Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående förbättrade tåganordningar å norra stambanan.

1891-04-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1891:9, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående förbättrade tåganordningar å norra stambanan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga UtsTcotts (N:o 2) Utlåtande N-.o 9.

1

N:o

9.

Ant. till Riksd. kansli den 27 april 1891, kl. 3 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande

n:o 3, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående förbättrade tåganordningar å norra stambanan.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 30, har herr

S. J. Kardell med flere hemstält, natt Riksdagen behagade ingå till Konnngen

med en underdånig anhållan, att äfven vintertiden nattåg måtte anordnas

på den norra stambanan, och att dessa å lämplig tid må dels på qvällen

utgå ifrån och dels på morgonen anlända till Stockholm»'', och uti en i

samma kammare af herr G. Eriksson afgifven motion, n:o 137, har samtidigt

i samma ämne föreslagits, »att Riksdagen behagade ingå till Konungen

med underdånig anhållan, ej mindre att äfven vintertiden tills vidare

nattåg måtte annordnas på norra stambanan, och att dessa tåg måtte, som

hittills, å lämplig tid på qvällen utgå ifrån Bollnäs oeh norrut och på

morgonen anlända dit från de norra orterna, än ock att frågan om nattstationens

flyttning från Bollnäs till Ange och i sammanhang dermed

trafikens ordnande, på sätt i motionen antydes, varder, såsom Konungen

finner för godt bestämma, taget i öfvervägande ensamt eller samtidigt

med andra förslag, som kunna komma under pröfning och afse att ordna

trafiken på den norra stambanan».

Angående behandlingen af dessa förslag får utskottet hänvisa till

den utförliga utredning, som finnes upptagen i Andra Kammarens tredje

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Raft. (N:o 9).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Törsta Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

tillfälliga utskotts utlåtande n:o (3 under innevarande riksdag, hvilket

jemväl innehåller det hulvudsakliga, som i frågan under förlidna års riksdag

förekommit.

Af denna utredning inhemtas bland annat, att det under 1890 års

riksdag framstälda likalydande förslaget blef af vederbörande utskott

afstyrkt och af Riksdagen afslaget, hufvudsakligen på den grund, att

kostnaderna, sådana de af kongl. jern vägsstyrelsen beräknats så väl för

norra stambanans trafikerande med nattåg som i synnerhet för de nya

anordningar och anläggningar, som för sådana tågs framförande nödvändiggjordes,

syntes blifva allt för stora i förhållande till de dermed vunna

fördelande och särskild! till de obetydligt höjda inkomster, som derigenom

ansågos skäligen kunna påräknas.

Äfven under denna riksdag har Andra Kammarens tredje tillfälliga

utskott uttalat samma uppfattning och på enahanda grund afstyrkt herr

Kardelis med fleres motion, men deremot funnit sig böra i punkt 2:o på

det sätt tillstyrka herr Erikssons förslag, hvars syfte enligt motiveringen

icke utesluter de föreslagna natt-tågens ersättande med snabbare dagtåg,

hvilka ansetts komma att medföra större intägter och mindre kostnader

än natt-snälltågen, »a.tty med anledning af herr G. Erikssons i Mörviken

motion, Andra Kammaren för sin del måtte besluta, att Riksdagen, uttryckande

önskvärdheten och nyttan af en hastigare samfärdsel mellan

Norrland och Stockholm, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl.

Maj:t måtte taga i öfvervägande, huru vida och i hvad mån, utan allt

för stora kostnader, en snabbare kommunikation å norra stambanan kan

anordnas».

Vid föredragning af detta utskottets utlåtande har Andra Kammaren

bifallit hvad utskottet deri hemstält, hvilket beslut i afseende på 2:dra

punkten i sagda utskotts utlåtande n:o 6, jemlikt § 63 mom. 3 riksdagsordningen,

genom protokollsutdrag den 19 mars 1891 delgifvits Första

Kammaren, som hänvisat detta ärende till dess tillfälliga utskott n:o 2.

Med anledning deraf, att så väl motionären som Andra Kammarens

tillfälliga utskott förmält, huru som de underdåniga framställningar, om anordnande

af natt-tåg året om på norra stambanan, hvilka år 1889 afgifvits

af korporationer, affärsfirmor och enskilda personer i Norrland och

hufvudstaden, blifvit- af Kongl. Maj:t pröfvade och afslagna, torde den

rättelsen här böra meddelas, att dessa framställningar ännu äro på Kong],

Maj:ts pröfning beroende samt att kongl. generalpoststyrelsen den 30 decem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utslolts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

ber 1890 deröfver afgifvit infordrad! utlåtande, hvaruti sagda styrelse på

anförda skäl tillstyrkt bifall till förslaget om anordnande af natt-tåg året

om å norra stambanan med de af styrelsen ifrågasatta afgångstider, från

Stockholm kl. 10,3 0 f. m. och från Bollnäs kl. 9,4 5 f. m.

Vid pröfning af denna fråga har utskottet, som ansett den omständigheten,

att enskilda petitionärers framställning om natt-tågs anordnande

å norra stambanan ännu är på nådigt afgörande beroende, icke innefatta

skälig anledning till afslag å här ifrågavarande, inom riksdagen väckta förslag

angående förbättrade tåganordningar på nämnda bana, trott sig finna

giltiga skäl föreligga för ett instämmande i Andra Kammarens beslut.

Visserligen skulle må hända ur principiel synpunkt betänkligheter kunna

framställas mot bifall till detta och liknande förslag rörande skrifvelse!''

till Kongl. Maj:t angående förbättrade anordningar i allmänhet vid stambanorna,

att derigenom möjligen den åsigten skulle efter hand vinna

insteg, att initiativet till hvarje sådan utveckling af statsbanornas trafik,

som icke af uteslutande ekonomisk hänsyn af sig sjelf framtvingas, bör

tagas af Riksdagen ■— en åsigt som enligt utskottets mening skulle leda

till en olämplig behandling af dessa ärenden och skadligt inverka på

stambanornas förvaltning.

Endast vederbörande banförvaltning eger nemligen nödig insigt och

sakkunskap för att på lämplig tid kunna så väl framlägga noggrant utarbetade

förslag till införandet af nyttiga och nödiga förbättringar, bland

annat genom snabbare eller tätare tåg på vissa bandelar för befordrande

af trafikens tillväxt och de åt jernvägarne berörda landsdelarnes utveckling

som äfven samtidigt utreda förhållandet mellan kostnaderna för

dylika anordningar och de direkta eller indirekta fördelar, som desamma

kunna för landet antagas komma att medföra.

Men vid öfvervägande af den allmänt erkända tvingande nödvändigheten

af ett snart genomförande åt en förbättrad samfärdsel mellan

Norrland och det öfriga landet, samt med hänsyn till hvad under frågans

behandling i öfrigt förekommit, har utskottet emellertid ansett, att nämnda

principiella betänkligheter böra för det närvarande falla, så mycket hellre

som ett Riksdagens afslag på framställningen möjligen skulle uppfattas

såsom ett ogillande jemväl af dess syftemål.

Hvad åter specielt den sakliga sidan af föreliggande ärende angår,

♦ synes det af den ofvan åberopade utredningen rörande kostnaderna för

införandet af ett snabbare dagtåg på norra stambanan otvetydigt framgå,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 0.

att något väsentligt hinder af ekonomisk art ej torde kunna deremot

anföras. Det synes visserligen deraf tydligt ådagalagdt, att ett nytt och

snabbare, tidigt på morgonen från Stockholm afgående persontåg bör

kunna på qvällen inträffa dels i Östersund, dels i Sundsvall, dels möjligen

i Sollefteå (Långsele), samt att ett i motsatt rigtning gående dagtåg

bör från sistnämnda orter hinna till Stockholm på qvällen samma dag.

Då ett dylikt nytt dagsnälltåg, såsom en öfvergångsform, bör, under

förutsättning att derjemte nu använda tåg hufvudsakligen bibehållas för

den närmaste framtiden, kunna å ena sidan tillfredsställa alla berättigade

anspråk på lättade förbindelser mellan hufvudstaden och Norrland och

å den andra kraftigare, snabbare och billigare än ett natt-tåg bidraga

till ökande af lokal-trafiken samt derigenom i eu snar framtid, och möjligen

genast lemna full ersättning för dermed förenade kostnader, har

utskottet ansett denna anordning böra vidtagas före inrättandet af det

föreslagna dyrbarare natt-tåget, hvilket sannolikt först sedan norra stambanan

och dermed förenade jern vägsnät hunnit fullbordas torde, med lyckligt

ekonomiskt resultat, kunna anordnas.

Till stöd för sitt antagande, att det föreslagna dagsnälltåget snart

skall återbetala de dermed förenade kostnader, har utskottet ansett sig

böra slutligen anföra att, enligt hvad det inhemtat, person- och blandade

tågen på linien Upsala—Ange under de sistförflutna månaderna mycket

ofta varit så stora, att tvenne lokomotiv beliöft användas till deras framförande,

att utsigterna för tillräcklig freqvens på ett ytterligare dagtåg,

sålunda äro göda, samt att jern vägsstyrelsen förfogar öfver ett antal

lokomotiv, hvilka i följd af ringa tyngd och svag dragkraft endast sällan

komma till användning i nuvarande tåg, men deremot väl lämpa sig för

det lättare dagsnälltåget, hvarigenom en väsentlig nedsättning i kostnaden

för anskaffande af ny materiel till detta tåg bör kunna vinnas, hvarförutom

någon kostnad för flyttande af nattstationen från Bollnäs till Ange

icke för ett dagsnälltåg behöfver ifrågakomma.

På grund af så väl dessa som de af Andra Kammarens tredje tillfälliga

utskott i ärendet anförda skäl hemställer utskottet.

att Första Kammaren ville instämma i Andra Kammarens

ifrågavarande beslut.

Stockholm den 24 april 1891.

På utskottets vägnar:

LARS BERG.

Stockholm, John Björkmans boktryckeri, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.