Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o il) Utlåtande N:o 8

1891-04-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 3TU 1891:8, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o il) Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o il) Utlåtande N:o 8.

N:o 8.

Ant. till Eiksd. kansli den 17 april 1891, kl. 2 e. m

Första Kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3, ''med,

anledning af väckt motion rörande folkskolelärares rätt

att till skolrådet afgifva yttranden i pedagogiska frågor.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt och till kammarens första

tillfälliga utskott remitterad motion (n:o 58) har herr A. Th. Pettersson

i Österhaninge framhållit de många och för folkskolans framgångsrika

verksamhet vigtiga åligganden, livilka tillkomma skolrådet. Det har —

yttrar motionären — i allmänhet att tillse, det skolan fullgör sin pligt

att vara familjen, staten och kyrkan behjelplig i arbetet på det uppväxande

slägtets uppfostran, och i dess nuvarande sammansättning bör

man ock hafva en säkerhet för, att dessa olika samfunds intressen blifva

tillgodosedda på ett sätt, som leder till det helas fromma och sunda

utveckling.

Men — fortsätter motionären — för att kunna tillfredsställande

fullgöra detta vigtiga värf kräfves i åtskilliga fall fackkunskap. Så har

t. ex. skolrådet att uppgöra förslag till reglemente för skolorna, upprätta

läroplan, fastställa läsordning, bestämma läroböcker, föreskrifva lärotider

samt meddela nödiga föreskrifter om ordning och tukt. Om man

också har rättighet att förutsätta, det skolrådets ordförande eger och att

eu eller annan af dess ledamöter kan ega härför tillräcklig sakkännedom,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 8) Utlåtande N:o 8. 9

så kan man å andra sidan ej frånkänna lärarne sjelfva en sådan, hvartill

kommer, att de bäst äro bekanta med de förhållanden, hvarunder

deras respektiva skolor arbeta, och böra i första hand få ögonen öppna

för der förefintliga brister.

I många skoldistrikt underlåta väl icke heller skolråden att rådföra

sig med lärarepersonalen härutinnan, men icke alltid och allestädes

torde detta ske, hvarför det synes motionären lämpligt att genom eu

särskild föreskrift bereddes alla skoldistrikten i landet tillfälle att draga

nytta af all den fackkunskap, som till äfventyra står hvart och ett till

buds, och dymedelst skolan utöfva den välsignelserika verksamhet

ibland vårt folk, som man har rätt att fordra i ersättning för de stora

uppoffringar, som göras för densamma af såväl staten som den enskilde

samhällsmedlemmen.

På grund häraf föreslår motionären, »att Riksdagen behagade till

Kongl. Maj:t ingå med underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes

för Riksdagen framlägga förslag derom, att skolråden skola vara förpligtande

att lemna den lärare eller lärarinna, som förestår en skola, tillfälle

att yttra sig i skolan vidkommande pedagogiska frågor, och att eu

sådan lärare eller lärarinna må ega rätt att till skolrådet gorå hemställan

i dylika ärenden.»

Andra Kammarens första tillfälliga utskott har i anledning af

motionen anfört:

»Bestämmelserna angående skolrådets sammansättning, åligganden

in. m. äro att söka dels i kyrkostämmoförordningen, dels i folkskolestadgan.

1 fråga om skolrådets sammansättning föreskrifver, som bekant,

23 § kyrkostämmoförordningen, att kyrkoherden eller den hans embete

förestår skall vara ordförande. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen

å kyrkostämma utse »lämpligt antal för nit om skolväsendet

kända män eller qvinnor», dock att, om qvinna väljes till skolrådsmedlem,

hon när som helst eger afsåga sig uppdraget.

Enligt § 24 af nyssnämnda förordning kunna personer, tillhörande

följande kategorier, icke vara ledamöter i skolrådet: 1) den, som är

oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut;

2) den, som icke uppnått 25 års ålder; 3) den, som icke råder öfver sig

och sitt gods; 4) den, som afträdt all sin egendom till borgenärer och

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Forsla Kammarens Tillfälliga Utskotts (K:o 3) Utlåtande N:o 8.

icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han är fri från deras kraf;

5) den, som är tilltalad för nesligt brott eller stäld under framtiden;

6) den, som genom domstols beslut förklarats förlustig medborgerligt

förtroende eller ovärdig att inför rätta föra annans talan; 7) kyrkoförsamlingens

redovisningsskyldige och aflönade betjente.

Här och hvar har man, som bekant, velat tolka uttrycket »kyrkoförsamlingens

redovisningsskyldige och aflönade betjente)) så, att derunder

äfven skulle inbegripas folkskolelärare. Genom Kongl. Maj:ts utslag

af den 19 december 1890 har emellertid förklarats, att förevarande

stadgande icke eger tillämplighet på folkskolelärare, »hvilken hvarken

på grund af den honom såsom folkskolelärare åliggande vård om skolans

undervisningsmateriel och öfriga inventarier eller eljest, så vidt

visadt blifvit, har sådan redovisningsskyldighet, som i nämnda stadgande

afses».

Något hinder för församling att välja folkskolelärare till medlem af

skolrådet finnes således icke, och enligt hvad utskottet har sig bekant

hafva äfven omkring 200 af rikets 2,374 skoldistrikt begagnat sig af

detta sätt att draga nytta af den fackkunskap läraren kan besitta. Det

är emellertid att märka, dels att åtskilliga församlingar anse det oegentligt,

att folkskolelärare insattes i skolrådet med full beslutanderätt i alla

der förekommande ärenden, och derför ej begagna sig af den medgifna

rättigheten att invälja läraren i skolrådet, dels att ett rätt stort antal

folkskolelärare icke äro valbara till ledamöter i skolrådet. Det senare

gäller de 1,400 å 1,500 folkskolelärare, som tillika äro klockare och på

grund häraf äro att hänföra till kategorien »kyrkobetjent^».

För skolrådets åligganden redogöres i folkskolestadgan. Dessa

åligganden äro enligt den sammanställning, som gjorts i den af kanslirådet

Wilh. Beskow utgifna folkskolematrikeln, till antalet icke mindre

än 64, deraf dock 8 tillkomma ensamt ordföranden.

Men skolrådets göromål äro ej blott många till antalet: de äro

äfven af eu särdeles magtpåliggande beskaffenhet. Med hänsyn till

sin natur kunna de lämpligen indelas i ekonomiska, juridiska och

pedagogiska.

Till de ekonomiska bestyren hör:

att upprätta förslag till utgifts- och inkomststat för skolväsendet;

att reqvirera statsbidrag;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 8.

11

att verkställa utbetalningar;

att anskaffa hvad som kräfves för skolornas yttre utrustning m. m.

Då skolrådet begagnar sig af sin magt att varna och afsätta

lärare, utöfvar det ett juridiskt åliggande.

De allra flesta af skolrådets bestyr äro emellertid af pedagogisk

natur. Dit hör:

att uppgöra bestämmelser om skolväsendets allmänna anordning

inom distriktet;

att bestämma lärometoder och läroböcker;

att upprätta läroplan och lärokurs för hvarje skola;

att bestämma lärotider;

att fastställa läsordning;

att uppgöra bestämmelser om rote- och klassindelning;

att lemna föreskrifter om undervisning, ordning och tukt m. m.;

att uppgöra förslag till skolreglemente;

att fastställa formulär för skolans bokföring;

att föreslå lämpliga skollokaler och undervisningsmateriel;

att anskaffa dugliga lärarekrafter samt bedöma och öfvervaka deras

arbete;

att besluta rörande barns befrielse från skolgång;

att anställa afgångspröfning med de barn, som vilja afgå från skolan;

in. m., m. m.

I fråga om samtliga dessa och många andra angelägenheter har

läraren icke någon som helst befogenhet. Det enda inflytande, som

genom folkskolestadgan tillförsäkrats honom, är att uppgöra förslag till

läsordning. Skolrådet kan deremot fatta beslut rörande lärometoder,

läroplan, lärokurser, skolreglemente, läroböcker, skolbokföring in. in.

utan att hafva på minsta sätt inhemtat lärarepersonalens mening.

Med hänsyn till de förhållanden, som rådde, då 1842 års folkskolestadga

tillkom, var det mycket naturligt, att man stälde folskoleläraren

utanför allt inflytande ifråga om folkskolans pedagogiska ledning.

Sedan dess hafva emellertid förhållandena betydligt förändrats. Den

utbildning, folkskolelärare!! numera erhåller, är sådan, att behörigt inflytande

på folkskolans pedagogiska angelägenheter både kan och bör

tillförsäkras honom;»

hvarjemte utskottet, med anmärkning att i utlandet på de allra flesta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 8.

ställen, särskildt då nya skollagar tillkommit under de senaste 20 å 25

åren, lärarens medinflytande på folkskolans ledning blifvit erkänd genom

lagstiftningen, meddelat några exempel på huru saken ordnats i åtskilliga

med Sverige likstälda länder, till upplysning hvarom här må

meddelas följande, endast några af dessa länder afseende utdrag af utskottets

utlåtande:

i>Norge. Folkskolelagen för landsbygden af den 26 juni 1889 bestämmer

följande: I hvarje »herred» (landtkommun) skall finnas eu skolstyrelse,

bestående af a) kyrkoherden eller komministern, b) »formandskabets»

ordförande (kommunalnämndsordföranden), c) en ordinarie lärare

eller lärarinna, vald för två år af folkskolans lärare och lärarinnor,

d) så många af kommunalstyrelsen valda medlemmar, som denna sjelf

bestämmer, e) egare af verk eller bruk, som bekostar egen folkskola

(när frågor förekomma om denna skolas angelägenheter).

Kommunens samtliga lärare och lärarinnor hafva att två gånger

årligen sammanträda med skolstyrelsen för öfverläggning om skolans

verksamhet, tillstånd och medlen för främjandet af dess mål.

I folkskolelagen för städerna, äfvenledes af den 26 juni 1889, bestämmes:

Samtliga vid en stads folkskolor anstälda lärare och lärarinnor

bilda ett undervisningsråd för gemensam öfverläggning om skolornas

angelägenheter. Finnes skolinspektör anstäld, är han medlem af

undervisningsrådet och dess ordförande. I annat fall utnämner skolstyrelsen

en medlem af undervisningsrådet till ordförande.

Undervisningsrådet skall af skolstyrelsen höras i hvarje angelägenhet,

som rör a) folkskolans allmänna anordning, b) allmänna bestämmelser

om ordning och tukt, c) läroböcker och undervisningsplan. Undervisningsrådet

är förpligtadt att på skolstyrelsens begäran yttra sig rörande

en hvar skolfråga.

I hvarje stad skall finnas en skolstyrelse, bestående af a) en ordinarie

prestman för hvarje församling, dock högst tre, b) en medlem

af »formandskabet» (kommunalstyrelsen), c) så många af stadsfullmägtige

valda medlemmar, som dessa sjelfva bestämma. En medlem af magistraten

äfvensom undervisningsrådets ordförande deltaga i skolstyrelsens

förhandlingar, dock utan rösträtt.

Finland. Genom folkskoleförordningen af den 11 maj 1866 är

föreskrifvet: I hvarje stad och hvarje kommun på landet, der högre folkskola

finnes [med »högre folkskola» menas folkskoleafdelningen för åldern

11—14 år; lägre folkskolan omfattar åldern 6—10 år] väljes en skoldirektion,

bestående af fyra till sex välbetrodda, om folkundervisningen

nitälskande män. I sådan direktion ege ock den lärare, som af samtliga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 8.

lärare och lärarinnor inom skoldistriktet i stad årligen dertill väljes, äfvensom

föreståndare, eller föreståndarinna för högre folkskola på landet, säte

och ‘stämma i alla de mål och ärenden, hvilka icke honom eller henne

personligen angå. Lärare kan ej väljas till ordförande i skoldirektionen,

men väl till sekreterare.»

Härefter fortsätter utskottet sålunda:

»Det önskningsmål, för hvilket motionären gjort sig till tolk, är

sålunda, enligt hvad framgår af förestående redogörelse, genomfördt i

flertalet europeiska stater med nyare skolförfattningar, ja, man har på

de flesta ställen gått ännu längre än hvad motionären ifrågasätter och

ej blott gifvit läraren yttranderätt, utan äfven beslutanderätt. Några

olägenheter af en dylik anordning hafva, så vidt utskottet har sig bekant,

icke försports. Tvärt om synes man hafva funnit densamma särdeles

fördelaktig. Så yttrar en norsk författare i »Tidskrift för tolkundervisningen»

år 1884 — ty i Norge tillförsäkrades läraren säte i skolrådet

redan genom folkskolelagen af den 16 maj 1860 — följande:

»Att det i de lokala skolstyrelserna lemnats tillträde åt eu af

kommunens lärare, är ett lojalt erkännande af dessas betydelse och

rätt att hafva en stämma med i styrelsen af skolans angelägenheter.

Denna anordning har visat sig mycket ändamålsenlig-t)

Samma önskningsmål har äfven särskildt under det senaste årtiondet

vid flera tillfällen framträdt inom den svenska skolverlden.

Redan år 1881 uttalade Sveriges allmänna folkskolelärareförening

den åsigten,

att skolläraren bör genom lag tillförsäkras rättighet att deltaga i

skolrådets förhandlingar, men i besluten endast för så vidt han är ledamot

af skolrådet, och

att, då i en församling finnas flere lärare, dessa må ega rätt att

bland sig utse en, som i skolrådet representerar corpsen.

Vid det år 1888 hållna tionde allmänna svenska folkskoleläraremötet,

som räknade 1,735 deltagare, behandlades frågan om folkskolans

lokalstyrelse. Dervid framhölls, att folkskolestadgan — som kräfver åt

skolrådet hufvudsakligen sådant arbete, som förutsätter pedagogisk tackbildning

och lärareerfarenhet — dock försmår att tillgodogöra lokalstyrelsen

lärarens pedagogiska insigter och erfarenhet, enär den icke

föreskrifvit något samarbete mellan lokalstyrelse och lärare.

Efter eu längre diskussion, derunder både lärare och skolråd sordförande

uppträdde, gjordes följande uttalande:

1. Skolans lokalstyrelse bör förpligtas att infordra lärarens utlåtande

i alla angelägenheter, som röra den skola, der han arbetar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:u 8.

2. I hvarje lokalstyrelse bör minst en af skoldistriktets lärare

ega säte och stämma.

Den af seminarierektoru C. Kastman med statsunderstöd utgifna

»Tidskrift för folkundervisningen» har yttrat sig i samma retning: »Yi

hålla före, att tiden nu är inne, för att skolan måtte blifva representerad

i dess lokalstyrelse.»

Äfven utskottet är af den mening, att tiden nu kan anses vara

inne att genom bestämda föreskrifter söka åstadkomma ett samarbete

mellan skolrådet och lärarepersonalen vid skolväsendets anordning in. in.

Utskottet vill dervid erinra, att den princip, som motionären önskar få

genomförd på folkskolans område, icke är någon nyhet ens för vårt

land. Vid de allmänna läroverken hafva nemligen lärarekollegierna eu

ännu större befogenhet än hvad här blifvit ifrågasatt för folkskolans

lärarepersonal.

Vid införandet af eu dylik anordning på folkskolans område i

vårt land är det emellertid af vigt, att redan från början tydliga bestämmelser

affattas beträffande dels Itvilka, frågor, som skola på detta

sätt blifva föremål för lärarepersonalens yttrande, dels hvilka lärare,

som skola yttra sig, och dels slutligen sättet för yttrandenas afgifvande.

Hvad först angår föremålet för lärarepersonalens yttrande, så har

motionären i korthet angifvit detta genom uttrycket »pedagogiska frågor».

Hvilka som dermed afses torde böra närmare bestämmas, så att

ej här vid lag olika tolkningar komma att göra sig gällande. Utskottet

föreställer sig, att det skulle vara lämpligt, om lärarepersonalen på ett

eller annat sätt bereddes tillfälle att yttra sig rörande samtliga de bär

ofvan å sid. 10, 11 uppräknade pedagogiska åligganden, som tillkomma

skolrådet, äfvensom med de uppräknade likartade frågor, dock naturligtvis

med undantag för det åliggande, som gäller anskaffandet af

lärarekrafter samt bedömandet och öfvervakandet af lärarnes arbete.

Begreppet »pedagogiska frågor» skulle alltså, i korthet sagdt, omfatta

ärenden, som angå skolväsendets allmänna anordning samt röra tukt

och undervisning i skolan.

Beträffande sedan frågan om hvilka lärare, som skulle ega yttra

sig, har motionären föreslagit, att denna rätt skulle tillkomma hvarje

»lärare eller lärarinna, som förestår en skola». På en del ställen —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (K:o 3) Utlåtande Ko 8.

särskild! å landsbygden — skulle sålunda dylik yttranderätt komma

att utsträckas äfven till småskolelärarinnorna, deraf rätt många ännu

äro oexaminerade, under det på andra ställen — nemligen der särskilda

inspektörer eller förste lärare äro anstälda — till och med den äldste

och mest erfarne ordinarie folkskolelärare skulle kunna komma att frånkännas

en dylik rätt. En så ojemn fördelning kan ej gerna vara lämplig,

utan höra väl de lärare, som äro med hvarandra likstälda, hafva

så vidt möjligt samma befogenhet.

Af flera skäl, såväl reella som praktiska, anser utskottet, att

den ifrågasatta befogenheten bör begränsas till ordinarie folkskolelärare

och folkskolelärarinnor, men att också alla, som tillhöra denna kategori,

höra på ett eller annat sätt få yttra sig i de omordade pedagogiska

frågorna.

Hvad slutligen angår sättet för yttrandenas afgifvande, kunna

naturligtvis flera olika anordningar tänkas. Här kan uppstå fråga,

huruvida yttrandena skola afgifvas direkt till skolrådet eller indirekt,

om i förstnämnda fall samtliga lärare skola hafva tillträde till skolrådet

eller blott några. Såsom framgår af redogörelsen för förhållandena i

utlandet har saken i olika land ordnats på mycket olika sätt. I allmänhet

synes emellertid den princip vara genomförd, att i skoldistrikt

med ett fåtal lärare (en eller två, undantagsvis tre) dessa hafva utan

vidare rätt att deltaga i skolrådets förhandlingar. I skoldistrikt med

flera lärare har man anordnat ett representantskap, bestående af vare

sig förste läraren (eller den äldste läraren) eller ett af lärarepersonalen

för viss tid valdt ombud, eller bådadera. På en del ställen, såsom i

Norges städer, har lärarepersonalen att yttra sig såväl genom ombud

som ock samfäldt på så sätt, att lärarepersonalen bildar ett undervisningsråd,

som alltid skall höras i vissa frågor.

Då det i frågans nuvarande skede icke kan vara lämpligt, att

Riksdagen uttalar sig rörande dylika detaljbestämmelser, har utskottet

icke ansett det nödigt att framlägga något bestämdt förslag rörande

sättet för yttrandenas afgifvande. Utskottet är nemligen förvissadt, att

Kongl. Maj:t skall före det slutliga afgörandet taga ärendet under noggrann

ompröfning och låta utarbeta de ifrågasatta bestämmelserna, med

tagen hänsyn till de lokala förhållandena i vårt land.

Till sist har utskottet, med anledning af motionärens yrkande

att lärare eller lärarinna må ega rätt att till skolrådet göra hemställan

i pedagogiska frågor, velat uttala den mening, att en sådan rätt redan

nu måste anses tillkomma lärarepersonalen, hvadan utskottet funnit det

obehöflig!, att Riksdagen härom gör någon framställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 8) Utlåtande N:o 8.

Utskottet får alltså med anledning- af den föreliggande motionen

hemställa,

att kammaren för sin del måtte besluta, att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kougl. Magt anhålla

om utfärdande af föreskrifter derom, att skolråden

skola vara skyldiga att höra folkskolans ordinarie

lärarepersonal i sådana frågor, som röra skolväsendets

allmänna anordning samt tukt och undervisning.»

Vid föredragning af detta utlåtande har Andra Kammaren bifallit

utskottets hemställan med den ändring, att orden: »höra folkskolans

ordinarie lärarepersonal» utbyttes mot orden: »bereda folkskolans ordinarie

lärarepersonal tillfälle att yttra sig», hvarefter Andra Kammarens

beslut, jemlikt § 63 mom. 3 riksdagsordningen, blifvit genom utdrag af

protokollet delgifvet Första Kammaren, som hänvisat detta ärende till

sitt tredje tillfälliga utskottet.

Utskottet, som jemväl för sin de! gillar hufvudsyftet med motionen,

hyser endast någon tvekan om företrädet emellan den af motionären

föreslagna och den af Andra Kammaren godkända formulering

af sjelfva föremålet för lärarepersonalens yttrande, emedan det väl kan

ifrågasättas, huruvida icke det af motionären begagnade uttrycket »pedagogiska

frågor» bättre än de i ofvanstående »kläm» förekommande,

onekligen något sväfvande ordalagen »frågor som röra skolväsendets

allmänna anordning (samt tukt och undervisning)» angifver beskaffenheten

af de ärenden, öfver hvilka tillfälle skulle beredas folkskolans

ordinarie lärare att sig yttra; men då förutsättas kan att, om skrifvelse

i ärendet varder af Riksdagen beslutad, Kongl. Maj:t skall tillse att de

föreskrifter, som med föranledande deraf kunna komma att utfärdas,

blifva affattade på ett sådant sätt, hvarigenom möjligheten till hvarje

missuppfattning i ofvannämnda hänseende förebygges, anser sig utskottet

härmed böra hemställa,

att Första Kammaren jemväl för sin del måtte

biträda Andra Kammarens beslut.

Stockholm den 17 april 1891.

På utskottets vägnar:

CURRY TREFFENBERG.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.