Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anståndmed uppförande ä Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

1891-04-24 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1891:3, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anståndmed uppförande ä Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

1

t ■ •: ■: . V -.V; •• " • '' ! i \ . i* i • : ) p

; ■ f:* r-i U; ■>, ■•"i .

i }p.0/ ‘i:. g p:j ! , ]

11.;; f - '' f ! .1 . ", -i, ■ 1 , il i ti pp i- i .

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1891 kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anstånd- med uppförande

ä Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och riksbanken.

Med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning beslöt

1888 års Riksdag,

l:o) att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen

samt af riksbanken må uppföras tvenne

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen;

2:6) a) att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags-

och riksbankshus, hvaruti ingå dels den för uppförande af nytt

riksdaghus bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000 kronor,

dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af

sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla

sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under 7 års tid årligen

ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, hvarigenom

denna byggnadsfond uppbringas till en totalsumma af 6,405,000

kronor; samt

b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889

anvisa 250,000 kronor;

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 2 Afd. 3 Käft. (N:o 3).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats■ och Banko ut skott ds Utlåtande N:o 3.

3:o) att af denna byggnadsfond må utgå:

a) till uppförande af ett nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande

eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa

af högst 1,070,000 kronor;

b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade

förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt

c) till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen

i Norrström högst 280,000 kronor;

4:o) att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å

Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt

platsens ordnande i öfrig! ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,

sedan de under punkt 3:o) upptagna kostnader derifrån afdragits, eller

i rund summa 5,000,000 kronor;

5:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,

hvilka otvifvelaktigt kunna åstadkommas genom goda anordningar

och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan

återföras;

6:o) att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges

och fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade och

af dem gillade ritningar;

7:o) att artilleriplanen eller den del af artillerigården, som är

belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom

erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må, efter afrödjande

af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras

för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kongl. Maj:t att,

för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med

Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga

jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen

eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af

myntverkets till gata afsedda tomt;

8:o) att Riksdagens och riksgäld skontorets nuvarande hus må

efter Riksdagens och riksgäld skontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka sakna

egen lokal; samt

9:o) att nuvarande vagnsskjulet i qvarteret Beridarebanan må

försäljas och de inflytande medlen ingå till statsverket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats och Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

3

I eu till bankoutskottet hänvisad, inom Första Kammaren väckt

motion (n:o 23) har friherre af Ugglas hemstält, att Riksdagen måtte

besluta:

att, sedan slutligt förslag till ifrågavarande byggnader å Helgeandsholmen

till fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret ingifvits

af de för frågans utredning utsedda personer, fullmägtige böra söka

att från kongl. akademien för de fria konsterna här i Stockholm införskaffa

yttrande rörande de för riksdags- och bankhusen uppgjorda

ritningar, särskildt med afseende å lämpligheten af den för dessa byggnader

afsedda plats;

att fullmägtige derjemte böra taga i förnyadt öfvervägande och

söka utreda, huru vida icke för det tillämnade nya bankhuset annan

lämplig l^ggnadstomt än å Helgeandsholmen må kunna beredas, och

att, derest förslag å sådan tomt erliålles, låta uppgöra ritningar med

kostnadsberäkningar till bankhus å sagda tomt samt till ensamt riksdagshus

å Helgeandsholmen;

att, sedan ärendet blifvit sålunda utredt, detsamma skall för

Riksdagen å nyo anmälas; samt

att med alla åtgärder för fullgörande af det fullmägtige utaf

1888 års Riksdag lemnade uppdrag i afseende å riksdags-och riksbanksbyggnader

å Helgeandsholmen, i hvad samma uppdrag innefattar dessa

nybyggnaders utförande, skall anstå i afvaktan på det beslut Riksdagen

kan komma att fatta, sedan ärendet i ofvannämnda ordning anmälts

för Riksdagen.

Härjemte har herr W''alidén, med hvilken herrar von Frusen och

Hedin instämt, i eu inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet

öfverlemnad motion (n:o 116) hemstält, att Riksdagen måtte besluta:

dels att uppdraga åt banko fullmägtige och fullmägtige i riksgäldskontoret

att låta utreda, huru vida icke annan byggnadstomt än

å Helgeandsholmen kan beredas vare sig för det nya riksbankshuset

eller det nya riksdagshuset; att, sedan förslag till sådan tomt erhållits,

låta uppgöra nya ritningar med kostnadsberäkningar till byggnaden å

sagda tomt och till den andra byggnaden å Helgeandsholmen; att derefter

från kongl. akademien för de fria konsterna införskaffa yttrande

öfver ritningarna och kostnadsberäkningarna ej mindre till de sammanbyggda

riksdags- och riksbankshusen, sådana dessa ritningar och beräkningar

komma att till fullmägtige ingifvas af de för frågans utredning

af dem utsedda personer, än ock till den ena byggnaden å den

nya tomtplatsen och till den andra å Helgeandsholmen; samt att, sedan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Bankoutskott ds Utlåtande N:o 3.

ärendet blifvit sålunda ytterligare utredt, anmäla detsamma hus Riksdagen;
dels

att med alla åtgärder för fullgörande af det bankofullmägtige

och fullmägtige i riksgäld skontoret af 1888 års Riksdag lemnade

uppdrag i afseende å riksdags- och riksbanksbyggnader å Helgeandsholmen,

i hvad samma uppdrag innefattar ritningarnas gillande och

byggnadsföretagets utförande, skall anstå i afvaktan på det beslut,

Riksdagen kan komma att fatta, sedan ärendet i ofvannämnda ordning

anmälts hos Riksdagen.

Dessa båda motioner hafva blifvit behandlade af sammansatta

stats- och bankoutskottet, som jemväl fått emottaga åtskilliga i anledning

af motionerna inom Riksdagen afgifna yttranden.

Motionärerne erinra till en början, att, då Riksdagen år 1888 beslöt,

att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen

samt af riksbanken skulle uppföras tvenne

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen, någon utredning

angående ett så beskaffadt byggnadsföretag icke förelåg, samt förmena,

att numera funnes anledning till berättigade tvifvel i fråga om Helgeandsholmens

lämplighet till byggnadsplats för både riksdags- och riksbankshus;

och har den ene af motionärerne, till stöd för den uppfattningen

att Helgeandsholmen icke erbjöde tillräckligt utrymme för ett

lämpligt anordnande af båda ifrågavarande byggnader, anfört:

att fastän Riksdagens beslut om uppförande af tvä skilda byggnader

icke kunnat fullständigt genomföras, man ändock nödgats förlägga

riksbankshuset till någon del å mark, utfyld i sjön, till det yttersta

inskränka bredden å de riksdagshuset omgifvande gator och kajer, anordna

ljusgårdar af mycket små dimensioner m. m.;

att den framstående utländske arkitekt, som hitkallats för att

granska de här utförda ritningarne, i sitt utlåtande upprepade gånger

betonat, att han icke haft att yttra sig om lämpligheten af Riksdagens

program att på holmen sammanföra ifrågavarande byggnader, utan endast

om sättet, huru detta program blifvit utfördt, och sålunda likasom velat

fritaga sig från att anses eller blifva åberopad såsom någon auktoritet

för sjelfva byggnadsplatsens lämplighet, hvithet han väl icke behöft

göra, om han funnit platsen fullt passande för genomförande af Riksdagens

program; samt slutligen att svenska teknologföreniugens fackafdelning

för husbyggnadskonst, hvilket samfund, enligt hvad kändt är,

såsom medlemmar räknar många vid bedömande af dylika frågor

ganska sakkunniga personer, uti ett uttalande,. som varit synligt i all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

b

manna tidningarne, framstält mycket stora betänkligheter mot Helgeandsholmens

bebyggande i enlighet med 1888 års riksdagsbeslut.

Då en utredning af frågan icke kunde antagas vålla något uppskof

med byggnadsföretagen, hade motionärerne ansett angeläget, dels

att undersökning verkstäldes huru vida icke för endera byggnaden

annan plats kunde beredas, i hvilket afseende friherre af Ugglas uttryckligen

förklarat, att han icke ifrågasatte annat, än att riksdagshuset

skulle uppföras å Helgeandsholmen, dels att från en svensk sakkunnig

myndighet infordrades yttrande öfver föreliggande byggnadsfråga.

Innan sammansatta utskottet företog ofvan berörda två motioner

till slutligt afgörande, anhöll utskottet om fullmägtiges i riksbanken och

riksgäldskontoret yttrande i nedan nämnda två hänseenden nemligen:

l:o) huru vida, efter de ändringar, som blifvit gjorda i den år

1888 för Riksdagen framlagda plan till Helgeandsholmens bebyggande,

och genom Indika ändringar så väl byggnaderna utvidgats som ytterligare

utfyllning och förändrad grundläggning blifvit nödvändiga, den

• i mom. 4 af 1888 års Riksdags, i dess skrifvelser n:is 75 och 76 omförmälta,

beslut faststälda maximikostnad, i rund summa 5,000,000 kronor,

kommer att öfverskridas; och

2:o) hvilka besparingar skulle vinnas, derest bankbyggnaden förlädes

till annan plats, och sålunda de till följd af den föreslagna bankbyggnaden

erforderliga utfyllningar, grundläggning, kajer och broar

icke komme till utförande.

Med anledning häraf begärde fullmägtige don s. k. riksdagshuskomiténs

yttrande häröfver; och yttrade komitén följande:

»Sedan sammansatta stats- och bankoutskottet, med anledning af

till utskottet hänvisade motioner i fråga om uppskof med utförande af

1888 års Riksdags beslut om uppförande å Helgeandsholmen af två

skilda byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, i skrifvelse den

24 sistlidne februari begärt herrar fullmägtiges utlåtande i två uppgiga

afseende!!, hafva herrar fullmägtige den 26 i samma månad begärt

riksdagshuskomiténs yttrande häröfver, och får komitén, sedan

dess adjungerade ledamöter blifvit hörde, och efter samråd med dem

så väl som med komiténs ingeniörsbiträde och särskild! antagna arkitekt

nu afgifva följande utlåtande.

Om med »den år 1888 för Riksdagen framlagda plan till Helgeandsholmens

bebyggande» afses den af det då tillsatta sammansatta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

stats- och bankoutskottet tillstyrkta anordning, äro i den samma inga

sådana ändringar vidtagna, som åsyftas i 1891 års sammansatta statsoch

bankoutskotts skrifvelse, om man ej vill till dem räkna ifrågasatt

utflyttning af vestra strandlinien för beredande af rätare kajer.

Skulle åter orden afse den motion, som ligger till grund för 1888 års

riksdagsbeslut i ämnet och den till 1887 års Riksdag aftåtna kongl.

proposition, hvarå nyssnämnda motion stöder sig, förekommer den

skilnad, att i stället för eu enda byggnad, inrymmande så väl Riksdagen

som riksgäldskontoret, riksbanken in. m., skulle uppföras två byggnader,

den ena för Riksdagen m. m. och den andra för riksbanken, samt gata

öppnas mellan de båda husen. I hvilken utsträckning denna skiljaktighet

må kunna antagas inverka på kostnaden, beror naturligtvis i

viss mån derpå, huru stor den båda byggnaderna omfattande komplexen

tänkts skola blifva. Härutinnan föreligger endast det af öfverintendenten

Zettervall vid hans reservation till det den 29 november 1884 afgifna

komitébetänkandet framlagda förslag, angående hvars förhållande till

det af 1887 års sammansatta stats- och bankoutskott förordade detta

senare yttrat sig i sitt utlåtande till Riksdagen.

Med afseende emellertid å de kostnader, som kunna antagas blifva

förenade med det af riksdagshuskomitén utarbetade, men ännu icke

definitiva förslaget, tillåter sig komitén anföra följande.

A. Beträffande den under punkten l:o) uppstälda frågan.

In gen annan nämnvärd ändring i utfyllningsplanen har vidtagits,

än att nu den vester om Drottninggatans förlängning varande strandlinien

tätt eu jemnlöpande kajlinie i motsats till den förutvarande åsyftade

planen (1884 års komitébetänkande), der kajlinien haft flere utöda

ingående vinklar. Härigenom har utan afsevärdt ökad utfyllning

ett betydligt vidgadt utrymme erhållits, på samma gång som åt strandlinien

beredts eu för strömdelningen förmånligare form. Denna omständighet

jemte det gynnsamma resultat, som grundens närmare undersökning

visat, har åstadkommit, att eu besparing af omkring 300,000

kronor kunnat beräknas i förut antagen grundläggningskostnad, med

hvilket belopp således den för sjelfva husbyggnaderna tillgängliga

summan kan ökas. Af utskottets frågeformulering synes framgå, att

man trott, att pålgrunden för åtminstone bankbyggnaden skulle hvila

på utfyld mark, men sådant är alldeles icke förhållandet. *) Ty pålarne

komma — äfven de, som nedslås direkt i vattnet — att till största

*) Rigtigheten af denna uppgift torde bekräftas af bilagda sektion.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

delen anbringas i och hvila på fast, redan befintlig och följaktligen ej

genom utfyllning bildad undergrund.

Emedan hitintills endast grundritningar till de båda byggnaderna

föreligga, men icke några detaljritningar kunnat utarbetas, har det varit

och är fortfarande omöjligt att uppgöra detaljeradt, kostnadsförslag

öfver sjelfva husbyggnaden. Men så vidt komitén af de befintliga ritningarna

kan bedöma, behöfver den af 1888 års Riksdag anvisade

byggnadsfonden icke öfverskridas för uppförande af byggnaderna i

enkel, men värdig stil enligt de utarbetade förslagsritningarna.

B. Beträffande den under punkten 2:o) uppstäda frågan.

Genom bankbyggnadens borttagande skulle, så vidt komitén kan

finna, icke grundläggning och murning för kajen vester om Drottninggatans

förlängning blifva obehöflig, enär man ej kan tänka sig en riksdagshusbyggnad

uppförd å Helgeandsholmen, utan att en reglering och

kajanläggning på holmens vestra del kommer till stånd. Komitén föreställer

sig nemligen, att det ej kan komma i fråga, att denna del af

holmen skall lemnas i det skick, hvari den befinnes efter borttagande

af förutvarande hus och med oordnade strandlinier. Komitén måste

tvärt om antaga, att, äfven om blott riksdagshuset skulle å holmen

uppföras, planering och kajbyggnad på dennas vestra del skulle erfordras.

Såsom en nödvändig följd häraf framgår, att sjelfva kajbyggnaden

i det närmaste blifver oförändrad till utsträckningen, nien att

den vestliga kajen måste ej obetydligt höjas eller läggas i terrasser.

Härtill kommer, att den antagligen något tillbakadragna kajlinien för

nordvestra delen af holmen der föranleder en ökad bortschaktning samt

muddring, som skulle ställa sig betydligt dyrare än den nu tillämnade

utfyllningen, för hvars åstadkommande just afsehaktningen skulle bereda

erforderligt material. Dessa omständigheter verka dertill, att med afseende

på kajanordningen genom den af utskottet ifrågasatta utbrytningen

af bankbyggnaden i sjelfva kaj- och brobyggnadsförslagen, ej

större besparing skulle uppkomma än högst det belopp af 220,000 kronor,

som är beräknadt till de båda broarna, derest dessa skulle komma att

utelemnas, och under antagande att sjelfva bankbyggnadens uppförande

på annan plats icke skulle kräfva större kostnad än den på Helgeandsholmen

afsedda. Enligt komiténs förmening blifver dock, äfven i sådant

fall, besparingen ingen, enär, om endast riksdagshus skulle uppföras å

holmen, åt detta måste gifvas en helt annan afsilning åt vester

än den, som motiveras af riksbankbyggnadens bibehållande, såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

komiténs förslag antyder. Det är nemligen uppenbart, att, om riksdagshuset

ensamt förlägges å holmen, det skall blifva nödvändigt att åt

baksidan genom särskilda anordningar, så att säga, upplösa byggnadens

åt denna sida kolossala fasad med deraf följande ökade kostnader.

Och hvad sjelfva riksdagshusbyggnaden angår, måste den i detta fall och

just på grund af ofvan antydda särskilda anordningar ökas, åtminstone

till ytinnehållet.

Af ofvanstående lär framgå, att ej i afsende å byggnaderna på

Helgeandsholmen någon besparing vinnes, utan tvärt om ökad kostnad

uppstår genom riksbankshusets förläggande till annan plats, hvaremot

— något som för öfrigt knappast torde behöfva omförmälas — riksbankens

flyttning till annan tomt föranleder en alldeles särskild och

eljest obehöflig kostnad för en ny sådan.»

Sedan fullmägtige erhållit detta riksdagshuskomiténs yttrande,

anförde fullmägtige för egen del i utlåtande af den 2 innevarande månad

följande:

»Medelst skrifvelse af den 24 sistlidne februari har utskottet anmodat

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret att i de hänseenden,

som skrifvelsen närmare omfönnäler, afgifva yttrande angående

två vid innevarande riksdag väckta motioner i fråga om uppskof med

verkställande af 1888 års Riksdags beslut om Helgeandsholmens bebyggande

med riksdags- och riksbankshus; och, sedan fullmägtige i

anledning häraf från de fullmägtiges delegerade, som hafva särskild

befattning med hithörande frågor eller den s, k. riksdagshuskomitén,

infordrat och erhållit utlåtande i ämnet, få fullmägtige, hufvudsakligen

instämmande i samma utlåtande, likväl i afseende å den i punkten 1

framstälda fråga anföra, att, då grundritningar till ifrågavarande byggnadsföretag

ej äro faststälda, och följaktligen ännu mindre erforderliga

detaljritningar med tillhörande kostnadsförslag kunnat uppgöras, samt

arbetskostnad och materialiepris jemte andra inverkande omständigheter

ej så långt i förväg kunna med någon visshet beräknas, fullmägtige

icke tilltro sig att redan nu afgifva något bestämdt yttrande angående

den slutliga kostnaden för dessa byggnadsarbeten, för hvilkas utförande

är att disponera icke allenast det af utskottet omförmälda beloppet

5 millioner kronor, utan äfven derå under byggnadstiden upplöpande

ränta».

Af ett fullmägtiges berörda utlåtande bilagdt utdrag af protokollet,

hållet vid gemensamt sammanträde mellan fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret den 2 i denna månad, har utskottet in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

9

hemtat, att ordföranden hos fullmägtige i riksgäldskontoret herr Boström

i frågan särskildt anfört:

»Jemte det jag, lika med öfriga fullmägtige, finner något bestämdt

yttrande nu ej kunna gifvas angående den beräkneliga kostnaden

för ifrågavarande byggnader, har jag ansett att, med anledning

af det sammansatta utskottets första fråga, fullmägtige bort erinra om,

att, ehuru enligt 1888 års riksdagsbeslut de begge byggnaderna skulle

vara skilda, de dock enligt de senast uppgjorda förslagsritningarna äro

förenade genom hvalf, slagna i Drottninggatans förlängning, öfver

hvilka hvalf äro afsedda att uppföras hus till lika höjd med de begge

byggnaderna, hvarigenom dessa, om de än fortfarande kunna anses

skilda, dock förete sammanhängande sidofasader.

Ej heller har jag ansett mig kunna såsom eget svar instämma

i hvad riksdagshuskomitén för öfrigt yttrat, då den, bland annat, ansett

eu besparing af 300,000 kronor kunna vinnas i den beräknade

grundläggningskostnaden. Komitén utgår dervid från den förutsättning,

att byggnadsgrunden skulle erhållas genom pålning. Meningarna kunna

dock vara delade, om ej en än mera betryggande grund skulle kunna

erhållas, hvarigenom dock de för grundläggningen afsedda medlen

möjligen kunna komma att visa sig otillräckliga i stället för att lemna

öfverskott».

I detta yttrande, så vidt det angick de i första stycket om förmälda

hvalfven öfver Drottninggatans förlängning, hade en af fullmägtige

i riksbanken herr Richter instämt.

Härförutom har till utskottets ordförande öfverlemnats en af

riksdagshuskomitén till fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret

aflåten särskild skrifvelse i frågan, hvilken skrifvelse utskottet på grund

af de upplysningar, densamma innehåller, låtit såsom bilaga åtfölja

detta- utlåtande. ,

Då motionärernes framställningar icke stödjas af några positiva

bevis, utan grundats allenast på allmänna antaganden och farhågor,

till hvilka, enligt de upplysningar, utskottet inhemtat, fullt giltig anledning

icke synes finnas i verkliga förhållandena;

då dessutom i motionerna saknas hvarje förslag till en bättre

lösning af frågan än den redan funna och af Riksdagen gillade;

då ett förläggande af riksdags- och riksbankshus på olika ställen

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 2 Afd. 3 Hiift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- och Bankoutskolteis Utlåtande N:o 3,

utan tvifvel skulle icke blott erbjuda stora svårigheter att genomföra,

utan äfven medföra betydligt ökad och för närvarande alldeles oberäknelig

kostnad;

och då, derest det skulle visa sig, att Riksdagens beslut i frågan

icke skulle kunna utföras eller byggnadsföretaget skulle komma att

erbjuda oförutsedda svårigheter, Riksdagens fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret icke lära underlåta att derom hos Riksdagen göra

anmälan,

har utskottet icke funnit skäl tillstyrka Riksdagen att med ändring

eller upphäfvande af sitt en gång fattade beslut, som till någon

del redan blifvit utfördt, vidtaga några af de åtgärder, motionärerne

föreslagit, utan får utskottet hemställa,

att herrar friherre af Ugglas’ och Walidéns ofvanberörda

motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 24 april 1891

På det sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservationer:

af herr E. Fränekel: »Det slut, hvartill utskottet kommit, finner

jag för min del lika litet tillfredsställande som de derför anförda

grunder.

Hvarken friherre af Ugglas’ eller herr Walldéns förslag innehåller

någon hemställan, att Riksdagen nu skulle ändra eller upphäfva

1888 års beslut om uppförande å Helgeandsholmen af två skilda hus

för Riksdagens och riksbankens behof. I båda motionerna begäres

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

11

endast en utredning för att få utrönt, huru vida de förutsättningar, under

hvilka samma beslut fattats, verkligen visat sig vara för handen,

och endast i händelse utredningen skulle ådagalägga, att sakerna faktiskt

ställ, sig annorlunda, än Riksdagen antagit, endast för detta fall

hafva motionärerne tänkt sig en ändring af beslutet. Något upphäfvande

af beslutet har ingendera ens ant.ydningsvis omtalat. Utskottet

har således saknat hvarje anledning att nu afstyrka ändring i eller

upphäfvande af sagda beslut.

Deremot har utskottet bort, men helt och hållet undvikit, att

ingå i närmare bedömande af den frågan, huru vida icke giltiga skäl

föreligga för de begärda utredningarna. Det säges visserligen i utlåtandet,

att några positiva bevis för utredningarnas behöflighet ej blifvit

af motionärerne företedda, men jag hemställer, huru vida icke såsom

sådana fullgiltiga bevis böra godkännas de åberopade omständigheter

:

att afsigten för närvarande synes vara att uppföra två med hvarandra

sammanbyggda hus i stället för två skilda byggnader;

att försöket att genom en allmän pristäflan åstadkomma ett tillfredsställande

byggnadsförslag enligt det uppgjorda programmet misslyckats;
att

det derefter tillkomna nya byggnadsförslaget redan måst

öfvergifvas;

att ej heller den öfverarbetning af detta förslag, som efter etatsrådet

Meldahls kritik vidtagits, lemnat ett tillfredsställande resultat;

att den tänkta planen icke kan utföras, utan att ändra förhållandena

med vattnets aflopp på ett ställe, der strömmens beskaffenhet berör

ömtåliga och vigtiga intressen;

att personer, hvilkas sakkunskap icke kan bestridas, till stort

antal inlagt gensaga mot Helgeandsholmens bebyggande enligt 1888

års riksdagsbeslut, sådant detta tolkats af riksdagshuskomitén m. m.

Nu har visserligen utskottet, för att visa det oberättigade i de

sakkunniges betänkligheter, såsom bilaga till sitt utlåtande tryckt komiténs

bemötande af hvad »Svenska Teknologföreningens fackafdelning

för husbyggnadskonst» andragit i frågan. För att sätta Riksdagen i

tillfälle att bedöma, på hvilkendera sida de bästa skälen förekomma,

har jag funnit mig böra såsom bilaga till denna reservation foga

den handling, mot hvilken komitén polemiserat, hvarmed jag dock icke

vill hafva instämt i fackafdelningens åsigt, att vid ett eventuelt val

riksbankshuset och icke riksdagshuset skall uppföras å Helgeandsholmen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats■ och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

Att motionärerne icke uppgjort något förslag till »lösning af

frågan» kan naturligtvis vid nu upplysta förhållanden ej utgöra giltigt

skäl att afstyrka den begärda utredningen.

Ej heller torde man kunna nöjas med utskottets hänvisning till

att, om Riksdagens beslut icke skulle kunna utföras eller byggnadsföretaget

komme att erbjuda oförutsedda svårigheter, saken blefve anmäld

för Riksdagen. Redan den omständighet, att, oaktadt hela tre år förflutit

från det Riksdagen fattat sitt beslut, utskottet icke vågar taga på sitt

ansvar att bestämdt förklara beslutet kunna utföras, utgör et± vigtig^

gif akt för Riksdagen; och säkert är, att, derest den sålunda såsom

möjlig förutsatta anmälan komme några år härefter, ett sådant dröjsmål

skulle kosta betydligt och på ett betänkligt sätt framskjuta den

tidpunkt, då Riksdagen och riksbanken kunde få tillträda sina nya

lokaler.

En vederläggning af de betänkligheter, som sålunda yppat sig

mot det sätt för Helgeandsholmens bebyggande, som för närvarande

tillernas, på grund af, men till eu del i strid med, Riksdagens uppdrag,

synes mig hafva vant oundgänglig för att kunna på ett giltigt

sätt motivera ett afstyrkande af all utredning. Men så har utskottet

ej förfarit, ty såsom en vederläggning lärer man icke kunna rubricera

de »allmänna antaganden och farhågor», att de båda byggnadernas

förläggande på olika ställen skulle erbjuda stora svårigheter att genomföra

samt medföra betydligt ökad, för närvarande alldeles oberäknelig,

kostnad.

Förmodligen har utskottet, oaktadt sådant ej uttryckligen uttalats,

stödt detta omdöme på de svar, fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret

samt riksdagshuskomitén lemnat på de två af utskottet formulerade

frågorna.

Till en början vill jag då, hvad angår första frågan, slå fast,

att fullmägtige tydligen icke velat i allo vidkännas det svar, komitén

gifvit å denna fråga, i det att fullmägtige förklara, att de icke tilltro

sig att »redan nu» afgifva något »bestämdt» yttrande angående byggnadsarbetenas

slutliga kostnad således; efter tre år kunna vederbörande icke

uppgifva det bestämda kostnadsbeloppet för arbeten, som blifvit beslutade

under det uttryckliga vilkor et, att kostnaden ej må öfverstiga hvad

som för ändamålet afsetts, eller en rund summa af 5,000,000 kronor,

och det oaktadt man redan anser sig kunna påräkna de räntor å fonden,

som beräknas uppkomma derigenom, att arbetet dragés ut på tiden!

En onekligen betecknande illustration till den förmenta obehöfligheten

af ytterligare utredningar! Komitén åter låter förstå, att något öfver
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

13

skridande af byggnadsfonden icke behöfver ifrågakomma, »så vidt komité])

af de befintliga ritningarna kan bedöma», ett vilkorligt löfte, för

hvars uppfyllande fullmägtige, som sagd!, icke velat gå i borgen.

Huru vida åter de »befintliga» ritningarna verkligen komma att följas,

derom lemnas man i okunnighet, hvithet är så mycket mera betänkligt,

som komitén kort förut upplyst, att »endast grundritningar till de båda

byggnaderna föreligga men icke några detaljritningar». I hvilken mån

de af etatsrådet Meldahl förordade åtgärder att höja riksdagshuset och

vidtaga åtskilliga ändrade anordningar i vigtiga delar af byggnadsförslaget

skola sättas i verket, och huru mycket de skulle fördyra byggnaden

kan följaktligen ej nu bedömas, i synnerhet som ej ens planen

synes vara fullt bestämd. — På grund af de allmänna ordalag, komitén

nyttjat vid tal om den förändrade kajlinien vester om Drottninggatan

är det icke heller möjligt att klart fatta, huru det problemet skulle

kunna lösas att utan afsevärdt ökad utfyllning erhålla ett betydligt

vidgadt utrymme på detta ställe och på samma gång spara omkring

300,000 kronor vid eu grundläggning, som till betydlig del skall verkställas

på ställen, der nu rinnande vatten finnes. Ån obegripligare blir

detta, om den yta, riksbanksbyggnaden kommer att intaga, skall vara

nära dubbelt så stor, som 1883 års komité antog. År det dunkla talets

enkla mening den, att de besparingar, som behöfva ske för att motväga

de genom etatsrådet Meldahls ändringsförslag tillkomna kostnader,

skola vinnas på det sätt, att de nödvändiggjorda nya fyllningarna i

strömmen skola åstadkommas för billigare pris, derigenom, att kostnaderna

för bortförandet af den vid grundgräfningarna och afschaktningarna

erhållna jorden begagnas till fyllning, antager frågan högst

äfventyrliga dimensioner, dä som bekant i strömfrågan mot hvarandra

stå två vigtiga intressen, af hvilka det ena kräfver, att icke någon

fyllning, och det andra att icke någon bortschaktning i utloppet må

ega rum. Rättigheten att så förfara står derför i vida fältet, och om

den mot förmodan skulle kunna vinnas, fordras för ändamålet årslånga

förhandlingar. Utan sådana i lag föreskrifna förhandlingar kan komitén

naturligtvis icke våga att vidtaga så genomgripande åtgärder, då

sådant skulle kunna gifva berättigade anspråk på så stora skadeersättningar,

att de åsyftade besparingarna, jemförda med dem, blefve rent

försvinnande.

Den andra af utskottet uppstälda frågan synes riksdagshuskomitén

hafva i icke så ringa grad missförstått. Att, äfven om ingen

riksbanksbyggnad uppföres å vestra delen af Helgeandsholmen, en kajbyggnad

derstädes är af nöden är uppenbart; men lika klart tyckes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

det vara, att i sådant fall för riksbanksbyggnad å annan plats funnes

att tillgå ej blott brobyggnadsbeloppet 253,000 kronor, utan äfven minst

hvad som beräknats åtgå för en riksbank å holmen, 658,000 kronor,

eller tillsammans 911,000 kronor. Svårt är att förstå, huru komitén, som

i brist på slutliga ritningar, icke kunnat annat än vilkorligt yttra sig om

hela byggnadsförslagets kostnader, kan vara i stånd att utan någon lodning

af ritningar förklara, att dessa besparingar genom riksdagshusets

uppförande ensamt å holmen skulle fullt uppvägas genom den nya utslutning

af samma hus, som behöfdes för att »upplösa» byggnadens

kolossala fasad åt denna sida. Ån svagare te sig komiténs beräkningar,

när man besinnar, att den på holmen tillernade större bankbyggnaden

nu säkerligen så mycket mindre kan utföras för det af 1883 års komité

beräknade pris, som den till vida större del än dä var påtänkt skidle läggas

å plats, som utgör del af strömmen.

Utskottets sista skäl för motionernas afstyrkande är, att Riksdagens

beslut »till någon del redan blifvit utfördt.» Sakförhållandet kan

icke bestridas; men då, om man bortser från rent förberedande åtgärder,

det utförda består i arbetena för det 113m hofstallet och hvad dermed

eger sammanhang samt inlösen af basarbyggnaden och tvättinrättningen,

och detta måst utföras, ehvad en eller två b)^ggnader skola uppföras

å Helgeandsholmen, är det tydligt, att detta sakförhållande icke

har den ringaste bevisningskraft, då man skall afgöra, huru vida eu utredning

om det ena eller andra alternativets företräde skall beslutas

eller ej. Att en sådan utredning icke behöfver med en enda dag fördröja

påbörjande af b}rggnadsarbetena å Helgeandsholmen, hafva motionärerne

visat.

Den utredning, jag sålunda på nu anförda och andra vigtiga skäl,

som det skulle blifva för vidlyftigt att här omtala, anser behöflig, finner

jag med hänsyn till de svårigheter, som enligt all sannolikhet skulle

ställa sig i vägen för att utan mycket bet)Hliga kostnader skaffa annan

plats för riksdagshuset, såsom herr Waldén alternativt föreslagit, böra

gå ut på att i enlighet med friherre af Ugglas’ förslag undersöka, huru

vida icke annan byggnadsplats kunde beredas åt banken, samt huru

ett sådant alternativ ställer sig i förhållande till de nuvarande byggnadsplanerna

å Helgeandsholmen.

Min hemställan blir följaktligen: »att Riksdagen, med vidhållande

af sitt år 1888 fattade beslut, att för inrymmande af'' Riksdagen, riksgäldskontor

och justitieombudsmansexpedition en byggnad skall uppföras

å vestra delen af Helgeandsholmen, ville uppdraga åt fullmägtige

i banken och riksgäldskontor, att innan verkställighet af Riksdagens

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3-

15

beslut, i fråga om uppförande å holmen af ett bankhus må ifrågakomma,

taga i förnyadt öfvervägande frågan om icke byggnadsplats för riksbanken

skulle annorstädes kunna beredas samt till nästa Riksdag inkomma

med fullständig utredning så väl derom som angående de kostnader,

som genom en sådan förändring af Riksdagens beslut kunde

uppkomma;))

af herr Gumcdius;

af herrar A. Persson och P. Pehrson mot vissa delar af motiveringen.

Bilaga till herr Fränekels reservation.

Sedan svenska teknologföreningens fackafdelning förhusbyggnadskonst

den 18 februari 1S90 beslutat att till öfverläggning upptaga frågan

om lämpligheten af Helgeandsholmens bebyggande enligt af Riksdagen

fattadt beslut, och sedan denna fråga vid åtskilliga sammankomster

blifvit diskuterad, öfverlemnades den samma till utsedda komiterade,

hvilka den 9 januari detta år inkommo med följande på grund af

torda diskussionsprotokoll utarbetade sammanfattning af de under öfverläggningarne

uttalade åsigter, om hvilka de flesta enats, hvilken sammanfattning

sistnämnda dag föredrogs och af fackafdelningen enhälligt

godkändes. Den meddelas här i sin helhet.

Då det riksmöte, som år 1888 fattade beslut om riksdagshus

och riksbanks byggande å Helgeandsholmen, ej fäst afseende vid kongl.

öfverintendentsembetets afstyrkande utlåtande af 1877, och det nu fogat

sig så, att denna högsta auktoritet på husbyggnadsområdet icke blifvit

hörd och må hända ej heller kunnat tillfrågas, hvilket senare synes

bekräftadt genom tillkallandet af en utländsk auktoritet, som antagligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och Bankoutskott ds Utlåtande N:o 3.

icke käft i uppdrag att yttra sig om valet af byggnadsplats och sättet

för dess användning; så må det icke anses olämpligt, att man inom en

förening, bestående af fackmän, upptagit denna byggnadsfråga till öfverläggning

och härmedelst velat bringa ett sammandrag af den förda

diskussionen till allmänhetens kännedom. Detta så mycket mera som

flere talare vid ofvan nämnda riksmöte påtagligen förgäfves sökte det

stöd, som ett på fackkunskap grundadt uttalande skulle hafva gifvit dem.

Då det vidare för utanför stående fackmän varit omöjligt att

förut med tillbörlig sakkännedom yttra sig om frågan i det outredda

skick, denna hittills befunnit sig, anser fackafdelningen det emellertid

nu mera såsom sin pligt att i denna så vigtiga byggnadsfråga uttala

sin åsigt, hvilken kan sammanfattas i följande hufvudpunkter:

l:o) Helgeandsholmen hör ej anordnas endast till öppen promenadplats

utan äfven till någon del bebyggas, enär denna plats är allt för

dyrbar att ej göras räntebärande, och eu byggnad af lämpliga dimensioner

och med måttliga anspråk samt i öfrigt rätt anordnad med afseende

på platsens karakter ingalunda bör komma att misspryda denna

genom sitt läge så betydelsefulla del af vår hufvudstad.

2:o) Helgeandsholmen bör icke bebyggas i enlighet med 1888 års riksdagsbeslut,

hufvudsakligen på grund af byggnadsplatsens otillräcklighet,

hvilken för hvar och en som närmare granskat de tillgängliga projekten

tydligen framgår:

dels derutaf att man måste med konst från strömmen förvärfva

ett icke obetydligt område och detta just der, hvarest strömfårans

åverkan på byggnadernas konstgjorda grund skulle blifva starkast, och

der den naturliga undergrunden bevisligen är allra sämst, och sålunda,

enligt hvad erfarenheten visat, kan befaras att grundläggningen kommer

att sluka summor, hvilka på förhand svårligen kunna med anspråk på

tillförlitlighet beräknas;

dels derutaf att man redan i byggnadsprogrammet måste tillmäta

åtskilliga lokaler såsom ljusgårdar, trappor, korridorer in. m. ett synnerligen

knappt utrymme;

dels ock deraf att man nu slutligen för att vinna nödigt utrymme

måst, tvärt emot Riksdagens beslut, sammanbygga de båda husen.

Trots alla dessa bemödanden att sålunda reducera behofven och

att genom utfyllningar i strömmen samt öfver- och sammanbyggnader

söka afvinna platsen allt tänkbart utrymme, har man dock lika litet i

det senast utarbetade som i föregående projekter lyckats tillfredsställa

ens ganska måttliga pretentioner på naturlig belysning inom åtskilliga

hufvudsakliga partier af riksdagsbyggnaden, hvilket måste betraktas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats■ och Bankoutskottets Utlåtande N:o

17

O

O.

som ett svårt fel hos en byggnad, som i allmänhet endast kommer att

användas under den mörkare delen af året.

I hvilket ytterligt trångmål man befinner sig genom att söka

kombinera de båda byggnaderna å den lilla holmen bevisar dock mer

än allt annat den ringa bredd, man gifvit dels strandgatorna och dels

den endast 40 fot breda gatan mellan de båda husen.

I eu tid, då man öfver allt öppnar breda gator, då man enligt

lag och författning i allmänhet ej får anlägga smalare gator än 18

meter (60,6 fot) då man sträfvar att genom beqväma kommunikationer

underlätta samfärdseln mellan de olika stadsdelarne, vill man göra sig

skyldig till en sådan otidsenlig och opraktisk anordning som öppnandet

af eu ny, gen farled mellan Norrmalm och staden inom broarne, hvilken

öfver hufvud taget har mindre bredd än den obetydligaste nyutlagda

gata i utkanten af hufvudstaden, men dessutom på en sammanlagd

längd af 180 fot (under sammanbindningsbyggnaderna) måste klämmas

ihop, så att den i bästa fall kan blifva 28 fot bred, häri inberäknade

de båda gångbanorna. Ett dylikt pass finnes redan mellan rådhuset

och riddarhuset, hvaraf man borde hafva hemtat erfarenhet nog för att ej

anordna ytterligare två till.

Härtill komma de icke mindre beaktansvärda estetiska skäl, som

emot de båda byggnadernas sammanförande till Helgeandsholmen kunna

anföras, nemligen att man icke utan att brj^ta mot en sund, för alla

tider bestående smak, kan sammanföra två byggnader af så helt och

hållet olika ändamål och karakter till en helhet. Huru teoretiskt än

ett sådant skäl må synas, kommer det dock att vid utförandet visa sig,

huruledes den ena byggnaden vill tvinga på den andra former, som

äro för denna främmande och olämpliga samt tvärt om. Ingendera får

tillfälle att fritt utveckla sig, hvar efter sitt behof, ingendera att så afpassas

för sitt särskilda ändamål, som under mera obundna förhållanden

skulle varit fallet.

De båda byggnadernas olika ändamål förutsätta dessutom helt

olika byggnadsplatser, riksdagshuset ett lugnt, från den bullrande samfärdseln

afskildt läge, riksbanken deremot en belägenhet, der rörelsen

och trafiken är som lifligast.

3:o) Riksdagshuset bör ej förläggas å Helgeandsholmen:

dels derför att platsen, såsom ofvan påpekats, är för trång och

till följd deraf tvingar till inskränkningar i utrymmet, som man snart

nog skulle ångra, och som äfven delvis komme att förtaga de inre

lokalerna dem tillkommande monumentalitet;

dels derför att läget i förhållande till omgifningen omöjliggör

Bill. till Biksd. Prot. 1891. 4 Sami 2 Afd. 3 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o

O.

den karakter af sjelfständighet och värdighet, som bör finnas hos den

andra statsmagtens residens.

Ifrån vester, norr och öster sedt, skulle det högt liggande slottet

med sina väldiga massor verka nedtryckande på det djupt nedanför

liggande riksdagshuset, livilket från öster dessutom skulle till en del

döljas af Norrbro samt, ifrån slottet sedt, förete en för utsigten skymmande

tak-komplex.

4:o) Riksbanken bör med fördel kunna förläggas till Helgeandsholmen

:

dels derför att utrymmet för denna mindre byggnad bör blifva

fullt tillräckligt, äfven utan utfyllning;

dels derför att riksbanksbyggnaden bär mindre fordran på ett

dominerande läge än riksdagshuset och icke heller bör blifva lidande

af kongl. slottets närhet, på grund deraf att någon täflan mellan slottet

och riksbanken icke kan i fråga komma vare sig i afseende å byggnadernas

storlek eller bestämmelser;

dels ock derför att denna relativt låga byggnad icke skulle komma

att störa utsigten från kong], slottet;

dels ock slutligen skulle banken här finna ett i möjligaste mån

centralt och mot eldfara skyddadt läge.

5:0) Den utredning, som föregått Riksdagens beslut, har icke varit

tillräckligt uttömmande för frågans afgörande. Såsom afl det förut sagda

tydligt framgår, synes frågan ur såväl estetisk som arkitektonisk synpunkt

ej halva vid Riksdagens beslut i ämnet varjt så väl och uttömmande

utredd, som för ett rätt bedömande af densamma varit önskligt

och behöflig!.

Ej heller synes man från ekonomisk synpunkt sedt hafva till fullo

klargjort alla de spörsmål, som här kunnat uppstå. Så torde genom

ett ändamålsenligt och rigtigt ordnande af strömförhållandena samt

genom utförandet af en dyrabrare grundläggning än man ursprungligen

tänkt sig — förorsakad af de ofördelaktigare förhållanden, som en noggrannare

undersökning af undergrundens läge och beskaffenhet gifvit

vid handen — åtskilliga utgiftsposter tillkomma utöfver dem, man vid

beslutets fattande beräknat.

Sålunda torde man icke utan vidare kunna göra den tillämnade

utfyllningen å holmens sydvestra del, utan att komma i kollision såväl

med Stockholms stad, som antagligen är egare till dervarande vattenområde,

som Mälarstrandegarne, hvilkas rätt derigenom beröres, enär

genom denna utfyllning en uppdämning eger rum, som kommer att höja

Mälarens vattenyta till olägenhet för strandegarne.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

19

Om man för att undvika dessa genom utfyllningen uppkomma

olägenheter företager den för strändernas reglering i täflingsprogrammet

angifna afskärningen af holmens nordvestra hörn, blir förhållandet ännu

betänkligare, ehuru af motsatt art. Härigenom kommer nemligen vattenafloppet

att betydligt ökas utöfver det nuvarande, och sålunda Mälarens

vattenyta att sänkas.

Hvad en sådan sänkning af vattenståndet i Mälaren skulle hafva

för följder är svårt att förutsäga, men antagligen skulle genom en sådan

sänkning den sedan urminnes tid pågående trafiken omöjliggöras på vissa

farleder å sjön. Pålarne under åtskilliga i hufvudstaden uppförda hus

likasom byggnaderna sjelfva skulle komma att förstöras genom borttagandet

af det oundgängligt nödvändiga skydd mot pålarnes förruttnelse,

som vattnet erbjuder.

Vidare skulle Stockholms stad helt sannolikt icke längre kunna

taga sitt behof af sötvatten för vattenledningsverket från Årstaviken,

emedan den ofta inströmmande uppsjön komme att tillföra denna afsevärda

mängder till dryck olämpligt saltvatten, hvarjemte en del af

kloakernas innehåll komme att medfölja.

För att undvika dessa förhållanden blir anläggandet af en dambyggnad

eller något dylikt nödvändigt, hvilket torde komma att förorsaka

en rätt väsentlig utgift, som vid den utredning, som föregått Riksdagens

beslut, ej synes vara medräknad.

Hvad sedermera grundläggningsarbetena beträffar, så förefaller

den föreslagna utfyllningen å sydvestra hörnet med i densamma tillämnad

pålning för uppbärande af byggnaderna vara ytterst riskabel

under härvarande starka strömförhållanden och vid det jemförelsevis

stora djup till fast botten, som här enligt de uppgifter, som varit tillgängliga,

förefinnes. Erfarenheten har nemligen visat, att under årens

lopp rätt betydliga utskärningar å botten och stränder af härvarande

utlopp egt rum, hvaraf man nog äfven här i framtiden får vidkännas

olägenheter, så framt man ej häremot vidtager dyrbara skyddsåtgärder.

Vid 1888 års riksdag förelåg endast ritningar till en sammanhängande

riksdags- och riksbanks-byggnad, under det man utan vidare

utredning beslöt att bygga tvenne skilda byggnader. Oförutsedda ökade

kostnader komma antagligen att härigenom uppstå. Men beklagligt nog

synes de slutsummor, hvartill kostnaderna för byggnaderna skola uppgå,

varit grundade på partiella kostnadsberäkningar, utan att de sakkunniga

personer, som dervid blifvit anmodade, varit i tillfälle att bedöma samtliga

de anordningar, som måst blifva en följd af byggnadernas förläggande

till den ena eller andra af de föreslagna platserna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

Kommer så härtill, att frågan om eganderätten till vissa delar

af holmen synes vara outredd, samt att Stockholms stad bestämdt förklarat:

»att, derest plats skulle å Helgeandsholmen beredas för både

riksdags- och riksbanks-byggnad, staden icke ville ikläda sig några

förbindelser)) med afseende på holmens ordnande, så finnas skäl nog

för det antagandet, att en icke oväsentlig kostnadstillökning utöfver

den beräknade kan komma att uppstå, och till det påståendet, att frågan

ur ekonomisk synpunkt var mindre väl utredd, då den förelädes Riksdagen

till bedömande.

Dessa ofvan framstälda åsigter, som framgått ur de inom fackafdelningen

förda diskussionerna, kunna ingalunda betraktas såsom

resultat af ensidiga meningsutbyten, ty samma åsigter hafva i hufvudsak

redan för länge sedan omfattats och uttalats af män, som genom sina

förtjenster intagit framstående positioner inom samhället. Särskildt förtjena

omnämnas de uttalanden som 1884 gjordes af herrar frih. G. af

Ugglas, Älb. Lindhagen, E. von der Lancken och W. Walldén• Af synnerligt

intresse är den reservation i frågan, som afgafs af numera framlidne

justitierådet Lindhagen, en man som inlagt stora förtjenster genom sin

framsynthet och sitt nit för utvecklingen och försköningen af hufvudstaden.

Han åberopar äfven till styrkande af sina uttalanden ett memorial af

professor F. W. Scholander, hvilket denne såsom tillförordnad öfverintendent

afgifvit angående Helgeandsholmens bebyggande, och man kan

ej nog beklaga, att hvad deri är yttradt utaf en af våra högst stående

och för sin klarsynthet mest erkända konstnärer icke blilvit mera beaktadt

än hittills skett inom de magtegande kretsarne.

Stockholm den 9 januari 1891.

ds. Gast. Clason.

Professor i arkitektur vid

Tekniska Högskolan.

Alb. M. Isoz.

Löjtnant vid Väg- och

vattenbyggnadscorpsen.

Hugo Hörlin.

Arkitekt, öfverlärare vid

Tekniska skolan.

P. Ax. Lindahl.

Löjtnant vid väg- och

vattenbyggnadscorpsen.

Carl Möller.

Arkitekt.

Gustaf Wickman.

Arkitekt.

Kasper Salm.

Arkitekt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats■ och Bankoutskottets Utlåtande Nio 3.

21

Bilaga till utskottets utlåtande.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor.

Vid besvarandet af den remiss, herrar fullmägtige tillstält riksdagshuskomitén

med anledning af sammansatta stats- och bankoutskottets

skrifvelse den 24 sist-lidne februari, lär det icke tillkomma komitén

att utlåta sig om annat än de der framstälda frågorna. Då emellertid

särskild! i en af de motioner, som föranledt utskottets ifrågavarande

skrifvelse, hänsyn tagits till en förut offentliggjord uppsats i ämnet,

nemligen en af svenska teknologföreningens fackafdelning för husbyggnadskonst

utgifven, anser sig komitén för belysande af byggnadsfrågor

i allmänhet böra anföra följande:

Den nämnda föreningen har grundat sina anmärkningar mot förläggandet

af riksdags- och riksbankshus å Helgeandsholmen hufvudsakligen

derpå,

l:o) att utrymmet skulle vara för litet;

2:o) att grunden vore otjenlig;

3:o) att Drottninggatans förlängning erhölle för ringa bredd;

4:o) att de omgifvande strandgatorna blefve för smala;

5:o) att byggnadsplatsen ej medgåfve anordnandet af tillräckliga

gårdsutrymmen; och

6:o) att strömförhållandena skulle menligt påverkas af kajregleringen.

Komitén anser sig med afseende härå böra meddela, att hos densamma

icke begärts eller erhållits någon särskild upplysning om vare

sig sjelfva byggningarna eller gatuanordningarna eller strömregleringen,

sådana komitén tänkt sig dessa ordnade, utan synes fackafdelningen

hafva fäst sig nästan uteslutande vid den modell, som varit att skåda

i komiténs lokal, och hvad de ritningar angår, som blifvit föremål för

afdelningens granskning, tagit hänsyn allenast till de ursprungliga, som

voro uppgjorda före etatsrådet Meldahls tillkallande, och hvilka, efter

det dennes den 27 november 1890 i Post- och Inrikestidningar offentliggjorda

utlåtande afgifvits, numera väsentligt omarbetats.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.

Fackafdelningens anmärkningar beröra således i sjelfva verket

icke det nu föreliggande Helgeandsholmsförslaget, men då dessa anmärkningar

på vissa håll uppfattats såsom grundade på verkliga fakta,

har komitén ansett det vara sin pligt att för herrar fullmägtige uppvisa

rätta halten af afdelningens anmärkningar.

1. Beträffande anmärkningen att utrymmet vore för litet.

Helgeandsholmen är bland de centralt belägna platser i hufvudstaden,

som kunna komma i fråga, den enda, der riksdags- och riksbankbyggnader

just på grund af tomtplatsens storlek kunna uppföras

tillsammans. Att det utrymme, denna plats erbjuder, icke är för litet,

framgår bäst deraf, att mellan riksdagshuset och Norrbro kunnat lemnas

en öppen plats, i storlek närmande sig Gustaf Adolfs torg, samt att

för riksbankshuset en areal af 42,000 qv.-fot är tillgänglig, hvaraf man

för detta hus dock ej behöft taga i anspråk men än 32,600 qv.-fot.

Att åter, detta oaktadt, byggnaderna icke tilltagits för små, så att de

ej skulle kunna antagas komma att motsvara framdeles möjligen uppstående

behof af ökadt utrymme, synes deraf, att reservlokaler i båda

byggnaderna anordnats om tillhopa ungefär 40,000 qv.-fot.

2. Beträffande anmärkningen att grunden är otjenlig.

Grundens beskaffenhet har efter hand, och i mån den hunnit

sorgfälligt undersökas, visat sig vara till och med bättre än den preliminära

undersökningen gaf vid handen. Det har befunnits, att, med

undantag af ett enda, helt obetydligt område, de öfverstå lagren bestått

af sand och grus, och att derefter på ett djup af 35—60 fot en ovanligt

hård och stenblandad undergrund finnes. För att erhålla visshet,

att under detta lager icke doldes något af lösare beskaffenhet, hafva

emellertid borrningarna fortsatts till dess fast berg mött, hvarvid utrönts,

att intet lösare lager förekommer mellan den fasta grunden och berghällen,

äfvensom att det underliggande berget är ganska jemnt och icke

har någon menlig eller ens afsevärd lutning. 1 samma syfte, d. v. s.

för grundens sorgfälliga undersökning, har företagits profpålning, hvilken

gifvit vid handen, att pålarne förr söndertrasats än kunnat neddrifvas

i det hårda lagret.*) På grund af det resultat, som de sålunda

*) De vid profpålningen använda pålarne hafva uppdragits och qvarligga fortfarande å

Helgeandsholmen samt lemna ett ojäfaktigt bevis för hvad ofvan nämnts.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

23

verkstad a undersökningarna af byggnadsgrunden lemnat, har man funnit

sig kunna göra en icke oväsentlig besparing i de ursprungligen beräknande

grundläggningskostnaderna.

3. Beträffande anmärkningen ätt Drottninggatans förlängning erhäller

för ringa bredd.

Emot af fackafdelningen uppgifna 38 fot är bredden å Drottninggatan

mellan båda husen 52 fot. Portalerna öfver Drottninggatans

förlängning har fackafdelningen uppgifvit hafva eu bredd af 28 fot. 1

verkligheten hafva dessa portaler mellan socklarne enligt de senast uppgjorda

ritningarna lika stor bredd som Drottninggatan vid Rosenbad

eller 34 fot.

I sammanhang härmed tillåter sig komitén upptaga den äfven

på annat håll framstapla erinran, att portalerna skulle verka störande

genom buller af körande, men för ljudets dämpande har man tänkt sig

körbanan öfver Helgeandsholmen belagd med träkubb eller asfalt samt

portalerna försedda med isolerande bottnar.

4. Beträffande anmärkningen att strandgatorna blefve för smala.

Fackafdelningen uppgifver, att ifrågavarande gator endast få en

bredd af 20 fot, medan de enligt riksdagshuskomiténs förslag komma

att ega en bredd af 30 fot.

5. Beträffande anmärkningen att byggnadsplatsen ej medgifver anordnandet

af tillräckliga gårdsutrymmen.

De ljusgårdar, som upptagits i komiténs omarbetade förslag, äro

ej obetydligt större än hvad i flere jemförliga byggnader utomlands

beståtts.

G. Beträffande anmärkningen att strömförhållandena skulle menligt

påverkas af kajregleringen.

Hvad strömmen beträffar, komma förhållandena att så ordnas, att

vattenutströmningen skulle blifva oförändrad, utan att minsta hinder

lägges i vägen för den omreglering, som framdeles må ifrågakomma.

Innan komiténs arbeten i och för kajanordningarna börja, lära herrar

fullmägtige för öfrig! komma att lemna derutinnan uppgjordt förslagtill

granskning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta Stats■ och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

Så vidt komitén icke är origtigt underrättad, hafva incningarne

hos en stor del moståndare till förslaget enats derom, att å Helgeandsholmen,

om den skall bebyggas endast med ett hus, helst bör uppföras

blott riksdagshuset, hvadan det företrädesvis borde sökas annan tomt

för riksbanken. Med afseende härpå får komitén redogöra för de alldeles

särskilda skäl, hvilka, enligt komiténs åsigt, afgjordt tala för att

just Helgeandsholmen är den för uppförande af kombinerade riksdagshus-

och riksbanksbyggnader lämpligaste plats, som, med skälig hänsyn

till kostnaderna, kan väljas:

a) utrymmet är, såsom ofvan visats, fullt tillräckligt;

b) eu så stor fasadlängd som omkring 800 fot för riksbanken

lär svårligen erhållas å annan plats än Helgeandsholmen;

c) å denna plats kunna i riksbankshuset sådana anordningar vidtagas,

att den besökande allmänheten, till hvilken lokal den än vill begifva

sig, endast kommer att trafikera en enda trappa; ett förhållande,

som måste anses synnerligen fördelaktigt;

d) holmen erbjuder eu så beskaffad centralt belägen plats, att

bankbyggnaden der kan uppföras isolerad från hvarje annat byggnadsqvarter

och på ett afstånd af ej mindre än 135 fot till närmaste bostadsbyggnad

;

e) å holmen är utrymmet så stort, att ångmaskin för sedeltryckeriet

och elektrisk belysning kan förläggas helt och hållet utom bankbyggnaden

och således isolerad från denna;

f) hela undervåningen i den å Helgeandsholmen förlagda bankbyggnaden

får full direkt belysning från alla sidor.

Slutligen torde få i detta sammanhang meddelas, att de båda byggnadernas

särskiljande så, att den ena eller andra af dem skulle förläggas

till annan plats medför en fullständig rubbning i alla hittills verkstälda

kostnadsberäkningar, hvilka till god del och väsentligen grundats

just på den besparing i anläggningskostnaden, som vinnes genom byggnadernas

sammanförande, på sätt komitén i sina olika förslag antyda

Vid anskaffandet af en ny, centralt belägen byggnadstomt för

ettdera huset är det icke fråga om några nya hundratusental kronor,

utan, såsom kändt torde vara, om millioner. Komitén behöfver härutinnan

endast nämna bland tomter, som från mer eller mindre kompetent

håll ifrågasatts, arffurstens palats med grannbyggnader, qvarteret

Rosenbad och Bergstrahlska huset, för att eu hvar skall inse, huru

högst betydligt den 1888 beräknade kostnadssumman skall ökas, om

riksbankens hus skall läggas å annat håll. Den tomt, som genom 1888

års Riksdags beslut förvärfvats för riksdagshus och riksbank, harkräft

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

25

en kostnad af omkring 1,4 millioner kronor, och antagandet, att denna

tomt skulle vara tillräcklig och lämplig för det åsyftade ändamålet, har

genom gjorda undersökningar vunnit full bekräftelse.

Förbises får ej heller, att oafvisliga behof kräfva, att Riksdagen

och riksbanken sä snart som möjligt få inflytta i nya, ändamålsenliga

lokaler, hvilket ingalunda kan blifva fallet, i händelse för riksbankshuset

skulle uppsökas en ny tomt och enighet vinnas för slutligt bestämmande

af en sådan
Stockholm

den 3 mars 1891.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

*

Bill. till Riks. Prof. 1891

4 Sami.

2 Afd. 3 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.