

86

62,937,069

98

40,611,363

76

17,592,737

74

6,377,089

05

14,437,903

13

22,602,117

81

19,259,687

04

62,676,797

03

40,031,699

12

19,963,576

08

6,377,089

05

14,397,773

49

22,822,089

82

18,095,982

89

61,692,935

25

40,786,279

95

20,558,907

92

6,377,089

05

15,963,037

25

22,466,717

14

17,815,729

86

62,622,573

30

45,398,621

35

20,836,560

72

6,377,089

05

15,833,695

21

22,153,326

04

18,968,024

61

63,332,134

91

8) Skuld i löpande räkning hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort ...... Kr. 1,855,520: 86.

9) b b b b b b s b b b b ...... » 2,114,149: 99.

10) b b b b » » » s b » » » 2,524,887: 59.

") b b b sb b » bb b b ...... b 5,643,037: 02.

,2) B B B B B B B B BB B ...... B 4,104,846: 08.

I3) B B B BB B B B B B B ...... B 2,849,262: 63.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskotlets Memorial N:o 1.

§ 11.

De i § 9 af bankoreglemente! föreskrift^ uppgifter angående riksbanken

hafva under det förflutna året blifvit upprättade, tryckta och med

allmänna tidningarna utdelade.

För att åt allmänheten bereda tillfälle att erhålla kännedom om det

väsentligaste af riksbankens ställning något oftare och tidigare än som

skedde genom de först under senare delen af hvarje månad offentliggjorda

sammandragen öfver ställningen den sista i föregående månaden

hafva fullmägtige beslutat att i Post- och Inrikes tidningar för hvarje

vecka meddela en i enlighet med förhållandena å sista helgfria dagen i

den näst föregående veckan sammanfattad uppgift öfver riksbankens

kassa och sedelutgifning; och har detta beslut tillämpats från och med

innevarande års början.

Om skiljemynt,

§ 12.

Riksbankens tillgång i konventionssilfverskiljemynt uppgick vid 1890

års början till ett belopp af............................................... Kr. 1,205,444: 40,

hvilket under året genom levereringar till Köpenhamn

och Kristiania af respektive kronor 389,500 och

kronor 178,000 i danskt och norskt mynt, som

utbytts mot annan valuta, blifvit minskadt med » 567,500: —

Säger Kr. 637,944: 40.

Deremot har i öfrigt invexlingen på det hela

öfverstigit utvexlingen med.................................................. » 1,199,755: 15,

så att förrådet af ifrågavarande slags mynt vid 1890

års början ökats till......................................................... Kr. 1,837,699: 55,

af hvilken behållning, deruti ingick danskt och norskt mynt för tillsammans

288,555 kronor 75 öre, förvarades:

Vid hufvudkontoret................................... Kr. 1,174,878: 95

» afdelningskontoret i Göteborg » 161,978: 25

» » i Malmö » 292,160: —

» » i Hernösand... » 9,054: 30

Transport Kr. 1,638,070: 40

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

21

Transport Kr.

1,638,070: 40

Vid

afdelningskontoret

i Jönköping ...

Kr.

46,306: 45

))

))

i Kalmar.........

))

16,466: 95

»

))

i Karlstad ......

»

32,273: 25

»

»

i Luleå ...........

»

22,509: 40

«

n

i Vexiö............

»

21,624: —

»

n

i Visby...........

))

39,567: 80

))

))

i Östersund ...

»

20,880: 20

Summa

Kr.

1,837,699: 55

§ 13.

Kostnaderna för de i näst föregående paragraf omförrnälda försändningarna

till vederbörande invexlingsorter af danskt och norskt konventionsmynt

hafva utgjort för det förra kronor 1,637: 92 och för det

senare kronor 1,141: 34 eller tillsammans kronor 2,779: 26; och hafva

fullmägtige hos Kongl. Maj:t gjort framställning om riksbankens godtgörande

för berörda kostnader.

§ 14.

Riksbankens förråd af bronsmynt, pregladt i enlighet med 1873 års

myntordning, uppgick vid hufvudkontoret, oberäknad! hvad som fans

vid de särskilda så kallade förrättningskassorna, den 31 december 1889

till ett belopp af................................................................... Kr. 7,500: —.

Under år 1890 hafva från myntverket levererats ............ » 20,000: —

samt invexlats ............................................................................. » 12,500: —

Säger Kr. 40,000: —,

hvaremot utvexlats ........................................ » 33,500: —,

så att behållningen vid årets slut utgjorde ........................ » 6,500: —.

När härtill lägges den vid afdelningskontoren och i

hufvudkontorets förrättningskassor befintliga tillgången

i dylikt mynt, äfvensom kopparmynt, motsvarande

.................................................................................... » 20,084: 01,

befinnes sålunda riksbanken vid utgången af år 1890

innehafva brons- och kopparmynt för sammanlagdt Kr. 26,584: 01.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Någon försäljning till myntverket af äldre kopparmynt har ej under

år 1890 ifrågakommit.

Om riksbankens sedlar.

§ 15.

Öfver antalet och beloppet af de under år 1890 förfärdigade nya

och inkomna förslitna sedlar af hvarje särskild valör meddelas följande

uppgift:

Förfärdigade nja sedlar.

Inkomna förslitna sedlar.

Kronmyntsedlar

Antal.

Kronor.

Antal.

Kronor.

af valören 1,000 kronor ..................

13,700

13,700,000

—

6,011

6,011,000

—

» » 100 » .................

50,500

5,050,000

—

34,365

3,436,500

—

» » 50 » ..................

31,900

1,595,000

—

26,452

1,322,600

__

» » 10 » ..................

306,500

3,065,000

—

408,500

4,085,000

—

» » 5 »

3,535,000

17,675,000

—

2,728,350

13,641,750

—

» » 1 krona ..................

---

—

—

1,750

1,750

—

Summa

3,937,600

41,085,000

—

3,205,428

28,498,600

—

Riks mynt''sedlar

af valören 100 r:dr ........................

__

__

_

20

2,000

» » 50 » ......................

—

—

—

16

800

—

» » 5 » ........,...............

—

—

50

250

—

» » 1 » ......................

—

—

550

550

—

Summa

---

—

—

636

3,600

—

Bankosedlar

af valören 3373 r:dr b:ko .............

—

__

_

1

50

_

» » 162/3 » » ...............

—

—

—

7

175

—

» » 10 » » ...............

—

—

—

12

180

—

» » 62/a » » ...............

—

—

—

7

70

—

» » 2 » » ...............

—

—

41

123

—

» » 32 sk. % ...............

—

97

97

—

» » 16, 12, 8 » » ...............

—

—

404

148

50

» » 10 » » ..............

—

—

—

2

62

Summa

---

—

571

844

12

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bcmkoutskottets Memorial N:o 1.

23

§ 16.

Beloppet af utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

banko på ofärgadt papper, hvilket belopp föres inom linien, utgjorde

vid 1890 års början..................................................................... Kr. 339,167: 90

Under året äro inlösta sistnämnda slags sedlar för....... » 111: —

så att riksbankens ifrågavarande skuld vid årets slut

beräknades motsvara ......................................................... Kr. 339,056: 90.

Hvad beträffar utgifning från riksbanken af nya slags sedlar, enligt

det för dessa antagna, hufvudsakligen till skydd mot efterapning och

förfalskning afsedda systemet, har utlemnande i rörelsen af sådana å 5- kronors valören begynt med den 1 nästlidne december, samtidigt hvarmed

indragning af 5-kronesedlar af det förra slaget vidtog; och pågå

vid Tumba försöksarbeten med papper till 10-kronesedlar, så att prof å

sådant inom kort lärer kunna för fullmägtige framläggas.

Papperet till de nya 5-kronesedlarne, af dem, som först utsläpptes

i rörelsen, har delvis befunnits ej vara af den styrka och hållbarhet,

som önskligt varit. Anledningarna dertill äro ännu ej fullt utredda,

men uppmärksamhet har fästs på förhållandena, och torde vid nästa

leverering af sedelpapper den i berörda hänseende anmärkta bristfälligheten

kunna afhjelpas.

Den af fullmägtige vidtagna åtgärd att med maskin perforera samt

derefter genom en särskild apparat förstöra och till pappersmassa upplösa

förslitna eller indragna sedlar å de lägre valörerna har visat sig

vara ändamålsenlig och lemna vida större trygghet mot missbruk än

som det förr brukliga sättet att med bläckstreck öfverstryka och derefter

utskära delar af sedlarne kunde åstadkomma; och Slafva fullmägtige

för afsigt att i fråga om inlösta sedlar af de större valörerna, hvilka

sedan mer än 50 år särskild! förvaras, till bankoutskottet inkomma med

framställning, att äfven desamma måtte på det ofvan antydda nya sättet

få förstöras.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskoitets Memorial N:o 1.

Om folioräknings-, kassa- och postvexelrörelsen.

§ 17.

För folioräkningsrörelsen vid hufvudkontoret och dess afdelning å

Norrmalm meddelas följande redogörelse för sistlidna år:

Saldo från 1889..............*.................................................... Kr. 12,662,241: 52

Insättningar under år 1890 ...........,...........................» 821,346,540: 83

Säger

Kr. 334,008,782: 35

Uttag under år 1890.......................

» 320,007,658: 41

Saldo den

31 december 1890

Kr. 14,001,123: 94.

När härtill läggas de samma

dag vid afdelnings-

kontoren å folioräkning innestående belopp, nem-

ligen:

Vid kontoret i Göteborg......

Kr.

637,812: 88

» » i Malmö .........

»

1,114,106: 10

» » i Hernösand...

»

15,700: —

» » i Jönköping...

)>

78,944: 62

» » i Kalmar.........

))

112,857: 64

» » i Karlstad ......

»

70,818: 08

» » i Luleå............

»

534,807: 10

» » i Vexiö............

))

86,408: 47

» » i Visby...........

»

33,431: 09

» » i Östersund ...

»

49,559: 72

» 2,734,445: 70

Säger Kr. 16,735,569: 64,

men fråndrages bland redovisning

en för ifrågavarande

rörelse upptagna, afdelningskontoren samt Tumba

bruk tillhörande medel ............

Kr.

3,852,213: 97

äfvensom åtskilliga andra inne-

stående medel ..............................

))

4,049: 54

» 3,856,263: 51,

återfinnes det i tryckta uppgiften för den 31 december

såsom »riksbankens skuld å folioräkningar

upptagna belopp.............................................................. Kr. 12,879,306: 13.

§ 18.

På grund af hvad riksbanken i sådant hänseende sig åtagit, hafva

vid riksbankens hufvudkontor under år 1890 för nedannämnda embets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

25

myndigheters räkning emottagits och derifrån expedierats försändelser

till följande antal och belopp, nemligen:

Försändelser från

landsorten.

Försändelser till

landsorten.

Summa.

Antal

Kronor

Antal

Kronor

Antal

Kronor

För statskontorets räkning....................

332

11,094,721

92

no

7,755,790

66

442

18,850,512

58

» generaltullstyrelsen s räkning............

955

28,561,169

22

252

245,795

72

1,207

28,806,964

94

b arméförvaltningens räkning ............

209

123,563

—

—

—

—

209

123,563

—

b marinförvaltningens räkning............

—

—

—

9

1,383,541

32

9

1,383,541

32

§ 19.

Kassarörelsen vid riksbankens hufvudkontor har under år 1890 haft

följande omfattning:

Kronor

Insättningar:

För folio- och postvexelrörelsen....................................

399,992,721

34

» upp- och utlåningsrörelsen ...................

171,118,301

86

» hufvudkassan ...........

137,721,442

80

Summa

708,832,466

—

Uttag:

För folio- och postvexelrörelsen......................................

398,820,470

42

» upp- och utlåningsrörelsen ................................

167,130,235

43

» hufvudkassan .................................................................

140,256,610

39

Summa

706,207,316

24

Förrättningskassornas

Debet ................

1 448 740 071

82

Kredit.................

1,448 637 896

01

Saldo

102,175

81

4

Bill. till Jttiksd. Prof. 1891. C Sami. I Afd. 1 llafl.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

§ 20.

Af postvexelrörelsen för år 1890 meddelas följande sammandrag:

A n

t a 1

K

ronor

Postvexlar, utelöpande vid 1889 års slut............

667

__

_

852,302

97

» utfärdade af riksbankens hufvudkontor

4,423

16,013,215

74

» » » » kontorå Norr-

malm ........................

3,814

15,647,964

47

» » » afdeln.-kontoret i Göteborg

3,161

22,224,956

35

o » » i) i Malmö ...

2,319

15,243.651

96

» » » » i Hernösand

173

941,926

61

» » » » i Jönköping

2,772

6,670,351

56

» » » » i Kalmar ..

1,978

2,998,782

26

» » » » i Karlstad..

5,181

4,657,374

11

» » » » i Luleå......

2,302

1,463,859

70

» » » » i Vexiö.....

2,099

4,555,040

83

» » » » i Visby.....

1,628

1,594,281

86

» » » » i Östersund

2,241

32,091

3,287,002

13

95,298,407

58

Säger

—

32,758

—

—

96,150,710

55

» infriade af riksbankens hufvudkontor

28,747

78,712,812

01

» » » afdeln.-kontoret i Göteborg

1,010

6,648,806

—

» » » » i Malmö ...

873

7,450,534

41

b » » » i Hernösand

19

53,395

21

» » » » i Jönköping

281

383,845

64

» » » » i Kalmar..

174

355,313

15

» » » » i Karlstad..

232

488,603

28

» » » » i Luleå.....

101

158,588

05

» it >i » i Vexiö......

215

274,486

01

» » » » i Visby......

243

450,029

70

» » » » i Östersund

89

31,984

355,997

95

95,332,411

44

» utelöpande den 31 december 1890......

—

774

—

—

818,299

11

Förskott, oliqvideradt den 31 december 1890......

—

—

—

—

6,000,000

—

Summa skuld

—

—

—

—

6,818,299

11

Tillgång, kontant i riksbankens hufvudkontor ...

__

—

1,476,825

08

» » . » afdelningskontoret i Göteborg

—

—

2,397,936

54

» » » » i Malmö ...

—

—

834,819

43

» » a » i Hernösand

—

—

438,531

37

» » » » i Jönköping

—

—

176,223

30

» » » » i Kalmar...

—

—

199,229

78

» » » » i Karlstad..

—

—

405,904

n » a ■ » i Luleå......

—

—

97,530

31

» » it a i Vexiö......

—

—

251,275

87

» o it a i Visby......

—

—

169,757

34

» » » » i Östersund

---

—

220,265

84

Remitterade och under transport varande medel:

från riksbankens afdeln.-kontor i.Jönköping

—

—

100,000

—

» » i> i,Kalmar..

—

—

50,000

''

6,818,299

11

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

27

Om mottagning it förvar af värdepapper och paket.

§ 21.

Vid 1890 års början funnos i riksbanken från föregående år qvarliggande

till förvar mottagna 449 stycken värdepappersposter med åsätta

värden af tillsammans ........................................................ Kr. 29,480,551: 42.

Under årets lopp hafva tillkommit 160 poster,

värderade till ......................................................................... » 19,031,456: 96

samt blifvit insatta till ersättning för uttagna eller

infriade värdepapper andra sådana till värde af......... » 748,401: —

Säger Kr. 49,260,409: 38.

Under samma tid hafva afgått 173 hela förvarings
O

c)

poster med åsatt värde af tillsammans Kr. 12,055,462:77,

hvarjemte genom infriande eller återtagning

af en del af det deponerade

värdet minskats med............................ » 3,044,575: 45 » 15,100,038: 22

Vid årets slut qvarstodo mot 436 förvaringsbevis Kr. 34,160,371: 16.

Riksbankens ansvarssumma har således under året ökats med kronor

4,679,819: 74 eller mer än något föregående år.

Dessa deposita tillhöra 234 insaltare, bland hvilka kong!, postsparbanken

egde 85 poster å sammanlagdt kronor 12,829,150: 30.

Genom riksbankens försorg har under förgångna året inkasserats

389 värdepapper och 29,339 kuponger m. m., uppgående till belopp af

kronor 1,680,689: 72 öre, hvilka medel blifvit påförda vederbörande uppoch

afskrifningsräkningar eller kassakreditiv.

I förvaringsafgifter för dessa i riksbankens vård mottagna s. k.

öppna deposita har under sistlidet år riksbanken tillgodokommit ett

belopp af kronor 16,778: 76.

§ 22.

Paket och annat förseglad t gods hafva under 1890 blifvit vid riksbankens

hufvudkontor emottagna i 207 särskilda poster; och utgjorde

de under samma år influtna afgifterna för dessa och från föregående

år qvarstående dylika depositioner kronor 1,536: 60.

Om tipp- och utlåningsrörelsen.

§ 23.

Uti särskilda, vid denna berättelse fogade bilagor lemnas, beträffande

riksbankens hufvudkontor med dess afdelning å Norrmalm, närmare upp
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

gifter angående denna rörelse, och i fråga om afdelningskontoren äro

sådana att inhemta i de berättelser om dessa kontors rörelse och förvaltning,

hvilka kontorens styrelser, jemlikt gällande föreskrifter, hafva

att till bankoutskottet afgifva, hvadan fullmägtige till desamma hänvisa,

men få i afseende å låne- och kreditivrörelsens omfattning och ställning

på det hela vid nedan upptagna tidpunkter meddela följande sammandrag:

Vid slutet af år 1886 .........

» » » » 1887 .........

» i> » » 1888 ......

» » » » 1889 .........

» » » » 1890

utvisande vid sistnämnda tidpunkt

de särskilda rörelserna

följande ställning:

Vid hufvudkontoret:

diskontering af vexlar

utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning m. m.

utlåning mot pant af vågförda

effekter ............................

afbetalningslån

kassakreditiv af beviljade kronor

7,800,250 ................

Transport

Utestående.

Oanvändt.

68,926,192 61 399,572 45

69,325,765: 06.

68,765,297

15 874,01446

69,639,311: 61.

67,831,405|82| 230,281

88

68,061,687: 70.

68,308,087(881 l,760,699|l6

70,068,787: 04.

70,898,107|o2| 1,818,979(64

72,717,086: 66.

9,999,028

18,572,115

1,747,049

2,329,528

3,529 497

36,177,219

17

Anordnade

medel.

I lånerörelsen

använda uppoch

afskrifnings-

samt

depositionsmedel,

54,955,000 — 14,370,765 06

69,325,765: 06.

52,650,OOo|—| 16,989,31l|61

69,639,311: 61.

54,27 5,00o|—| 13,786,687|70

68,061,687: 70.

54,025,000[—| 16,043,787|o4

70,068,787: 04.

61,87 5,OOo|—•( 10,842,086(66

72,717,086: 66.

26,400,000

26,400,000

9,777,219

9,777,219

17

17

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

29

Utestående.

Oanvändt.

Anordnade

medel.

I lånerörelsen

använda upp- och afskrif- nings- samt

depositionsmedel.

Transport

36,177,219

17

26,400,000

9,777,219

Vid afdelningskontoret i

Göteborg:

diskontering af vexlar .........

utlåning mot hypotek af lö- pande förskrifning m. m.

utlåning mot pant af vågförda

effekter

3,644,641

5,307,720

814,590

2,250,247

1,007,569

67

87

375,230

59

13,400,000

afbetalningslån . .

04

kassakreditiv af beviljade kro- nor 1,867,000

83

Vid afdelningskontoret i

Malmö:

diskontering af vexlar .........

utlåning mot hypotek af lö- pande förskrifning in. m.

afbetalningslån

kassakreditiv af beviljade kro- nor 1,417,800

4,880,254

3,039,695

614,978

861,603

44

60

93

-----

—

9,300,000

—

96,531

97

Vid afdelningskontoret i

Hernösand:

diskontering af vexlar .........

utlåning mot hypotek af lö- pande förskrifning in. m....

afbetalningslån .....................

585,161

281,000

11,400

84

622,438

16

1,500,000

—

Vid afdelningskontoret i

Jönköping:

diskontering af vexlar .........

utlåning mot hypotek af lö- pande förskrifning m. in....

afbetalningslån .....................

kassakreditiv af beviljade kro- nor 472,600........................

482,058

1,165,074

62

56

2,200,000

333,917

589,405

297,379

11

17

Transport) 62,009,999

85

997,668

75

52,800,000

10,207,668

60

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Utestående.

Oauvändt.

Anordnade

medel.

I lånerörelsen

använda upp- och afskrif- nings- samt

depositionsmedel.

62,009,999

85

997,668

75

52,800,000

—

10,207,668

60

353,430

03

-

229,650

348,682

97

416,181

01

1,400,000

—

52,055

99

543,978

14

511,530

—

1,500,000

26,477

86

67,000

262,934

—

16

141,035

56

581,574

92

153,000

—

1,475,000

310,634

93

598,768

50

452,291

51

174,859

38

1,018,940

484,888

34

405,129

88

2,300,000

—

216,182

40

68,200,801|75

1,818,97 9|64

59,475,000

—

10,544,781

39

Transport

Vid afdelningskontoret i

Kalmar:

diskontering af vexlar ........

utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning m. in.

afbetalningslån ..................

kassakreditiv af beviljade kronor

119,500......................

Vid afdelningskontoret i

Karlstad:

diskontering af vexlar ........

utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning m. m

utlåning mot pant af vågfördt

effekter .............................

afbetalningslån ...................

kassakreditiv af beviljade kronor

240,500 .......................

Vid afdelningskontoret i

Luleå:

diskontering af vexlar .........

utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning m. m.

afbetalningslån .....................

kassakreditiv af beviljade kronor

632,940......................

Vid afdelningskontoret i

Vexiö:

diskontering af vexlar .........

utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning m. m.

afbetalningslån ..............

kassakreditiv af beviljade kronor

379,500.................

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets Memorial N:o 1.

O 1

O i

Utestående.

Oanvändt.

Anordnade

medel.

I lånerörelsen

använda upp- och afskrif-

depositionsmedel.

Transport

68,200,801

75

1,818,979

64

59,475,000

—

10,544,781

39

Vid afdelningskontoret i

Visby:

diskontering af vexlar

utlåning mot hypotek af lö- pande förskrifning in. m.

afbetalningslån

kassakreditiv af beviljade kro- nor 419,100........................

279,155

478,850

34

1,100,000

31,865

98

141,071

232,789

03

61

Vid afdelningskontoret i

Östersund:

diskontering af vexlar

utlåning mot hypotek af lö- pande förskrifning m. m.

afbetalningslån

kassakreditiv af beviljade kro- nor 457,200........................

629,182

461,520

86

78

1,300,000

265,439

182,650

292,085

41

24

Summa kronor

70,898,107

02

1,818,97 9|64

61,875,000

—

10,842,086

66

72,717,086: 66.

72,717,086: 66.

Som, enligt ofvanstående redogörelse, sammanlagda beloppet af

de för lånerörelsen i dess helhet anvisade medel utgjorde vid 1890 års

slut.............................................................................................. Kr. 61,875,000: —

och vid dess början ............................................................... » 54,025,000: —.

hafva följaktligen de för utlåningen afsedda medel

under året ökats med........................................................... Kr. 7,850,000: —.

Under år 1890 har såsom låneförlag öfverlemnats till afdelnings
kontoret

i Hernösand ett kontant belopp af .............. Kr. 1,500,000: —,

hvarjemte tillfälliga förstärkningar meddelats:

Transport Kr. 1,500,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Transport Kr. 1,500,000: —

hufvud kontorets utlåningsrörelse

med Kr. 6,000,000

—

afdelningskontoret

i Göteborg

)) »

2,000,000

—

»

» Malmö

)) ))

1,700,000

—

))

))

» Jönköping

» Luleå

)) ))

» »

600,000

150,000

_

))

» Östersund

)) »

200,000

— » 10,650,000: —

Kr. 12,150,000: —.

Under samma

tid hafva återbetalts

af:

afdelningskontoret

i Göteborg...

...... Kr.

1,400,000

—

))

» Malmö .....

))

600,000

—

))

))

» Jönköping

» Kalmar......

»

))

900.000

200.000

_

))

» Luleå .........

»

200,000

—

))

» Vexiö........

))

800,000

—

))

))

» Visby........

» Östersund

))

))

100,000

100,000

— » 4,300,000: —,

efter fråndragande hvaraf återfinnes ofvannämnda

belopp......................................................................................... Kr. 7,850,000: —.

I § 23 af senaste revisionsberättelse finnes redogörelse angående

fördelningen mellan de särskilda kontoren af det för afbetalningslån afsedda

belopp, 12 millioner kronor, sådant förhållandet var den 30 juni

1890. I denna fördelning har under senare hälften af samma år vidtagits

den förändring, att det nyinrättade afdelningskontoret i Hernösand

fått sig för dylik lånerörelse anvisade 300,000 kronor på sådant sätt,

att ifrågavarande medel minskats vid afdelningskontoret i Göteborg

med 100,000 kronor och vid afdelningskontoret i Kalmar med 200,000

kronor.

Fördelningen och användningen af berörda medel inhemtas i öfrigt

närmare af följande tabell:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

33

Afbetalnings

A f

f 0

n d e n

lånefond

den 31/12 1890

Använda

Oanvända

Vid hufvudkontoret....

2,750,000

_

2,329,528

99

420,471

01

x>

afdelningskontoret

i Göteborg ........................

3,000,000

—

2,250,247

04

749,752

96

D

J)

i Malmö ...........................

970,000

—

614,978

60

355,021

40

J>

3)

i Hernösand .....................

300,000

—

11,400

—

288,600

—

J>

3>

i Jönköping ....................

1,180,000

—

589,405

11

590,594

89

3)

3)

i Kalmar...........................

900,000

—

348,682

97

551,317

03

3)

3)

i Karlstad ........................

500,000

—

262,934

16

237,065

84

3>

3)

i Luleå..............................

800,000

—

598,768

50

201,231

50

3>

3)

i Vexiö............................

850,000

—

484,888

34

365,111

66

X)

3)

i Visby..............................

250,000

—

141,071

03

108,928

97

3)

3)

i Östersund .....................

500,000

—

182,650

41

317,349

59

Summa

12,000,000

—

7,814,555

15

4,185,444

85

En sammanställning för hela året 1889 af de i senast afgifna revisionsberättelse

sid. 48 lemnade uppgifter om medelbeloppen för hvarje

månad af nämnda år af de till vexeldiskontering, utlåning på kort tid

eller uppsägning samt för kassakreditivrörelse vid riksbankens samtliga

kontor använda medel visar följande resultat:

“hK “* K»*»*"*

för diskonterade vexlar..................... Kr. 21,715,600: — Kr. 806,100: 59

» lån mot löpande förskrifning,

obligationer in. m............. » 25,397,500: — » 1,039,292: 15

» » mot vågförda effekter ...... » 3,611,400: — » 139,316: 56

Kr. 50,724,500: — Kr. 1,984,709: 30

å kreditiv lyftade ................ » 6,718,800: — » 328,932: 71

Summa Kr. 57,443,300: — Kr. 2,313,642: 01,

hvartill komma kreditivafgifter............................................ » 87,695: 18

Summa Kr. 2,401,337: 19.

Bill. till Riksd. Prat. 1891. 6 Samt. 1 Afd. 1 Höft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Transport Kr. 2,401,337: 19

Efter afdrag härifrån af utgående ränta å medel,

som innestått:

på upp- och afskrifningsräkning......... Kr. 98,155: 73

» depositionsräkning.............................. » 455,883: 72 » 554,039: 45,

befinnes behållna inkomsten af ifrågavarande lånerörelse

hafva uppgått till ...................................................... Kr. 1,847,297: 74,

eller 3,216 procent af de i berörda utlåning använda medel.

§ 24.

Efter framställningar af ombudsmannen vid riksbankens hufvudkontor

och vederbörande afdelningskontorsstyrelser hafva fullmägtige,

med stöd af stadgandet i § 49 mom. 2 af gällande bankoreglemente,

förordnat, att af riksbankens på indrifning beroende fordringar följande

skulle vid nästlidet års utgång såsom osäkra afföras från kapitalräkningen

och i räkenskaperna upptagas inom linien, nemligen:

vid hufvudkontoret: 15 st. vexlar, 1 hypotekslån och 14 st. afbetalnings
lån

å ............................................................. tillsammans Kr. 140,912: 94

» afdelningskontoret i Göteborg: 18 st.

afbetalningslån å ......................................

» afdelningskontoret i Malmö: 22 st.

vexlar och 2 afbetalningslån å ............

» afdelningskontoret i Jönköping: 3 st.

vexlar och 13 afbetalningslån å............

» afdelningskontoret i Kalmar: 10 st. afbetalningslån

å............................................

» afdelningskontoret i Karlstad: 7 st. afbetalningslån

å............................................

samt vid afdelningskontoret i Vexiö: 1

vexel och 11 st. afbetalningslån å ......

§ 25.

De i § 26 af revisionsberättelsen omförmälda räntesatser vid riksbankens

utlåningsrörelse förblefvo gällande till och med den 15 oktober,

då desamma äfvensom diskontot höjdes med en half procent, undantagandes

hvad beträffade afbetalningslån, för hvilka räntan bibehölls vid

5 procent. Redan den 13 nästpåföljande november funno fullmägtige

» 6,284: 60

» 26,507: 40

» 7,672: 34

» 3,960: 88

» 2,175: 64

» 7,040: 88

Säger Kr. 194,554: 68.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

35

sig dock föranlåtna ytterligare höja diskontot och räntan, så att densamma

vid alla försträckningar från riksbanken, oberäknadt lånetiden,

bestämdes till 6 procent, utom för lån på högst tre månader eller på

högst en månads uppsägning mot säkerhet af svenska statsobligationer,

hypoteksbankens eller hypoteksföreningarnas obligationer, för hvilka slags

lån räntan skulle utgöra 51/?, °/0.

Den 31 sistlidne december nedsattes dock räntan åter till likhet med

förhållandena före den 14

november; och utgöra följaktligen

räntesat-

serna från och med innevarande års början:

På högst tre

månader.

På längre tid

än tre, högst

sex månader.

På högst en

månads upp- sägning.

för vexlar, diskonto.................

............. 5 °/o

572 lo

_

» lån mot säkerhet af:

vågförda effekter......................

.............. 5 °/o

572 %

—

obligationer, utfärdade af svenska

staten,

allmänna hypoteksbanken

eller

hypo-

teksföreningarna i riket....

..............47, %

5 %

472 %

andra obligationer ..................

.............. 5 %

572 %

5 °!o

inteckningar ............................

.............. 5 %

572 lo

—

aktier ...........................................

.............. .V/r lo

6 %

—

löpande förskrifningar............

..............sy, %

6 1„

—•

samt för afbetalningslån 5 och kassakreditiv ö1/^ procent, allt för år,

räknadt.

Hvad beträffar upplåning sräntan, böjdes densamma jemväl den 13

november, och bestämdes då till 31/, % för depositioner på 2 eller 3

månaders uppsägning och till 4 % för 4 månaders depositioner, med

bibehållande af upp- och afskrifningsräntan vid 2 och äro dessa bestämmelser

fortfarande gällande.

De närmare skälen till ofvan omförmälda ränteförändringar inhemtas

af fullmägtiges särskilda protokoll.

§ 26.

Belåningsprisen å jern och andra vågförda effekter äro fortfarande

desamma, som i § 27 af revisorernes berättelse finnas omförmälda.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets Memorial N;o 1.

Utlåning, mot ifrågavarande slags pant har hittills förekommit allenast

vid hufvudkontoret samt kontoren i Göteborg och Karlstad.

§ 27.

I afseende å inlösen af riksbankens depositionsbevis före förfallotid

hafva fullmägtige förklarat, att sådan fortfarande vore medgifven, under

vilkor dock att för den vid inlösningstillfället återstående depositionstiden

erlägges skilnaden mellan den i beviset utfästa depositionsränta och

lägsta utlåningsräntan.

§ 28.

Af den vid riksbankens hufvudkontor för biträde åt allmänheten

inrättade kommissionsanstalt hafva under år 1890 fullgjorts 13,680 st.

uppdrag, omfattande ett belopp af .33,162,113 kronor 58 öre. De till

samma anstalt ankomna brefvens antal uppgick under nämnda år till

8,356 och de afsändas till 6,953 stycken.

Hvad beträffar kommissionsbestyren vid de öfriga kontoren, kunna

fullständiga uppgifter angående desamma för sistlidet år ännu ej lemnas.

§ 29.

För riksbankens skuld på grund af utgifna s. k. lånehanksobligationer

samt några andra äldre räntebärande förbindelser äfvensom för de mot

säkerhet af dylika obligationer lemnade lån är redogörelse lemnad i

revisionsberättelsen §§ 31 och 32; och har, sedan densamma afgafs

någon ändring härutinnan ej inträffat.

§ 30.

Sedan Södertelje kanalbolag i föreskrifven ordning under sistlidet

år afbetall 5,000 kronor å sin skuld till riksbanken, återstår numera af

densamma ett belopp af 15,000 kronor.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden in. ni,

§ 31.

I afseende å riksbanksstyrelsens personal .och de åtskilliga bland

fullmägtige meddelade särskilda uppdrag har någon förändring ej in
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

37

träffat sedan revisorerne derom i sin berättelse §§ 34—36 klimat redogörelse.

§ 32.

Till deltagande å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar i Göta

kanaldirektion hafva fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontor

för innevarande år återvalt fullmägtigen i samma kontor in. in.

friherre J. Nordenfalk.

§ 33.

Inventeringar vid hufvudkontoret af såväl dagkassan och dess norra

afdelning som af förrättningskassorna hafva, jemlik! gällande instruktion,

blifvit under sistförfluten år af deputeraden för den inre förvaltningen

anstälda eu gång i hvarje månad och två gånger i de öfriga förvaringsrummen

af samme deputerad med biträde af andra fullmägtige.

Derjemte hafva fullmägtige gemensamt, enligt föreskriften i § 48

af bankoreglementet, under sagda år förrättat inventering af hufvudkontorets

alla kassor och öfriga förvaringsrum, äfvensom verkstält besigtning

å riksbankens härvarande hus och inventarier.

§ 34.

På grund af stadgandena i § 59 af gällande reglemente för riksbanken

hafva fullmägtige för innevarande år utsett styrelseledamöter vid

riksbankens afdelningskontor jemte suppleanter och dervid särskildt

uppdragit åt en af ledamöterna vid hvartdera kontoret att handhafva

den dagliga förvaltningen derstädes.

Derjemte hafva fullmägtige bemyndigat en af styrelseledamöterna

vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö att jemte den ledamot,

som handhafver den dagliga förvaltningen vid samma kontor för innevarande

år, besörja de med köp och försäljning af vexlar derstädes

förenade göromål.

§ 35.

Jemlikt föreskrift i § 53 i bankoreglementet hafva fullmägtige, på

sätt revisorerne jemväl omförmält, vid Tumba bruk tagit kännedom om

dess förvaltning samt tillsett byggnaders och maskiners tillstånd, äfvensom

genom utsedt ombud låtit anställa inventering af brukets samtliga förråd;

och som, enligt hvad af den öfver sistnämnda förrättning afgifna berättelse

och dervid fogade inventeringsinstrument framgick, endast smärre

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

skiljaktigheter yppats mellan de bokförda och de verkligen befunna förråden,

hafva fullmägtige förordnat, att nämnda inventeringsinstrument,

i hvad det afsåge de vid inventeringstillfället befintliga behållningarna,

finge läggas till grund för bokföring af brukets förnödenhetsartiklar.

Då brukets räkenskaper för år 1890 ännu ej äro afslutade, kunna

andra upplysningar om brukets drift för samma år nu ej meddelas än

som inhemtas af fullmägtiges handlingar och protokoll bilagda kassaextrakt,

rapporter och berättelser.

§ 36.

Enligt hvad fullmägtige i sin berättelse till 1889 års Riksdag meddelat,

blef, med anledning af det af 1888 års Riksdag åt fullmägtige i

riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret gemensamt lemnade uppdraget

i fråga om de byggnader för Riksdagen in. in. och riksbanken,

som Riksdagen beslutit skola uppföras å Helgeandsholmen, den 24 maj

1888 utsedd eu komité — den s. k. riksdagshuskomitén — åt hvilken

fullmägtige efter hand uppdragit utförandet eller beredandet af de flesta

bland de åtgärder, som påkallats i och för verkställigheten af Riksdagens

beslut i frågan.

Ledamöterna i denna komité voro från början och äro fortfarande:

af bankofullmägtige herrar Törnebladh och L. O. Larsson samt af riksgäldsfullmägtige

herrar Sederholm och Wersäll, hvarjemte med dem i

egenskap af sakkunnige adjungerats för behandlingen af tekniska frågor

herrar generaldirektören C. G. Beijer, friherre B. A. Leijonhiifvud och

öfverintendenten Helgo Zettervall, för hvilka samtliga deras uppdrag

förnyats den 27 mars 1890.

Öfver sin verksamhet, sedan redogörelse derför senast lemnats, eller

den 20 januari 1890, har komitén i en till fullmägtige i riksbanken och

i riksgäldskontoret stäld berättelse meddelat uppgift; och då fullmägtige

i och för kännedom om de ärenden, som hos fullmägtige behandlats

med anledning af det dem gifna uppdraget beträffande riksdags- och

riksbankshusen, kunna hänvisa till de i komiténs redogörelse meddelade

faktiska uppgifter om dessa ärendens gång och förlopp, hafva fullmägtige

bland bilagorna till denna berättelse intagit samma redogörelse

med bilagor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

39

Till hvad komitén anfört torde fullmägtige ej behöfva lägga annat

än redogörelse för byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus ställning

vid 1890 års början och slut.

Fondens tillgångar utgjorde:

Den 1 jan.

Den 31 dec.

35,058

922,339

3,766,982

24

60

50

20

Innestående å folioräkning i riksbanken .........................

Riksgäldskontorets 4 % obligationer af år kapital

1880 å nominelt kronor 913,308: —...... Kr. 913,308? —

D:o 3,6 % d:o af år 1887 å nominelt

kr. 3,810,500 .................................... » 3,812,320: —

Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags

3''/2 % d:o å nominelt kronor 250,000: — » 238,750: —

ränta

9,03L60

52,152

06

240,913

2,163: 20

Kr. 4,964,378: —

11,194:80

4,975,572

80

4,916

99

Förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén .............

24,914

99

4,970,210

53

5,052,639

85

Beträffande den post å kronor 24,914: 99, som upptagits såsom

»förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén», få fullmägtige endast

meddela, att, enligt hvad af komiténs medelsredovisning för 1890 framgår,

komitén nu redovisat för kronor 22,392: 09, hvadan alltså ett deremot

svarande belopp kan afföras.

Idvilka byggnadsfondens utgifter varit under 1890, framgår till en

del af komiténs medelsredogörelse, i det att komiténs inkomster (förskott)

jemväl äro utgifter från fonden. Hvad öfriga utgifter angår, hafva dessa

hufvudsakligen utgjorts af utbetalningar å anslaget till nytt hofstall å

Artilleriplanen af tillsammans kronor 99,500: — återbetalning af en från

riksgäldskontoret i slutet af 1889 erhållen försträckning för betalning af

köpeskillingen för bazarbyggnaden kronor 250,000: — samt slutligen

inköp af nominelt kronor 45,000: — i riksgäldskontor^ 3,6 % obligationer

till kurs af 1003/4 % jemte godtgörelse af upplupen ränta, tillsammans

kronor 45,868: 50.

Stockholm den 22 januari 1891.

PEHR EIIRENHEIM.

A. H. Fock. J. W. Arnberg. Fiss Öl. Larsson.

F. Richter. R. Törnebladii. Erling Ribbing.

opaginerad Kontrollera mot PDF

A.

rf*.

o

TJpplåningsrör elsen under år 1890.

a) Vid hufvudhontoret i dess helhet.

l:o) Medel, mottagna på upp- och afskrifningsråkning:

innestående vid årets början på 3,022 räkningar

insättningar under året...,...................,..........

uttag under året ........................................

innestående vid årets sint på 2,979 räkningar ..

kr. 3,874,049: 92

» 34,336,765: 34 38,210,815: 26

........................ 35,210,299: 13

............................................ 3,000,516: 13

2:o) Medel, mottagna på depositionsräkning:

innestående vid årets början mot 3,296 bevis ...............

insättningar under året...... ■> 1,898 ■> 5,194 bevis

uttag under året............

....... 2,286 »

innestående vid årets slut

mot...........

.. 2,908 bevis

hvaraf förskrifna mot 4^-

procent .......

i

bevis å kr.

2,500,000: —

» » » 4

» .......

.............. 279

» » »

1,334,463: 63

» » » 3^-

............. 728

» » »

2,254,017: 73

» » »3

»

.............. 1,893

» » »

6,907,246: 07

» » » 2i

» .......

.............. 7

St. 2,908

» » »

bevis å kr.

22,300: —

13,018,027: 43

kr. 13,314,692: 27

» 10,416,407: 26 23,731,099: 53

........................ 10,713,072: 10

13,018,027: 43

Från hufvudkassan anordnade medel till diskonterings-, utlånings- och krediti vrörelsen:

vid årets början....................................

under året anordnade ...........................

vid årets slut ......................................

innestående vinstmedel, af hvilka dock den

räkningshafvare .............................

kr. 20,400,000: —

» 6,000,000: —

januari 1891 upp- och afskrifningsränta med kr. 68,617:87 godtgjorts resp.

26,400,000: —

391,500: 53

Summa kr. 42,810,044: 09

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bill. till Rihsd. Prof. 1891. 6 Sami. 1 Af cl. 1 Höft.

b) Vid Kontoret å Norrmalm.

l:o) Medel, mottagna på upp- och afskrifningsräkning

innestående vid årets början å 1,435 räkningar ..............................

insättningar nnder året.................................................................

uttag » » .................................................................

innestående vid årets slut å 1,496 räkningar...................................

2:o) Medel, mottagna å depositionsräkning:

innestående vid årets början å 864 bevis

insättningar nnder året ...... å 631 »

inlösta bevis » » .........................

innestående vid årets slut å ..................

hvaraf mot 4 procent ränta... 91 bevis .

» » 3£ » «... 149 »

» »3 » » 444 »

» »2^- » «... 4 )»

Summa 688 bevis.

1,495 bevis

807 »

688 bevis

o

1,777,211: 27

kr. 1,900,572: 40

» 19,561,701: 78 21,462,274: 18

........................ 19,685,062: 91

kr. 8,198,711: 83

.» 2,522,554: 78 5,721,266: 61

........................ 3,479,055: 80

351,689: 88

486,140: —

1,390,380: 93

14,000: —

2,242,210: 81

2,242,210: 81

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

15.

Utlåningsrörelsen under år 1890.

a) Vid hufvudTcontoret i dess helhet.

l:o) Diskontering af vexlar:

utestående vid årets början ......... st. 3,388 ..................................................... kr. 10,111,851: 70

under året diskonterade............... » 9,863 st. 13,251 ....................................... » 33,588,715: 42 43.700,567: 12

» » infriade..................... st. 10,069 kr. 33,646,575: 22

» » affölja....................._»_9 » 10,078 ....................................... » 54,963: 10 33,701,538: 32

utestående vid årets slut........................... st. 3,173 .........\.......................................................................... 9,999,028: 80

2:o) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning aktier och obligationer:

utestående vid årets början ........... st. 863 ................. ................................ kr. 17,331,156: 89

under året utgifna....................... » 1,897 8t. 2,760 ..................... » 44,386,240: 61,717,396: 89 *

» » betalda....................... st. 1,980 kr. 43,138,507: 33

» » affölja....................... » 1 », 1,981 .................... »_6,774: 33 43,145,281: 66

utestående vid årets slut ........................... st. 779 .................................................................................... 18,572,115: 23

häraf mot löpande förskrifning ... st. 42 kr. 692,997: 27

» » aktier och obligationer » 632 « 16,701,667: 96

» » intecknade skuldsedlar » 105 st. 779 ,, '' 1,177,450: — 18 572115: 23

3:o) Utlåning mot pant af yågförda effekter:

utestående vid årets början............ st. 137 ......................

under året utgifna ..................... » 131 8^ 268

» » betalda................................. » 140...........

utestående vid årets slut ........................ » 128............

.......................... kr. 1,814,802: 90

.......................... » 2,209,090: — 4.023,892: 90

................................................... 2,276,843: 86

....................................................................... 1,747,049: 04

Transport 30,318,193: 07

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4:o) Kassakreditiv:

Transport 30,318,193: 07

gällande vid årets början

.................st. 524

kr. 8,231,750:

under året beviljade.. » 488

st.

1,012 .............

.... »

7,860,250: —

16,092,000: —

» >» betalda ............

»

525 ..............

8,291,750: —

gällande vid årets slut ......

st.

487 ..............

7,800,250: —

hvaraf till riksgäldskontoret..

st.

1 ..............

kr.

1,500.000: —

» » jernkontor ......

»

1 .............

.... »

300,000: —

» » spar- o. folkbanker

»

6 .............

____ »

63,000: —

» » bolag ...............

»

48 ..............

»

2,033,000: —

» » enskilda personer

»

431 st. 487 .....

.... »

3,904,250: —

7,800,250: —

af de under året beviljade hafva obe
räknadt

riksgäldskontoret ......:..... »

utgått mot hypotek af aktier och obligationer.

................................... »

utgått mot hypotek af intecknade skuldsedlar.

...................................... »

utgått mot hypotek af namnsäkerhet »

1 ...

166.........

112.........

209 st. 488

kr.

å beviljade kassakreditiv utestående vid årets början.

uttag under året ..............................................

insättningar under året.......................................

utestående vid årets slut....................................

1,500,000: -

2,408,150: -

1,716,000: - 2,176’100: -

7,860,250:

kr.

3,602,462: 56

38 330,558: 52 41,933,021: 08

.................... 38,403,523: 97

3,529,497: 11

5:o) Afbetalniugslån;

utestående vid årets början......................

under året utgifna..................................

» » betalda ...............................

» » afförda..................................

utestående vid årets slut .........................

af de utgifna lånen hafva utgått: mot

hypotek af aktier och obligationer ... st.

2,482 .............

!>217 st. 3,699 .

st. 1,166

» 14

1,180 .

st. 2,519 .

kr.

2,400: —

mot

Hypotek af intecknade skuldsedlar

»

22

»

48,850: —

»

borgen ....................................

»

1,193 st

1,217 »

1,704,720: —

och

äro af låntagarne: jordbrukare ...

st.

413

kr.

564,960: —

handlande och

näringsidkare...

»

140

»

313,550: —

andra klasser...

»

664 at.

1,217 »

877,460: —

kr. 2,311,425: 79

» 1,755,970: — 4,067,395: 79

kr. 1,713,062: 83

» 24,803: 97 1,737,866: 80

2,329,528: 99

1,755,970: -

Transport 36,177,219: 17

rf**

co

BanJcoutskottets Memorial N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6:o) Kassabehållning:

vid årets början ...............

inbetalningar under året......

utbetalningar B » ......

behållning vid årets slut ....

b) Vid kontoret å Norrmalm.

Kassakreditiv:

gällande vid årets början .................................... 260 st..........

under året beviljade ......................................... 260 » 520 åt.

» » betalda ...................................................... 265 »

gällande vid årets slut................................................... 255 st.

hvaraf till jernkontoret ...................................... 1 st..........

» » bolag ................................................ 11 » .........

» » enskilde ............................................ 243 » .........

255 st.

Af under året beviljade kreditiv hafva utgått:

mot hypotek af aktier och obligationer .................. 106 st............

» » » inteckningar................................. 49 » ...........

» borgen ..................... 105 » ...........

, 260 st.

Transport 36,177,219: 17

kr. 2,644,758: 49

“ 171,118,301: 86 173.763.060: 35

......................... 167,130,235: 43

.............................................. 6,632,824: 92

Summa kronor 42,810,044: 09

kr. 2,350,550: - » 2,627,150: — 4.977.700: —

....................... 2,387,550: —

....................... 2,590,150: —

kr.

300,000: —

»

360,000: —

»

1,930,150: —

kr.

2,590,150: —

kr. 1,297,950: —

» 667,000: —

» 662,200: —

kr. 2,627,150: —

Bankoutskottets Memorial N:o 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

c.

*

Inkomst å ntlåningsrörelsen år 1890.

a) Yexeldiskontering:

diskonto............................................................................................................ kr. 450,988: 96

inbetalning å inom linien förda vexlar..................................................................... » 138: 55 454 437. 54

b) Lån mot hypotek af löpande förskrifning, aktier och obligationer ni. in.:

ränta ................................................................................................................................. kr. 794,028: 57

c) Lån mot hypotek af vågförda effekter

ränta

72,259: 44

d) Kassakreditiv

ränta ............................

afgifter ..........................

kr. 154,790: 71

" 47,044: — 201,834: 71

e) Af betalningslån:

ränta ...... .................................................................................................... kr. 106,218: 59

inbetalning å inom linien förda lån ....................................................................... » 22: 79 4Qg 241- 38

inkassoafgifter ......................................................................................................................... 172: 03 1,625,663: 64

Afgår:

inom linien förda vexlar...................................................

» » » hypotekslån ..........................................

» » » afbetalningslån ......................................

utbetald ränta å upp- och afskrifningsräkning .....................

» » å depositionsräkning ...................................

med afdrag af inbetald ränta å i förtid inlösta depositionsbevis

..................... 54,963: 10

.................... 6,774: 33

..................... 24,803: 97

.................... 68,637: 04

kr. 370,435: 66

11 211; 83 370,223: 83

525,402: 27

Summa kr. 1,100,261: 37

C7T

B ankout skottets Memorial N:o 1.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Riksdagshnskomiténs berättelse 1891.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret.

I sin till herrar fullmägtige den 20 januari 1890 afgifna berättelse

har riksdagshuskomitén lemnat redogörelse för de uppdrag komitén till

dess erhållit i och för verkställighet af Riksdagens beslut i fråga om uppförande

å Helgeandsholmen af nya byggnader för riksdagen och riksbanken.

Jemte det komitén tillåter sig att till denna berättelsee hänvisa,

i hvad den afser hittills afslutade uppdrag, såsom inköpet af bazarbyggnaden,

underhandlingarna angående tvättinrättningen vid Norrbro

in. m., får komitén här endast närmare redogöra för sin verksamhet

under år 1890 och 1891 intill denna dag.

Efter det den pristäflan, som utlystes för anskaffandet af ritningar

till de ifrågavarande byggnaderna, så till vida lemnat otillfredsställande

resultat, att ur densamma icke framgick någon så beskaffad ritning, som

kunde läggas till grund för byggnadsföretagets utförande, har komiténs

hufvuduppgift under det sistförflutna året varit att söka anskaffa en

antaglig dylik ritning. Och, på sätt i den år 1890 afgifna berättelsen

förmälts, voro redan vid tiden för dess afgifvande eskissplaner under

arbete. Ifrågavarande eskisser, hvilka öfverintendenten Zettervall åtagit

sig att utarbeta, blefvo i februari månad i koncept förelagda komitén

och derefter inom komitén närmare granskade. Sedan med anledning

af dervid framstälda erinringar några ändringar blifvit af författaren

vidtagna, renritades eskisserna samt öfverlemnades tillika med en enligt

fullmägtiges medgifvande förfärdigad modell af byggnaderna jemte angränsande

hus och områden till herrar fullmägtiges bedömande, hvarjemte

skisserna enligt anbud och på bekostnad af enskild person reproducerades

och spriddes bland allmänheten.

Komitén, som dels icke tilltrodde sig att, utan inhämtande af sakkunnigt

yttrande angående förslaget, anmäla detsamma till slutlig prof
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

.Bankoutskottets Memorial N:o 1.

47

ning och dels måste fästa särskild vigt vid att erhålla dylikt yttrande

från fullt opartiskt håll, föranleddes med afseende härå föreslå herrar

fullmägtige att i och för det uppgjorda förslagets bedömande vända sig

till danska etatsrådet F. Meldahl, en man, hvilkens särskilda sakkunskap

i fråga om byggnader af nu förevarande slag och hvilkens framstående

egenskaper såsom konstnär och bedömare på byggnadskonstens område

äro allmänt kända. Sedan etatsrådet på gjord framställning förklarat

sig villig utföra uppdraget och för sådant ändamål i juli månad 1890

infunnit sig härstädes, afgaf han bilagda yttrande (bil. A), till hvilket

såväl som till komiténs derå i sammanhang med uppgörandet af nya

ritningar, på sätt här nedan förmäles, afgifna svar (bil. B.) komitén

tillåter sig hänvisa.

Af etatsrådets yttrande samt komiténs svar framgår, att etatsrådet

i åtskilliga afseenden icke gillat de sålunda framlagda förslagsritningarna,

utan ansett vissa ändringar i dem böra göras. Med anledning häraf

har öfverintendenten Zettervall i flera delar, särskildt hvad beträffar

riksdagshusbyggnaden, omarbetat det ursprungliga förslaget. De sålunda

uppgjorda nya ritningarna jemte den efter dem ändrade modellen hafva

granskats af etatsrådet Meldahl, som för detta ändamål å nyo infann sig

härstädes i slutet af december månad 1890. Då emellertid etatsrådet

icke hade tillfälle att uppehålla sig här så länge, att han kunde före sin

återlösa afgifva sitt nya yttrande, blefvo enligt hans yttrade önskan ritningarna

tillhandahållna etatsrådet i Köpenhamn, för hvilket ändamål

komiténs arkitektsbiträde, arkitekten A. Johansson, anmodades dit afresa.

Sedan granskningen der fullbordats, mottog komitén den 12 dennes

etatsrådets skriftligen affattade yttrande, hvilket här bifogas (bil. C).

Ehuru komitén icke ännu hunnit närmare taga i öfvervägande de

mindre ändringar i förslagsritningarna, hvilka må befinnas nödiga eller

lämpliga med anledning af etatsrådets senaste yttrande, anser sig komitén

dock redan nu kunna uttala, att komitén antagligen varder i tillfälle

underställa herrar fullmägtige ett definitivt förslag till godkännande i

den mån, att detaljarbetena i och för ritningarnas fullbordande må kunna

börja. Härvid bör dock erinras, att i alla händelser måste förbehållas

komitén rätt att under arbetets gång underställa fullmägtige sådana afvikelser,

som, utan att rubba det väsentliga i förslaget, under det närmare

studium, hvartill detaljernas utarbetande föranleder, må finnas

lämpliga. Det ifrågavarande godkännandet är emellertid af vigt jemväl

derför, att derförutan icke kunna vidtagas de åtgärder och framställningar,

som erfordras med afseende på Helgeandsholmens reglering.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

I de komitén efter hand meddelade uppdrag ingår, på sätt i komiténs

åren 1889 och 1890 afgifna berättelser jemväl omförmälts, undersökningar

af tomt och grund å Helgeandsholmen m. fl. dermed sammanhängande

arbeten. Hithörande ärenden och åtgärder hafva närmast

ledts af generaldirektören Beijer med biträde af kapten Alb. Amundson,

hvilka afgifvit en till komitén stäld berättelse, som här meddelas (bil. D).

Under år 1890 hafva, enligt hvad kongl. brefvet den 16 maj samma

år gifver vid handen, definitiva ritningar till hofstallbyggnaden å Artilleriplanen

blifvit faststälda och kostnaden för nämnda byggnad beräknad

till en million kronor. Arbetena å byggnaden hafva äfven påbörjats,

men om den tid, då de kunna varda fullbordade, är komitén icke i tillfälle

att nu uttala sig. Önskvärdt vore emellertid, att någon del af

Helgeandsholmen snarligen, för vissa angelägna arbeten med afseende

på strandregleringen, kunde varda åt komitén upplåten. I förmodan att

hinder härför ej möter och med afseende på såväl nu rådande jemförelsevis

låga priser å allt slags virke som ock svårigheten att på en gång

upphandla hela det betydliga parti pålar och timmer, som för Helgeandsholmens

ordnande och bebyggande kommer att erfordras, har komitén

hos herrar fullmägtige begärt och den 27 sistlidne november erhållit

bemyndigande att infordra anbud å en del af behöfliga pålar och timmer.

Tiden för ingifvande af anbud härå tilländagår den 15 i denna månad.

I fråga om komiténs tillgångar och utgifter under året får komitén

Ö Ö O O

meddela följande uppgift:

Vid 1890 års början hade komitén en behållning å folioräkning i

riksbanken af............................................................................... Kr. 6,879: 09

samt har under året erhållit förskott å till hopa ............ » 20,000: —

Summa Kr. 26,379: 09.

Af detta belopp har utgifvits ........................................ Kr. 22,392: 09,

så att behållningen den 1 januari 1891 utgjorde............... » 3,987: —,

af hvilken behållning å folioräkningen inne
stodo

.............................................................. Kr. 3,977: 08

samt i kassan innelågo kontant.................... » 9: 92 Kr. 3,987: —.

s. 49 Kontrollera mot PDF

BanlioutsTcottels Memorial N:o 1.

49

Af utgifterna, för hvilka fullständig, af verifikationer åtföljd redovisning

nu aflemnas, får komitén här endast angifva de större posterna:

Arfvoden enligt särskilda, af herrar fullmägtige meddelade beslut till

2 af komiténs adjungerade ledamöter*), till komiténs ingeniörsbiträde,

sekreterare och redogörare samt vaktmästare äfvensom till de arkitekter,

som under en del af året varit hos komitén anstälda...... Kr. 8,244: —

Anskaffandet af och komplettering af modeller till

riksdags- och riksbankshusen å Helgeandsholmen enligt

de särskilda under året uppgjorda förslagsritningarna

samt ställningar och anordningar för desamma .................. » 2,650: —

Utgifter med afseende på arbetena i och för Helgeandsholmens

reglering .................................................................. » 7,962: 10

Ofriga utgifter och omkostnader....................................... » 3,535: 99

Summa Kr. 22,392: 09.

Stockholm den 13 januari 1891.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

C. B. Troilius.

*) De af komiténs ledamöter, som tillköra fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret,

hafva icke af komitén eller eljest i och för komitégöromål erhållit någon ersättning.

&

Bill. till liilcsd. Prof. 1891. 6 Samt. 1 Afd. 1 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Bil. A.

Til Rigsdagslmskomitéen.

Efter i Henhold til den höitcerede Komitees Skrivelse af 20:de f. M.

åt have sat. mig ind i det af Hr Overintendant Zettervall i Tegning og

Model udarbeidede Projekt til en ny Rigsdagsbygning og en ny Rigsbankbygning

i Stockholm og efter åt have undersögt Forholdene paa

selve Byggestedet, undlader jeg ikke åt udtale Fölgende:

Efter mit Skjön maa der ved Behandlingen af denne Sag stilles fölgende

Spörgsmaal:

I. Er den af Rigsdagen vedtagne Byggeplads benyttet saaledes i det

foreliggende Projekt, åt der er taget Hensyn til de Fordringer, der maa

stilles til eu god Reglering af Strömforholdene, af Terrainet og af Fmrdselslinien

ved Helgeandsholmen?

II. Yder det naevnte Projekt i kunstnerisk Ilenseende en god Lösning

bände lige overfor Hensynet til Slottet og Hensynen til Byen, og

opfylder det tillige de Fordringer i monumental Retning, som man maa

stille til en Rigsdags- og en Rigsbankbygning?

III. Viser Projektet åt Byggepladsen er stor nok til åt tumme de

Lokaler, Rigsdag og Bank behöve, samt dem, som ere angivne i det i

sin Tid udfaerdigede Program?

IV. Ville Udgifterne, som Projektets Gjennemförelse klaver, holde

sig indenfor de kalkulerede Belöb?

ad Spörgsmaal I: Strömforholdene.

Ifald man fölger det foreliggende Projekt, ville Strömforholdene vaesentlig

forbedres; thi ved åt bortskjmre circa 18,800 D-Fod af Flelgeandsholmens

nordre Del, vil man udvide Strömprofilet saameget, åt man i

Fremtiden efter Behov vil kunne give Mälaren et större eller mindre

Allöb.

Det er endvidere utvivlsomt, åt man, ved åt foretage denne store

Bortskjaering, vil komme til åt före Strömmen mere ligelig ind paa Norrbroens

Piller, hvilket vil have tilfölge, åt Strömmen ikke vedblivende

vil underskylle den nordre Pille. Herved vil man formeentlig undgaae

en fremtidig, bekostlig Ombygning af denne Del af Broen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

BanJcontskottets Memorial N:o 1.

51

Hvad angaaer Reguleringen af Terrainet og af Faerdselsveien, da maa

det ogsaa erkjendes, åt den valgte Byggeplads er benyttet med stor

Skjönsomhed og Snille. Terrainet förän Rigsdagsbygningens östre Fasade

er löftet i Höide med Norrbro, og ved Appareiller og Trapper föres man

fra en stor, monumentalt anlagt Plads op mod selve Bygningens Hovedindgang.

O Ö

I en Afstånd af 20—35 Fod fra selve Quailinierne långs Strömgatan

og långs Slottet er der anlagt de Skraaplaner, som udligne Niveauforskjellen

imellem Drottninggatan, Myntgatan og Norrbro.

Drottninggatan er, som vedtaget af Rigsdagen, forlaenget i lige Linie

tvers over Holmen, hvorved den önskede Isolation af Rigsbanken er opnaaet.

Vest for denne Gade er Rigsbankbygningen anbragt paa et Termin,

der mod Vest after samkes til 19 Fod over »Slusströskeln», og långs

Quailinien udenom Bygningen mod Vest er der anlagt en Fmrdselsvei af

circa 20 Fods Brede, hvilket bevirker, åt man kan drage Nytte af Rigsbankens

nederste Etage, som om den laae helt frit, og sparer Opförelsen

af en bekostelig, höi Quaimur og en större Opfyldning.

Men her maa dog reises den Indvending, åt Quaien mod Vest og

Bygningens Kjaddergulv kun ligge circa 19 Fod over »Slusströskeln», altsaa

i samme Höide som den höieste Vandstand.

Det bör her utvivlsomt tages under nöie Overveielse, om man ikke

burde . löfte Quai og Ivjaddergulf rnindst 2 Fod; thi man bör ikke löbe

den Risiko, åt Bankbygningen og Quaien nogensinde komme under Vand,

eller udssette dem for de Fölger, som en altför lav Beliggenhed medförer.

Plananlaiget er endvidere ordnet saaledes, åt man, ifald det maatte

vise sig rigtigt åt opgive den lige Gjennemförelse af Drottninggatan, da

kan udvide den buede Quailinie og före Drottninggatans Faardsel mod

Vest rundt om Bankbygningen, Noget, der i kommande Tider inaaske kan

faae sin store Betydning *).

ad Spörgsmaal II. De Icunstneriske Hensyn.

Stockholfns Slot är en kostelig Juveel, men Juvelen har endnu ikke

på alle Sider faaet sin passande Indfatning. Mod Öst og Nordost er

Indfatningen skjön og Juvelen värdig, men mot Syd, Vest og Nordvest

er dette ikke Tilfseldet. Efter det foreliggende Projekt vil nu Terrainet

förän Slottets Nordfa gade blive frit, saa åt man altsaa härefter överalt

*) Jeg er gaaet ud fra åt der långs Quailinierne kun er tsenkt Fserdsel for Gäaende.

Ifald der skal vsere Yognfserdsel Vest om Bankbygningen, da bör Quaien her udvides til en

Brede af 40 Fod.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

fra Gustaf Adolfs Torv kan överse den vseldige, i sine Hovedlinier enestaaende,

skjönne Slotsfa<jade. Men inedens man med bedste Villie i like

kan ödelaegge en saa overvseldende Storhed — thi den vil gjöre sig gjaeldende,

selv om man blot skiinter den bag Traeerne — saa kan paa den

anden Side den nye Rigsdagsbygning, naar den lsegges i saadan Nserhed

af Slottet og placeret som foreslaaet, selv komme til åt lide under Virkningen

af Slottets Storhed: denne Disharmoni vil atter indirekta virke

tilbage paa Slottet, i det Helheden ödelaegges. Det vil derför blive nödvendigt,

åt man Vest for Norrbro ud til begge Sider af Pladsen förän

Rigsdagsbygningen ligesom frembringer en mildrande Övergång ved Irseplantninger.

Men om dette, som om Alt hvad der i det Hele vedrörer

Virkningen af Rigsdagsbygningen, skal jeg nedanför yderligere udtale mig.

Af det anförte fremgaaer, åt jeg ikke troer, åt det foreliggende Projekt

vil virke ödeläggande paa Slottet, men åt man tvertivnod Nord for

Slottet vil faae Terrainet paa Helgeandsholmen reguleret og ordnet paa

en for Slottet långt vaerdigere Maade end hidindtil.

Imod Vest — altsaa hvad der vedrörer Udsigten fra Vasabro —

vil man endvidere, istedet for en Bunke rönneagtige Kuse. og nogle

store Traer, faae en monumental reguleret Gruppe af Bygninger, der

ikke vil daskke Slottet mere end det nu er dekket af, hvad der for

Öieblikket findes der, og hvad der vilde fremkormne, ifald Helgeandsholmens

vestre Bele bleve regulerede og udlagte til Parkanlseg; thi da

maatte et saadant Anlseg beplantes med Trseer, og disse vilde — det

kan man altnu se af de Trseer, der findes i den vestre Del inden

kort tids Forlöb daekke Slottet ligesaa meget som den nye Rigsdagsog

Rigsbankbygning ville gjöre.

Hvad angaaer Virkningen af den nye Bankbygnings Yare, seet fra

Vasabro, da maa jeg udtale, åt det vilde vsere til Gavn, om Linierne i

samme bleve noget simplere og roligere, hvilket vilde harmonere bedre

med de store, enkelte Luder i Slottets nordvestra Parti, som altid ville

rage noget op over de nye Bygningsanlseg. Vid en saadan Simplificering

af Formen i Bankbygningen, vil hele det nye Bygningskomplex, ogsaa

seet fra Vasabro, komme til åt virke större og skjönnere.

Kan man nu altsaa, efter hvad jeg har fremsat i Ovenstaaende, ikke

sige, åt det foreliggende Projekt vil skade Slottet i sin Skjönhedsvirkning,

men tvertimod, åt det endog vil bidrage til åt afhjselpe nuvserende

Mangler lige overfor Slottets Nordfacade og Udsigten fra Vasabro, saa

stiller Sägen sig dog noget anderledes, naar man spörger, hvad Virkning

Slottet vil gjöre paa selve Riksdag shuset. Her kommer man nemligen

ind under den dominerende Virkning af de vseldige Slotsformer. Vel er

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

53

Rigsdagsbygningen saa smukt placeret paa Holmen, som det under de

givne Forhold var inuligt; förän Bygningen findes en stor, veldannet

Plads; den ligger i en god Afstånd — circa 230 Fod — baade fra Slottet

og fra Bygningerne långs Strömgatan, og selve Projektets Fasader danne

en smide, rig Helhed og vidne om det Talent, vi Allé beundre hos Hr

Overintendanten. Men de store Dimensioner i Omgivelserne, den store

Plads og Nabobygningerne fordre efter min Mening långt mere markerede

Fagadeformer og Former, der have en fra Slottet afvigende Karakter,

og her förekommer det mig, åt man uden Skade kunde aendre Projektet,

dels ved åt forstaerke Bredevirkningen, idet man skyder de fremspringende

Endepartier helt ud til Enderne og dels ved åt forstserke Hovedgesiinsen

i Lighet med Sansorinos’ Bibliotek i Venedig, hvorved man

ogsaa kunde opnaae åt faae et nyttigt Tillseg af en Rmkke Lokaler långs

Fa^aderne i övre Etage under Taget.

Ved altsaa åt gjöre Bygningen höiere, ved åt foröge Höiden i Underbygningen

og i Endepartierne, samt ved åt gjennemföre mere Relief långs

hele Fasaden, som ved f. Ex. åt gjöre alle Pilastrer til Resoulithforiner,

vilde man give Bygningen en fra Slottet helt forskjellig Karakter, som

vilde gjöre långt stasrkere Virkning; og den vilde da navnlig löfte sig op

over de horizontale Gesims- og Brydningslinier paa Slottets Endeparti,

Noget, Diet i höi Grad vil kraeve.

Tanken åt samle hele Rigsdagsbygningskomplexet om et centralt

Anlaeg, som i Projektet söges löst ved et Midtertaarn, er vistnok god;

men der findes i denne Del af Byen allerede slanke Taarnformer nok,

og Taarnet voxer alt for spinkelt ud af det store Bygningskomplex. En

vaesentlig större Brede omkring Taarnets nederste Del vilde hjmlpe til åt

löfte og samle det Hele til en vaegtigere Gruppe. Ifald det ikke lykkes

åt forme dette tilrette paa den antydede Maade, bör vistnok Kuppeltanken

utter optages; den vil samle alt til en stor Helhed, der skiller sig

fra Slottet og den tilgrasnsende Del af Byens Husformer og markere

Bygningen, som den, der efter Slottet har den störste Betydning i Stockholm.

Idet jeg varmt tilraader, åt der i denne Retning gjöres Alt, hvad

der blot kan gjöres, maa jeg tilföie, åt navnlig Rigsbankbygningens Former

ville vaere vel tjente med, åt Rigsdagshuset saaledes löftes; thi den

i det foregaaende antydede Löpning af Quaigaden og Kjasldergulvet i

Banken vil udkraeve större Höide, ikke åt tale om, åt Rigsbankens Höide

da ogsaa kan löftes, Noget, den navnlig traenger til, naar den sees fra

Vasabro.

Jeg anseer det for en Selvfölge, åt man ved Sidefa^aderne ligeledes

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskoitets Memorial N:o 1.

maa strrebe efter Enkelthed og Storhed; ligesom jeg maa bemaerke, åt

Gjennemkjörselsaabningen i Rigsdagshusets nordvestlige og sydvestlige

Hjörne ligeoverfor Drottninggatans Forlasngelse trasnge till nasrmere Bearbeidelse,

dels for åt der kan skaffes god, fri Passage for Kjörende og

Gaaende, og dels for åt man i kunstnerisk Henseende kan faae de vanskelige

Former til åt stemme smukt sammen.

Men da det foreliggende Projekt kun er et Udkast, saa vil den höitaerede

Kunstner, som har udarbeidet det, ogsaa med Lethed kunne forme

Alt tilrette, naar der kun gaves ham den fornödne Tid, Tillid og Midlerne

til åt gjennemföre det Hele paa monumental värdig Maade, som

Opgavens Storhed og Vigtighed krosver. Lykkes det den inrede Kunstner

saaledes, som antydet, åt forstaerke Virkningen af Rigsdagshusets og

Bankens Former, saa åt de ikke trykkes af Slottets Storhed, da have

Rigsdagen og Banken ogsaa fundet eu värdig Plads, som de, naar de

skulle have en central Beliggenhed i Byen, ikke tilmermelsesvis vilde

have kunnet finde, hverken paa Riddarholmen eller i Artilleriplanen,

og i Kungsträdgården kun ved helt åt tilintetgjöre dette smukke Parkanlaeg.

Hvad angaaer Rigsdagsbygningens Indre, da er dette udfört paa en

smuk, architektonisk Maade; Vestibul, Foyer, Hovedtrappe og Sale ere

saa godt formede, som man i et Udkast blot paa nogen Maade kan fordra

det. Alt, hvad der er angivet, tilsteder yderligere god Udvikling

og rigelig Anvendelse af Skulptur og Måleri, liden hvis Hjselp det nu

engang ikke er muligt åt skabe et skjönt og tiltalende Hele af nogen

fremragende Bygning, der skal have varig Vierd og historisk Betydning.

ad Spörgsmaal III. Bygningernes Rummelighed for Nutid og Fremtid.

Vil man besvare dette Spörgsmaal, maa man först undersöge, om

Projektet opfylder de Fordringer, Programmet indeholder.

Saavidt jeg kan se, har Hr Overintendanten med stort Talent videt

åt drage Nytte af de givne Arealer. Indgangene, Vestibulen, Korridorernes

Hovedlinier ere godt anlagte, og Placeringen af de större og mindre

Trapper er god. Salene ligge godt, og den ottekantede Form vil

vise sig gavnlig i akustisk Henseende, naar man fastholder den Fordring,

åt ethvert Medlem skal tale fra sin Plads. Kun vil jag tilraade, åt Midtevinduet

i Salenes Lofter gjöres en Del större, nievnlig af Hensyn til

de mörke Vinterdage og den Forririgelse i Lys, som Sne, Is og Kulrög

medförer. Jeg skal derimod af akustiske Hensyn fraraade åt foröge Salenes

Höide.

Hvad angaaer Rumfordelingen, förekommer det mig, åt Projektet

ikke fyldestgjör Programmets Fordring om et Vajrelse for Statsraadene

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

55

ved 2:det Kaminer, og åt dette utvivlsomt bör skaffes tilveie, selv om det

kun bliver et Varelse paa ét Fag.

Jeg skal endvidere henstille, om det er heldigt, åt Presidenten og

Statsraadene liave fmlles Forvmrelse. I Betragtning af, åt det politiske

ofte saa starkt nuancerede Liv afföder Forhold, hvor man tidt önsker åt

kunne bevsege sig uden åt iagttages, vilde det vistnok va3re klogt åt

skille disse Rum fra hinanden, selv om det faelles Samtalsvserelse for

begge Kamres Medlemrner derved blev noget mindre. Som Bygningsplaceringen

er, vil den daglige Faerden dog trsekke sig mod Östsiden, Foyeren

vil da blive Hovedopholdsted, og det fmlles SamtalevEerelse vil derför

kunne taale åt formindskes. Muligvis krater dette en lille Förändring

i Planinddelingen; ifald saa er, tilraader jeg ogsaa åt gjöre Foyerbreden

3 a 4 Fod större; 20 Fod er lidt för smalt. Inge ved Vestibulen,

altsaa der, hvor Störsteparten af Rigsdagens Medlemrner gaaer ud og

ind, burde vistnok ogsaa Post-, Telegraf- och Telefonlokalet Vigge-, selv

om man h erved ber över Foyeren ét Fag.

Jeg tillader mig endvidere åt antyde, åt det vistnok vilde vaere gavnligt,

om Bitrapperne ved de to Kamres Sekretariater i l:ste Etage bleve

lagte saaledes, åt ikke-Medleminer af Rigsdagen, der söge Sekretariatet,

ei behöve åt gaae igjennem Hovedkorridoren, der löber rundt om Salen,

og altsaa ikke koinine til åt fmrdes iblandt Rigsdagsmedlemmerne; dette

er en Fordring, man andetsteds har lagt stor Vregt paa.

Hvad angaaer Pladsen paa Tribunen, da troer jeg neppe, åt Programmets

Krav ville vise sig tilstraekkelige i Fremtiden. Man har saaledes

andetsteds fordret reserverede Tribuneloger for Damer, for ministerielle

Embedsmaend og navnlig i förste Kanonier for andet Kammers

Medlemrner og omvendt. Det förekommer mig derför, åt Programmets

Fordringer paa dette Omraade burde udvides.

Åt Lvsgaardenes Areal kun er länge, er ligesom saameget Andet eu

Fölge af den starkt inskrmnkede Byggeplads og vil medföre, åt man

kommer til åt forsyne Lysgaardene med hvide Vmgge samt med saerlige

Apparater for Snesmeltning (Damp).

Hvad angaaer Bankbygningen förekommer det mig ogsaa, åt Programmets

Fordringer i det Fide ere fyldestgjorte. Vestibul, Trapper, Banksal,

Korridor in. in. ere smukt anlagte, og Hovedleddene vel udformede.

Om den noget eiendommelige Byggeform, som betinges af Byggegrunden,

ikke her har hidfört en Lempelse eller Opgivelse af berettigede

Fordringer i Henseende til Lokalernes Beliggenhed og indbyrdes Förbindelse,

det tör jeg ikke bestemt udtale mig om, da jeg ikke er saameget

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

inde i den daglige Forretningsgang i et Bankinstitut som det paagjaeldende,

åt jeg fuldt ud kan bedömme Planen i alle sine Enkeltheder.

Åt det ved Gjennemförelsen af begge Projekter vil vise sig, åt der

udkraeves endél Plads til Ventilations- og Opvarmningskanaler, er en

Selvfölge, men Omfanget vil her vsesentlig rette sig efter de Opvarmnings-

og Belysningssystemer, man maatte vtelge.

° Hvad angaaer det Spörgsmaal, om Projekterne indeholder de fornödne

Reservlokaler, saa åt Rigsdagens og Rigsbankens stigende Behov

kan fyldestgjöres, da maa det ogsaa erkjendes, åt slige Rum findes nsesten

överalt, saa åt i alt Fald den nsermeste Tids behov er varetaget.

Skulde det i Fremtiden vise sig åt Rigsdagen traengte til flere Lokaler,

vilde man, ved åt udskyde Justits-, Ombuds- og hele Rigsgjaelds-Institutionen,

kunne vinde betydelig Plads, saa åt man altsaa foi den Fremtid,

der lader sig overskue, ikke behöver åt mcre Frygt for Mangel paa Plads

til Riksdagen, saafremt kun Medlemmernes Antal ikke bliver uforholdsmaessigt

foröget.

Om der fra Rigsbanklokalet, saaledes som det nu er projekteret, kan

udskydes noget, og om denne Institutions Fordringer ville voxe ud over

det i Programmet angivne, vover jeg ikke åt have nogen Mening om;

men det sér ud, som om der ogsaa her er Afdelinger,. der kunde, udflyttes,

for åt give selve Bankinstitutet mere Plads, ifald Fremtiden

skulde vise, åt dette var fornödent.

ad Spörgsmaal IV. Den ekonomiske Side af Sägen.

Man vil indse, åt det ikke er let for mig som Fremmed.at udtale

mig heroin; thi dels kjender jeg ikke Arbeidsmaaden og Priserne for

Arbeide og Materiale i Stockholm, dels afhaenger Udgiften ved et Byggeforetagende

i allerhöieste Grad af Den, der administrerer og leder det

hele. Er det en klar, dygtig Mana med Decisionsevne og hele den administrative,

kunstneriske og tekniske Begavelse, som udfordre.s, da kan

der bygges långt billigere, end hvor disse Evner kun enkeltvis ere tilstede,

og her vil den mldre Mand ved sine Erfaringer have Meget forud

for den yngre. .

Som Oplysning til denne Side af Sägen tilföier jeg dog bölgende:

I Kjöbenhavn koster en Kubikfod almindelig Husbygning c:a 48 öre,

medens man i Skaane, ifald jeg husker ret, ikke betaler mere end 35 öre

pr Kubikfod Bygning.

Den her omhandlede Rigsdagsbygning udmaaler omtrent 4,500,000

Kubikfod og Rigsbanksbygningen omtrent 1,350,000 Kubikfod, tilsammen

5,850,000 Kubikfod. Soettes prisen til 50 öre pr Kubikfod, giver dette

en Sum af 2,925,000 Kronor. Men de udmserkede Teknikere, som staae

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis Memorial N:o 1.

57

til den aerede Komitees Raadighed, ville i Förening med den höitterede

Overintendant dog vaare långt bedre Veiledere paa dette Omraade

end jeg.

Stilles nu til Slutning det Spörgsmaal, om Udgiften i det Idele staaer

i et sundt og godt Forhold til hvad der opnaaes, da maa dette vistnok

besvares med Ja; thi de tvende Institutioner ville vinde en fri Beliggenhed,

saa central som det blot er muligt åt faae den i Stockholm, en

Beliggenhed, som utvivlsomt vil blive af allerstörste Betydning for Bankens

Virksomhed, og som for Rigsdagens Medlemmer vil voare meget

bekvem i deres daglige Faerden. Navnlig disse Sidste ville faae et

Lokale, der i den Grad vil overstraale det Tidligere, åt man bagefter

neppe vil kunne forstaae, åt man saalaenge har fundet sig tillrette med

det Gamle.

Alle Lokaler i den nye Rigsbankbygning ville vel ikke blive fuldt

saa rummelige som de nuvmrende, men man vil faae Alt bedre samlet

til den daglige Forretnings Ledelse, og Beliggenheden vil til dels blive

(nere. Det vil neppe vmre let i Stockholm uden långt större Offre åt

opnaae en saa vel placeret Bankbygning med saa central Beliggenhed.

Åt Udgiftsspörgsmaalet i vmsentlig Grad hunger samrnen med det

tekniske Spörgsmaal, naar der er Fåle om en Byggeplads, som den der

her omhandles, er en Selvfölge. Men, saa vidt jeg har hört, ere Fundamcnteringsforholdene

paa de fleste Steder i Stockholm, hvor der kunde

vaere Fåle om åt bygge for Rigsdag og Rigsbank, ikke bedre end her.

Ved Helgeandsholmen have omhyggelige Undersögelser viist, åt Undergrunden,

paa et enkelt Sted naer, det sydvestre Hjörne, er forholdsvis

gunstig uden brätte Klippeskraaninger eller vanskelige Lagdannelser.

Ved Bortskjmringen og Nedbrydning af aeldre Bygninger i den nordre

Del af Holmen og Udgravning til Fundainenter vil man faae en vmsentlig

Del af den Fyld, man trmnger til, og der vil ikke behöves saa stor

yderligere Opfyldning‘for åt löfte Ferrainet i Höide med Norrbro. Selve

Bygningerne ville ikke krrnve saa bekostelige Fundamenteringsarbeider;

derimod ville Quaimure og Stenssetninger långs Syd- og Nordsiden af

den store Plads förän Rigsdagshuset hidföre et föleligt Plus i Udgifterne;

men man bör ikke sky disse Omkostninger, naar man ser, hvad

der herved opnaaes, Hemlig Invinding af et helt Forv eller en Festplads

förän en af Landets vigtigste Bygninger, eu Plads af en saadan

Udstraekning, åt den vil kunne blive til noget sirlig Stort og Skjönt,

naar den i kommende Fider lidt efter lidt prydes med Statuer af Landets

berömteste Msend, saa åt baade Fremmede og Landets egne Börn

Bil,, till Riksd. Prot. 1891. 6 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankontskottets Memorial N:o 1.

gjennem disse Afbildninger kunne lsere Sveriges Historie åt kjende.

Billedhuggerkunsten vil her faae en stolt og skjön Opgave.

I det jeg efter Anmodning af den höitserede Komité fremsaetter

denne min Udtalelse, gjentager jeg, åt jeg har betragtet Valget af Byggepladsen

og Maaden, hvorpaa den skulle benyttes til Rigsdag og Rigsbank,

som Noget, der var givet ved Rigsdagens Beslutning, og åt jeg kun har

anseet det for min Opgave åt udtale, hvorvidt det foreliggende Projekt

fyldestgjör Programmets Fordringer og de Betingelser, Rigsdagen har

stillet.

Da jeg muligviis kan have overseet Et eller Andet, hvorom den

höitserede Komité yderligere kunde önske åt höre min Mening, tilföier

jeg, åt jeg fremdeles i allé Maader er til Komiteens Raadighed, ifald

det skulde vsere fornödent.

Med serdeles Höiagtelse

iErbödigst,

F. Meldahl.

Kjöbenhavn den 11 August 1890.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

59

Bil. B.

Till herrar fullmägtige får riksdagshuskomitén härhos öfverlemna det

af etatsrådet F. Meldahl, på anmodan, afgifna yttrande öfver de ritningar

till riksdags- och riksbankshus, som, på uppdrag af komitén, innevarande

år utarbetats af öfverintendenten Zettervall, och hvilka ritningar förut

blifvit till herrar fullmägtige öfverlemnade; äfvensom för egen del, efter

inhemtande af öfverintendentens uttalande i frågan, anföra följande:

Etatsrådet Meldahls yttrande är afdeladt i fyra särskilda punkter

under formen af frågor, hvilka af etatsrådet besvaras. De äro af följande

hufvudsakliga innehåll:

l:o. Har i förslaget byggnadsplatsen begagnats med hänsyn till de

fordringar, som betingas af en god strömreglering, af terrängen och af

kommunikationslederna?

2:o. Erbjuder förslaget eu god lösning af byggnadsproblemet såväl

med hänsyn till det närbelägna slottet som till staden och fyller det

derjemte de fordringar på monumentalitet, som böra ställas på en riksdags-

och riksbanksbyggnad?

3:o. Utvisar förslaget, att platsen är tillräckligt stor för inrymmande

af alla för riksdagen och riksbanken erforderliga samt öfriga i

byggnadsprogrammet angifna lokaler?

4:o. Kan förslaget genomföras utan öfverskridande af det beräknade

kostnadsbeloppet?

Med afseende på den första af dessa frågor utfaller svaret afgjordt

gynsamt för förslaget. Den anmärkning, som framställes, afser egentligen

endast 1888 års program för den då utlysta pristäflingen, i det att etatsrådet

framhåller, att kajen omkring riksbankshuset, liksom byggnadens

källargolf, bör höjas med omkring 2 fot, på det att kaj och källargolf

aldrig må komma under vatten.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Härvid får komitén erinra, att kajens föreslagna höjd är, enligt hvad

af komiténs särskildt sakkunniga ledamöter uttalats, tillräcklig, men att,

om så skulle anses lämpligt, höjning af partierna kan åstadkommas,

hvarförutom eu fullt betryggande isolering naturligtvis kommer att

anordnas.

I andra punkten har etatsrådet, jemte uttalande af sitt erkännande

åt förslagets yttre arkitektoniska anordningar och fasaderna i och för sig,

besvarat den uppstäda frågan hvad förhållandet till slottet angår, så,

att de nya riksdags- och riksbankshusen icke anses komma att i något

afseende minska intrycket af slottets storhet eller skada dess monumentala

skönhetsverkan, sedt, vare sig från Gustaf Adolfs torg eller från

Vasabron. Deremot har framhållits, att verkan af den nya bankbyggnadens

yttre, sedt från Vasabron, skulle vinna i storhet och skönhet,

om linierna blefve mera enkla och lugna, hvarigenom ock byggnaden

skulle komma att bättre harmoniera med slottets nordvestra parti, hvilket

i hvarje fall kommer att resa sig något öfver den nya byggnadsanläggningen.

Med afseende å hvad sålunda erinrats, har komitén, efter samråd

med sina sakkunniga ledamöter, sökt åstadkomma de planförändringar,

som äro nödvändiga för att upphäfva det något oroliga i linierna.

Med hänsyn till omgifningarnas dimensioner, den stora platsen och

grannbyggnaderna har etatsrådet, beträffande de nu ifrågavarande förslagsritningarna,

gjort gällande, att byggnaderna fordra mera markerade

fasadformer och former, som hafva en från slottet afvikande karakter,

på det att riksdagshuset må kunna göra sig kraftigare gällande; och

föreslår etatsrådet derför den ändring i förslaget, att ändpartierna utflyttas

till hörnen — för åstadkommande af större breddverkan —; att

byggnadens hufvudlist höjes, hvarigenom en ytterligare våning i öfra

etagen under taket vinnes; att öfverbyggnad och ändpartier äfvenledes

höjas, samt att fasaden genomföres med mera relief.

Med afseende på det stundom hörda talet om verkan af den »blifvande

stenkolossen på den lilla holmen», torde etatsrådets uttalande i

denna punkt vara värdt synnerlig uppmärksamhet. Komiténs nu ifrågavarande

ritningsförslag utvisar, att ingen möda sparats för att nedbringa

byggnadernas dimensioner. Genom etatsrådets yttrande torde vara tydliggjordt,

hurusom holmen ingalunda är för liten för byggnaden. Komitén

har derför intet att erinra mot en ändring i det syfte, etatsrådet framhållit

såsom önsklig, men utförandet af sådan ändring måste dock i

väsentlig mån blifva beroende af de tillgängliga eller påräkneliga byggnadsmedlen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o i.

61

Etatsrådet framhåller vidare under denna punkt, att tanken på att

samla riksdags- och riksbankshuskomplexen omkring eu central anläggning

är god, men att, då den del af staden, som närmast gränsar till

holmen, har tillräckligt med smäckra tornformer, tornets Hedra del bör

göras bredare, på det att det hela derigenom måtte sammanfattas och

lyftas till en verkningsfullare grupp. Om detta icke skulle lyckas, anser

etatsrådet kupolformen böra användas, emedan denna skulle samla allt

till eu stor helhet, bidraga att förläna byggnadskomplexen en från slottet

och närliggande husformer skiljaktig karakter samt markera densamma

såsom den betydelsefullaste i Stockholm näst slottet.

Det torn, som nu anbragts å riksdagshuset, har tillkommit med

afseende på det under ritningarnas utarbetande allt mer klart insedda

behofvet af en torn- eller liknande anordning, särskild! för utsigten från

Vasabron och vester i allmänhet. Förebilden för tornet är hemtad från

dylika anläggningar i andra länder. Skulle de smäckra tornformer, som

förut finnas i närliggande delar af staden, anses inverka störande, synes

svårighet ej möta att åstadkomma ett bättre sammanhang med byggnadsmassan;

dock med iakttagande dervid af grupperingen i denna del af

byggnadskomplexen. Härvid kan, om sådant finnes lämpligare, till äfventyr

kupolformen komma att användas.

Etatsrådet anser vidare, att riksbankshusbyggnadens former skulle

vinna genom riksdagshusets höjande och att den ökade höjden skulle

verka fördelaktigt för anblicken från Vasabron.

Mot förra delen af detta uttalande har komitén intet att erinra,

hvaremot detsamma i senare delen torde kräfva ytterligare utredning,

särskild! med afseende derpå, att bankhuset till det yttre skall framstå

snarare såsom ett annex till riksdagshuset än såsom sjelfständig byggnad,

hvadan bankhuset med afsigt gjorts väsentligt lägre än riksdagshuset

såväl för åstadkommande af en god samverkan med detta som för utsigten

åt slottet från Vasabron.

Etatsrådet har jemväl fäst uppmärksamhet derå, att äfven sidofasaderna

böra anordnas i »enkelhet och storhet» samt att genomfarterna

vid Drottninggatans förlängning fordra närmare bearbetning.

Härvid får komitén endast erinra, att sidofasaderna naturligtvis

måste behandlas i öfverensstämmelse med hufvudfasaden så, att, om

denna ändras, de förra ej kunna förblifva sådana, de i förslaget framstälts.

Vidkommande genomfarten är i förslaget antydt, att en vidare

bearbetning af densamma är nödvändig.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Banko utskottets Memorial N:o 1.

Den inre arkitektoniska anordningen har af etatsrådet lenmats utan

någon"’anmärkning.

Gifvet är emellertid att, vid en omarbetning till mera storhet och

kraft i det yttre, någon ändring i den inre anordningen erfordras.

I tredje punkten uttalar etatsrådet ett synnerligen fördelaktigt omdöme

om förslaget.

De mindre betydande anmärkningar, som i denna punkt göras och

indika i allmänhet afse programmet, lära utan svårighet kunna afhjelpas,

såsom ock till större delen skett i det nya förslag, som här nedan omförmäles.

Komitén har tagit alla dessa uttalanden i öfvervägande och med

afseende på för handen varande förhållanden uppmärksammat dem.

I hvad mån öfriga uttalanden föranledt åtgärd, framgår tillräckligt

tydligt af de omarbetade förslagsritningar, som nu föreligga.

Vid sammanfattning af etatsrådets yttrande och den af detsamma

nu lemnade öfversigten framgår, att etatsrådet vid sin granskning af

förslaget kommit till följande hufvudsakliga och här sammanfattade

resultat:

a) att den af Riksdagen bestämda byggnadsplats^) blifvit begagnad

med hänsyn till de fordringar, som ställas till en god reglering af strömförhållandena,

af terrängen och af kommunikationslederna;

b) att etatsrådet väl i hufvudsak skänkt sitt gillande åt byggnadernas

fasader i och för sig, äfvensom åt den yttre arkitektoniska anordningen

och grupperingen, men, med hänsyn till de stora dimensionerna

i omgifningen, den stora platsen och byggnaderna i granskapet, anser,

att bär fordras högre fasader med kraftigt verkande former af eu från

slottet afvikande karakter;

c) att etatsrådet — under framställande af några mindre, lätt häfda,

hufvudsakligen mot programmet rigtade anmärkningar — anser, att förslaget

visar, att byggnadsplats^) är stor nog att rymma alla erforderliga

och begärda lokaler, samt att förslaget erbjuder full trygghet äfven för

framtida behof af utrymme; och

d) att etatsrådet anser, att de utgifter, som kräfvas för företagets

utförande enligt förslaget och programmets bestämmelser, stå i ett sund t

och godt förhållande till det resultat, som genom förslaget vinnes.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

63

Härutöfver får komitén ytterligare framhålla, att etatsrådet bestämdt

uttalat det omdöme, att slottet under alla omständigheter måste komma

att göra sig gällande, oberördt af hvad slags större byggnad som helst

på Helgeandsholmens vestra del.

Stockholm den 25 november 1890.

4

Riksdagshuskomitén:

R. Törnebladh.

Liss Öl. Larsson.

Edw. Sederholm.

Claes Wersäll.

C. B. Troilius.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Bil. C.

Til Rigsdagshuskomiteen i Stockholm.

Efter i Henhold til den höitaerede Komitees behagelige Skrivelse af

den 28:de November f. A. åt have gransket de af Hr Overintendant,

Zettervall nu udförte Udkast til den nye Rigsdags- eg Rigsbankbygning,

undlader jeg ikke åt udtale Fölgende: ,

A. Hvad angaaer Rigsdagshusbygningen.

Det af mig med X betegnede Udkast til denne Bygning, i hvilket

der er taget Hensyn til den vsesentlige Deel af de Udtalelser, jeg tillod

mig åt fremsaatte i min Skrivelse af den ll:te August f. A., er nu saa

smukt og godt i sine Hovedtrsek, åt det ved den endelige Bearbeidelse

vil kunne före til en tilfredsstillende Lösning af den foreliggende Opgave.

Planen viser, åt de i Programmet fordrede Lokaliteter have den Störrelse,

som forlanges, alene med Undtagelse af, åt l:ste og 2:det Kammers Forsamlingssale

der ere respektive 600 och 300 □'' mindre i Areal end

fordret; men Formindskelsen er en AGnding i akustisk Henseende, og

Salene ere dog mere end store nok til det Antal Medlemspladser, der

er opgivet. Der er viist Udvei til åt kunne faae 2:de Tribuner til ved

hver Sal. Foruden et större Antal disponible Rum, er der i Planen

givet et meget vserdifuldt Tillägg ud over Programmets Fordring, i det

der mod Öst ud med Förfaren, tmt op til Hovedingangen findes 2 store

Foyeer, hver paa 1300 Q-Fod, én for hvert Kammer. Hele Plandelingen

er enkelt smuk og yder gode Förbindelser og Adskillelser överalt,

hvor dette maatte fordres i den daglige Forretningsgang, og dens Hovedlinier

saa enkelte og naturlige, åt det vil vmrfc let åt give Fäderne

deres yderlige Bearbeidelse. — Da dernäst Grupperingerne i Fäderne

med Kuppel over Midtepartiet i Forfa^aden og med de ved Balustrader

löftede Endepartier ogsaa indeholde et godt Grundlag for den yderlige

Bearbeidelse, saa kan jeg ligeoverfor en saa fremragende Kunstner, som

Hr Overintendanten, ikke udtale Andet, end åt det er min Overbeviis
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

65

ning, åt det hele Projekt under hans kyndige Haand nu ved den endelige

Bearbeidelse vil kunne modnes saaledes, åt der foruden et godt

Rigsdagshus, vil faaes et Bygningsanlaeg, der ikke virker skadelig paa

Slottets Udseende paa samme Tid, som det haevder sig selv overfor dette.

Skulde man i Fremtiden seenke Norrbroens Ivjörebane, da vil dette ogsaa

vaere en Yinding baade for Slot og Rigsdagsbygning.

B. Hvad angaaer Rigsbankbygningen, da er Planen for dette Bygningsanlaeg

ikke aendret, og jeg kan derför her henholde mig til mine

tidligere Udtalelser og kun fremhaeve, åt det vilde vaere en Yinding i

flere Retninger, om Quaibreden strax blev udlagt i större Brede og efter

en Regulering, der kun fordrede een Fundamenteringslinie, samt åt man

af Hensyn til Udseendet og til Vandet helst bör gaae til 21 Fods Höide

og ikke nöies med de 20 Fod, hvortil den nu er löftet.

Fasaden ligesom Lysforholdene i den store Banksal have vundet ved

Midtepartiets nye Form, og jeg naerer ingen Tvivl om åt det ogsaa paa

det Grundlag der er givet i det foreliggende Projekt, hvor alle Programmets

Fordringer ere opfyldte, vil lykkes Overintendanten åt forme Alt

tilrette, paa en kunstnerisk, smuk Maade, saa åt ogsaa denne Deel af

Bygningskomplexet faaer den Vasrdighed og Anseelse, som udfordres.

En Balustrade over Hovedgesimsen vilde vaere en vaesentlig Hjaelp hertil.

I det jeg forövrigt maa henvise til min Skrivelse af ll:te August

f. A. kan jeg ikke andet end fremhaeve hvad jeg har seet siden hin Udtalelse,

nemlig Senatsbygningen i Rom med dens Buster af fremragende

Patrioter og Maccari Fresker, som have faaet fölgende forklarende Överskrift,

der viser hvilket Blik man der har paa Kunstens store og skjönne

Opgave i Statslivets Tjenste: »Osservate con diligens^ le cose dei terapi

passati, perché fanno lume alle future e quello che e e såra stato in altro

tempo. Nessuna cattiva sorte li fece mai diventare abietti, e nessuna

buona fortuna li fece mai essere insolenti»*).

Med serdeles Höiagtelse

iErbödigst

F. Meldahl.

Kjöbenhavn den 10 Januar 1891.

*) Gifven noga akt på förflutna tiders förhållanden, ty de sprida ljus öfver kommande

dagar och öfver det tillstånd som är och blir i en annan tid. Ingen motgång nedslog i

forntiden modet, ingen medgång förledde till öfvermod.

Bih. till Rilesd. Prof. 18.91. 6 Sami. 1 Afd. 1 Håft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

Bil. T>.

Till riksdagslmskomitén.

Undertecknad har härmed äran att till herrar komiterade afgifva

rapport öfver de arbeten, som under 1890 blifvit utförda på grund af

de tillämnade riksdags- och riksbankshusbyggnaderna å Helgeandsholmen.

Dessa arbeten hafva hufvudsaldigast varit en fortsättning af de

under år 1889 påbörjade och hafva bestått af:

l:o) Dagliga afvägningar och observationer af vattenytorna;

2:o) Hastighetsmätningar;

3:o) Djupmätningar af tvär- och längdsektioner;

4:o) Uppstickning af vattennivå-profiler och kurvkartors upptvättande

öfver vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren; samt

5:o) Alternativa regleringsförslag.

Do) Dagliga afvägningar och observationer af vattenytorna i Norrström,

Stallkanalen och Saltsjön hafva egt rum under de tider, då någon nämnvärd

höjdskilnad emellan Mälarens och Saltsjöns vattennivåer förefunnits.

Då vattenståndet i förstnämnda sjö under denna vår och

sommar varit särdeles högt, hafva genom dessa afvägningar rätt värderika

observationer rörande mera ovanliga vattenflöden erhållits.

2:o) Hastighetsmätningar.

I de uppejlade sektionerna i sjelfva strömmen, på ömse sidor om

Helgeandsholmen äfvensom vester om denna, hafva hastighetsmätningar

verkstälts såväl i närheten af vattenytan som på skilda djup derunder

för att erhålla tillförlitliga medelvärden vid bestämmandet af den här

framrinnande vattenmängden.

3:o) Djupmätningar af tvär- och längdsektioner.

Förra året hafva tvärsektioner upprättats öfver sjelfva strömfåran

emellan Helgeandsholmen och fasta landet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 1.

67

Då af dessa kartor synes, hurusom sjelfva strömmen ej framgår

midt emellan stränderna utan kastar sig från ena sidan till den andra,

har man äfven ansett sig böra utsträcka djupmätningarne fram till Vasabron,

för att på en längre sträcka kunna följa sjelfva hufvudströmmens

rigtning. Samtidigt härmed hafva äfven längdprofiler af de båda här

framgående strömfårornas djupast liggande bottenlinie uppkonstruerats,

hvilka ådagalägga huru högst betydligt bottendjupen variera äfven i

sjelfva hufvudströmmen.

4:o) Uppstickning af vattennivåprofiler och kurvkartors upprättande

öfver vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren.

För att få en hastigare och mera åskådlig bild af de data, som

genom nu omnämnda observationer föreligga, äro profiler öfver de dagliga

observationerna uppstuckna. Som en ytterligare komplettering tfll

dessa hafva, med stöd af vid Stockholms slusskontor befintliga registerböcker,

högsta och lägsta vattenstånden i strömmen under en så lång

tidsföljd som 30 år, eller från och med 1860 till närvarande tid, äfven

blifvit profilerade och kartlagda.

Genom de sålunda i omkring 60 blad åskådliggjorda uppgifterna

föreligger redan nu en särdeles detaljerad utredning af de vattenförhållanden

vid Mälarens utflöden, som kunna inverka på regleringsfrågan.

Fortsatta mätningar under nästkommande år komma emellertid åt” än

ytterligare komplettera desamma.

« 5:o) Alternativa regleringsförslag.

Utarbetning af tvenne på nu omnämnda utredning grundade förslag

till reglering af Helgeandsholmens stränder är till sina hufvuddrao'' verkstad.

Vid förslagens uppgörande har man utgått från den synpunkten, att

endast sådan reglering af strandlinierna bör ifrågakomma, som ej i afsevärd

grad ändrar strömförhållandena, men likväl gör det möjligt att i

en framtid lätt kunna åstadkomma en ökning eller minskning i genomskärningsarean.

Stockholm i december 1890.

Carl G. Beijer.

Alh, Amundson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.