Sök i Ratio Lex

Memorial, med uppgift å hvilande förslag till ändringar i grundlagarne. Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen anmäla de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar. Förslag till ändringar i grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid nu pågående riksdag.

1891-02-17 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1891:1, Memorial, med uppgift å hvilande förslag till ändringar i grundlagarne. Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen anmäla de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar. Förslag till ändringar i grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid nu pågående riksdag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1.

1

N:0 1

Ank. till Eiksd. kansli den 23 februari 1891, kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å hvilande förslag

till ändringar i grundlagarne.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen anmäla

de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod

såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag.

Från riksdagen år 1889:

Om ändring af $ 23 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 23.

Hvarje ledamot af Andra Kamma- Hvarje ledamot af Andra Kammaren

åtnjuter af statsmedel ersättning ren åtnjuter af statsmedel ersättning

för resekostnad till och från riksda- för resekostnad till och från riksdagen

gen samt arfvode af ett tusen två hun- samt arfvode af ett tusen två hundra

dra riksdaler för hvarje lagtima riks- riksdaler för hvarje lagtima riksdag

Bih. till Eiksd. Prot. 1891. 3 Sami. 1 Höft. (N-.o 1). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

dag; dock att, när antingen Konungen

upplöser riksdag, innan den varit

fyra månader tillsammans, eller ledamot

af kammaren eljest afgår från sin

befattning under riksdagen, innan Sä

lång tid af dess sammanträde förflutit,

så ock under urtima riksdag, kammarens

ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,

i dagtraktamente

tio riksdaler, hvilket dock ej må Afstiga

sammanlagdt ett tusen två flundra

riksdaler.

Den ledamot af kammaren, som icke

i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för hvarje dag flan utefllifver

vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.

(Föreslagen lydelse:)

dock att, när antingen Konungen upplöser

riksdag, innan den varit fyra

månader tillsammans, eller ledamot af

kammaren eljest afgår från sin befattning

under riksdagen, innan så lång

tid af dess sammanträde förflutit, eller

riksdagen sammanträder i följd deraf

att Konungen, med upplösande af

riksdag, förordnat om nya val, så

ock under urtima riksdag, kammarens

ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,

i dagtraktamente tio riksdaler,

hvilket dock ej må öfverstiga

sammanlagdt ett tusen två flundra

riksdaler.

Den ledamot af kammaren, som icke

i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för hvarje dag flan uteblifver

vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 6.

Första Kammarens protokoll den 6 april.

Andra Kammarens protokoll den 8 april.

Från riksdagen år 1890:

Om ändring af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 6.

Första Kammarens ledamöter skola, 1. Första Kammaren skall bestå

för en tid af nio år, utses af lands- af ettflundrafemtio ledamöter, flviltingen

och stadsfullmägtige i de städer, ka för en tid af nio år utses af

som ej i landsting deltaga. Hvarje landstingen och stadsfullmägtige i de

landsting och sådan stad, som nu städer, som ej i landsting deltaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

nämnd är, väljer, efter folkmängden 2. Hvarje landstingsområde och såinom

sitt område, eu riksdagsman för dan stad, som nu är nämnd, utgör

hvarje fullt tal af trettiotusen. Grår en valkrets, för hvilken, efter folkej

folkmängden upp till trettiotusen, mängden inom dess område, väljes

väljes dock en riksdagsman. en riksdagsman för hvarje fullt tal,

motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre

folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes

dock eu riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår

till etthundrafemtio, skola, för

ernående af detta antal, de valkretsar,

hvilkas folkmängd mest öfverskjuter

de tal, som enligt mom. 2

äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarne, vara berättigade

att hvardera välja ytterligare

en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje

valkrets, enligt ofvan angifna grunder,

eger utse, bestämmes hvart tionde

år af Konungen; och skall vid

tillämpning af den sålunda faststälda

ordningen iakttagas, att inskränkning

icke sker i vald riksdagsmans rätt

att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting

deltaga, må, så länge då gällande

ordning för valen länder till efterrättelse,

stadens rätt att utse riksdagsman

inträda allenast i det fall,

att ledighet uppstår i den valkrets,

staden förut tillhört.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1.

(Nuvarande lydelse :)

§ 13.

(Föreslagen lydelse:)

1. Andra Kammarens ledamöter

väljas för en tid af tre år, räknade

från och med januari månads början

året näst efter det, under hvithet valet

skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga en

riksdagsman. Domsaga, som, oberäknadt

dertill hörande städer, har större

folkmängd än fyratiotusen, varde

dock af Konungen, så vidt ske kan

häradsvis, indelad i två valkretsar,

som välja hvardera en riksdagsman.

3. I hvarje stad, som eger en folkmängd

af tiotusen eller mer, utses

en riksdagsman för hvarje fullt tal af

tiotusen. Ofriga städer skola första

gången af Konungen, och derefter

hvart tionde år af kammaren, ordnas,

så vidt ske kan länsvis, i särskilda

valkretsar, som hvardera utse en riksdagsman,

och skall hvarje sådan valkrets

innehålla en folkmängd af minst

sex tusen och högst tolf tusen.

1. Andra Kammaren skall bestå af

tvåhundratjugufem ledamöter, deraf

etthundrafemtio för landet och sjuttiofem

för städerna. Dessa ledamöter

väljas för en tid af tre år, räknade

från och med januari månads början

året näst efter det, under hvilket valet

skett.

2. A landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga en

riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, för

ernående af det bestämda antalet riksdagsmän,

de folkrikaste domsagorna,

så vidt ske kan häradsvis, indelas i

två valkretsar, som hvardera välja eu

riksdagsman. Of verstiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, i den

mån sådant erfordras, angränsande

domsagor, som hafva minsta sammanlagda

folkmängden, förenas, två och

två, till en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår

till eller öfverstiger en sjuttiofemtedel

af folkmängden i rikets alla

städer, väljes efter stadens folkmängd

en riksdagsman för hvarje fullt tal,

motsvarande en sjuttiofemtedel af städernas

folkmängd. Städer, med mindre

folkmängd än nu är sagdt, ordnas,

så vidt lämpligen ske kan länsvis,

i så många valkretsar, som, med

iakttagande af att hvardera utser eu

riksdagsman, erfordras för uppnående

opaginerad Kontrollera mot PDF

•

Konstitutionsutskottets Memorial N\o 1. 5

af det i mom. 1 föreskrifna antal

riksdagsmän för städerna. ,

4. Indelningen af omförmälda val- kretsar så ock riksdagsmännens antal

för hvar och en af de städer, hvilkas

folkmängd i och för sig berättigar

dem att utan förening med annan

stad välja riksdagsman, bestämmes,

efter ofvan angifna grunder, hvart

tionde år af Konungen. Den ord- ning, som sålunda fastställes, vinner

tillämpning vid de val, hvilka näst

derefter, enligt § 15 mom. 1, skola

ega rum. Köping, som erhåller stads- privilegier, räknas i fråga om riks- dagsmannaval fortfarande till landet,

till dess ny valkretsordning varder

faststäld.

Hänvisning:

Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 1.

Första Kammarens protokoll den 8 mars.

Andra Kammarens protokoll den 8 mars.

Stockholm den 17 februari 1891.

På utskottets vägnar:

O. Bergius.

Bih. titt Riksd. Prof. i 891. 3 Samt. 1 Häft,

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.