Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 43

1891-05-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:43, Lagutskottets Utlåtande N:o 43

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

1

ST:o 43.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1891, kl. 11 f. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag

om tillägg till 53 § af stadgan om skiftesverket i

riket den 9 november 1866.

53 § af skiftesstadgan har för närvarande följande lydelse:

»Sedan konceptkartan öfver skifteslagets egor är i fullständigt skick

samt rågångarne deromkring finnas bestämde, skall skiftesmannen för delegarne

och gode männen till beslutande ordentligen och redigt föredraga

allt, hvad till skiftets verkställighet i hela dess vidd hörer, nemligen —

l:o. Om egouthyte med angränsande byar och hemman; — 2:o Om urskiljandet

af den mark, hvilken såsom inrösnings- eller afrösningsjord beräknas

skall; — 3:o. Om egornas gradering; och sedermera dock ej förr

än ^ egobeskrifning och häfdeförteckning, der sådan förteckning skall ske,

blifvit upprättade och kommit i fullständigt skick; — 4:o. Om undantag

af mark för delegarnes allmänna behof; — 5:o. Om delningsgrunden; —

6:o. Om öfrige grunder för verkställighet af laga skifte, så ock om skiftesläggningen

och skyldighet att från by utflytta; — 7:o. Om bidrag till

utflyttning, så ock om odlingskostnad för sådan ouppodlad mark, hvilken

i skiftet såsom inrösningsjord intages, samt om ersättning till delegare,

som antingen erhåller vanhäfdad jord eller förlorar ståndskog, plantering

eller torfjord m. in. dylikt; och — 8ro. Om tiden för tillträde af egolotterna

samt skogs och torfjords afbrukning.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 7 Sami. 22 Haft. [N:o 43.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

Innan frågorna om egoutbyte, urskiljande af in- och afrösningsjord

samt egogradering få förekomma till handläggning, erfordras således att

all skifteslagets mark blifvit å karta affattad äfvensom rågångarne deromkring

bestämda.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,

n:o 30, anför nu herr C. 0. Wiclmark:

»Bland de vigtigaste paragraferna i kongl. skiftestadgan är den 53:e,

som bestämmer den ordning, hvaruti frågorna vid behandlingen af ett laga

skifte skola föredragas, och profvande domstolar fästa äfven stort afseende

vid, att densamma i allo varder följd. Det är ock visst att i vanliga fall,

eller vid laga skiften af ordinär storlek, den sålunda lagstadgade arbetsföljden

är lämplig och ändamålsenlig. Så är dock ej förhållandet, der

skifteslaget har ett betydligare omfång eller sådan storlek, att i och för

affattningen eller konceptkartans upprättande åtgå flera år. Sådana skifteslag

förekomma ofta i Helsingland och Herjeådalen, vanligen omfattande

hela socknar eller flere byar med arealer uppgående till 100,000-tal hektar.

I sådana skifteslag kan konceptkartan ej annorlunda upprättas än i flere

delar eller kartblad. Om man vid laga skiften inom sådana skifteslag

spar med behandlingen af egoutbytesfrågorna, bestämmandet af skilnaden

emellan in- och afrösningsjorden samt egograderingen, till. dess konceptkartan

i sin helhet är i fullständigt skick, fördröjas skiftesåtgärderna i

högsta grad mot hvad som blir händelsen, om dessa särskildt nämnda

frågor få företagas och behandlas inom särskild del af skifteslaget, så snart

konceptkai''tan öfver sådan del hunnit fullbordas, ty kartuträkningen och

upprättande af egobeskrifningen, lämpliga vintergöromål, kunna vinter

efter vinter fortgå öfver det föregående sommar affattade och graderade,

hvarigenom det tidsödande arbetet med egobeskrifningen kan bringas till

slut nära nog samtidigt med affattningens fullbordan, och detta utan att

dertill behöft användas några för landtmäterigöromål ute på fältet dyrbara

sommardagar. På sistnämnda tidsbesparande sätt antager jag ock

att i allmänhet förfarits, utan att anmärkning mig veterligen deremot

förekommit vid pröfning af laga skiften, men inom Jemtlands län hafva

landtmätarne för undvikande af alla anmärkningar härutinnan tid efter

annan utverkat åt sig nådigt tillstånd till sådant förfaringssätt.

Tillstånd dertill lärer dock numera ej kunna erhållas, sedan kongl.

skiftestadgan betraktas såsom civil lag, hvilket synes deraf, att Kongl. Maj:t

genom beslut af den 29 augusti 1890 förklarat sig icke kunna i nåder

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

bifalla af landtmätare gjord och af landtmäteristyrelsen tillstyrkt ansökning

i detta syfte.

Då all tvekan om författnings mening bör undanrödjas, och saken i

fråga är af vigt för fortskyndande af de stora skiftesförrättningarne, torde

ett tillägg til 53 § kongl. skiftestadgan böra göras, tillåtande beskrifna

förfaringssättet, när delegarne sig derom förena eller Kongl. Maj:t i brist

af sådan förening derom förordnar, denna senare bestämmelse nödig, då

mycket lätt kan hända, att enhällig öfverenskommelse ej ernås, endast

derför att någon skiftesdelegare inbillar sig hafva fördel af skiftets fördröjande.

På grund häraf vågar jag föreslå följande tillägg till 53 § kongl.

skiftesstadgan:

Der skiftets storlek fordrar, att konceptkartan upprättas i flera delar

eller kartblad, må, der delegarne om sådant sig förena eller Kongl. Maj:t

på grund af ansökning dertill lemnar tillstånd, de i punkterna 1, 2 och 3

nämnda frågor behandlas för de egor, hvaröfver konceptkartedel är i fullständigt

skick.»

Det lärer icke kunna förnekas, att vid skiftesförrättningar af större

omfattning ett strängt tillämpande af den i skiftesstadgans 53 § stadgade

arbetsföljd måste i väsentlig mån fördröja förrättningens bringande till

slut. Såsom motionären upplyst, hafva, för att undvika sådant dröjsmål,

landtmätare oanmärkt vid större skiften, der konceptkartan måst upprättas

i flere delar, hvar för sig utgörande ett kartblad, förfarit i enlighet

med motionärens förslag, och gäller det sålunda egentligen här att gifva

lagens helgd åt ett förfaringssätt, som åtminstone i vissa fall kan vara

att föredraga framför det nu lagstadgade. Beträffande den i sådant syfte

af motionären föreslagna undantagsbestämmelse synes emellertid kunna

ifrågasättas, huruvida icke såsom vilkor för tillåtelsen att använda nämnda

förfaringssätt bör föreskrifvas, att skifteslagets egor skola innehålla en

viss minimi-areal. Men utskottet har icke ansett sig kunna utan stöd

af sakkunnig myndighets yttrande härom framställa något bestämdt

förslag. Om vidare undantag från den allmänna regeln blifver genom

lag medgifvet, lärer det icke vara nödvändigt att i de fall, då skiftesdelegarne

icke derom sig förena, Kongl. Maj:t skall besväras med pröfning

huruvida det tillåtna förfaringssättet må komma till användning, utan torde

— i enlighet med hvad som gäller i fråga om andra vid skifte uppkom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

mande spörsmål, hvilkas lösning kräfver en större erfarenhet om skiftesärendens

natur — afgörandet i sådana fall kunna öfverlemnas åt landtmäteristyrelsen.

På grund af hvad sålunda är vordet anfördt, har utskottet ansett

sig böra i anledning af motionen hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådant tillägg vid 53 § af skiftesstadgan

den 9 november 1866, att, då till följd af

egornas storlek konceptkarta måste upprättas i flera

delar eller kartblad, frågorna om egouthyten med angränsande

byar och hemman, urskiljandet af den mark,

hvilken såsom inrösnings- eller afrösningsjord skall beräknas

samt om egornas gradering må, der delegarne

sig derom förena eller efter vederbörligt tillstånd, behandlas

särskildt för de egor, i afseende hvarå konceptkartedel

är i fullständigt skick.

Stockholm den 4 maj 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1391.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:67 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till 53 § af stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866. s. 9 i texten