Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

1891-04-06 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1891:5, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 8 april 1891, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om

förändrade bestämmelser i fråga om sättet för val af

riksdagsmän till Andra Kammaren.

Angående förändrade bestämmelser i fråga om sättet för val till Andra

Kammaren hafva vid innevarande riksdag blifvit väckta tre, till konstitutionsutskottet

hänvisade motioner, nemligen: inom Första Kammaren, n:o 1,

af herr af Burén samt inom Andra Kammaren, n:o 2, af herr Beckman och

n.o 162, af herr P. Ersson i Yestlandaholm, med hvilken herr P. Holm

instämt.

Uti berörda motioner föreslås

af herr af Burén:

att Riksdagen ville besluta sådana ändringar i nu gällande riksdagsordning,

att å landsbygden och i valkretsar af flere städer riksdagsmannavalen

skola förrättas endast på ett sätt, medelst elektorer,

att vid val af elektorer val äfven företages till ett lika antal suppleanter,

att af dessa valmän de, som inställa sig vid valstället, må af allmänna

medel tillgodonjuta godtgörelse med ersättning för resekostnaden till och från

valstället, och

att den elektor, som utan anmäldt förfall icke inställer sig vid valtillfället,

skall höta till kommunalkassan två kronor, men dubbelt, om han

uraktlåter att kalla suppleant;

Bill. till lliksd. Prof. 1891. 3 Sami. 5 Höft. (N:o 5.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

af herr Beckman — hvilkens motion tillika innehåller förslag till ändring

af § 25 riksdagsordningen —,

att Riksdagen måtte antaga och till vidare grundlagsenlig behandling

förklara hvilande följande lydelse af nedanstående paragrafer i riksdagsordningen

:

16.

Valen förrättas —-----ett tusen. Sedan elektorer blifvit

utsedcle, företages val till ett lika antal suppleanter.

I de valkretsar — — — — -— magistrat eller dess ordförande.

17.

Vid val af elektorer och deras suppleanter, så ock vid riksdagsmannaval

— — ---— tillkommer.

18.

Konungens befallningshafvande — — — — — stadgadt är. Der

elektorsval — — — — — åt den eller dem, som blifvit till elektorer och

suppleanter utsedde, såsom fullmagt meddela — — — — — valprotokollet;

samt af herr Ersson,

att Riksdagen ville besluta sådana ändringar i nu gällande riksdagsordning,

att alla riksdagsmannaval till Andra Kammaren förrättas endast på

ett sätt, nemligen medelst användande af det omedelbara valsättet.

De i dessa motioner framstälda ändringsförslag åsyfta alltså dels den

förändring i sättet för anställande af val till Andra Kammaren antingen att,

såsom herr af Buren föreslår, alla val å landsbygden och i valkretsar af

flere städer skola förrättas medelst elektorer, eller ock att, enligt herr Erssons

förslag, alla val skola förrättas medelst användande af det omedelbara

valsättet, dels att i de valkretsar, der valen ske medelbart, äfven suppleanter

för elektorerna skola utses; hvarjemte ock föreslås ej mindre ersättning för

resekostnad af allmänna medel för de utsedde valmän, som inställa sig vid

valtillfället, än äfven böter för den elektor, som, utan anmäldt förfall, urakt

åter att dervid inställa sig, eller som försummar att kalla suppleant.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

Till stöd för förslaget, att alla riksdagsmannaval å landsbygden och i

de valkretsar, som bestå af flera städer, skola förrättas medelst elektorer,

har herr af Burén i en utförlig motivering hufvudsakligen framhållit, dels

att det omedelbara valsättet i vida högre grad än det medelbara visat sig

medföra de olägenheter, som framträdt derutinnan, att minoritetsval egt

rum, röster kasserats och val öfverklagats, dels ock att genom rätten att

välja mellan de tvenne valsätten oreda försports, då derigenom trakter, som

ett föregående år valt omedelbart, ett senare år fått välja medelbart. —

Herr Ersson åter har till stöd för sitt ofvanberörda förslag påpekat, att det

i riksdagsordningen stadgade medelbara valsättet ifrån böljan ansetts mera

såsom ett öfvergångsstadgande än såsom en absolut gifven regel, samt att

den dagliga erfarenheten, icke minst derigenom att den ena valkretsen efter

den andra öfvergått till det omedelbara valsättet, ådagalagt, att de svårigheter,

som vid riksdagsordningens författande ansågos vara förenade med

detta valsätt, visat sig vara af ringa betydenhet. Derjemte har motionären

erinrat derom, att, om än valmännens moraliska skyldighet att begagna sin

politiska rösträtt är lika stor, om valet sker medelbart eller omedelbart, det

dock från valmannens egen synpunkt måste ligga en väsentlig skilnad deri,

att han vid de medelbara valen uppdrager åt eu eller flera elektorer att

faktiskt utöfva denna rösträtt, då deremot i det senare fallet rösträtten tillkommer

honom sjelf.

Med afseende å fördelarne af medelbara eller omedelbara val anförde

justitiestatsministern vid föredragning af förslaget till nu gällande riksdagsordning

i statsrådet den 5 januari 1863:

»I frågan om medelbara eller omedelbara val hyser jag för min del

ingen tvekan att tillerkänna företrädet åt de senare, så vida de förra skola

inom redan berättigade kategorier förrättas genom elektorer, hvilka utses

endast för att förrätta ett visst val, utan att i öfrigt hafva något med hvar

andra gemensamt. Af de valberättigade lärer man nemligen icke kunna

förvänta något intresse för den förberedande åtgärden att välja en elektor,

om de icke hysa intresse för det slutliga resultatet eller utgången af sjelfva

riksdagsmannavalet. Men hysa de intresse för det slutliga resultatet, så utse

de sannolikt till elektor den, som röstar på deras egen kandidat, utan afseende

på, huru vida elektorn för denna befattning egen de utmärktaste

egenskaper, hvilka dessutom äro svåra att bedöma; och hela syftemålet med

de medelbara valen är då förfeladt. Härtill kommer, att faran för otillbörlig

inverkan på valen är vida mindre, om denna måste rigtas emot en hel

menighet, än om blott ett ringa antal elektorer behöfver vinnas.

I ett glest befolkadt land äro likväl de omedelbara valen i verkställigheten

förenade med svårigheter. Utan föregående öfverläggningar uppkom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

mer nemligen lätt en allt för stor splittring af rösterna, men talrikt besökta

valmöten äro svårare att åstadkomma, ju längre väg de väljande måste färdas

till samlingsplatsen. Sådana mötens oumbärlighet blefve visserligen mindre,

om det föreskrefves, att de väljande endast finge rösta på dem, hvilka framstält

sig som kandidater. Men äfven kandidaturen förutsätter, att en politisk

trosbekännelse aflägges inför valmännen, och torde dessutom allt för litet

öfverensstämma med det svenska lynnet för att böra hos oss obligatoriskt

föreskrifvas. Rigtigheten af sjelfva dess grund kan ock ifrågasättas, ty det

är andras förtroende och ej sjelfförtroendet, som är representantkallets rätta

ursprung.

Af sådan anledning hafva i förslaget omedelbara val icke blifvit

ovilkorligt föreskrifna annorstädes än i de städer, hvilka ega att utan förening

med andra utse riksdagsmän. Men frihet att begagna detta valsätt är

likväl lemnad åt hvarje valdistrikt, inom hvilket intresset är nog starkt för

att besegra de lokala hindren. Dessa hinder böra ock i någon män minskas

derigenom, att de väljandes röster uppsamlas inom kommunerna och sedan

sammanräknas af den för alla kommunerna inom ett distrikt gemensamme

valförrättaren. De väljande eller deras komiterade befrias visserligen icke

derigenom från att resa till ett förberedande valmöte, der ett sådant finnes

behöfligt, men de befrias från att resa utom kommunen för rösternas afgifvande,

hvilket sällan eller aldrig lärer medhinnas på samma dag som de förberedande

öfverläggningarna.

Olägenheterna af de såsom regel uppstäda medelbara valen hafva må

hända i någon mån blifvit förminskade genom det stora antal elektorer, som

blifvit i förslaget bestämdt.»

Hvad justitiestatsministern sålunda anfört, synes utskottet fortfarande

tala för bibehållande af de uti ifrågavarande afseende gällande bestämmelserna.

Att, såsom herr af Burén föreslagit, ovilkorligen föreskrifva medelbart

valsätt för landsbygden och i valkretsar, som bestå af flere städer bör, enligt

utskottets åsigt, desto mindre ske, som, efter det den nuvarande riksdagsordningen

trädt i kraft, den öfvervägande delen af dessa valkretsar öfvergått

från det medelbara till det omedelbara valsättet, och det derigenom måste

anses uppenbart, att sistnämnda valsätt är det, som bäst motsvarar de inom

dessa valkretsar förefintliga förhållandena. De olägenheter, som, enligt hvad

motionären antagit, skulle vara företrädesvis förenade med det omedelbara

valsättet, synas häremot ej kunna tillmätas den betydelse, att de böra

orsaka ändring uti grundlagens ifrågavarande stadgande, och finner utskottet

sig för den skull sakna anledning att ingå i granskning af de af motionären

till stöd för detta hans antagande anförda grunder.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

Deraf att det öfvervägande antalet valkretsar öfvergått till det omedelbara

valsättet, och man på den grund med säkerhet kan antaga, att detta

valsätt för den större delen af landet är det under nuvarande förhållanden

lämpligaste, synes man emellertid ej vara berättigad att draga den slutsatsen,

att det medelbara valsättet nu bör helt och hållet afskaffas. Då nemligen

ett ej ringa antal valkretsar ännu bibehålla detta valsätt, torde det säkerligen

ock vara med deras intresse bäst öfverensstämmande att fortfarande få

begagna detsamma; ty vore detta icke förhållandet, synes det vara svårt att

finna någon anledning, hvarför de ej öfvergått till det omedelbara valsättet,

då för detta ändamål blott erfordrats, att förslag derom väckts af de röstberättigade

inom en af de till valkretsen hörande kommunerna, samt att majoriteten

af de inom valkretsen röstberättigade uttalat sig för förändringen.

Om inom vissa valkretsar majoriteten af de valberättigade vill fortfarande

välja riksdagsman medelst elektorer, synes något skäl att beröfva di''m rätten

dertill ej kunna hemtas deraf, att inom andra, låt vara flertalet, valkretsar

majoriteten af de derstädes valberättigade ansett för sig fördelaktigt att öfvergå

till det omedelbara valsättet. Anledning till en förändring i lagens

bestämmelser skulle först då kunna anses föreligga, om genom bibehållandet

af gällande stadganden synnerliga olägenheter kunde visas .hafva uppkommit

för det flertal valkretsar, som öfvergått till sistnämnda valsätt.

I sådant afseende har särskildt framhållits, att vid förändringar af valkretsar

trakter, som valt omedelbart, å nyo måste uttala sig för detta valsätt,

om de vilja bibehålla detsamma, samt att på grund häraf en valkrets kan

blifva nödsakad att välja medelbart emot den åsigt, som inom densamma är

rådande. Då det emellertid endast högst sällan kan komma att inträffa, att

en valkrets, som begagnar sig af den i § 16 riksdagsordningen gifna möjligheten

att öfvergå till det omedelbara valsättet, till något val måste välja

medelbart, kan denna olägenhet ej anses vara af synnerlig betydelse. Utskottet

vill härvid anmärka, att i fråga om de valkretsar, som i förevarande

afseende äro underkastade de största förändringarna, nemligen de, som bestå

af två eller flera städer, det aldrig har inträffat, att någon af dessa saknat

möjlighet att vid hvarje riksdagsmannaval hafva kunnat få välja omedelbart.

Vid de val, som företogos till den i maj månad år 1887 sammanträdande

.riksdagen, måste visserligen 9 af de 11 stadsvalkretsar, som vid regleringen

af de i valkretsar fördelade städerna år 1886 uppkommit, välja medelbart,

ehuru de då säkerligen hellre velat begagna det omedelbara valsättet, till

hvilket de samtliga strax derefter öfvergingo; men dervid är att märka, att

de samtliga hade haft tillfälle att så tidigt besluta öfvergång till det omedelbara

valsättet, att det af dem kunnat vid nämnda val användas.

Då således de stadganden lagen innehåller i förevarande afseenden sy
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

nas utskottet väl egnade att, utan att synnerliga olägenheter deraf orsakas,

låta hvarje valkrets fa begagna just det valsätt, som för densamma kan vara

det ändamålsenligaste, bör, enligt utskottets åsigt, någon förändring i desamma

ej vidtagas, hvarför utskottet hemställer:

l:o. att herr af Burens förslag, att å landsbygden och

i valkretsar af flere städer riksdagsmannavalen skola förrättas

endast på ett sätt, medelst elektorer, ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

2:o. att herr Erssons motion, att vid alla riksdagsmannaval

till Andra Kammaren det omedelbara valsättet skall

användas, ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande det af herrar af Burén och Beckman väckta förslag, att

vid val af elektorer för utseende af ledamöter till Andra Kammaren äfven

ett lika antal suppleanter skulle väljas, får utskottet erinra derom, att en

motion (motion i Andra Kammaren, n:o 120, af herr P. Svensson i Brämhult)

med samma syfte vid riksdagen är 1890 var föremål för kamrarnes

behandling. Det då framstälda förslaget blef af konstitutionsutskottet tillstyrkt,

men af Riksdagen förkastadt.

Genom väljande af suppleanter för ifrågavarande elektorer skulle

visserligen möjligheten för kommuner att blifva utestängda från behörig

inverkan på utgången af riksdagsmannaval, derigenom att utsedd elektor på

grund af förfall blefve hindrad att inställa sig vid valtillfället, väsentligen

minskas. Då emellertid något behof af ändring i grundlagen i det föreslagna

syftet, enligt utskottets åsigt, ej gjort sig gällande, samt då antalet

af de valkretsar, inom hvilka riksdagsmannavalen ske medelst elektorer,

allt mer och mer minskats, så att vid de allmänna valen år 1887 blott

en af stadsvalkretsarne och 42 af valkretsarne på landsbygden valde medelbart,

finner utskottet, hvad motionärerna i förevarande afseende föreslagit,

ej vara af beskaffenhet att böra föranleda ändring i grundlagen; och hemställer

utskottet för den skull,

3:o. att herr af Buréns motion, i hvad den angår att

vid val af elektorer val äfven skola företagas af ett lika

antal suppleanter, äfvensom herr Beckmans motion, i hvad

den afser §§ 16, 17 och 18 riksdagsordningen, ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

Herr af Buréns motion innefattar, såsom ofvan anmärkts, äfven förslag

dels om ersättning för resekostnad af allmänna medel för de utsedde

valmän, som inställa sig vid valtillfället, dels om böter för den elektor, som

utan anmäldt förfall uraktlåtit att dervid inställa sig.

Då utskottet anser, att uppdraget att vara elektor vid riksdagsmannaval

är af beskaffenhet att hvarken någon ersättning af allmänna medel för

de med detsammas utförande förenade kostnader bör ifrågakomma, eller

påföljd af böter stadgas för underlåtenheten att fullgöra uppdraget, hemställer

utskottet,

4:o. att herr af Buréns förslag i nyssnämnda afseende

ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 april 1891.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservation

af herrar Ljungnian, Björkman, Dahn, Elowson, Hedin, Vahlin och

Wikstén, hvilka anfört: »Då samtliga de af flera städer bestående valkretsarne

inom riket ‘bestämt sig för användande af det omedelbara valsättet, och då

den nuvarande föreskriften i § 16 riksdagsordningen om riksdagsmannaval

i dessa kretsar genom medelbara val icke blott måste anses för onödig,

föråldrad och stridande mot befolkningens gång efter annan upprepade

uttalanden, utan äfven medfört och kan, om den bibehålies, fortfarande

komma att medföra den olägenhet för samma valkretsar att de, såsom vid

valen till majriksdagen 1887 i flera fall skedde, mot sin önskan nödgas

använda det medelbara valsättet, hvars undvikande dessutom, så länge "bestämmelsen

oförändrad qvarstår, alltid krafvel'' eljest onödiga omgångar; så

hafva vi yrkat, det utskottet med anledning af herr P. Erssons i Vestlandaholm

motion bort tillstyrka Riksdagen att till täflande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse af § 16 riksdagsordningen

:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 5.

§ 16-

Valen förrättas, för landet, inför — — —------—

— ----— tal af tusen.

I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, förrättas valen

omedelbart inför magistraten.

Kommuner å landet, som hafva att gemensamt välja riksdagman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes

medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande, varder sådant

meddeladt konungens befallningshafvande, som från öfriga till valkretsen

hörande kommuner infordrar de röstberättigades röster och utfärdar kungörelse

om utgången efter ty som de flesta rösterna varit för bifall eller

afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än en tid af fem år derefter

förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen, träder den i kraft vid

det val, som näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och

gäller för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan

på lika sätt som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna — — — —----

— — — — — — största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända en eller flera riksdagsmän ----

— — — — — — eller dess ordförande.

Stockholm, Association s-Boktryckeriet, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.