Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående formen för äktenskaps afsilande.

1891-04-28 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:39, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående formen för äktenskaps afsilande.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande, N:o 39.

11

N:o 39.

Ant. till Riksd. kansli den 28 april 1891, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående

formen för äktenskaps afsilande.

Uti eu inom Andra Kammaren vackt, till lagutskottet öfverlemnad

motion, n:o 153, har herr P. Waldenström åter upptagit sin vid sistlidne

års riksdag gjorda framställning i fråga om rätt för medlemmar af svenska

statskyrkan, som inom henne begått nattvarden, att, om de så önska,

få sitt äktenskap afslutadt inför borgerlig myndighet.

Under erinran nemligen, huru som det hvarken för staten, kyrkan

eller kontrahenterna sjelfva kunde vara gagneligt, att eu kyrklig handling

såsom vigseln påtvingas de sistnämnde, ehuru de anse en dylik ceremoni

fullkomligt värdelös, ja, måhända öppet uttala sitt förakt för densamma,

samt huru det för vigselförrättaren måste vara vidrigt att nödgas utföra

en kyrklig akt, som han icke kan betrakta annorlunda än såsom en osanning,

hemställer motionären,

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kong!. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådan ändring af nu gällande bestämmelser om formen för äktenskaps ingående,

att äktenskap mellan medlemmar af svenska kyrkan, som det

önska, må kunna afslutas inför borgerlig myndighet.»

1 sitt utlåtande i anledning af motionärens vid sistlidna års riksdag

väckta förslag yttrade lagutskottet bland annat:

»Enligt gällande lag erfordras i allmänhet vigsel af prest inom

svenska kyrkan för afstötande af äktenskap. Undantag från denna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande, N:o ''SO.

regel hafva emellertid af lagstiftningen medgifvits. Sålunda skall, enligt

£ 5 i förordningen den 31 oktober 1873, äktenskap mellan dem, hvilka

begge tillhöra samma främmande trossamfund, med sådant presterskap, att

Konungen funnit åt detsamma kunna anförtros att vigsel med laga verkan

förrätta och förty rättighet dertill medgifvit, afslutas med vigsel efter samfundets

kyrkobruk. Tillhöra de tölika'' främmande kyrkosamfund med sådant

presterskap, som nyss är nämndt, eller är blott endera medlem af

dylikt samfund; då må äktenskapet kunna afslutas antingen medelst vigsel,

förrättad af dertill berättigad prest inom enderas trossamfund eller inför

borgerlig myndighet. Detsamma gäller i fråga om äktenskap emellan bekännare

af främmande kristen troslära och medlem af svenska kyrkan.

Enligt förordningen den 20 januari 1863 skall äktenskap mellan kristen

och mosaisk trosbekännare afslutas inför borgerlig myndighet. Slutligen

må, enligt förordningen den 15 oktober 1880, äktenskap under sistnämnda

form ingås af den, som ej blifvit döpt eller inom svenska kyrkan

begått nattvarden, men icke heller tillhör främmande trossamfund.

Nu afses med motionärens förevarande förslag, att den borgerlig!

formen för äktenskaps afslutande skulle i så måtto sidoordnas den kyrkliga,

att medlemmar af svenska kyrkan, Indika äro behörige att få sitt äktenskap

besegladt genom kyrklig vigsel, skulle ega frihet att välja mellan den borgerliga

och den kyrkliga formen.

Utskottet saknar anledning att bär ingå i pröfning af frågan, huru

vida den kyrkliga eller den borgerliga formen för äktenskaps ingående är

den med handlingens inre väsen mest öfverensstämmande; men det synes

utskottet vara höj dt öfver allt tvifvel, att omsorgen om rättsordningens

upprätthållande krafvel-, att den ena af dessa former uppställes såsom den

regelmessiga, så att antingen, såsom nu, den kyrkliga formen föreskrifves

såsom regel, hvarifrån endast på grund af särskilda förhållanden undantag

må ega rum, eller ock den borgerliga formen göres obligatorisk, naturligtvis

med rätt för vederbörande att, om de så önska och äro dertill behörige,

tillika undfå kyrklig vigsel.»

Af hufvudsakligen detta skäl afstyrkte utskottet motionärens dä

föreliggande förslag; och bifölls utskottets hemställan af båda kamrarne

utan omröstning.

Det af 1890 års lagutskott sålunda anförda skäl för afstyrkande

af valfrihet uti förevarande hänseende finner utskottet fortfarande ega

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi&gutskotlcfé ''Vflätande, N:o 3&.

giltighet, och vill utskottet tillägga, att den nu gällande formen för äktenskaps

afslutande emellan statskyrkans medlemmar, enligt utskottets öfvertygelse,

ännu uppbäres af den allmänna rättsuppfattningen hos vårt folk

och att lagstiftningen på förevarande område bör låta sig synnerligen

angeläget vara att icke gå denna rättsuppfattning i förväg.

På grund af hvad sålunda blifvit anför dt, föranlåtes utskottet

hemställa,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1891.

Yo ytvnWib s«" imsimu V.Vyiv» yvwdbAsu) \ ,:\Wö''Uhw

.m.yy%(Y<>, \ W ''"\ ■

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖGRÖN A.

, COf om ,mntorn filoliv nrvuAA A, i\ viox! in .limma»;/! tdunnMii (ironi ria agr.l

/ : ''tbinsb /I ä3.

i .fjol 8J moring )h; gimiam^T TiiiTiJsgn] Iru:/. lud byliv t imfTJ*

/mtöviol IgiJdnto ilo tom - riibJ* no idb;?, doo Jollgilboa nio mrxfiv

rnon eg umJ eu liv* ildi/biiifj .gä/ axiogu/nll ilssgni fuj tgl! [öm ’iii xiliab fbiv iY->

Reservationer

tal) rnO .tumitoilo-H)) ,olo;gj;lij joll mo? ,''taigao aAmmui oJ> horn tövlifiolrnnf

af herrar F. Andersson, •/. Anderson och Mdnkell, som ansett, att

utskottet bort tillstyrka åtgärd i motionens syfte.

Li i i rf Bil

0J>701

fri A

IJO f| J ‘i

>1 it

R ‘jbl

in

1.7!

giigoi f ajuh

Stöld ab

rm.,''?

.g»d

»dm

män

llit

»Ord

din

tfa j Öl 1 ä>l

b tgil/la

(Tillit

no'';

gl-mmr,

m r"tol

p]''j>

n lots

wtivr

i~tr

t; Trut

i m

»gill

man

lä Jaluudl»

idiöd

no

•xobiiu

in uif

0 ,1g

i 11.viol!

Jlvf*

Ullig

7 f>‘fO

■lott

b j

r 4t/ .

1)i I

äylfabiod

nifoxiiao

JO i

minn «''

it» Håll

i r.« J

/ 1 tf»:

\\ ki\*y

*w,| *

lj; Hi v

fiol!

1 XII;

r

;/t a

ia i fall tfa

/mot i

r t: liflig

JO!

inibirlv

lian ''f

lilnirv

r i l

‘»värn

In .t

, * ,7

''.0 / J

i-xl)

Rfnk> inb ,?nd

b inbis? t

»>loi''

tig]

b e)nr>v

ll 7(VI

Iligt

|> ^2 (»fl

l * r ••

o'' ”

r

A?Å)

HO j<

>m

•lön

ni7|

i ijgumiathi

;J tf: fri

''/flin

iiö;

gilfxragt

i

•i ofri r

j fvui / t

ho 7,j

in ii-

f JjrP.G

:(f

>-.j

r,i i

il tgrt/fntu

tfa tob

, in ni

UK

(ii ,jri

Vxl g

öd in

mani

■jOjJ

nu ti

1 »■:!

h.n

utta

1) eu ''häriöl gfmaonxirvj»

ml

oxlrlooff

i i no;

migidrl

P, ^ 1

om

v) porr

Ilt/.

d ‘löi »ig i J m

0 >11 RO 07

R OJi

Itu

difri ;t?a<

1 obm

dl/.xfr

■ Vt tJilj

) |; t

ii i/jH

full.

in r

-mlo

rblaotB bi/

1 Bill! n >[

..A.A,

■) yr > f

.gul aiundläg nu jgrtoa

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.