Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om öfverlemnande till riksbanken af obligationer, utfärdade af riksgäldskontor et.

1891-05-05 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1891:5, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om öfverlemnande till riksbanken af obligationer, utfärdade af riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ant. till Riksd. kansli den 5 maj 1891, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om öfverlemnande till

riksbanken af obligationer, utfärdade af riksgäldskontor et.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 114) har herr M.

Dahn föreslagit,

1) att Riksdagen af riksbankens vinst för år 1890 öfverlemnar

1,500,000 kronor till statsverket och på samma gång och som vederlag

derför beslutar öfverlåta till riksbanken riksgäldskontorets 3 l/-2 procents

obligationer af år 1886 till ett belopp af 1,500,000 kronor (räknadt efter

pari kurs); och

2) att riksbankens öfriga vinstmedel för år 1890 bibehålies åt

banken som reserverade medel.

Sedan bankoutskottet, till hvilket denna motion hänvisades, öfverlemnat

densamma till sammansatta stats- och bankoutskottet, dock endast

i hvad den afsåg öfverlemnande till riksbanken af riksgäldskontorets obligationer,

begärde och erhöll sammansatta utskottet särskilda yttranden af

fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret öfver den till

utskottet hänvisade del af ifrågavarande motion.

Fullmägtige i riksbanken yttrade:

»Enligt remiss af den 16 februari åligger det fullmägtige att till

sammansatta stats- och bankoutskottet afgifva yttrande öfver den del af

Bill. till Ttiksd. Prof. 1891. 4 Sami. 2 Afd. 5 Höft. (N:is 5, 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 5.

herr M. Dahns inom Riksdagens Andra Kammare väckta motion, som

afser, att till riksbanken såsom vederlag för den vinstandel till belopp af

1,500,000 kronor, hvilken skulle till statsverket af riksbanken öfverlemnas,

må öfverlåtas motsvarande summa i riksgäldskontorets 3 x/2 procents

obligationer af år 1886, beräknade till parikurs.

Fullmägtige hafva i fråga om dispositionen af bankens för år 1890

behållna vinst i yttrande till Riksdagens bankoutskott* såsom sin åsigt

uttalat, att, i enlighet med hvad under senaste åren egt rum, hälften af

denna vinst i rundadt tal måtte till statsverket öfverlemnas.

Om nu såsom ersättning härför ett motsvarande eller något mindre

belopp skulle till riksbanken öfverlemnas i svenska statens obligationer,

torde häremot från bankens sida intet vara att erinra, så vida det

ej med fog skulle kunna anses att härigenom faktiskt rubbas den grundsats

för vinstfördelningen, som nu mera kan anses hafva vunnit stadga,

i det att staten visserligen skulle för sina utgifter få mottaga sin andel

af bankens vinst, men i stället godtgöra banken med sina skuldsedlar.

Huruvida åter ett sådant förfaringssätt må befinnas öfverensstämmande

med de principer, som staten i allmänhet följer i fråga om statsreglering

och dermed sammanhängande upplåning, derom lär det icke tillkomma

fullmägtige att yttra sig.»

Fullmägtige i riksgäldskontoret anförde:

»Sedan herr M. Halm i eu inom Riksdagen väckt motion föreslagit,

dels att Riksdagen af riksbankens vinst för år 1890 skulle öfverlemna

1,500,000 kronor till statsverket och på samma gång och som

vederlag derför besluta öfverlåta till riksbanken riksgäldskontorets 3 V2

procents obligationer af år 1886 till ett belopp af 1,500,000 kronor,

räknadt efter pari kurs, och dels att riksbankens öfriga vinstmedel för

år 1890 finge bibehållas åt banken som reserverade medel, har sammansatta

stats- och bankoutskottet i skrifvelse af den 16 sistlidne februari

anhållit om fullmägtiges i riksgäldskontoret yttrande öfver berörda motion,

i hvad den afser öfverlemnande till riksbanken af riksgäldskontorets

obligationer.

Med anledning häraf få fullmägtige till en början fästa uppmärksamheten

derpå, att ett bifall till motionen i sjelfva verket är ett beslut

om bibehållandet åt riksbanken af hela dess vinst för år 1890, med tilllägg

af den bestämmelse att 1,500,000 kronor deraf skola förvandlas i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banhoutskottets Utlåtande N:o 5. B

svenska statens 3 V2 procents obligationer. Emot ett dylikt förfarande

skulle, så länge kursen å nämnda obligationer, såsom för närvarande är

förhållandet, står under pari, ur riksgäldskontorets synpunkt icke vara

något att erinra, så framt riksgäldskontoret erhölle valutan för obligationerna.

Detta innehåller emellertid icke motionen. Enligt densamma

skall nemligen nyssberörda belopp, 1,500,000 kronor, för hvillcet omförmälta

obligationer skola utgöra vederlag, icke komma riksgäldskontoret till godo,

utan öfverlemnas till statsverket. Förhållandet blefve sålunda detsamma,

som om Riksdagen, för att åt statsverket anskaffa 1,500,000 kronor,

bemyndigade riksgäldskontoret att öka statsskulden med ett motsvarande

belopp. Då Riksdagen hittills icke beslutat upplåning af penningar för

andra ändamål än produktiva, skulle deremot, om motionen bifölles, med

upplånta medel komma att bestridas vanliga löpande statsutgifter. Att

frångå nyssnämnda af Riksdagen hittills följda grundsats i fråga om användande

af lånemedel kan likväl icke vara att tillråda.

På grund häraf få fullmägtige afstyrka bifall till förevarande

motion i hvad den afser öfverlemnande till riksbanken af riksgäldskontorets

obligationer.»

På grund af hvad fullmägtige sålunda anfört, och då numera

kamrarne, efter gemensam omröstning, beslutit, att af riksbankens vinst

för år 1890 ett belopp af 1,850,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket

och återstoden 1,857,485 kronor 69 öre i riksbanken bibehållas,

får utskottet hemställa,

att herr Dahns ifrågavarande förslag icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 maj 1891.

På det sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.