Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 14

1891-05-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1891:14, Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1891, kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

med förslag till ändrad lydelse af §§ 71, 72 och 73

riksdagsordningen.

Under hänvisning till den utredning, frågan om ändring i§ 71 riksdagsordningen

för vinnande af »ökade garantier för bevarandet af kontinuiteten

i riksbankens styrelse» erhållit inom Riksdagen åren 1886 och 1890,

äfvensom till motionen i Andra Kammaren n:o 228 sistnämnda år har

dels herr Sandberg i en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 48,

dels. herr M. Andersson i Stigen i en inom Andra Kammaren väckt

motion, n:o 184, hvilka båda motioner sins emellan äro till alla delar

öfverensstämmande, föreslagit, det Riksdagen måtte antaga nedanstående

förslag till ändring, af §§ 71, 72 och 73 riksdagsordningen att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling:

§ 71.-

Hvarje lagtima Riksdag skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka

hvardera .kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att jemlik

särskilda reglementen riksbankens och riksgäldskontorets medel och

tillhörigheter förvalta. Desse fullmägtige skola i hvartdera verket vara

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 3 Sami. 14 Haft. (N:o 14). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

åtta, af hviska tvenne årligen afgå, men kunna återväljas, och bestämmes

genom lottning den ordning, i hvilken de första gången enligt detta stadgande

valde skola afgå. Har fullmägtig före utgången af den för honom

bestämda tjenstgöring stid aflidit eller af annan orsak af gått eller har ansvarsfrihet

honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått.

Valen ske medelst slutna sedlar.

Fullmägtige för hvardera verket tillkomma att sjelfve för ett är i

sänder bland sig välja ordförande och vice ordförande, hvilken senare för er

ordet, när hinder för ordföranden inträffar, och ege ordföranden afgörande

röst, derest i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 72.

Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af tolf

för att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets.

och till ett antal af åtta för att enligt särskilda instruktioner granska

riksbankens och riksgäldskontor^ tillstånd, styrelse och förvaltning.

Revisorerne förordnas för hvart år och utses för hvardera revisionen till

halfva antalet af hvardera kammaren. Hvarje revision skall omfatta ett

års afslutade räkenskaper. Revisionsförrättninim/arna taga sin början å

dag, som i instruktionerna bestämmes, och skeda inom två månaders tid

vara fullbordade. Revisorerne välja sjelfve för hvardera revisionen inom

sig ordförande, hvilken eger afgörande röst, derest vid omröstning

rösterna i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sina

berättelser till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver

inkommit, af näst följande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande

utskotts granskning och vidare behandling.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt som fullmägtige och revisorer

enligt föregående två paragrafer utses, tillsättas jemväl suppleanter, att

vid inträffande förfall för dem träda i: deras ställen, nemligen för fullmägtige

i riksbanken fyra, för fullmägtige i riksgäldskontor likaledes

fyra och för hvarje års revisorer sex för hvardera revisionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

3

I deri jemlikt § 72 riksdagsordningen af Riksdagen faststälda »instruktion

för Riksdagens revisorer af riksbanken» § 6 stadgas bland annat,

att till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång revisorerna

kunna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning, men att

alla frågor om anmärkningar eller anmälanden skola slutligen in pleno

föredragas och afgöras; och den sålunda meddelade bestämmelsen har

ansetts ega sin tillämplighet för revisorerna i allmänhet. Då desse

således, enligt gällande stadganden, ega att, på det sätt de finna tjenligast,

sig emellan fördela det egentliga revisionsarbetet, samt då utskottet

håller före, att samtliga revisorerna fortfarande böra deltaga i pröfningen

och afgörandet af de anmärkningar eller anmälanden, hvartill

revisionen kan gifva anledning, anser utskottet, att i grundlagen ej bör

införas den förändringen, att särskilda revisorer skola väljas för granskningen

af statsverkets och särskilda för granskningen af riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.

Vid sådant förhållande och då, enligt utskottets förmenande, de af Riksdagen,

jemlikt § 72 riksdagsordningen, utsedde revisorer icke äro för få, för

att kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra den dem enligt grundlagen

och särskilda instruktioner åliggande granskning, finner utskottet sig ej

böra tillstyrka, hvad motionärerna föreslagit angående förändrade bestämmelser

i fråga om Riksdagens revisorer.

Angående motionärernas förslag, i hvad det afser vinnande af ökade

garantier för bevarande af kontinuiteten inom riksbankens och riksgäldskontorets

styrelser, är utskottet ense med motionärerna om nödvändigheten

af eu förändring i grundlagen i detta syfte. Då enligt gällande

stadganden de fullmägtige utses endast för ett år, kan det lätt inträffa,

att hela riksbankens eller riksgäldskontorets styrelse på en gång ombytes

af skål, som för dessa verks intressen äro främmande. Faran af

dessa årliga val framträder ännu tydligare vid tanken på sjelfva valsättet.

De båda kamrarne kunna under politiskt upprörda tider komma

i en sådan ställning till hvarandra, att de valmän, som hvardera kammaren

utser för val af fullmägtige, stå stridiga emot hvarandra. Det blir

då lotten, som i hvarje fall blir bestämmande för valet, och slumpen

får afgöra, om kontinuiteten skall bevaras eller icke. Det torde visserligen

ej med skäl kunna förnekas, att Riksdagen vid valen af fullmägtige

förfarit med stor varsamhet, men anledningar hafva dock ej saknats,

hvilka tillräckligt visa önskvärdheten och behofvet af en förändring i

förevarande afseende. De intressen, som af denna fråga beröras, äro af

den vigt, att man ej bör nöja sig med eu hittills varande god praxis,

utan genom ändrade bestämmelser i fråga om valen af fullmägtige skaffa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Betänkande N:o 14.

betryggande garantier för att kontinuiteten må bevaras, så att icke ett

fullständigt ombyte af hela riksbankens eller riksgäldskontorets styrelse

skall kunna på en gång ega rum i följd af politiska konflikter inom

Riksdagen.

Enligt motionärernas förslag skulle kontinuiteten inom riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse betryggas derigenom, att de fullmägtige utsåges

för en tid af flera år samt att i regel icke hela styrelsen på en

gång valdes, utan att af de utsedde fullmägtige endast en del årligen

stäldes under omval.

Genom en dylik förändring skulle, enligt utskottets åsigt, en väsentligt

större säkerhet med afseende å de ifrågavarande verkens förvaltning

kunna vinnas; men om utskottet således är ense med motionärerna om

den rigtning, i hvilken den behöfliga förändringen nu bör ske, synes

dock motionärernas förslag ej, sådant det föreligger, böra antagas.

Enligt detsamma skulle de fullmägtiges antal ökas till åtta. Någon

grund för denna förändring hafva motionärerna emellertid ej angifvit,

och då, utskottet veterligen, ej några omständigheter förekommit, som

antyda ett behof af förstärkning af de fullmägtiges antal, finner sig utskottet

sakna anledning att tillstyrka bifall till hvad motionärerna i

detta afseende hemstält. Motionärerna föreslå äfven den afvikelse från

nuvarande förhållanden, att Riksdagen ej vidare skulle ega utse de fullmägtiges

ordförande, utan att fullmägtige sjelfva för ett år i sänder

skulle bland sig välja såväl ordförande som vice ordförande. Ej heller

för denna förändring hafva några skäl blifvit af motionärerna anförda,

och då det kan vara af vigt, att Riksdagen eger magt att till ordförande

utse den, som af Riksdagen dertill anses lämpligast, har utskottet desto

hellre ansett de gällande stadgandena i detta afseende böra bibehållas,

som det väl svårligen torde kunna förutsättas, att Riksdagens val skulle

träffa någon, som ej vore i besittning af de öfriga fullmägtiges förtroende.

Enligt utskottets åsigt böra således de fullmägtige till antalet fortfarande

vara sju. Den som skall vara ordförande bör liksom nu väljas

särskild!, och af de öfrige sex skola årligen tvenne afgå. I öfverensstämmelse

härmed skulle alltså de fullmägtiges funktionstid, som enligt

motionärernas förslag skulle blifva 4 år, fastställas till 3 år.

Med afseende å det förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen,

som utskottet med anledning af motionerna ansett sig böra

framlägga, vill utskottet anmärka, att utbytet af orden »jemlikt särskilda

reglementen», som innehållas i denna paragraf, sådan den nu lyder,

mot »enligt gällande stadgar» allenast afser att förekomma behöfligheten

af ytterligare förändring i samma paragraf, i händelse, i sammanhang

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14. 5

med ifrågasatt omorganisation af bankväsendet, en del af de för fullrnägtige

gällande föreskrifter skulle komma att meddelas på annat sätt

än genom af Riksdagen faststäldt reglemente.

Att i sammanhang med ändring af § 71 riksdagsordningen äfven

föreslå ändrad lydelse af § 73 riksdagsordningen har utskottet ej funnit

nödigt eller lämpligt. Sådan denna paragraf nu lyder, är det klart, att

alla suppleanter för fullmägtige böra väljas hvart år, och så bör det

ock vara. Det skäl, som förefinnes för nytt valsätt till fullmägtige,

nemligen åstadkommande af kontinuitet inom styrelsen, existerar icke i

fråga om suppleanterna, hvilka blott undantagsvis tjenstgöra, och med

afseende å hvilka någon kontinuitet således icke behöfves.

Den förändring i organisationen af riksbankens och riksgäldskontorets

styrelse, utskottet således anser sig böra tillstyrka, öfverensstämmer till

sin grund väsentligen med ett förslag, som af Kongl. Maj:t beträffande

riksbankens styrelse framlades till Riksdagens godkännande år 1886.

Detta förslag, som ej vann Riksdagens bifall, upptogs sedermera i hufvudsak

vid 1890 års riksdag i en af åtta ledamöter från Andra Kammaren

afgifven och af Andra Kammaren godkänd reservation mot konstitutionsutskottets

tillstyrkande af en vid denna riksdag af Kongl. Maj:t föreslagen

omfattande omorganisation af riksbanken och dess styrelse. Äfven

enligt Kongl. Maj:ts förslag, som i sin helhet blef af Första Kammaren

bifallet, skulle emellertid de fullmägtige utses för en tid af tre år och

endast en del af dem årligen afgå.

Båda de omnämnda af Kongl. Maj:t framlagda förslagen stodo i samband

med ifrågasatt förändring af banklagstiftningen i allmänhet. Behofvet

af stadgad kontinuitet inom riksbankens och äfven inom riksgäldskontorets

styrelse gör sig dock, såsom ofvan framhållits, äfven under

nuvarande förhållanden gällande, och då den förändring, utskottet ansett

sig böra tillstyrka, i alla händelser synes vara behöflig och lätt att

verkställa, utan att den kan anses på något sätt lägga hinder i vägen

för en mera omfattande omorganisation af ifrågavarande verk, hemställer

utskottet:

Do) att herrar Sandbergs och Anderssons motioner,

i hvad de innefatta förslag till ändrad lydelse af riksdagsordningens

stadga riden angående val af revisorer

och deras suppleanter, icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd; samt

2:o) att nämnda motioner, i hvad de afse val af

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

deras suppleanter, icke må föranleda annan Riksdagens

åtgärd, än att Riksdagen till hvilande för vidare grundlagsenlig

behandling antager följande förslag till förändrad

lydelse af

Riksdagsordningen,

§ 71.

Nuvarande lydelse:

Hvarje lagtima riksdag skall genom

fyratioåtta valmän, af hvilka

hvardera kammaren inom sig utser

tjugofyra, välja fullmägtige att,

jemlikt särskilda reglementen, Riksbankens

och Riksgäldskontorets medel

och tillhörigheter förvalta.

Desse fullmägtige skola i hvartdera

verket vara sju; egande ordföranden

afgörande röst, derest i frågor,

som hos fullmägtige komma under

omröstning, rösterna för två skiljaktiga

meningar utfalla lika. Valen

ske medelst slutna sedlar sålunda,

att för hvartdera verket först

utses den, som bland fullmägtige

skall blifva ordförande, och sedan

de öfriga sex; tillkommande fullmägtige

för hvartdera verket att

sjelfve bland sig välja en vice ordförande,

att föra ordet när hinder

för ordföranden inträffar.

Föreslagen lydelse:

Riksdagen skall genom fyratioåtta

valmän, af hvilka hvardera

kammaren inom sig utser tjugufyra,

välja fullmägtige att, enligt

gällande stadgar, riksbankens och

riksgäldskontorets medel och tillhörigheter

förvalta. Desse fullmägtige

skola i hvartdera verket

vara sju och väljas ä lagtima riksdag

för en tid af tre år. Valen

ske medelst slutna sedlar.

Den, som bland fullmägtige skall

vara ordförande, väljes särskilt. Af

de öfrige sex skola årligen tvenne

afgå. Har fullmägtig före utgången

af den för honom bestämda

tjenstgöring stid ajlidit eller af annan

orsak af gått, eller hav ansvarsfrihet

honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått.

Vid de tillfällen, då på en gång

val af samtlige fullmägtige egen rum,

bestämmes genom lottning den ordning,

i hvilken fidlmägtige, ordföranden

undantagen, skola afgå. Afgående

fullmägtig kan återväljas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

7

Fullmägtige välja ärligen bland

sig vice ordförande; egande den, som

bland fullmägtige förer ordet, afgörande

röst, derest i frågor, som hos

fullmägtige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga meningar

utfalla lika.

Stockholm den 8 maj 1891.

På utskottets vägnar:

0. B ER GIUS.

Reservationer:

af herr Ljungman:

»Då motionärerne hänvisat till den utredning, frågan om ändring i

§ 71 riksdagsordningen för vinnande af »ökade garantier för bevarandet

åt kontinuiteten i riksbankens styrelse» erhållit vid förra årets riksdag,

och då konstitutionsutskottet vid samma riksdag ansåg bankofullmägtiges

antal böra ökas till nio, och då det förefaller mindre lämpligt att ordförandene

i banko- och riksgäldsverken väljas för längre tid än ett år

i sänder, samt då fullmägtige i dessa verk före 1867 sjelfve utan olägenhet

för . deras förvaltning utsågo sina ordförande; synes motionärernes

förslag i afseende på fullmägtiges antal och valet af ordförande ingalunda

sakna skäl för sig, hvarförutom samma förslag ju erbjuder en

större kontinuitet för förvaltningen deruti, att fullmägtige skola utses

för fyra år i sänder, och inskränker afgörandet genom lottning af den

tur, i hvilken fullmägtige skola afgå, till blott första gången val eger

rum efter den föreslagna förändringens stadfästande. Orden »jemnlikt

särskilda reglementen» synas lämpligast böra uteslutas ur § 71 riksdagsordningen

och i stället uti §§ 66 och 72 regeringsformen införas de behöfliga

bestämmelserna om de stadgande^* efter hvilka fullmägtige i

deras förvaltning skola sig rätta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

Det af 1886 års senare statsrevision framhållna behofvet af en förstärkning

af revisorernes antal i förening med revisionens fördelning å

tvenne skilda revisioner synes vara så uppenbart, att en ändring i bestämmelserna

om valet af banko- och riksgäldsfullmägtige icke bör företagas

utan i samband med detta behofs afhjelpande. Redan före 1865

uttalade sig konstitutionsutskottet ock vid flera tillfällen, då årliga revisioner

tillstyrktes, för att revisorernes antal borde vara 24, hvadan nu,

sedan förvaltningens omfattning så starkt ökats, 20 snarare torde anses

vara för få än för många. Vid fördelningen af desse senare å de båda

skilda revisionerna böra dock lämpligast 16 föras till revisionen af statsverket

och 4 till revisionen af banko- och riksgäldsverken.

På grund hufvudsakligen häraf anser jag, att konstitutionsutskottet

bort med anledning af inotionärernes förslag tillstyrka Riksdagen att

till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga nedanstående

förslag till ändring af §§ 66 och 72 regeringsformen samt 71, 72 och

73 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 66.

Riksgäldskontoret förblifver under Riksdagens styrelse och inseende

att efter af Riksdagen faststäldt reglemente förvaltas genom de fullmägtige,

kamrarne dertill förordna; och då Riksdagen ansvarar för den rikets

gäld, kontoret ombesörjer, så kommer Riksdagen, sedan kontorets tillstånd

och behof blifvit i vederbörlig ordning utredda, att genom särskild

bevillning tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld

till ränta och kapital oumbärliga finnas, så att rikets kredit varder bibehållen

och vårdad. *

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så

att den ostörd må förvaltas af de fullmägtige, kamrarne dertill förordna,

efter af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag samt de ordningar,

stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen

göras kunna. Riksdagen allena eger rätt att genom banken ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

9

gifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar skola vid

anfordran efter deras lydelse med silfver eller guld af banken inlösas.

Riksdagsordningen.

§ 71.

Hvarje lagtima Riksdag skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka

hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att riksbankens

och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta. Desse

fullmägtige skola i hvartdera verket vara åtta, af hvilka tvenne årligen

afgå, men kunna återväljas, och bestämmes genom lottning den ordning,

i hvilken de första gången enligt detta stadgande valde skola afgå. Har

fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöring stid

aflidit eller af annan orsak afgått eller hav ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som för honom återstått. Valen ske medelst

slutna sedlar.

Fullmägtige för hvartdera verket tillkomma att sjelfve årligen bland sig

välja ordförande och vice ordförande, hvilken senare för er ordet, när hinder

för ordföranden inträffar, och ege ordföranden afgörande röst, derest

i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna för

två skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 72.

o

A hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af sexton

för att enligt regeringsformen och särskild .instruktion granska statsverkets

och till ett antal af fyra för att enligt särskilda instruktioner

granska riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.

Revisorerne förordnas för hvart år och utses för hvardera revisionen

till halfva antalet af hvardera kammaren. Hvarje revision skall omfatta

ett års afslutade räkenskaper. Revisionsförrättnin^araa taga sin början

a dag, som i instruktionmza bestämmes, och skola inom två månaders

tid vara fullbordade. Revisorerne välja sjelfve för hvardera revisionen

inom sig ordförande, hvilken eger afgörande röst, derest vid omröstning

rösterna i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sina

llih. till It Hest!. Prot. 1891. 3 Sami. 14 ljuft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.

berättelser till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver

inkommit, af näst följande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande

utskotts granskning och vidare behandling.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt som fullmägtige och revisorer

enligt föregående två paragrafer utses, tillsättas jemväl suppleanter, att

vid inträffande förfall för dem träda i deras ställen, nemligen för fullmägtige

i riksbanken fyra, för fullmägtige i riksgäldskontor likaledes

fyra och för hvarje års revisorer åtta för revisionen af statsverket samt

fyra för revisionen af banko- och riksgäldsverken.»

af herr Dalin, som ansett, att utskottet med anledning af motionärernas

förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen bort yttra:

»Då det är att förvänta, att Kongl. Maj:t före utgången af innevarande

riksdagsperiod för Riksdagen framlägger förslag till ordnande

af bankväsendet i dess helhet, samt ett uppskof med föreliggande frågas

afgörande till nästkommande eller till 1893 års riksdag ej skulle fördröja

den ifrågasatta grundlagsändringen, som ju under inga omständigheter

kan ega rum förr än år 1894, anser sig utskottet, ehuru det erkänner

önskvärdheten af en genom lag betryggad kontinuitet hos riksbankens

och riksgäldskontorets styrelser, för det närvarande ej böra tillstyrka

bifall till inom Riksdagen och konstitutionsutskottet väckta förslag,

afseende ändring af § 71 riksdagsordningen»;

af herr Hedin, som anfört:

»Jag anhåller att få dels tillkännagifva, att jag varit hindrad att

deltaga i utskottets beslut rörande frågan om statsrevisionen, dels anmäla

min reservation mot förslaget att i § 71, första stycket, utbyta

orden »jemlikt särskilda reglementen» mot »enligt gällande stadgar»;

samt af herrar Elowson, Johnson och Valdin.

Stockholm, Tvär Hteggströms Boktryckeri, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.