Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 117 § i skiftesstadgan den 9 november 1866.

1891-03-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:23, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 117 § i skiftesstadgan den 9 november 1866.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

1

»

N:o 28.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1891, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lydelse af 117 § i skiftesstadgan den 9 november 1866.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 41, föreslår herr A. Göransson, att Riksdagen täcktes för sin

del besluta, att 117 § af kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9

november 1866 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje härad

eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande, derest icke,

vid hans förfall, efter hvad särskildt stadgadt är, annorlunda af vederbörande

hofrätt förordnas, eller Kongl. Maj:t, på invånarnes gjorda anhållan eller

eljest förekomna anledningar, för större eller mindre distrikt, skulle i nåder

finna godt att särskild person dertill utse. Ledamöterna i rätten utgöras af

tre i landthushållning kunnige, inom häradet eller tingslaget boende, bofaste

män, hvilka, på föranstaltande af domaren i orten, inför häradsrätten, genom

socknefullmägtige, efter förmedlade hemmantalet utväljas för en tid af sex

år. Afgående ledamot kan återväljas. Uppstår laga förfall o. s. v. (lika med

nuvarande lydelse).

Förslag om bestämmandet af en viss tjenstetid för ledamöter i egodelningsrätt

hafva vid flere föregående riksdagar varit föremål för lagutskottets

och kamrarnes handläggning samt vid 1884 och 1887 årens riksdagar blifvit

af utskottet tillstyrkta. I sitt vid sistnämnda riksdag afgifna utlåtande i

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 7 Sami. 13 Höft. (Näs 23—25). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

*Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

ämnet, som likväl till följd af riksdagens upplösning icke blef föremål för

kamrarnes handläggning, anförde utskottet, bland annat, följande:

»Då egodelningsrättens ledamöter hafva att deltaga i afgörandet af

många magtpåliggande ärenden, för hvilkas rätta bedömande erfordras ej

blott erfarenhet, utan ock åtskilliga andra egenskaper, synes det vara af

stor vigt att ett vid val till denna befattning begånget misstag i fråga om

en persons lämplighet derför må kunna rättas, och att en person, hvilken

efter sitt inväljande blifvit genom hög ålder eller andra förhållanden för

uppdraget mindre lämplig, icke kan komma att för obestämd tid qvarstå

såsom ledamot af egodelningsrätt. Den nu gällande bestämmelsen, hvarigenom

sist antydda förhållande möjliggöres, står ock, såsom vid ett föregående

tillfälle blifvit anmärkt, i strid mot sjelfva den grund, folkets förtroende,

hvarpå institutionen af folkvalda ledamöter i rätten hvilar.

De förrättningar, i hvilka de i 19 § skiftesstadgan omförmälda gode

män hafva att deltaga, och de ärenden, som handläggas af egodelningsrätt,

synas för öfrig! stå i så nära samband med hvarandra och ställa så likartade

fordringar på egenskaperna hos de personer, hvilka dermed skola taga befattning,

att det icke är lämpligt, att olika bestämmelser gälla i fråga

om val till gode män och till ledamöter i egodelningsrätt. Då nu genom

förordning af den 5 juli 1884 är stadgadt, att gode män utses för en tid

af sex år, lärer följdrigtigheten'' fordra, att samma föreskrift jemväl meddelas

för val af egodelningsrättsledamöter.»

Dessa jemväl af motionären åberopade skäl synas utskottet fortfarande

ega full giltighet; och får utskottet således hemställa, att Riksdagen ville,

med bifall till motionen, för sin del antaga följande

Förordning

angående ändrad lydelse af 117 § i stadgan om skiftesverket i riket

den 9 november 1866.

Härigenom förordnas, att 117 § i stadgan om skiftesverket i riket den

9 november 1866 skall erhålla följande lydelse:

Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje härad

eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande, derest icke,

vid hans förfall, efter hvad särskildt stadgadt är, annorlunda af vederbörande

hofrätt förordnas, eller Kongl. Maj:t på invånarnes gjorda anhållan eller eljest

förekomna anledningar, för större eller mindre distrikt, skulle i nåder finna

godt att särskild person dertill utse. Ledamöterne i rätten utgöras af tre i

landthushållning kunnige, inom häradet eller tingslaget boende, bofaste män,

hvilka, på föranstaltande af domaren i orten, inför häradsrätten, genom sockne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

fullmägtige, efter förmedlade hemmantalet utväljas för en tid af sex år. Afgående

ledamot kan återväljas. Uppstår laga förfall för ledamot, kalle ordföranden

ojäfvig god man i dess ställe. De inom socknarne i häradet eller

tingslaget valde gode män kunna ock till ledamöter i egodelningsrätten utses;

dock få de icke såsom domare handlägga skiftesmål, dervid de som gode

män biträdt.

Ledamot i egodelningsrätt skall, innan han i rätten inträder, domareed

aflägga, der han ej den ed förut svurit.

Stockholm den 19 mars 1891.

På lagutskottets vägnar:

0. A. SJÖCRONA.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.