Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels genom framställning af justitieombudsmannen, dels genom motion väckta förslag om ändringar i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

1891-02-09 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:3, Utlåtande i anledning af dels genom framställning af justitieombudsmannen, dels genom motion väckta förslag om ändringar i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ånk. till Riksd. kansli den 10 febr. 1891, kl. 5 e. m.

Lagutskottets utlåtande i anledning af dels genom framställning

af justitieombudsmannen, dels genom motion väckta förslag

om ändringar i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

I sin till innevarande Riksdag afgifna och till lagutskottet hänvisade

embetsberättelse har justitieombudsmannen framstält förslag dels

om ändring af första stycket af § 4 samt § 5 och § 37 mom. 1 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863, dels ock om tillägg till § 25 i samma förordning;

och har utskottet härjemte fått emottaga en inom Andra Kammaren af

herr Emil Hammarlund väckt motion, n:o 12, om ändrad lydelse af §

14 i ofvan nämnda förordning.

Till stöd för sin ifrågavarande framställning anför justitieombudsmannen,

bland annat, följande:

»Genom den förändrade lydelse, § 4 i förordningen om kommunalstyrelse

å landet den 21 mars 1862 erhållit enligt förordningen den 8

mars 1889, är medlem af en kommun å landet icke blott eu hvar, som

der är mantalsskrifven, utan jemväl hvar och en, hvilken, utan att vara

i kommunen mantalsskrifven, derstädes eger eller brukar fast egendom

eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

Likaledes är numera genom § 3 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862, sådan denna paragraf lyder enligt

förordningen den 8 mars 1889, äfven den person medlem af .stadskomBih.

till 1likså. Prof. 1891. 7 Sami. 3 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

mun, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven, derstädes eger

fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän

bevillning uppförd.

Såsom bekant sammanhänger den på medlemskapet i kommun och

skattskyldigheten till densamma grundade kommunala rösträttigheten på

det närmaste med rösträtten å kyrkostämma. Enligt § 4 i kongl. förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 tillkommer nemligen rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut, pa landet, den som på kommunalstämma och, i

stad, den som vid allmän rådstuga rösträtt eger, med undantag allenast

för främmande trosbekännare och den, som anmält sig till utträde ur

svenska kju-kan. År således en person röstberättigad å kommunalstämma

eller vid allmän rådstuga, är han följaktligen, derest han ej tillhör nyssnämnda

undantag, röstberättigad jemväl å kyrkostämma.

Denna allmänna regel eger dock ännu icke tillämplighet i Stockholm.

Enligt § 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862, sådan denna paragraf lyder jemlikt förordningen den 8 mars

1889, är medlem af kommunen en hvar, som der är mantalsskrifven,

äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven,

derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller

arbete till allmän bevillning uppförd. Den fastighetsegare härigenom

beredda förmån att genast betraktas såsom medlem af Stockholms kommun,

oberoende deraf huruvida han kunnat blifva för fastigheten uppförd

till allmän bevillning eller icke, förefinnes ej i fråga om rösträtt

å kyrkostämma.

Kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 november 1863, i hvilken någon förändring motsvarande

den ofvan nämnda hittills icke skett, stadgar nemligen i första

stycket af § 4 följande:

»Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut

tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige

rösträtt eger och inom församlingen är mantalsskrifven eller

ändock derstädes är för fast egendom eller inkomst af arbete eller kapital

till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder till kyrka

eller skola icke häftar».

För åvägabringande af enhet i den kommunala lagstiftningen torde

nämnda stadgande böra förändras derhän, att egare af fast egendom i

Stockholm tillerkännes rösträtt å kyrkostämma utan hinder deraf, att

han icke blifvit för fastigheten uppförd till allmän bevillning. Ändras

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 3

första stycket af § 4 i detta syfte, betingas deraf för undvikande af

smärre oegentligheter äfven åtskilliga jemkningar i § 5 och § 37 mom.

1 i nämnda förordning, för hvilka jemkningar någon särskild motivering

ej torde erfordras.

Vidare har på Riksdagens förslag Kong]. Maj:t den 2 maj 1890

utfärdat förordning angående tillägg till § 23 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Nämnda tillägg

afser, att församling eger välja suppleanter för ledamöter i kyrkoråd

och skolråd. Det torde vara lämpligt att motsvarande tillägg göres till

förut omförmälda, för Stockholm gällande förordning af den 20 november

1863, hvars 25 § innehåller bestämmelser i öfrig t motsvarande dem,

som finnas i 23 § af nämnda förordning af den 21 mars 1862.»

På grund häraf hemställer justitieombudsmannen, att Riksdagen

måtte antaga följande:

Förordning angående ändringar i och tillägg till förordningen om

kyrkostämma samt ''kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863.

Härigenom förordnas, att första stycket af § 4 samt § 5 och § 37

mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4, första stycket.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut

tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige

har rösträtt och inom församlingen är mantalsskrifven eller

ändock derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af arbete eller

kapital till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder till

kyrka eller skola icke häftar.

§ *

Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas efter den bevillning

till staten, som enligt näst förut upprättade, vederbörligen faststälda

bevillningstaxeringslängd skall erläggas för den röstberättigade

tillhörig fast egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af kapital

eller arbete. Beräkningen sker sålunda, att bevillningsbelopp, icke

öfverstigande åtta riksdaler riksmynt, gifver åt röstberättigad person en

röst; bevillning öfver åtta riksdaler till och med sexton riksdaler två

röster, deröfver till och med tjugufyra riksdaler tre röster, deröfver till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

och med trettiotvå riksdaler fyra röster, deröfver till och med fyratio

riksdaler fem röster och på lika sätt vidare, så att hvart nytt åttatal af

riksdaler i bevillning berättigar till en röst, i följd hvaraf den, som i

bevillning skattar öfver etthundrafemtiotvå riksdaler till och med etthundrasextio

riksdaler, eger tjugu röster; dock vare detta det högsta

röstetal, som någon inom en församling må tillkomma, huru mycket än

bevillningssumman öfverstiger sistnämnda belopp.

Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grund af bevillning tillkommer

hvar och en röstegande vid kyrkostämma inom församlingen,

utföres i behörig röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år

från uppbördsverket infordrar och låter tillställa församlingens kyrkoherde

senast inom den 15 april, för att vid kyrkostämma före maj månads

utgång justeras. Röstlängden skall upptaga alla dem, som i kyrkostämma

inom församlingen ega rösträtt. De skola i röstlängden intagas

i den ordning, hvars och ens bostad eller, då röstberättigad icke bor

inom församlingen, läge af fastighet, eller rörelse, för hvilken rösträtt

utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild kolumn, å det bevillningsbelopp,

som för sistförflutna året skall erläggas för fastighet, tillhörig

röstberättigad, eller blifvit honom påfördt för inkomst af kapital eller

arbete; och skall den röstegandes hela röstetal inom församlingen vara

å ett ställe utfördt. För anmärkningar vare i längden nödigt rum

lemnadt.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma justerad är, gäller

sedan till dess ny längd uppgjord och justerad blifvit. Röstberättigad,

som ej är i röstlängden antecknad, vare ej derför sin rösträtt förlustig,

så framt han vid den kyrkostämma, *då röstlängden justeras, med uppvisande

af nästföregående årets debetsedel eller eljest sin behörighet

styrker. Yrkar någon att med ändrad rösträtt i kyrkostämma deltaga,

då skall han sin rätt styrka. Godkännes den af församlingen, skall

anteckning derom af kyrkostämmas ordförande i röstlängden göras.

Förvärfvar någon efter den tid, då röstlängden justerades, rösträtt

inom församlingen, och styrker sådant å kyrkostämma, värde äfven han

i röstlängden införd.

§ 37, inom. 1.

Fn hvar, som inom församlingen är mantalsskrifven, eller ändock

derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete

till allmän bevillning uppförd, är skyldig att i förhållande till beloppet

af den bevillning, som enligt näst förut upprättade vederbörligen fast
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Lagutskottets Utlåtande tV:o 3.

strida bevillningstaxeringslängd skall erläggas för honom tillhörig fast

egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af kapital eller arbete,

i de afgifter, om Indika kyrkostämma besluter, deltaga, utom i de fall,

för Indika annorlunda är i lag eller författning stadgadt; och må för ty

personliga eller matlagsafgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver,

af kyrkostämma beslutas. År nu redan beslut fattadt om annan

grund för afgifts utgående, må ett sådant beslut ej anses genom denna

förordning upphäfdt, derest det ej afser annan personlig afgift än särskild!.

medgifven är.

Enahanda skyldighet att deltaga i ofvan nämnda afgifter åligger

bolag.

Vidare förordnas att § 25 skall erhålla följande tillägg:

Då val af ledamöter i kyrkoråd egen rum, må, der församlingen

så beslutar, jemväl utses hälften så många suppleanter som ledamöterna

i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jemnt, det antal, som är

närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle hvad om ledamot

är stadgadt. Tjenstgöringstid för suppleant är två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets ledamöter

gälle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

Då den olikhet i grunderna för kommunal rösträtt, i allmänhet å

ena, och rösträtt å kyrkostämma, å andra sidan som, på sätt justitieombudsmannen

anfört, för närvarande gäller för egare af fastighet i

Stockholm, i betraktande af hvad i sådant afseende numera gäller för

öfriga stadskommuner i riket, icke kan anses annorlunda än såsom en

oegentlighet, hvilken bör undanrödjas, och det tillägg, justitieombudsmannen

föreslagit till 25 § af ifrågavarande förordning, afser att åvägabringa

en oneklig likformighet i bestämmelserna för Stockholm, å ena,

samt rikets öfriga kommuner, å andra sidan, angående kyrko- och

skolrådens sammansättning, har förslaget vunnit utskottets bifall; och

vill utskottet allenast erinra, att det föreslagna tillägget synes utskottet

böra i betraktande af 25 §:s nuvarande affattning inordnas såsom ett

sista moment till nämnda paragraf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

I sin ofvannämnda motion, i hvars syfte tjugu af hufvudstadens

representanter i Andra Kammaren instämt, anmärker herr Hammarlund,

hurusom förutom de tvenne skiljaktigheter emellan den allmänna kyrkostämmoförordningen

den 21 mars 1862 och förordningen om kyrkostämma

in. in. för Stockholm den 20 november 1863, hvilkas undanrödjande

justitieombudsmannen härofvan yrkat, förekomme ännu en, nemligen

angående valsättet; och anför motionären vidare:

»Före år 1880 måste de val, som ega rum å kyrkostämma, ovilkorligen

företagas öppet. På grund af motion vid 1880 års riksdag

erhöll § 16 i förordningen om kyrkostämma m. in. den 21 mars 1862

följande lydelse: »Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar.

Mellan lika röstetal skiljer lotten.»

I motiveringen till det betänkande, som låg till grund för ifrågavarande

beslut, yttrade lagutskottet bland annat följande:

»Visserligen innehåller § 14 i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 en motsvarande

bestämmelse mot den nu till ändring af utskottet förordade, men

utskottet finner sig icke böra hemställa om någon ändring i nämnda

förordning utan särskild framställning.»

Någon dylik »framställning» har icke blifvit gjord, utan tyckes

saken hafva råkat alldeles i glömska, till dess vid de allra senaste

årens kyrkostämmor härstädes omröstning begärts vid åtskilliga val.

Då dessa omröstningar måst i öfverensstämmelse med stadgandet i § 13

af kyrkostämmoförordningen för Stockholms stad ske öppet och dervid

stundom i det närmaste lika många omröstningar företagas som det

funnits föreslagna namn till en befattning, hafva församlingsmedlemmarna

härstädes fått erfarenhet af de många olägenheter (särskilt en

betydlig tidsutdrägt), som medfölja den öppna omröstningens tillämpning

vid val.

Dd enligt öfriga kommunallagar val skola ske med slutna sedlar

å landsting ovilkorligen, hos stadsfullmägtige, så i Stockholm som i

öfriga städer, derest omröstning äskas, samt å allmän rådstuga, å

kommunalstämma och å kyrkostämma utom i Stockholm, så snart val

med slutna sedlar äskas;

dä inga särskilda skäl finnas för ett annat förfarande vid val å

kyrkostämma i Stockholm än i landets öfriga delar;

dd tvärt om samma sjelfbestämningsrätt i fråga om valsättet, som

nu är medgifven landsortens kommunal- och kyrkostämmor, äfven synes

böra tillgodokomma hufvudstadens kyrkostämmor; och.

då erfarenheten från de senaste åren tydligt gifvit vid handen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 7

olägenheterna af den öppna omröstningen vid val å kyrkostämmor i

Stockholm,

tillåter jag mig härmed hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande förändrade lydelse

af § 14 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 november 1863:

»Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika

röstetal skiljer lotten.»

För den undantagsställning, Stockholms stad uti det af motionären

anmärkta afseende kommit att intaga, torde saknas giltig grund, och

den föreslagna ändringen synes vara af behofvet påkallad.

På grund af hvad sålunda anförts samt på de af justitieombudsmannen

och motionären anförda skäl, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Förordning

angående ändring i och tillägg till förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att första stycket af § 4

samt § 5, § 14 och § 37 mom. 1 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 4, första stycket.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut tillkommer hvarje medlem af svenska

kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige har rösträtt

och inom församlingen är mantalsskrifven eller ändock

derstädes egen fast egendom eller är för inkomst åt

arbete eller kapital till allmän bevillning uppförd, samt

för oguldna utskylder till kyrka eller skola icke häftar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

§ 3.

Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas

efter den bevillning till staten, som enligt näst

förut upprättade, vederbörligen faststälda bevillningstaxer

ing slängd skall erläggas för den röstberättigade tillhörig

fast egendom eller blifvit honom påförd för inkomst

af kapital eller arbete. Beräkningen sker sålunda, att

bevillningsbelopp, icke öfverstigande åtta riksdaler

riksmynt, gifver åt röstberättigad person en röst;

bevillning öfver åtta riksdaler till och med sexton

riksdaler två röster, deröfver till och med tjngufyra

riksdaler tre röster, deröfver till och med trettiotvå

riksdaler fyra röster, deröfver till och med fyratio

riksdaler fem röster och på lika sätt vidare, så att

hvart nytt åttatal af riksdaler i bevillning berättigar

till en röst, i följd hvaraf den, som i bevillning skattar

öfver etthundrafemtiotvå riksdaler till och med etthundrasextio

riksdaler, eger tjugu röster; dock vare

detta det högsta röstetal, som någon inom en församling

må tillkomma, huru mycket än bevillningssumman

öfverstiger sistnämnda belopp.

Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grund

af bevillning tillkommer hvar och en röstegande vid

kyrkostämma inom församlingen, utföres i behörig

röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år

från uppbördsverket infordrar och låter tillställa församlingens

kyrkoherde senast inom den 15 april, för

att vid kyrkostämma före maj månads utgång justeras.

Röstlängden skall upptaga alla dem, som i kyrkostämma

inom församlingen ega rösträtt. De skola i

röstlängden intagas i den ordning, hvars och ens

bostad eller, då röstberättigad icke bor inom församlingen,

läge af fastighet, eller rörelse, för hvilken

rösträtt utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild

kolumn, å det bevillningsbelopp, som för sistförflutna

året skall erläggas för fastighet, tillhörig röstberättigad,

eller blifvit honom päfördt för inkomst af kapital eller

arbete; och skall den röstegandes hela röstetal inom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

församlingen vara å ett ställe utfördt. För anmärkningar

vare i längden nödigt rum lemnadt.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma justerad

är, gäller sedan tilldess ny längd uppgjord och

justerad blifvit. Röstberättigad, som ej är i röstlängden

antecknad, vare ej derför sin rösträtt förlustig,

så framt han vid den kyrkostämma, då röstlängden

juft er as, med uppvisande af nästföregående årets debetsedel

eller eljest sin behörighet styrker. Yrkar någon

att med ändrad rösträtt i kyrkostämma deltaga, då

skall han sin rätt styrka. Godkännes den af församlingen,

skall anteckning derom af kyrkostämmas ordförande

i röstlängden göras.

Förvärfvar någon efter den tid, då röstlängden

justerades, rösträtt inom församlingen, och styrker

sådant å kyrkostämma, varde äfven han i röstlängden

införd.

§ 14-

Val skall, der så äskas, förrättas med slutna

sedlar. Mellan lika röstetal skiljer lotten.

§ 31, inom. 1.

En hvar, som incrm församlingen är mantalsskrifven,

eller ändock derstädes eg er fast egendom eller

är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning

uppförd, är skyldig att i förhållande till beloppet

af den bevillning, som enligt näst förut upprättade vederbörligen

fastställa bevillningstaxeringslängd skall erläggas

för honom tillhörig fast egendom eller blifvit honom påförd

för inkomst af kapital eller arbete, i de afgifter,

om hvilka kyrkostämma besluter, deltaga, utom i de

fall, för hvilka annorlunda är i lag eller författning

stadgadt; och må förty personliga eller matlagsafgifter

icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af kyrkostämma

beslutas. År nu redan beslut fattadt om annan

grund för afgifts utgående, må ett sådant beslut ej

anses genom denna förordning upphäfdt, derest det

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 7 Samt. 3 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

ej afeer annan personlig afgift än särskildt medgifven

är.

Enahanda smidighet att deltaga i ofvan nämnda

afgifter åligger bolag.

Vidare förordnas, att 8 25 skall erhålla följande

tillägg:

Då val af ledamöter i kyrkoråd oger rum, må,

der församlingen så beslutar, jemväl utses hälften så

många suppleanter som ledamöterna i kyrkorådet, eller,

då antalet af dessa icke är jemnt, det antal, som är

närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet galle

hvad om ledamot är stadgadt. Tjenstgöringstid för

suppleant är två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för

kyrkorådets ledamöter gälle ock angående suppleanter

för ledamöterna i skolrådet.

Stockholm den 9 februari 1891.

På lagutskottets vägnar:

A. LILIENBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.