Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning m. in.

1891-05-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1891:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

1

N:o 49.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1891, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning

m. in.

Uti proposition den 1 innevarande månad, n:o 64, har Kongl. Maj:t,

under åberopande af bifogadt utdrag af protokollet öfver civilärenden

nämnda dag, äskat Riksdagens yttrande öfver följande, propositionen

bilagda förslag till

Förordning

angående

förbud för barn att nattetid idka viss försäljning in. m.

1 §■

Förekommer i stad anledning att förbjuda barn att under viss tid

af dygnet å gator eller andra allmänna platser eller å utskänkningsställen

eller andra offentliga lokaler till salu utbjuda eller utdela tryckalster,

blommor, kramvaror eller annat, må sådant förbud meddelas på

sätt och i den ordning här nedan stadgas.

Bill. till Riksd Prof. 1891. 7 Sami. 26 Käft. (N:o 49.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

2 §•

1. Fråga om meddelande af förbud, hvarom i 1 § förmäles, må

kunna väckas hos stadsfullmägtige eller i stad, der stadsfullmägtige icke

finnas, vid allmän rådstuga. Varder, sedan helsovårdsnämnden blifvit

i ärendet hörd, dylikt förbud af stadsfullmägtige eller allmän rådstuga

beslutadt, skall beslutet af magistraten eller i stad, der magistrat ej

finnes, af den för sådan stad särskildt tillsatta styrelse med eget utlåtande

underställas Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som beslutet antingen

oförändradt fastställer eller ogillar.

2. Finner Kongl. Maj:ts befallningshafvande eljest förbud, hvarom

nu är nämndt, af behofvet påkalladt, upprätte förslag i ämnet och höre

deröfver stadsfullmägtige eller allmänna rådstugan äfvensom magistraten

eller stadsstyrelsen. Gillas förslaget af stadsfullmägtige eller allmänna

rådstugan, sedan helsovårdsnämnden blifvit deröfver hörd, har Kongl.

Maj:ts befallningshafvande att det sålunda antagna stadgandet utfärda.

Varder förslaget icke antaget, men Kongl. Maj:ts befallningshafvande

fortfarande finner det ifrågasatta stadgandet vara behöfligt, eger Kongl.

Maj:ts befallningshafvande att i ämnet förordna, men skall underställa

sitt beslut Kongl. Maj:ts pröfning.

3. På enahanda sätt, som nu är föreskrifvet, skall ock förfaras i

fråga om upphäfvande eller ändring af redan meddeladt förbud; egande

dock Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, der undantag från förbudet

för visst tillfälle må af omständigheterna vara påkalladt, sådant undantag

på särskild ansökning medgifva.

4. Från hvad här ofvan är stadgadt eger för Stockholm den

skilnad rum, att utlåtande och underställning af magistraten icke ifrågakomma.

3 §.

Förbud, hvarom ofvan sägs, må ej utsträckas utöfver tiden från

klockan 8 eftermiddagen till klockan 8 förmiddagen och ej gälla för

andra än barn af mankön under fjorton år och af qvinkön under femton

år.

4 §•

Öfverträdes meddeladt förbud, skall ej mindre den, för hvars räkning

utbjudandet eller utdelningen sker, än ock den, hvilken vården

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 4!).

om barnet åligger, straffas med böter från och med fem till och med

etthundra kronor. Derest af omständigheterna ådagalägges, att förseelsen

icke egt rum på befallning eller med tillåtelse af föräldrar eller

annan, hvilken vården om barnet tillhör, må polismyndigheten varna

barnet samt, i fall förseelsen förnyas, förordna, att barnet skall af föräldrar

eller annan, under hvars lydnad det står, med aga i hemmet

rättas.

5 §•

Den, som under tid, då han är stäld under tilltal för öfverträdande

af förbud, hvarom ofvan är sagdt, fortsätter eller förnyar samma förseelse,

skall, för hvarje gång åtal mot honom egt rum och han deraf

undfått del, fällas till de böter, som för dylik förseelse äro bestämda.

6 §.

Öfverträdelse af förbud, meddeladt på grund af denna förordning,

åtalas af allmän åklagare hos polisdomstol, der särskild sådan är inrättad,

men eljest hos poliskammare och, der sådan icke finnes, vid

allmän domstol; och galle, i fråga om klagan öfver domstols eller

poliskammares beslut i dessa mål, hvad i allmänhet angående besvär i

brottmål finnes förordnadt.

7 §■

Böter, som ådömas på grund af denna förordning, tillfalla stadens

kassa.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

Denna proposition har af båda kamrarne blifvit till utskottet hänvisad,

och får utskottet rörande densammas tillkomst och närmare innebörd,

med ledning af de utskottet tillhandahållna, i statsrådsprotokollet

oinförmälda handlingar, anföra, att i eu till Kongl. Maj:t stäld skrift styrelsen

för den i Stockholm varande publicistklubben, å dess vägnar, i

underdånighet anhållit att, i sammanhang med blifvande revision af för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

ordningen den 18 november 1881 angående minderåriges användande i

arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering, fullt betryggande lagligt

skydd måtte beredas för minderåriga äfven i afseende på kolportering

af tidningar och andra tryckalster; varande af styrelsen till stöd för denna

anhållan andraget, att under de senare åren lösnummerförsäljningen utomhus

af tidningar i Stockholm, likasom antagligen äfven på andra orter,

sysselsatte ett stort och, som det ville synas, växande antal barn och

minderårige, hvilken sysselsättning dels utsträcktes ända in på nätterna,

dels ock för vissa blad började tidigt på morgnarne; att, då det visat sig

att barnen härigenom hindrades i sitt skolarbete, inhemtade dåliga vanor

samt lede men i sin fysiska utveckling, publicistklubben funnit det

angeläget att söka motverka detta menliga förhållande och dervid ansett,

att användandet af barn under 12 års ålder till tidningskolportering

på gatorna borde förebyggas samt att äfven för minderårige mellan 12

och 15 år skydd borde beredas mot en allt för utsträckt och sen arbetstid;

att det emellertid befunnits vara svårt, om icke omöjligt, att från

tidningsegarnes sida vidtaga för detta ändamåls vinnande fullt betryggande

åtgärder, emedan mellanhändernas förfarande att i sin tjenst upptaga

äfven barn näppeligen kunde af tidningsegarne kontrolleras; samt

att det för desse sålunda endast skulle återstå att göra slut på hela

sin lösnummerförsäljning uppå denna väg, hvilket åter skulle medföra

för många tidningsegare stor ekonomisk förlust, hvarjemte förlust äfven

skulle uppstå för försäljarne, af hvilka många på denna sysselsättning

kunde förvärfva afsevärda bidrag till uppehälle både för sig och sina

anhöriga.

Öfver berörda framställning hafva utlåtanden afgifvits ej mindre af

öfverståthållareembetet, hvilket dervid öfverlemnat infordrade yttranden

i ärendet af Stockholms stads helsovårdsnämnd och öfverstyrelsen för

Stockholms stads folkskolor, än af justitiekanslersembetet, kommerskollegium

och medicinalstyrelsen; och hafva samtliga dessa myndigheter funnit

en lagstiftningsåtgärd i propositionens syfte önskvärd ur så väl sanitär

synpunkt som af andra, af publicistklubbens styrelse antydda skäl.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sålunda afgifna utlåtanden

har det för Riksdagen nu framlagda förslaget blifvit uppgjordt.

Då utskottet ansett det vara af intresse för Riksdagen att vid bedömandet

af denna nya lagstiftningsfråga ega kännedom om den utländska

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

lagstiftningen i ämnet, vill utskottet härom meddela följande, ur ofvanberörda

statsrådsprotokoll hemtade upplysningar.

I den danska lagstiftningen tinnes icke något allmänt förbud mot

ellqr inskränkning i ofvan omförmälda rättighet, men bestämmelser i

sådant syfte kunna meddelas i de af justitieministeriet godkända lokala

polisförordningarna. Enligt polisförordningen för Köpenhamn af den

22 juni 1883 må barn under 16 år icke användas till någon som helst

handel på offentlig gata, väg eller plats under den tid, då utrop af

varor är förbjuden, d. v. s. före klockan 6 f. m. och efter gaslyktornas

tändning samt ovilkorligen efter klockan 8 e. m., likasom försäljning

på nämnda ställen af avisor, skillingsblad och andra dylika tryckta meddelanden

icke må ega rum medelst barn under 16 år.

Uti Preussen finnes icke något dylikt allmänt förbud eller sådan

inskränkning utom så vidt angår den i näringsförordningen omhandlade

rättigheten att kringföra varor till salu, som undantagsvis kan medgifvas

åt minderårige, dervid den inskränkning kan göras, att dylika

minderårige icke få idka dylik handel efter solens nedgång och särskilt

hvad angår minderårige af qvinkön, att de endast få drifva sådan

handel å offentliga vägar, gator och platser men icke ur hus och i hus.

Ej heller i Frankrike finnes någon lagstiftning, som inskränker

eller förbjuder minderåriges användande till ifrågavarande försäljning.

Hvad särskildt staden Paris beträffar, erfordras endast för försäljning

af tidningar och andra tryckalster en särskild tillåtelse, hvilken dock

aldrig vägras, utan gifves till hvem som helst som derom anhåller.

För försäljning på gatorna af andra föremål af diverse slag behöfves

ingen särskild tillåtelse och hinder derför lägges ej af polismyndigheterna,

såvida den ifrågavarande handeln icke stör ordningen eller den fria

cirkulationen. Barn och minderårige äro lika fria som äldre personer

att utbjuda de ifrågavarande saluföremålen, och ordningsmagten inskrider

deremot blott i det fall, att det kan till evidens bevisas, att handeln

tjenar till täckmantel för tiggeri eller kringstrykande, eller att den omfattar

föremål af osedlig natur, en inskränkning som för öfrigt gäller

jemväl äldre personer, som göra sig skyldige till dylika öfverträdelser.

Deremot finnas i England meddelade bestämda föreskrifter uti ifrågavarande

afseende. Genom en act af den 26 augusti 1889 i fråga om

åtgärder till förekommande af grymhet mot samt angående skydd för

minderårige är i allmänhet stadgadt dels förbud mot användande af barn

under 10 års ålder att utbjuda något till salu, vid hvilken tid det vara

må, på gator eller offentliga ställen, dels ock inskränkning i afseende på

rättigheten att använda minderårig — gosse under 14 år och flicka un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

der 16 år — att utbjuda något till salu mellan kl. 10 e. in. och kl. 5

f. in. Det är likväl medgifvet, att vederbörande lokala myndighet må,

om den anser sådant nödigt eller önskligt, kunna genom särskild undantagslag

utsträcka eller inskränka sistnämnda tidsbestämmelse antingen

för hvarje dag eller för någon viss dag eller vissa dagar i veckan och

antingen för hela lokalområdet eller någon viss del af samma område.

Den som använder minderårig till dylik förbjuden försäljning skall, om

han dertill kännes skyldig, dömas till böter af högst 25 pund sterling

eller ock alternativt, eller om tillgång saknas till böternas gäldande,

eller såsom tillägg till bötesstraffet, till fängelse, med eller utan tvångsarbete,

i högst tre månader.

Med hänsyn till de menliga följder, som minderårigas användande

till kolportering å gator och andra offentliga ställen i stad af tidningar,

kramvaror och annat dylikt medföra så väl i sanitärt som i moraliskt

hänseende, anser jemväl utskottet åtgärder böra vidtagas i syfte att inskränka

rätten att använda minderåriga till dylik kolportering. Utskottet

har vid granskning af bestämmelserna i det föreliggande förslaget icke

funnit skäl till någon erinran utom beträffande 4 §.

Af den senare punktens i berörda paragraf sammanställning med

den förra framgår nemligen, att äfven för det fall, som i den senare

punkten afses, straff enligt bestämmelserna i den förra punkten skall

drabba ej mindre den eller dem, hvilka vården om barnet åligger, än

ock den, för hvars räkning utbjudandet eller utdelningen skett, då ju

äfven i detta fall den objektiva förutsättningen för straffbudets tillämplighet

— förbudets öfverträdande — föreligger. Det synes utskottet

emellertid hvarken af behof påkalladt eller med allmänna straffrättsgrundsatser

fullt förenligt att stadga straff för den varuegare — tidningsredaktör

eller annan — som kan ådagalägga, att ifrågakomma försäljning

egt rum i strid mot uttryckligen meddelad föreskrift.

I öfrigt har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamhet derå,

att uti det föreliggande författningsförslaget saknas stadgande om meddeladt

förbuds kungörande. Om än med visshet kan förutsättas, att

myndigheterna icke skola underlåta att vederbörligen kungöra beslut

rörande sådant förbud, synes dock lämpligt, att författningen derom

innehåller föreskrift; och torde vid affattande af sådan föreskrift kunna

herntas ledning frän 20 § ordningsstadgan för rikets städer samt 24 §

helsovårdsstadgan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 49. 7

På grund af hvad sålunda är vordet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anmäla, dels att 4 § i förslaget synes böra afmattas så,

att deri stadgade straff för den, för hvars räkning utbjudandet

eller utdelningen skett, icke är tillämpligt,

derest det ådagalägges, att han uttryckligen förbjudit

utbjudandet eller utdelningen på otillåten tid, dels

ock att i författningen ansetts böra införas föreskrift

angående kungörande af meddeladt förbud.

Stockholm den 9 maj 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Reservationer:

af herr Lilienberg;

af herr L. O. Larsson, som ansett det föreslagna föi>budet mot

minderåriges användande till ^kolportering af tryckalster m. m. böra

tilläggas ovilkorlig giltighet och dess meddelande sålunda icke göras

beroende af de lokala myndigheternas pröfning i hvarje särskildt fall;

af herr F. Andersson;

af herr J. Anderson;

af herrar Svensson, H. Andersson och ,T. A. Lundström, Indika ansett,

att föräldrar eller den, under hvars lydnad barnet står, böra tilldelas

varning, innan straffpåföljd dem ålägges;

samt af herr Mankell.

Herrar Hasselrot, O. Erickson och Wester hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:105 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning rn. rn. s. 9 i texten