Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. JåTojds proposition med förslag till lag om hvad i vissa fall hör iakttagas, då byggnad uppförts utöfver tomtgräns. Kongl. Maj:t har den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, så lydande proposition

1891-04-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:37, Utlåtande, i anledning af Kongl. JåTojds proposition med förslag till lag om hvad i vissa fall hör iakttagas, då byggnad uppförts utöfver tomtgräns. Kongl. Maj:t har den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, så lydande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

1

N:o 37.

Ant. till Eiksd. kansli den 28 april 1891, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. JåTojds proposition

med förslag till lag om hvad i vissa fall hör iakttagas, då

byggnad uppförts utöfver tomtgräns.

Kongl. Maj:t har den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en

af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, så lydande proposition (n:o 20):

»Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i ärendet

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlik! 87 § i regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om livad i vissa fall bör iakttagas, dä byggnad uppförts utöfver

tomtgräns.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Uppföres inom område, för hvilket stadsplan blifvit faststäld, byggnad

i läge, som för densamma i föreskrifven ordning utstakats, men visar sig

sedan, att byggnaden skjuter in på grannes tomt; vare, derest byggnadens

nedrifvande eller ändring skulle medföra märklig kostnad eller

olägenhet för egaren, denne ej skyldig att afträda den intagna marken,

förr än byggnaden nedrifves eller afbrinner. För det intrång, granne

Bih. till Eiksd. Prot. 1891. 7 Sami. 20 Häft. (N-.o 37). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

lider af byggnaden, njute denne ersättning, der han icke hellre vill afstå

tomtdelen emot lösen.

Inkräktar sålunda uppförd byggnad å gata, må byggnaden mot

ersättning till samhället qvarstå till dess den nedrifves eller afbrinner.

Ändring, som är att hänföra till nybyggnad, må icke vidtagas å

byggnaden, der ej egaren till den intagna marken det medgifver.

2 §•

Har, förrän denna lag trädt i kraft, byggnad uppförts inom planlagdt

område så, att den skjuter öfver gränsen till grannes tomt eller

gatulinien, vare lag som i 1 § sägs, savida icke visas kan, att inkräktningen

tillkommit med afsigt och, der byggnaden öfvergått till ny egare,

att denne vid förvärfvandet vetat, att inkräktning skett och varit afsigtlig.

3 §•

Skall lösen eller ersättning enligt denna lag utgå, bestämmes beloppet,

der ej öfverenskommelse kan träffas, i den ordning, som sägs i

förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

den 14 april 1866.

4 §•

Denna lag gäller icke om trappa, som skjuter öfver gatulinien.»

Af det ifrågavarande proposition bilagda utdrag af statsrådsprotokollet

den 31 sistlidne januari äfvensom af öfriga propositionen åtföljande handlingar

inhemtas angående densammas tillkomst, att, sedan Kongl. Maj.t i

anledning af Riksdagens skrifvelse den 9 maj 1884 den 3 derpå följande

oktober utsett komiterade för utarbetande af förslag till lag angående stadsplan

och tomtreglering, öfverlemnade Kongl. Maj:t genom bref den 19

maj 1885 till bemälte komiterade en af styrelsen för Stockholms fastighetsegareförening,

enligt uppdrag af föreningen, gjord underdånig framställning

om utsträckt tillämpning af förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof till sådana fall,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

3

der byggnad i stad, utan svek eller vållande af egaren, till större eller

mindre del insköte på angränsande tomt.

Komiterade, som den 24 augusti 1885 afgåfvo förslag till lag angående

stadsplan och tomtindelning samt deraf föranledda författningsförslag,

aflemnade tillika förslag till lag om hvad i vissa fall bör iakttagas,

då byggnad uppförts öfver tomtgräns; och är det nu detta förslag, med

de af granskningen i högsta domstolen föranledda ändringar och i öfrigt

vidtagna redaktionsjemkningar, som genom ifrågavarande proposition blifva

för Biksdagen framlagdt.

På sätt departementschefen vid ärendets föredragning den 31 sistlidne

januari yttrat, åsyftar förslaget att undanrödja olägenheter, hvilka

flerestädes lära förekomma och för hvilkas afhjelpande bestående lagstiftning

icke lemnar tillfredsställande utväg, och synes förslaget utskottet

bygdt på rigtiga grunder och egnadt att fylla det ändamål, som dermed

afsetts. Med afseende å sjelfva innehållet är det också endast en bestämmelse

i förslaget, som synts utskottet böra förändras. I likhet med en

af de ledamöter i högsta domstolen, hvilka hade att granska komiterades

förslag, anser nemligen utskottet det vara väl hårdt, om en tomtegare, som

iakttagit allt hvad på honom ankommer för att på lagligt sätt uppföra

sin byggnad, men i följd af felaktig utstakning råkat intränga på gata

med byggnaden, skall vara skyldig utgifva ersättning till samhället, helst

om nämnda felaktighet vållats af en samhällets egen tjensteman eller en

dermed likstäld person; och hemställer utskottet alltså, att i andra stycket

af 1 § orden: »emot ersättning till samhället» må utgå.

Tvenne smärre redaktionsförändringar har utskottet äfven ansett

sig böra förorda.

Den ena af dessa gäller det i första stycket af nyssnämnda paragraf

förekommande uttrycket: »läge, som för densamma i föreskrifven ordning

utstakats». Ehuru väl det får antagas, att en utstakning på marken

af byggnadsplatsens läge temligen allmänt plägar ske, synas likväl bestämmelserna

i den allmänna byggnadsstadgan icke ovilkorlig förutsätta

en dylik åtgärd, utan torde byggnadsnämnden kunna åtnöja sig med att

efter granskning af tomtkartan meddela bestämmelser uti förevarande afseende.

Denna uppfattning synes utskottet vinna stöd deraf, att 40 § i

nyssnämnda stadga ålägger byggnadsnämnden, bland annat, »att tillse att

hvarje byggnad får sitt läge å den derför bestämda plats.» Utskottet har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

derför ansett lämpligt, att orden: »i föreskritVen ordning utstakats» utbytas

emot: »blifvit i vederbörlig ordning bestämdt».

Den andra redaktionsförändringen afser endast att få tydligt angifvet,

att den i 3 § lemnade hänvisning till expropriationsförordningen

gäller äfven med afseende å möjligheten att en ny dylik förordning kan

blifva utfärdad, och torde detta enklast vinnas genom att, såsom skett

t. ex. i lagfartslagen, icke angifva datum å den nuvarande förordningen,

utan använda uttrycket: »gällande författning angående jords och lägenhets

afstående för allmänt behof.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att propositionen

icke kan oförändrad antagas, måtte för sin del besluta

följande

Lag

om hvad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad uppförts utöfver tomtgräns.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Uppföres inom område, för hvilket stadsplan blifvit faststäld, byggnad

i läge, som för densamma blifvit i vederbörlig ordning bestämdt, men

visar sig sedan, att byggnaden skjuter in på grannes tomt; vare, derest

byggnadens nedrifvande eller ändring skulle medföra märklig kostnad eller

olägenhet för egaren, denne ej skyldig att afträda den intagna marken,

förr än byggnaden nedrifves eller afbrinner. För det intrång, granne

lider af byggnaden, njute denne ersättning, der han icke hellre vill afstå

tomtdelen emot lösen.

Inkräktar sålunda uppförd byggnad å gata, må byggnaden qvarstå

till dess den nedrifves eller afbrinner.

Ändring, som är att hänföra till nybyggnad, må icke vidtagas å

byggnaden, der ej egaren till den intagna marken det medgifver.

2 §

Har, förrän denna lag träd! i kraft, byggnad uppförts inom planlagdt

område, så att den skjuter öfver gränsen till grannes tomt eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

5

gatulinien, vare lag som i 1 § sägs, såvida icke visas kan, att inkräktningen

tillkommit med afsigt och, der byggnaden öfvergått till ny egare,

att denne vid förvärfvandet vetat, att inkräktning skett och varit

afsigtlig.

3 §•

Skall lösen eller ersättning enligt denna lag utgå, bestämmes beloppet,

der ej öfverenskommelse kan träffas, i den ordning, som sägs i

gällande författning angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof.

4 §•

Denna lag gäller icke om trappa, som skjuter öfver gatulinien.

Stockholm den 27 april 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCKONA.

Reservationer

af herrar Sjöcrona, Fröberg och Claeson, som ansett utskottet

hafva saknat skäl för den i 1 § 1 mom. föreslagna ändringen.

Härjemte hafva grefve Rlingspor samt herrar Hasselrot och O.

Erickson begärt få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling

inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.