Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majits proposition med förslag till ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelshalken, dels ock väckta motioner angående tillägg till nämnda lagrum. Kongl. Maj :t har den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en så lydande proposition

1891-04-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:38, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majits proposition med förslag till ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelshalken, dels ock väckta motioner angående tillägg till nämnda lagrum. Kongl. Maj :t har den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en så lydande proposition

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1891, kl. 12 midd.

N:0 38.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majits proposition

med förslag till ändrad lydelse af 17 kap. 4 §

handelshalken, dels ock väckta motioner angående tillägg till

nämnda lagrum.

Kongl. Maj :t har den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en

så lydande proposition (n:o 22):

»Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i ärendet

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlikt 87 § regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

angående ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelshalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 § handelshalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Är gäldbunden man död, och häfver någon försträckt penningar,

eller varor, till hans begrafning; det skall först gäldas, sedan det gods

afskildt är, som förr är sagdt. Dernäst den kostnad, som å egendomens

uppteckning skäligen gjord är, sedan läkarelön, läkedom och föda under

den dödas sista sjukdom, deras arfvode, som honom deri skött hafva, så

ock betjenters och tjenstehjons lön för sista året samt annan arbetares

dagspenning eller aflöning för sista sex månaderna.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

7

Innan denna proposition blifvit till utskottet hänvisad, hade utskottet

från Andra Kammaren fått emottaga en inom nämnda kammare

af herr J. A. Fjällbäck väckt motion, n:o 157, deruti motionären — efter

att hafva dels berört de vådor, hvilka en särskildt i våra större städer

högt uppdrifven byggnadsspekulation innebure för alfärslifvets sunda utveckling

och de förluster, som mången gång oförskyldt drabbade dem,

hvilka under en eller annan form, såsom leverantörer, handtverkare eller

blott arbetare, i förlitan på byggnadsföretagets soliditet bidragit till dess

utförande, dels ock lemnat en kort redogörelse för de åtgärder, hvarmed

amerikansk lagstiftning sökt bereda skydd mot dylika förluster — föreslår:

»att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:t ingå med begäran derom,

att Kongl. Maj:t täckes låta utarbeta och till nästa Riksdag framlägga

förslag till lag angående arbetares, handtverkares och leverantörers förmånsrätt

i byggnad, i hvars uppförande de tagit del eller hvartill de

lemnat material»; börande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nyss

nämnda lagstiftning, grundprinciperna i denna lag blifva, att förmånsrätten,

som för närvarande väl endast bör omfatta de personer, som lemna

arbete, af hvad slag det vara må, eller material till byggnader, utgår ur

byggnaden; att anteckning derom sker i vederbörlig rätts böcker senast

vid arbetets fullbordan; att bestämmelser om tiden, då arbetet skall vara

fullbordadt, lemnas, och att arbetets afbrytande under viss tid alltid anses

liktydigt med arbetets afsilande; att ifrågavarande förmånsrätt går

framför hvarje annan, specielt framför inteckningar, samt att viss kortare

tid bestämmes, efter hvars utgång förmånsrättens gällande kraft upphör,

derest ej i anledning af densamma process vid laga domstol anhängiggjorts.

I anledning af ofvan intagna kongl. proposition har slutligen herr

P. G. Petersson i Brystorp, uti eu inom Andra Kammaren väckt och till

lagutskottet öfverlemnad motion, n:o 173, under hänvisande till den med

arbetsgifvarens och arbetarens inbördes förhållande likartade ställning, som

brukare och torpare i flere afseenden intoge gent emot jordegare, hemstält,

»att, utom hvad i den kongl. propositionen finnes intaget, ytterligare

tillägg till 4 § 17 kap. handelsbalken måtte bestämmas» så lydande:

»l:o. Är gäldbunden man död, — — —- — —• — — — —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

brukare och torpare, som på grund af upprättadt kontrakt ega fordran

hos jordegaren för verkställa körslor och arbeten, skola med förmånsrätt

utbekomma denna sin fordran i likhet med hvad för öfriga arbetare är

stadgadt, dock ej för längre tid än sist förflutna 12 månader.

2:o. Har brukare eller torpare efter i vanlig ordning skedd laga

syn fordran för å gården gjorda förbättringar, skall denna hans fordran

utgå med förmånsrätt framför de i gården varande inteckningar, dock med

förbehåll att fordran utkräfves inom 6 månader från det synen vunnit

laga kraft.»

Såsom af det den kongl. propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet

den 31 december sistlidna år framgår, har densamma tillkommit

på grund af Riksdagens skrifvelse den 14 maj samma år, deruti

Riksdagen af anförda skäl anhöll, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom förmånsrätt

i gäldbunden arbetsgifvares egendom bereddes icke allenast åt

fordran å ogulden arbetslön, som tillkomme fast anstälde arbetare, utan

äfven åt dylik fordran, som arbetare utan fast anställning för viss kortare

tid hade hos arbetsgifvaren innestående.

Uti nämnda skrifvelse framhöll Riksdagen, bland annat, huru som

den betänklighet mot införandet af en ny förmånsrätt, som med hänsyn

till den allmänna krediten förefunnes, skulle förlora en väsentlig del af

sin betydelse, om såsom vilkor för förmånsrättens tillgodonjutande bestämdes,

att arbetslönen skulle vara intjenad och icke för längre tid innestående,

men ansåg sig Riksdagen böra öfverlemna åt Kongl. Maj:t att

pröfva, om en tid af en eller två månader kunde anses lämplig eller tiden

till äfventyra borde utsträckas något derutöfver.

Hvad angår sistnämnda fråga eller för huru lång tid arbetslönen

må utgå med förmånsrätt, upplyser berörda statsrådsprotokoll, att, i betraktande

af svårigheten att i hvarje fall skilja mellan fast anstälde och tillfällige

arbetare, tiden ansetts böra tillmätas så lång, att åt de förre

bereddes erforderligt skydd, och i följd deraf satts något längre än för

tillfällige arbetare skulle varit behöfligt. Det i enlighet härmed upprättade,

nu framlagda lagförslaget har af högsta domstolen lemnats utan

anmärkning, och utskottet har för sin del icke funnit något att deremot

erinra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lar/ulslwttets utlåtande N:o 38^ 1''

. Något vidare, steg uti ifrågavarande ristning- ånger sig utskottet

deremot icke böra förorda. Att, såsom herr Fjällbäck föreslagit, tillerkänna

leverantörer eller handtverkare, pom oj äro till arbetare hänförliga,

förmånsrätt i byggnad, i hvars uppförande de,,tagit- del, synes nemligen

icke rådligt. I stället för att verka i flen af motionären afsedda rigtning,

skulle måhända den kraftiga uppmuntran till ett fortsatt kreditmissbruk,

som den föreslagna förmånsrätten måste innebära, ytterligare drifva upp

spekulationslusten på ifrågavarande område. Härtill kommer, att ett skydd

af no ifrågasatt beskaffenhet för leverantörer och handtverkare i långt

mindre grad torde vara af behofvet påkalladt än i fråga om verkliga

arbetare. Het synes nemligen obestridligt, att de sistnämnde hafva svårare

än de förre att genom egen omtanke skydda sig emot förluster af ifrågavarande

art, då ju, på sätt i Riksdagens ,ofvan berörda skrifvelse blifvit

framhållet, arbetaren vanligen saknar både tillfälle att förskaffa sig kännedom

om arbetsgifvarens affärsställning och förmåga att bedöma densamma.

I de flesta fall är arbetaren också nödsakad att för sin och sin familjs

bergning fortfarande ställa sin arbetskraft till en arbetsgifvares förfogande,

äfven om dennes affärsställning befaras, vara rubbad. Så väl leverantören

som handtverkare^ den senare i den mån han icke på grund af sättet

för fullgörandet af sitt arbete i det särskilda fallet kan betraktas såsom

likstäld med arbetaren, befinna sig i allmänhet i en ställning, som tillåter

dem att gent emot arbetsgivare!) uppträda med mera sjelfständighet. Hels

kunna de nemligen med större kraft gorå sina fordringar gällande, och

dels äro de'' lättare i stånd att vägra kredit, när sådan begäres.

Hvad härefter vidkommer förslaget att framför inteckningar tillerkänna

brukare af jord förmånsrätt ej mindre för fordran på grund af verkställa

körslor och arbeten än äfven för förbättringar, hvilkas värde blifvit

genom laga syn bestämdt, anser sig utskottet icke kunna förorda ett

dylikt förslag. Legoaftal är till sin natur och sina verkningar väsentligen

skild! från ett enkelt arbetsaftal och det skulle utan tvifvel verka

till stort men för den fastigketskredit, hvaraf jordbruket måste begagna

sig, derest äfven inom legoaftalets område skulle införas en förmånsrätt af

den beskaffenhet, motionären föreslagit, Med den stora frihet att sjelfva

reglera sin inbördes ställning, som är öfverlemnad åt egare och brukare

af jord, torde den senare vara i stånd att tillförsäkra sin ställning önsklig

trygghet, och föreställer sig således utskottet, att så vida nödig omtänksamhet

iakttages, det ifrågasatta skyddet kan utan afsevärd olägenhet

undvaras.

Bih. till Biksd. Prat. 1891. 7 Sand. 20 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande, N:o 88.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

l:o) att ifrågavarande proposition må af Riksdagen

bifallas,

2:o) att herr Fjällbäcks motion, i hvad densammma

afser beviljande af förmånsrätt i större utsträckning än

Kongl. Maj:t föreslagit, icke må till någon Riksdagens

vidare åtgärd föranleda,

samt

3:o) att herr F. O. Peterssons motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 april 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖGRÖN A.

Reservationer:

af herrar Sjöcrona, grefve Klingsjgor, L. 0. Larsson och Cla&son, som

ansett, att den tid, för hvilken förmånsrätt för innestående aflöning borde

tillkomma arbetare, icke bort bestämmas längre än tre månader.

Herr J. Anderson har begärt få anteeknadt, att han icke deltagit

i ärendets slutliga behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.