Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 35

1891-04-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:35, Lagutskottets Utlåtande N:o 35

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

9

N:o 35.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1891, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse af 3, 14, 101, 105

110, 129 och 136 §§ i stadgan om skiftesverket i riket

den 9 november 1866.

Kongl. Maj:t har den 13 sistlidne mars till Riksdagen aflåtit en

så lydande proposition, n:o 43:

»Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i ärendet

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlikt 87 § regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag,

angående ändrad lydelse af 3, 14, 101, 105, 110, 129 och 136 §§ i Kongl.

Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftes verket i riket

den 9 november 1866.

Härigenom förordnas, att 3, 14, 101, 105, 110, 129 och 136 §§ i

Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9

november 1866 skola erhålla följande ändrade lydelse:

Bill. till Riksd. Prat. 1891. 7 Samt. 19 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

3 §•

1 mom■ Har jord, som hörer till by eller till hemman, deri två

eller flera ega del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvit lagd;

vill den, som i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en

eller flere hemmansdelar, laga skifte erhålla, hafve ock der vitsord

till, utan att å teg- eller storskifte meddelad fastställelse eller eljest

ingången och stadfästad förening må sådant hindra eller derför i vägen

ligga.

2 mom. Ej må redan verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga

kraft, eller skifte, hvilket enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den

20 februari 1821 blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga

skifte, hvarå fastställelse meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så

är, att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom åsämjas.

3 mom.. Hafva genom verkstäld sjösänkning eller annat större

vattenafledningsföretag tillförene sänka egor undergått sådan förändring,

att de kunna häfdas såsom åker, och möter för deras ändamålsenliga

brukande hinder deraf, att vid förut verkstäldt så beskaffadt skifte, som

i 2 mom. omförmäles, egorna erhållit en för deras häfdande såsom åker

olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, då må, der tjenlig

skiftesläggning ej kan genom egoutbyte beredas, nytt skifte, utan hinder

af bestämmelserna i nämnda mom., kunna verkställas å dessa egor

jemte den mark, som med dem ligger i det sammanhang, att dess intagande

i den nya delningen är för beredande af lämpligt och redigt

skifte oundgängligen nödigt. Bestrider någon delegare nytt skifte eller

uppstår tvist angående omfånget af den mark, som bör i det nya skiftet

ingå, behandlas ärendet efter stadgandet i 89 §.

4 mom. Mark, som vid skifte blifvit undantagen för delegarnes

allmänna behof, må, utan hinder af bestämmelserna i 2 inom., skiftas,

der någon delegare det begär och det finnes kunna ske utan de öfriges

förfång.

5 mom. Har i Gotlands län, före den i följd af Kongl. Maj:ts

nådiga beslut den 20 december 1850 derstädes verkstälda indelning i

skifteslag, laga skifte skett och omfattat allenast en del af egor, som

enligt indelningen utgöra ett skifteslag, ege det skifte ej annan verkan

än storskifte lagligen tillkommer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

11

14 §.

I det utfärdade förordnandet skall konungens befallningshafvande

förbjuda delegarne, vid påföljd, som lag stadgar för missbruk af rätt i

samfäld skog och mark, att efter verkstäld gradering å de egor, som

skiftas skola, flåhacka eller skumplöja och derefter bränna jorden eller

bortföra matjord; äfvensom derest skog eller bränntorfmosse å egorna

finnes, hvilket i skiftesansökningen anmälas bör, förordnandet skall innefatta

enahanda förbud för delegaren att skog till afsalu eller svedjande

och torfmosse annorlunda än till husbehof nyttja, innan skiftet blifvit

afslutadt och tillträde af lotterne skett samt, derest ersättningen för

ståndskog, plantering eller bränntorfmosse varder, jemlikt 101 §, genom

förrättning efter skiftets afsilande bestämd, samma förrättning

vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, ersättningen blifvit genom

laga kraft egande beslut faststäld; och bör detta förbud, på samma

gång som kungörelsen till förrättningens påbörjande, å predikstolen i

den socken, der skifteslaget är beläget, uppläsas. År skogen något

bruk eller annan inrättning till understöd med timmer, ved eller kol

anslagen, må under förbudstiden det vanliga skogsbeloppet af delegarne

gemensamt efter hvars och ens egolott eller hemmantal i skifteslaget,

till det anslagna beliofvet afverkas.

101 §.

Mister dclegare jord, hvarå han skog fredat eller plantering gjort,

och får i stället annan jord, derå ingen eller sämre skog eller plantering

finnes; eller varder samfäld skog skiftad och finnes ej å alla lotterne

lika god ståndskog, gånge jemväl derför ersättning ut, efter ty som

skäligt pröfvas. Sådan ersättning bör, efter föregången besigtning af

skogens och markens beskaffenhet, företrädesvis bestämmas i penningar,

att på vissa terminer betalas. Anses denna ersättning åter icke kunna

utan olägenhet utgå i annat än skogsförnödenheter, bör den utsättas i

visst antal såg- och byggnadstimmer, stafrum ved eller kolmilor, till

utverkning på viss tid, högst tio år, för den eller de delegare, som

lemnat sina sparda skogslotter och i stället fått afbrukad mark, eller

eljest i ståndskog blifvit lidande.

Hvad nu är sagdt om skog och plantering, gälle i tillämplige delar

jemväl om bränntorfmosse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

För ersättningens bestämmande skall landtmätaren enligt de grunder,

som i öfverensstämmelse med 54 § beslutas, verkställa värdering

och uppgöra liqvid mellan delegarne; dock må, der sådant i den ordning,

nyss är sagdt, beslutes, med värderingen och liqvidens uppgörande

anstå till dess skiftet i öfrigt blifvit faststäldt; åliggande det i ty fall

landtmätaren att efter kungörelse och kallelser, som i 22 och 23 §§ sägs,

så snart ske kan efter nämnda tid verkställa den för ändamålet erforderliga

förrättning.

105 §.

När skiftesmannen på marken utstakat och rörlagt skiftet, samt

anvisat delegarne deras egolotter, vare han skyldig att mot lösen, som,

i fall den ej genast erlägges, genom kronobetjeningen, på skiftesmannens

reqvisition, uttagas bör, meddela delegarne alla under förrättningen

förda protokoll och afslutade föreningar, jemte ego-, häfde- och

delningsbeskrifningarne; och skall i protokollet upptagas samt särskilt

delegarne härvid tillkännagifvas, att förrättningen är slutad, och att den

dermed missnöjde eger, på sätt 129 § innehåller, sine besvär hos ordföranden

i egodelningsrätten anmäla. Förenämnde handlingar skola,

mot bevis, som skiftesmannen koncepthandlingarne bifogar, lemnas till

förvar hos den delegare inom skifteslaget, som öfrige delegare dertill

utse, och hos hvilken en hvar det åstundar, har öppet att handlingarne

granska och afskrifter deraf taga. Försummar skiftesmannen att lemna

protokoll och handlingar, efter hvad nu stadgadt är, ansvare såsom för

tjenstefel samt gifve handlingarne ut vid nytt, på hans bekostnad dertill

utsatt sammanträde; och hafve delegarne i ty fall att besvärstiden från

denna sammanträdesdag beräkna.

Hvad nu är sagdt om skifte, gälle i tillämplige delar äfven om

egoutbyte, så ock om förrättning, som för det ändamål, 101 § omförmäler,

hållits efter skiftets afslutande.

no §.

Den kostnad, som till skifte fordras, så till landtmätares och

gode mäns aflöning, som till karte- och protokollslösen, äfvensom till

handtlangning, skola, der ej annorlunda är särskildt stadgadt, alla del
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

egare, hvilkas egor dervid ingått, gemensamt vidkännas, hvar och en

eftersom han vid skiftet egolott njutit. Lika med skifteskostnad skall

gäldas kostnaden för förrättning, som för det ändamål, 101 § omförmäler,

hållits efter skiftets afslutande. I kostnad för annan landtmäteriförrättning,

som flere rörer, tage en hvar, som deraf nytta häfver, del

efter ty, som skäligt pröfvas.

129 §.

År delegare missnöjd med skifte, vare sig i afseende på egograderingen,

bestämde ersättningar, skiftesläggning, eller i öfrigt i någon

af de delar, som icke, enligt 125 §, före skiftets fortsättning och fullbordande

böra vara slutligen afgjorde; ege då öppet att, inom sextio

dagar, räknade från den dag, skiftesmannen förklarat skiftet vara slutadt,

samt protokoll och handlingar, efter 105 §, delegarne lemnat, sine

besvär till ordföranden i egodelningsrätten ingifva.

Öfver verkstäldt egoutbyte, ehvad det skett i förening med laga

skifte eller utan sammanhang dermed, så ock öfver förrättning, som för

det ändamål, 101 § omförmäler, hållits efter skiftes afslutande, må, på

sätt nyss är sagdt, klagan föras i de delar, som ej äro genom delegares

förening eller godkännande af landtmätares och gode mäns beslut i

behörig ordning afgjorde.

136 §.

Klandras ej skifte inom den i 129 § föreskrifne tid, bör skiftesmannen

till egodelningsrätten, vid rättens nästa sammanträde, eller sist

vid nästinfallande lagtima ting, karta och handlingar, för pröfning och

fastställelse, ingifva; och har rätten att, innan fastställelse å skiftet

meddelas, noga tillse och pröfva, att detsamma är lagligen beskaffad!,

och bland annat äfven deruti, att egorna icke blifvit delade i flera

skiften, än denna stadga i 87 § högst tillåter, utan att sådan hemställan

hos egodelningsrätten skett, som i 88 § föreskrifven finnes. I annan

händelse må någon fastställelse å skiftet icke meddelas, utan antyde

domaren skiftesmannen, att i de olagliga delarne af skiftet nödige rättelser

verkställa. Åro felen af större betydenhet, insände domaren

kartan och handlingarne till konungens befallningshafvande, som för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

anstaltar, att skiftesmannen i laga ordning varder under tilltal stäld.

Finnes skiftet lagligen beskaffad!, då bör rätten detsamma till framtida

efterrättelse fastställa, och bevis derom jemväl å kartan anteckna. I

enahanda ordning bör förrättadt egoutbyte till pröfning och fastställelse

befordras.

Har ersättning för ståndskog, plantering eller bränntorfmosse blifva

bestämd vid förrättning, som jemlikt 101 § hållits efter skiftes afsilande,

och klandras icke förrättningen inom den i 129 § bestämda

tid; åligge landtmätaren att ofördröjligen till egodelningsrättens ordförande

ingifva protokollet öfver förrättningen jemte alla förrättningen

rörande handlingar.

Har vid skifte blifvit bestämdt, att ersättning för ståndskog skall

af delegare i skiftet gäldas, skall egodelningsrättens ordförande ofördröjligen,

efter det fastställelse å skiftet meddelats, låta i allmänna tidningarne

tre gånger och genom konungens befallningshafvande i länskungörelserna

en gång införa kungörelse, innehållande uppgift å den

ersättning, som skall från hvarje egolott utgå, och de tider, på hvilka

den-skall betalas; är ersättningen bestämd vid förrättning, som jemlikt

101 § hållits efter skiftets afsittande, skall kungörandet ske efter det

förrättningen vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, ersättningen

blifvit genom laga kraft egande beslut faststäld. Kostnaden för kungörandet

ersättes af skifteslaget och fördelas så, som angående skifteskostnader

här ofvan sägs.»

Denna proposition har af båda kamrarne blifvit till utskottet

hänvisad.

Propositionen är, såsom framgår af det utdrag af statsrådsprotokollet

för den 31 sistlidne januari, som finnes bilagdt densamma, föranledd

af en riksdagens skrifvelse den 2 maj 1888. Uti berörda skrifvelse

anhöll Riksdagen, på anförda skäl, att Kongl. Maj:t täcktes låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i

skiftesstadgan, att dels de s. k. skiftesliqviderna skulle, der ej delegarne

annorlunda öfverenskomme, upprättas, efter det skiftesförrättningen i

öfrigt vunnit laga kraft, och talan i fråga om samma liqvider särskildt

fullföljas, dels ock mark, som vid skifte undantagits för delegarnes ge
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 35. 15

mensamma behof, finge, på derom af delegare framstäf begäran, skiftas,

så vida sådant utan öfrige delegares förfång kunde ske.

Vid ärendets föredragning i statsrådet den 31 januari anförde

departementschefen, bland annat:

»Hvad först angår Riksdagens framställning, så vidt den afser sådan

ändring i skiftesstadgan, att mark, som vid skifte undantagits för

delegarnes gemensamma behof, må kunna, under de af Riksdagen angifna.

vilkor, utan samtlige delegares medgifvande skiftas, så synas de

af Riksdagen åberopade och af landtmäteristyrelsen vitsordade förhållanden

vara af beskaffenhet att böra föranleda bifall till framställningen

i denna del. Ett tillägg i sådant syfte torde derför böra ske i 3 §

skiftesstadgan.

Beträffande åter förslaget att de s. k. skiftesliqviderna skulle, der

ej skiftesdelegarne annorlunda öfverenskomme, skiljas från skiftesförrättningen

och upprättas först efter det denna vunnit laga kraft, så

torde en sådan anordning icke såsom allmän regel kunna tillstyrkas.

Pa sätt landtmäteristyrelsen erinrat, måste det anses föga lämpligt att

fastställa skiftesplanen utan att i sammanhang dermed bestämma utflyttningskostnaden

och dess fördelning, eller att verkställa egograderingen

utan att tillika bestämma ersättningen för odlingskostnad eller

för vanhäfd; och den tidsutdrägt och kostnad, som kan föranledas deraf

att, i händelse den vid skiftet bestämda skiftesplanen icke vinner fastställelse,

_ ifrågavarande liqvider komma att tarfva jemkning, äro i allmänhet

icke af någon afsevärd betydelse. Endast undantagsvis är detta

förhållandet, nemligen vid skifte af omfattande skogsområden eller bränntorfmossar,

da ofta nog särdeles tidsödande och kostsamma värderingar

erfordras. I dylika fall kan det vara af vigt att förekomma, att den å

värderingen och liqvidens upprättande använda tid och kostnad varder

i större eller mindre mån onyttig i följd af senare ändringar i sjelfva

skiftet; och för nämnda undantagsfall synes mig derför den af''Riksdagen

föreslagna anordningen böra förordas. I likhet med landtmäteristyrelsen

anser jag dock icke heller i dessa fall liqvidens skiljande från

sjelfva skiftet böra medgifvas utan att beslut derom fattas i den ordning,

54 § skiftesstadgan bestämmer.»

Vid granskning i högsta domstolen af det inom justitiedepartementet

upprättade lagförslag förekommo emot detsamma åtskilliga anmärkningar

hufvudsakligen beträffande redaktionen, och är det nu framlagda

förslaget i öfverensstämmelse härmed affattadt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

Emot förslaget har utskottet icke något att anmärka, och får utskottet

följaktligen hemställa,

att ifrågavarande proposition må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 27 april 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. Sjöcrona.

Reserv ationer:

af herrar L. O. Larsson, F. Andersson och Näslund emot 3 § 4 mom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:58 Skrifvelse till Körningen, i anledning af Kongl. Mafts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 3, 14, 101, 105, 110, 129 och 136 §§ i stadga a1 i texten