Sök i Ratio Lex

Utlåtande om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning under den tid, berättelsen omfattar. Stockholm den 24 januari 1891. På statsutskottets vägnar: Gustaf Sparre. Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 1 2 Statsutskottets Memorial N:o 1. Fullmäktiges i riksgäldskontor berättelse till 1891 års Riksdag.

1891-01-24 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:1, Utlåtande om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning under den tid, berättelsen omfattar. Stockholm den 24 januari 1891. På statsutskottets vägnar: Gustaf Sparre. Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 1 2 Statsutskottets Memorial N:o 1. Fullmäktiges i riksgäldskontor berättelse till 1891 års Riksdag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

1

W:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1891 kl. 12 midd.

Memorial, med den till innevarande Riksdag af fullmäktige i riksgäldskontoret

afgifna berättelse.

Statsutskottet, som fått emottaga den af fullmäktige i riksgäldskontoret,

enligt, 7 0 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente, till

Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning och förvaltning

för den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till senaste

Riksdag afgafs, far härmed till Riksdagens kännedom aflemna samma

berättelse med tillkännagifvande, att utskottet framdeles under riksdagens

lopp skall afgifva utlåtande om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning

under den tid, berättelsen omfattar.

Stockholm den 24 januari 1891.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontor berättelse till 1891 års Riksdag.

Enligt 70 § af det vid sistlidna års riksdag för riksgäldskontor!

utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i nämnda kontor att till

innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit, sedan

fullmäktiges berättelse till 1890 års Riksdag afgafs, hvilket fullmäktige

härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1890 ännu ej kunnat till

fullo afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse förekommande

siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1890 års reglemente §§ 2 och 3.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1889 utgjordes kontorets

skulder vid nämnda års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1875, 1878, 1880, 1886, 1887 och

1888 års fonderade lån ............................................. kr. 258,918,247: 08

depositioner ........................................................................ » 151,014: —

samt diverse skulder......................................................... » 3,630,731: 33

Summa skulder vid 1889 års slut kr. 262,694,992: 36

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare

visas, under år 1890 ökats genom försäljning af obligationer å tillhopa

...................................................................................... kr. 36,895,555: 56

men minskats genom dels amortering, dels konvertering

å tillhopa.................................................................. » 36,296,203: 91

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under året

ökats med ........................................................................

kr.

599,351: 65

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statutskottets Memorial N:o 1.

3

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ........................................................................ kr. 258,913,247: 03

och under året ökats med nyssnämnda........................* » 599,351: 65

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1890 års

slut.................................................................................... kr. 259,512,598: 68

Depositionerna (gamla femprocentlånet och Göta

kanals reparationsfond) hafva under året ej undergått

någon förändring och utgöra fortfarande............ » 151,014: _

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till denna

berättelse i detalj utvisar — hufvudsakligen genom

öfverlemnande från statskontoret till riksgäldskontoret

af kassabehållningar till förvaltning — ökats med

4,677,073 kr. 29 öre till................................................ » 8,307,804: 62

Summa skulder vid 1890 års slut (de inom li
nien

förda icke beräknade) ............................................. kr. 267,971 417: 30

Då skulderna vid årets början, såsom här ofvan

blifvit nämndt, utgjorde.................................................. » 262,694,992: 36

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder under

år 1890 till beloppet ökats med........................ kr. 5,276,424: 94

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör från

beloppet af kontorets skulder vid 1890 års slut...... kr. 267,971,417: 30

afdragas beloppet af kontorets vid samma tid egande

fordringar och öfriga tillgångar .............................. » 67,676,438: 30

hvarefter återstår en skuld af....................................... » 200,294,979: _

Motsvarande belopp vid årets början utgjorde ......... » 198,454,714: 11

hvadan riksgäldskontorets skulder under år 1890

ökats med..............................

kr.

1,840,264: 89

Riksgäldskontorets inom Union balanserade skulder, hvilka vid 1889

års slut utgjorde 11,254,314 kronor 4 öre, uppgingo vid 1890 års slut

till 33,254,314 kronor 4 öre. Ökningen, 22,000,000 kronor, härleder sig

derifrån, att de såsom grundfond för allmänna hypoteksbanken till denna

bank öfverlemnade svenska 4 7, procent statsobligationer af den 1 juli

1861 å tillsammans 8,000,000 rdr rmt den 31 december sistlidna år

blifvit, jemlikt samma ars Riksdags beslut och kongl. förordningen den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

16 maj 1890, utbytta mot sistsagda dag utfärdade svenska 31/, procent

statsobligationer å ett sammanlagdt belopp af 30,000,000 kronor.

1890 års ränte- och ainorteringsanslag

utgjort:

för 1860 års premielån ........................... kr.

® 1875 » lån ....................................... »

1878 » » »

y> 1880 » » »

d 1886 » » »

y> 1887 » )> »

» 1888 d » ....................................... »

y> 1890 » » »

för amortering å statsskulden i dess helhet

för de fonderade lånen hafva

293,000: —

2,170,342: 22

852,047: 83

5,553,900: —

1,907,826: 66

663,654: 75

800,000: —

622,222: 22 12,862,993: 68

.................. kr. 85,333: 33

Summa kr. 12,948,327: 01

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda

amorteringsplaner, dels konvertering och dels försäljning af obligationer,

har riksgäldskontorets kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1890

undergått följande förändringar:

Kronor Kronor Kronor

1860 års premielån, upptaget

mot obligationer å

2,400,000 thaler, bokförda

till 2,000,000 thaler,

har amorterats med 141,111: 11

och derigenom minskats till 1,031,111: 11

1875 års 41/3 procents lån,

bestående af tre emissioner,

en å 20,250,000

riksmark,enå 18,000,000

riksmark, en å likaledes

18,000,000 riksmark, af

hvilken sistnämnda tred- _

Transport 141,111: 11

1,031,111: 11

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

5

Transport

jo emission obligationer

dock endast utlemnats

till belopp af 3,241,800

riksmark, har amorterats

med...........................

och till hela sitt återstående

belopp konverterats

med...........................

1878 års 4 procent lån å

1.500.000 pund sterling

eller 37,650,000 francs,

har amorterats med ......

och derigenom nedgått till

1880 års 4 procent lån,

hvaraf utfärdats tre

emissioner, hvar och en

å 39,930,000 kronor,

motsvarande 2,200,000

pund sterling eller

55.440.000 francs eller

44.880.000 riksmark, har

amorterats med...............

och derigenom minskats till

1886 års 3x/2 procent lån,

å 72,000,000 kronor eller

81,000,000 riksmark,

deraf vid 1890 års början

var emitteradt ett

belopp af 50,222,222 kr.

22 öre, har amorterats

med...................................

och derigenom minskats till

Af 1887 års från innehafvarens

sida ouppsägbara

3,6 procent obligationer,

Transport

Kronor Kronor

141,111: 11

226,400: —

34,416,000:

255,692: 80

1,089,000: —

168,000: —

1,880,203:91 34,416,000:

Kronor

1,031,111: 11

16,665,432: —

111,078,000: —

49,625,333: 34

178,399,876: 45

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor Kronor

Transport 1,880,208:91 84,416,000:

hvaraf vid 1890 års början

var emitteradt ett belopp

af 17,550,500 kronor,

har under året ytterligare

försålts ett sammanlagdt belopp

af 1,340,000 kronor,

hvarigenom skulden för

detta lån ökats till............

1888 års likaledes från

obligationsinnehafvarnes sida

ouppsägbara 3 procent

lån å 26,666,666 kronor

67 öre har under år 1890

icke undergått någon förändring

utan utgör fortfarande

.................................

Slutligen har 1890 års

lån blifvit till hela sitt belopp

försåldt, så att skulden

för detta lån utgör ...

Riksgäldskontorets kapitalskuld

för de fonderade

lånen, som sålunda under

år 1890 amorterats

med.................................... 1,880,203:91

och hvaraf under samma

år konverterats ............... 34,416,000:

uppgick alltså vid 1890

års slut, såsom ofvan

nämnts, till ....................

Kronor

178,399,876: 45

18,890,500:

26,666,666: 67

35,555,555: 56

259,512,598: 68

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock

afdragas dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1890 års slut

utgörande 2,019,367 kronor 11 öre.

Förutom ofvan uppgifna amortering hafva under år 1890 behörigen

afförts de obligationer, hvilkas belopp, 69,000 riksmark, enligt faststäld

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

7

amorteringsplan och verkstäld utlottning, fallit å den vid amorteringstiden

icke utlemnade andel af 1886 års lån.

Derefter återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer

af nämnda lån utgör 24,192,000 riksmark.

De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1890

års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860 års lån mot premieobligationer ......... kr. 4,302,222: 22

1878 » » » 1,974)900: —

1880 » » » 7,668,375: —

1886 » » » 596,888: 89

eller tillhopa kr. 14,542,386: 11

Härtill bör dock läggas beloppet af den amortering, som egt rum

å de numera konverterade lånen af åren 1855, 1858, 1860, 1861, 1864,

1866, 1868, 1870, 1872, 1875 och 1876, hvilken amortering utgör

31,673,529 kronor 34 öre, sa att hela den hittills å den fonderade statsskulden

verkstälda amortering uppgår till 46,215,915 kronor 45 öre.

Utom här ofvan specificerade skulder å tillhopa 259,512,598 kronor

68 öre hade riksgäldskontoret vid 1890 års slut följande råntebärande

skulder, nemligen:

det så kallade gamla 5 procent lånet................................ kr. 10 125: _-

samt Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond

........................................................................ » 140,889: _

kr, 151,014: —

1889 ars Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre procent

statslån s° upptagande, beslutat, att till de under riksgäld skontorets

förvaltning ^stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen,

räknadt från och med år 1890, utbetalas eu annuitet, till belopp motsvarande

fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333

kronor 33 ^ öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall

utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad

utlottning eller obligationsinköp tid efter annan, samt att för år 1889

till liqvidations- och amortissementsfonderna skulle utbetalas, jemte hvad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 1.

som erfordrades till ränta å 1888 års lån, 71,111 kronor 11 öre, att

på här ofvan angifna sätt för amortering användas.

Sedan fullmäktige med anledning häraf den 19 december 1889 beslutat,

att i liqvidations- och amortissementsfondernas räkenskaper ett nytt

konto skulle uppläggas för de medel, hvilka komme att afsättas och till

fonderna öfverföras för att, på ofvan föreskrifna sätt, användas till amortering

af statsskulden, samt att den särskilda amorteringsfond, som härigenom

uppstode, skulle hållas alldeles afskild från allt öfrigt utan någon

sammanblandning med medel, afsedda för andra ändamål, såsom betalning

af ränta och omkostnader, hafva fullmäktige den 6 februari sistlidna år

ytterligare beslutat:

att berörda amorteringsfond skulle benämnas »fonden för extra amortering

af statsskulden^);

att denna fonds tillgångar skulle särskildt bokföras, och dessa såväl

som fondens inkomster icke sammanblandas med riksgäldskontorets öfriga

medel; samt

att fonden till följd häraf skulle erhålla egen kassaräkning, hvilken

skulle i kassarapporten särskildt upptagas.

Samtidigt härmed läto fullmäktige till den sålunda beslutade fonden

för extra amortering af statsskulden ej mindre från liqvidations- och amortissementsfonderna

öfverföra det under år 1889 för amortering a statsskulden

i dess helhet till dessa fonder utbetalda belopp kr. 71,111: 11

jemte derå upplupen ränta...................................................... » 1,244: 98

Summa kr. 72,356: 09

(in äfven utbetala det belopp, som enligt Riksdagens

ofvanberörda föreskrift skulle under sistlidna år utbetalas

för att användas till amortering å statsskulden

i dess helhet, eller.............................................................. » 85,333: 33

Summa kr. 157,689: 42

För att göra dessa fondens tillgångar räntebärande

läto fullmäktige under mars månad sistlidna år för fondens

räkning inköpa 1888 års svenska 8 procent statsobligationer

till ett nominelt belopp af 197,000 riks
-

mark, hvilka betingade ett pris af in alles........................ » 157,036: 27

hvarefter fondens kontanta behållning utgjorde ............... kr. 653: 15

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

9

Transp. kr.

o Sedan fonden den 1 nästlidne augusti godtskrifvits

7. ars ränta å nyssnämnda obligationer med .................. kr.

hafva för fondens räkning ytterligare inköpts nominelt

4,000 riksmark af 1888 års 8 procent obligationer

till pris af in alles.............................................................. »

hvarefter återstod en kontant behållning af..................... kr.

Den 8 i denna manad öfverfördes till fonden innevarande

års anslag enligt reglementets 3 §........................ »

så att fondens kontanta behållning för närvarande utgör kr.

Af detta belopp hafva fullmäktige för inköp af

43,000 riksmark af 1888 års obligationer anordnat att

utgå den 1 instundande februari.......................................... »

samt gått i författning om anskaffande af dylika obli- ''

gationer för återstående beloppet .................................... kr.

653: 15

2,626: 67

3,279: 82

3,172: 28

107: 54

85,333: 33

85,440: 87

84,128: 17

51,312: 70

Riksgäldskontorets fordringar och öfrig» tillgångar.

(1890 års reglemente §§ 4—6.)

Vid slutet af år 1889 utgjorde dessa fordringar och tillgångar (de

mom limen förda oberäknade).......................................... pr_ 64 240 278- 25

Under år 1890 hafva de ökats med ..................... » 3,436,160: 05

och utgjorde således vid 1890 års slut ........................ kr. 67,676,438- 30

0 Da det utdrag af riksgäldskontor räkenskaper, hvilket fullmäktige

såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild post utvisar

förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige, beträffande

detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag och här

endast erinra, att ökningen uteslutande härrör deraf, att de från statskontoret

till förvaltning öfverlemnade kassabehållningar af riksgäldskontoret

hållits den allmänna rörelsen till hända genom utlåning.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret till

kanal- och jernvägsanläggningars utförande utgifna lån hafva nedan nämnda

belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret guldits å följande

lan, nemligen:

Bill, till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fjor segelleds öppnande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee:

Å detta lån, primitivt 800,000 kronor, skulle vid slutet af hvartdera

åren 1888—1890 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 40,000 kronor,

tillsammans................................................................................. kr.. 120,000:

Deraf bär hittills endast inbetalts i afräkning å

1888 års annuitet..................................................................... ):> 4,477: 67

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör............... kr. 115,522: 83

Vid 1889 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 114,450: 33.

För utsträckning af Kinda båtled:

Utaf 1885—1890 årens annuiteter, utgörande för hvartdera året

21,875 kronor eller tillsammans.......................................... kr. 131,250:

har i slutet af år 1890 inbetalts i ytterligare afräkning

å 1885 års annuitet............................................................ » 10,790: 76

och återstå således förfallna oliqviderade ........................... kr. 120,459: 24

Vid 1889 års slut utgjorde riksgäldskontorets då förfallna fordran

kr. 108,582: 52.

Lånet utbe tåldes under åren 1865—1870 med tillsammans kr.

437,500.

För anläggning af jernväg från Herrljmga öfver Venersborg till

Uddevalla:

Utaf deri vid 1890 års slut förfallna annuitet, motsvarande 5 procent

å lånesumman, kr. 3,240,000, eller .

inbetaides den 30 sistlidne december

kr. 162,000: —

d 62,000: —

och utgör riksgäldskontorets förfallna fordran likasom

vid 1889 års slut ...............................................................

hvarå 6 procent öfverränta beräknas.

100,000: —

För jernvägsanläggning mellan Vislanda och Bolmen:

Å de vid 1885—1890 årens slut förfallna annuiteter å lånet,

kr. 785,000, motsvarande 5 procent för åren 1885 och 1886

eller ......’...................................................................................... kr. 86,350: —

och 5 procent för åren 1887—1890 eller ....................... » 157,000:

kr. 243,350

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

11

Transp. kr. 243,350: —

inbetaides senast den 3/n 1886 i afräkning å 1885

års annuitet ............................................................. kr. 10,682: 50

och utgör således riksgäldskontorets förfallna fordran ... kr. 232,667: 50

med 6 procent öfyerränta tills liqvid sker.

Den vid 1890 års slut upplupna öfverränta uppgick

tiu.................................................................................................. » 32,239: 89

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1889 års slut uppgick, oberäknadt

öfverränta, till kr. 193,417: 50.

För jernvägsanläggning mellan Hultsfred och Vestervik:

A den vid sistlidna års slut förfallna annuitet för detta lån eller 5

procent å primitivt kr. 1,750,000 ....................................... kr. 87,500: _

har den 29 sistlidne december inbetalts i afräkning...... » 10,000: —

och återstå således med derå löpande 6 procent öfverreta

....................................................................................... kr. 77,500: —

För jernvägsanläggning mellan Visby och Hemse:

Å detta lån, primitivt 500,000 kr., hafva 1889 och 1890 års annuiteter

med 25,000 kr. för hvardera året, eller tillsammans kr. 50,000: —

icke blifvit inbetalda jemte öfverränta ä 6 procent.

För jernvägsanläggning mellan Lenna och Norrtelje:

A. detta lan, som beviljats till ett belopp åt 750,000 kr., hvaraf

endast utbetalts ........................................................................ kr. 746 197: 94

skulle 473 procent ränta inbetalas:

under år 1887.......................................... kr. 18,000: —

/ » 1888.......................... » 33,578: 91 » 51,578: 91

Kapitalafbetalning och ränta under år

1889............................................................ kr. 35,661: 66

Annuiteter den 1/1 1890 och 1/1 1891

å 37,309: 90 kr..................... )> 74,619: SO » 110,281: 46

_kr. 161,860: 37

hvilka inbetalningar hittills icke blifvit verkstälda.

Den vid 1890 ars slut debiterade öfverräntan ä 6 procent uppgick

till kr. 16,663: 64.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För jernvägsanlåggning mellan Vestervik, Åtvidaberg och JBersbo:

A 1890 års annuitet, motsvarande 5 procent å primitiva lånebeloppet

1,865,000 kr. eller .................................................................. kr. 93,250: —

inbetaides vid förfallotiden eller årets slut i afräkning... » 45,000: —

och utgör riksgäldskontorets förfallna fordran .................. kr. 48,250: —

med 6 procent öfverränta, tills liqvid sker.

För jernvägsanlåggning mellan Hvetlanda och Saf sjö:

Annuiteten, förfallen den 1 innevarande januari med 5 procent å

lånebeloppet kr. 300,000 eller ............................................. kr. 15,000: —

har ännu icke blifvit erlagd, hvartill kommer öfverränta å 6 procent.

Hvad slutligen angår Bergslagernas jernvägsaktiebolags af riksgäldskontor

uppköpta obligationer, som, efter afdrag af den 15 i denna månad

efter utlottning till inlösen förfallna liqviderade obligationer å kr.

105,300, för närvarande uppgå till nominelt kr. 5,988,600: — har räntan

å 5 procent icke betalts för tiden från den ls/7 1885, då kapitalet utgjorde

kr. 6,399,000: —.

Vid sistlidna års slut utbalanserades eu räntefordran af kr. 1,705,449: 34

och vid 1889 års slut kr. 1,641,133: 10.

Riksgäldskontorets inom Union balanserade tillgångar, hvilka vid 1889

års slut utgjorde 11,195,000 kronor, hafva under år 1890 genom det

förut i denna berättelse omförmälda öfverlemnandet af ny grundfond för

allmänna hypoteksbanken å 30,000,000 kronor ökats till 33,195,000

kronor.

Med anledning deraf att sistlidna års Riksdag berättigat Borås jernvägsaktiebolag

att, med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld

till riksgäldskontoret afbetala 300,000 kronor å tid, då fullmäktige i

riksgäldskontoret finna sådant kunna utan förlust för staten ske, har emellan

fullmäktige och aktiebolagets styrelse träffats öfverenskommelse, att

berörda belopp skall till riksgäldskontoret inbetalas den 15 maj innevarande

år. Vid denna tidpunkt kunna nemligen fullmäktige finna sådan

användning för beloppet, att det af Riksdagen uppstälda vilkoret för afbetalningens

medgifvande uppfylles.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o i.

13

Af de från jernväg shy potens/onden utlemnade lån, ursprungligen utgörande

7,864,000 kronor, har under år 1890 icke någon kapitalafbetalning

egt rum. Deremot inbetaides å det enda numera qvarstående lånet

den 13 innevarande januari 99,000 kronor, hvarefter fondens fordran för

närvarande utgör 1,829,400 kronor i kapital.

Till utbetalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1890 års reglemente §§ 7—''15.)

Af det till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå för

ar 1890 pa riksgäldskontoret anvisade anslag å 2,600,000 kronor har

jernvägsstyrelsen lyftat:

den 22 februari ................................. kr. 600,000: —

» 25 april ....................................... » 600,000: —

» 30 maj.......................................... » 1,000,000: —

)) 15 augusti ............................. )) 400,000: —

kr. 2,600,000: —

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till

norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel beviljade

1885 ars Riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets fordran hos

nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag af 4,623,300 kronor,

att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med 2,850,300 kronor år 1887

och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor 82

öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp. Återstående

350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle enligt

Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktiebolaget sålunda, att staten den 31

december 1887 till bolaget betalte dels mot erhållande af bolagets oguldna,

i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt

till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor

11 öre.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Sistnämnda belopp har af riksgäldskontoret till bolaget, i man af

fullgjorda prestanda, utbetalts med 200,000 kronor i februari månad år

1888, 35,186 kronor 11 öre i juli månad år 1888 och 10,000 kronor

under januari månad år 1889. Af återstående här ofvan omförmälda

105,624 kronor 7 öre hafva endast utbetalts 100,000 kronor, nemligen

95,000 kronor i april och 3,000 kronor i september 1888 samt 500 kronor

i januari, 1,000 kronor i augusti och 500 kronor i september 1889;

hvaremot 5,624 kronor 7 öre af den vid 1887 års slut förfallna köpeskillingen

i riksgäldskontoret innestå, enär bolaget ännu ej till riksgäldskontoret

aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer, hvilkas erhållande utgör

vilkoret för sistnämnda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af köpeskillingen,

4,000,000 kronor, för Aen enligt 1879 års Riksdags beslut inköpta

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Af de 5,000,000 kronor, hvilka 1881 års Riksdag stälde till Kongl.

Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda jernvägar, att utgå under

åren 1882—1886, innestodo vid 1890 års början i riksgäldskontoret 8,802

kronor 6 öre af det Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag beviljade lån.

Sedan den tid, inom hvilken det, enligt kongl. brefvet den 13 november

1885, ålåg aktiebolaget att styrka sig hafva fullgjort de för lyftande af

berörda låneandel faststälda vilkor, numera tillända-gått, utan att bolaget

till lyftande af beloppet sig anmält, har, på grund af samma bref, rätten

till utbekommande af det sålunda innestående beloppet förfallit.

Likaledes till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 års

Riksdag en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från

och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af

Kongl. Maj:t sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Yenerns jernvägsaktiebolag ............ kr. 324,000:

Svartelfs jernvägsaktiebolag.................................................... ® 341,000:

Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag ........................... _*> 824,915:

Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag .............................. 1,120,250: —

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag ......... » 300,000: —

Falu—Rättviks jernvägsaktiebolag ...... kr. 850,000: —

hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl. Maj:t

anmält sig icke vara i tillfälle mottaga._______

Transport kr. 2,910,165: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

15

Transport kr. 2,910,165: —

Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag....................................... » 1,000,000:

Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag kr. 410,000: —

hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera, i sammanhang

med bolaget beviljadt tillstånd till minsk
-

ning af den i kostnadsförslaget för jernvägen upptagna

rullande materielen, nedsatt till..................... » 404,000: _

Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag ........................ » 305,000: _

För anläggning af jernväg från Klippans station å Helsingborg—Hessleholms

jernväg förbi Ljungby hed

till Röstånga by ...................................................*.......... » 290,000: —

Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag.............................. » 90,835: _

Summa kronor 5,000,000: —

Af dessa lån har riksgäldskontoret hittills utbetalt:

åt Skara—Kinnekulle—Yenerns jernvägsaktiebolag ...... kr. 324,000: —

åt Svartelfs jernvägsaktiebolag .......................................... » 341,000: ___

åt Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag........................ » 824,915: _

åt Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag........................... » 1,101,175:__

åt Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag ... » 300,000: —

åt Mora—Venerns jernvägsaktiebolag................................ » 333,610:__

åt Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag ..................... » 210,000: _

åt Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag .................. » 292,700: _

Summa kronor 3,427,400: —

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade

odlingslånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885 med

503,839 kronor 34 öre, 1886 med 824,315 kronor 26 öre och 1887

med 821,695 kronor 47 öre af riksgäldskontoret till statskontoret inbetalts.

Härförutom har för år 1888 anvisats ett fyllnadsbelopp af 525,505

kronor 84 öre, hvaraf lyftats 500,000 kronor, och, jemlikt 1888 års Riksdags

beslut, för ^år 1889 ett belopp af 365,406 kronor 34 öre, hvaraf

dock ännu icke något blifvit lyftadt. ''

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar

godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade

före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för de belopp,

som öfverlemnats under år 1890 eller kunna komma att öfverlemnas

under innevarande år, till 3s/4 procent för år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge anvisade

sistlidna års Riksdag högst 7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret

med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t

funne sådant nödigt.

Af detta anslag har ännu icke något blifvit lyftadt.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1890 års reglemente § 16.)

Kassaförstärkning åt statskontoret har icke ifragakommit under ar

1890.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1890 års reglemente §§ 17—20.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse

omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning öfverlemnade

kassabehållningar.

(1890 års reglemente § 35.)

Vid 1890 års slut innehade riksgäldskontoret af statskontoret

förvaltning öfverlemnade kassabehållningar till belopp af kr. 2,450,000

Häraf återbetaldes

då alltså återstod

den 2 januari

ett belopp af .

1890.

» 1,450,000

kr. 1,000,000

för

Under år 1890 hafva till riksgäldskontoret

öfverlemnats:

i april månad

i oktober ))

i november »

kr. 2,000,000

» 4,000,000

» 2,200,000

Summa kr. 9,200,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

17

Transport 9,200,000: —

Till statskontoret hafva återbetalts:

i mars månad .................................... kr. 1,000,000: —

i september » .................................... » 1,000,000: —

och i denna månad.................................... » 1,000,000: — 3,000,000: —

så att för närvarande å riksgäldskontor! innestå ......... kr. 6,200,000: —

som levererats mot återbetalningsskyldighet en månad efter uppsägning.

Af statskontoret till riksgäldskontoret utbetalda, i riksstaten

uppförda anslag.

(1890 års reglemente § 36.)

Till bestridande af riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor har riksgäldskontoret för 1890 under samma

ar fått från statskontoret mottaga 10,975,000 kronor, nemligen:

i januari månad

i februari »

i mars »

i april »

i augusti »

i september »

.............. kr. 1,200,000: —

.............. )) 1,500,000: —

.............. » 3,500,000: —

.............. » 1,500,000: —

.............. » 1,000,000: —

.............. » 2,275,000: —

Summa kr. 10,975,000: —

Af enahanda anslag för innevarande år har statskontoret under denna

månad till riksgäldskontoret levererat 1,000,000 kronor.

Eiksdagskostnader.

(1890 års reglemente § 21.)

Enligt till 1890 års slut sig sträckande redovisning för verkstälda

utbetalningar till bestridande af kostnader för samma års riksdag hafva

dessa uppgått till 530,060 kronor 55 öre, nemligen:

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 1.

arfvoden och resekostnadsersättningar för Andra Kammarens

ledamöter.................................................................. kr. 280,911: 59

arfvoden och traktamenten för kansli- och vaktbetjening » 180,728: 46

trycknings- och häftningskostnader ....................................... » 98,040: 66

diverse utgifter......................................................................... » 25,379: 84

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1890 års reglemente §§ 32—43.)

De under år 1890 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna medel,

behållningen vid årets början 1,581,523 kronor 46 öre oberäknad, hafva

uppgått till ........................................................................ kr. 68,950,194: 95

Samma räknings utgifter under året hafva utgjort » 69,029,802: 41

utvisande dessa summor eu omsättning under år 1890

å riksgäldskontorets kassaräkning af........................ kr. 137,979,997: 36

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter

är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt

De hufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:

kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån......................................................... kr. 2,363,470: 36

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte ränta

derå .............................................................................:...... » 6,379,627: 95

valuta för sålda 3,6 procent obligationer af år 1887 » 1,356,663: 25

indragen valuta för 1890 års lån.................................... » 35,709,444: 44

af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning

öfverlemnade kassabehållningar.................................... » 8,200,000: —

af statskontoret levereradt anslag till riksdags-, kyrkomötes-

och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter

och räntor ........................................................................ » 10,975,000: —

Ä riksgäldskontorets kreditiv i riksbanken lyftades den 1 juli innevarande

år 500,000 kronor, som återbetaldes den 12 i samma månad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

19

Riksgäldskontorets utlåning.

(1890 års reglemente § 41.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den mån behållningarna

och riksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskontorets tillgångar

gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende utlemnats, från

riksgäldskontorets kassaräkning 11,643,358 kronor 60 öre och från liqvidations-

och ainortissementsfondernas kassaräkning 223,000 kronor.

De vid 1890 års slut utestående, tills vidare förräntade medlen utgjorde

i kapital:

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot reverser och depositionsbevis....................................... kr. 8,526,800: —

» uppköpta obligationer.................................................. » 1,452,408: 17

Summa kr. 9,979,208: 17

från liqvidations- och amortissementsfonder na utlemnade:

mot uppköpta obligationer................................................... kr. 1,959,710: 25

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år 1890

uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret.................................................................. kr. 205,137: 81

» liqvidations- och amortissementsfonderna ..................... » 82,413: 18

Summa kr. 287,550: 99

Riksgäldskontorets upplåning.

Sedan fullmäktige i januari månad 1889 beslutat utfärda en andra

emission å 10,000,000 kronor af 1887 års svenska 3,6 % statslån samt

häraf, på sätt fullmäktige i sin till sistlidna års Riksdag afgifna berättelse

förmält, till 1889 års slut utlemnat 7,550,500 kronor, har af nämnda

lån under år 1890 ytterligare försålts dels till kurs af 100 3/i procent ett

nominelt belopp af 340,000 kronor, dels till kurs af 1001/,, procent ett

nominelt belopp af 1,000,000 kronor samt under innevarande månad till

förstnämnda kurs 11,000 kronor. Osåldt återstår för närvarande ett belopp

af 1,098,500 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 1.

I skrifvelse till statsutskottet vid sistlidna års riksdag anmälde fullmäktige

uppläggandet af 1890 års 81/3 % lån å 40,000,000 riksmark,

jemväl förskrifvet i motsvarande belopp kronor, pounds sterling och francs,

hvilken skrifvelses innehåll af statsutskottet delgafs Riksdagen genom

memorial (n:o 22) af den 21 februari s. å.; och innehåller Riksdagens

senast församlade revisorers berättelse angående riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning en fullständig redogörelse för berörda lånetransaktion.

I sammanhang med redogörelse för verkstäld upplåning få fullmäktige

meddela, att jernvägshypoteksfonden af sin skuld till riksgäldskontoret

återbetalt i kapital, under år 1890 43,405 kronor 5 öre och under innevarande

månad 8,693 kronor 16 öre, med hvilka återbetalningars sammanräknade

belopp, 52,098 kronor 21 öre, den eljest erforderliga och medgift,

upplåningen alltså, enligt gifna bestämmelser, minskats.

Enligt hvad fullmäktige i sin berättelse till 1889 års Riksdag meddelat,

blef, med anledning af det af 1888 års Riksdag åt fullmäktige i

riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt lemnade uppdraget

i fråga om de byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,

som Riksdagen beslutit skola uppföras å Helgeandsholmen, den 24 maj

1888 utsedd eu komité — den s. k. riksdagshuskomitén — åt hvilken

fullmäktige efter hand uppdragit utförandet eller beredandet af de flesta

bland de åtgärder, som påkallats i och för verkställigheten af Riksdagens

beslut i frågan.

Ledamöterna i denna komité voro från början och äro fortfarande:

af bankofullmäktige: herrar Törnebladh och L. O. Larsson samt af riksgäldsfullmäktige:

herrar Sederholin och AVer såll, hvarjemte med dem i

egenskap af sakkunnige adjungerats för behandlingen af tekniska frågor

herrar generaldirektören C. G. Beijer, friherre B. A. Leijonhufvud och

öfverintendenten Helgo Zettervall, för hvilka samtliga deras uppdrag förnyats

den 27 mars 1890.

Öfver sin verksamhet, sedan redogörelse derför senast lemnats, eller

den 20 januari 1890, har komitén i en till fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret stäld berättelse meddelat uppgift. Och då fullmäktige

i och för kännedom om de ärenden, som hos fullmäktige behandlats

med anledning af det dem gifna uppdraget, beträffande riksdags- och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

21

riksbankshusen, kunna hänvisa till de i komiténs redogörelse meddelade

faktiska uppgifter om dessa ärendens gång och förlopp, hafva fullmäktige

bland bilagorna till denna berättelse intagit samma redogörelse med

bilagor.

Till hvad komitén anfört torde fullmäktige ej behöfva lägga annat

än redogörelse för byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus ställning

vid 1890 års början och slut:

Den 1 januari

Den 31 december

35,058

24

Innestående å folioräkning i riksbanken.....................

52,152

06

Kapital: Ränta:

Riksgäldskontorets 4 %

obligationer af år

1880 å nominelt kr.

922,339

60

913,308: — ............ kr. 913,308: — 9,031: 60

D:o 3,6 d:o af år

1887 å nominelt kr.

3,766,982

50

3,810,500: — ......... » 3,812,320: —

Stockholms intecknings-

garantiaktiebolags

3''/, % d:o å nomi-

240,913

20

nelt kr. 250,000: — » 238,750: - 2,163: 20

kr. 4,964,378: - 11,194: 80

4,975,572

80

4,916

99

Förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén ......

24,914

99

4,970,210

53

5,052,639

85

Beträffande den post å kr. 24,914: 99, som upptagits såsom »förskott

mot redovisning af riksdagshuskomitén» få fullmäktige endast meddela, att,

enligt hvad af komiténs medelsredovisning för 1890 framgår, komitén nu

redovisat för kronor 22,892: 09, hvadan alltså ett deremot svarande belopp

kan afföras.

Hvilka byggnadsfondens utgifter varit under 1890 framgår till en

del af komiténs medelsredogörelse, i det att komiténs inkomster (förskott)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 1.

jemväl äro utgifter från fonden. Hvad öfriga utgifter angår, hafva dessa

hufvudsakligen utgjorts af utbetalningar å anslaget till nytt hofstall å

Artilleriplanen af tillsammans kronor 99,500: —, återbetalning af en från

riksgäldskontoret i slutet af 1889 erhållen försträckning för betalning af

köpeskillingen för bazarbyggnaden kronor 250,000: — samt slutligen inköp

af nominelt kronor 45,000 i riksgäldskontorets 3,6 % obligationer till

kurs af 100 s/4 % jemte godtgörelse af upplupen ränta, tillsammans

kronor 45,868: 50.

Stockholm den 22 januari 1891.

Er. dust. Boström.

Alb. Anderson.

Edv. Sederholm.

Per Samzelius.

Claes Wersäll.

J. Nordenfalk

Otto M. Höglund.

P. B. Babe.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

23

Riksdagshuskomiténs berättelse 1891.

Till herrar fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor.

I sin till herrar fullmäktige den 20 januari 1890 afgifna berättelse

har riksdagshuskomitén lemnat redogörelse för de uppdrag, komitén till

dess erhållit, i och för verkställighet af Riksdagens beslut i fråga om uppförande

å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Jemte det komitén tillåter sig att till denna berättelse hänvisa

i hvad den afser hittills afslutade uppdrag, såsom inköpet af bazarbyggnaden,

underhandlingarna angående tvättinrättningen vid Norrbro in. in.,

får komitén här endast närmare redogöra för sin verksamhet under år

1890 och 1891 intill denna dag.

Efter det den pristäflan, som utlystes för anskaffandet af ritningar

till de ifrågavarande byggnaderna, så till vida lemnat otillfredsställande

resultat, att ur densamma icke framgick någon så beskaffad ritning, som

kunde läggas till grund för byggnadsföretagets utförande, har komiténs

hufvuduppgift under det sistförflutna året varit att söka anskaffa en antaglig,

dylik ritning. Och, på sätt i den år 1890 afgifna berättelsen förmälts,

voro redan vid tiden för dess afgifvande eskissplaner under arbete.

Ifrågavarande eskisser, hvilka öfverintendenten Zettervall åtagit sig att

utarbeta, blefvo i februari månad i konsept förelagda komitén och derefter

inom komitén närmare granskade. Sedan med anledning af dervid

framstälda erinringar några ändringar blifvit af författaren vidtagna, renritades

eskisserna samt öfverlemnades tillika med en, enligt fullmäktiges

medgifvande, förfärdigad modell af byggnaderna jemte angränsande hus

och områden till herrar fullmäktiges bedömande, hvarjemte skisserna enligt

anbud och på bekostnad af enskild person reproducerades och spriddes

bland allmänheten.

Komitén, som dels icke tilltrodde sig att, utan inhemtande af sakkunnigt

yttrande angående förslaget, anmäla detsamma till slutlig pröfning

och dels måste fästa särskild vigt vid att erhålla dylikt yttrande

från fullt opartiskt håll, föranleddes med afseende härå föreslå herrar

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fullmäktige att i och för det uppgjorda förslagets bedömande vända sig

till danska etatsrådet F. Meldahl, en man, hvilkens särskilda sakkunskap

i fråga om byggnader af nu förevarande slag, och hvilkens framstående

egenskaper såsom konstnär och bedömare på byggnadskonstens område äro

allmänt kända. Sedan etatsrådet på gjord framställning förklarat sig villig

utföra uppdraget och för sådant ändamål i juli månad 1890 infunnit sig

härstädes, afgaf han bilagda yttrande (se Bil. A), till hvilket såväl som

till komiténs derå i sammanhang med uppgörandet af nya ritningar, pa

sätt här nedan förmäles, afgifna svar (se Bil. B) komitén tillåter sig hänvisa.

Af etatsrådets yttrande samt komiténs svar framgår, att etatsrådet i

åtskilliga afseenden icke gillat de sålunda framlagda förslagsritningarna,

utan ansett vissa ändringar i dem böra göras. Med anledning häraf har

öfverintendenten Zettervall i flere delar, särskildt hvad beträffar riksdagshusbyggnaden,

omarbetat det ursprungliga förslaget. De sålunda uppgjorda

nya ritningarna jemte den efter dem ändrade modellen hafva granskats

af etatsrådet Meldahl, som för detta ändamål ånyo infann sig härstädes

i slutet af december månad 1890. Då emellertid etatsrådet jcke

hade tillfälle att uppehålla sig här så länge, att han kunde före sin återresa

afgifva sitt nya yttrande, blefvo, enligt hans yttrade önskan., ritningarna

tillhandahållna etatsrådet i Köpenhamn, för hvilket ändamål komiténs

arkitektbiträde År. Johansson anmodades dit afresa. Sedan granskningen

der fullbordats, mottog komitén den 12 dennes etatsradets skriftligen

affattade yttrande, hvilket här bifogas (se Bil. C)..

Ehuru komitén icke ännu hunnit närmare taga i öfvervägande de

mindre ändringar i förslagsritningarna, hvilka må befinnas nödiga eller

lämpliga med anledning af etatsradets senaste yttrande, anser sig komitén

dock redan nu kunna uttala, att komitén antagligen varder i tillfälle underställa

herrar fullmäktige ett definitivt förslag till godkännande i den

mån, att detaljarbetena i och för ritningarnas fullbordande må kunna

börja. Härvid bör dock erinras, att i alla händelser måste förbehållas

komitén rätt att under arbetets gång underställa fullmäktige sådana afvikelse^

som, utan att rubba det väsentliga i förslaget, under det närmare

studium, hvartill detaljernas utarbetande föranleder, må finnas lämpliga.

Det ifrågavarande godkännandet är emellertid af vigt jemväl derför, att

derförutan icke kunna vidtagas de åtgärder och framställningar, som erfordras

med afseende på Helgeandsholmens reglering.

I de komitén efter hand meddelade uppdrag ingår, pa sätt i komiténs

åren 1S89 oeh 1890 afgifna berättelse jemväl omförmälts, undersök
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

25

ningar af tomt och grund å Helgeandsholmen m. fl. dermed sammanhängande

arbeten. Hithörande ärenden och åtgärder hafva närmast ledts af

generaldirektören Beijer med biträde af kapten Alb. Amundson, hvilka

afgifvit en till komitén stäld berättelse, som här meddelas (se Bil. D).

Under år 1890 hafva, enligt hvad kongl. brefvet den 16 maj samma

år gifver vid handen, definitiva ritningar till hofstallbyggnaden å Artilleriplanen

blifvit faststälda, och kostnaden för nämnda byggnad beräknad till

en million kronor. Arbetena å byggnaden hafva äfven påbörjats, men

om den tid, då de kunna varda fullbordade, är komitén icke i tillfälle

att nu uttala sig. Önskvärdt vore emellertid, att någon del af Helgeandsholmen

snarligen för vissa angelägna arbeten med afseende på strandregleringen

kunde varda åt komitén upplåten. I förmodan att hinder härför

ej möter och med afseende på såväl nu rådande, jemförelsevis låga pris

å allt slags virke som ock svårigheten att på en gång upphandla hela

det betydliga parti pålar och timmer, som för Helgeandsholmens ordnande

och bebyggande kommer att erfordras, har komitén hos herrar

fullmäktige begärt och den 27 sistlidne november erhållit bemyndigande

att infordra anbud å en del af behöfliga pålar och timmer. Tiden för

ingifvande af anbud härå tilländagår den 15 i denna månad.

I fråga om komiténs tillgångar och utgifter under året får komitén

meddela följande uppgift:

Vid 1890 års början hade komitén en behållning å

folioräkning i riksbanken af...................................................... kr. 6,379: 09

samt har under året erhållit förskott å tillhopa............ » 20,000: —

Summa kr. 26,379: 09

Af detta belopp har utgifvits.......................................... x> 22,392: 09

så att behållningen den 1 januari 1891 utgjorde............... » 3,987: —

af hvilken behållning å folioräkningen

innestodo ................................................... kr. 3,977: 08

samt i kassan innelågo kontant ............... » 9: 92 » 3,987:

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Af utgifterna, för hvilka fullständig, af verifikationer åtföljd, redovisning

nu aflemnas, får komitén här endast angifva de större posterna:

Arfvoden enligt särskilda af herrar fullmäktige med
-

delade beslut till 2 af komiténs adjungerade ledamöter,*

till komiténs ingeniörsbiträde, sekreterare och redogörare

samt vaktmästare äfvensom till de arkitekter, som under

en del af året varit hos komitén anstälda ........................... kr. 8,244: —

Anskaffandet af och komplettering af modeller till riksdags-

och riksbankshusen å Helgeandsholmen enligt de särskilda

under året uppgjorda förslagsritningarna. samt ställningar

och anordningar för desamma................................... » 2,650: —

Utgifter med afseende på arbetena i och för Helgeandsholmens

reglering ........................................................... )> 7,962: 10

öfriga utgifter och omkostnader .................................... » 3,535: 99

Summa kr. 22,392: 09

Stockholm den 13 januari 1891.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

It. Törnebladh.

C. B. Troilius.

* De af komiténs ledamöter, som tillhöra fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,

hafva icke af komitén eller eljest i och för komitégöromål erhållit någon ersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

‘27

Bil. A.

Til Rigsdagshuskomitéen.

Efter i Henhold til den höitaerede Komitees Skrivelse af 20:de f. M.

åt have sat mig ind i det af Hr Overintendant Zettervall i Tegning og

Model udarbeidede Projekt til en ny Rigsdagsbygning og en ny Rigsbankbygning

i Stockholm og efter åt have undersögt Forholdene paa

selve Byggestedet, undlader jeg ikke åt udtale fölgende:

Efter mit Skjön maa der ved Behandlingen af denne Sag stilles fölgende

Spörgsmaal:

I. Er den af Rigsdagen vedtagne Byggeplads benyttet saaledes i det

foreliggende Projekt, åt der er taget Hensyn til de Fordringer, der maa

stilles til en god Regulering af Strömforholdene, af Terrainet og af

Faerdselslinien ved Helgeandsholmen?

II. Yder det nsevnte Projekt i kunstnerisk Henseende en god Lösning

baade lige overfor Hensynet til Slottet og Hensynen til Byen, og opfylder

det tillige de Fordringer i monumental Retning, som man maa stille til

en Rigsdags- og en Rigsbankbygning?

III. Viser Projektet åt Byggepladsen er stor nok til att Tumme de

Lokaler, Rigsdag og Bank behöve, samt dem, som ere angivne i det i

sin Tid udfserdigede Program?

IV. Ville Udgifterne, som Projektets Gjennemförelse krsever, holde

sig indenfor de kalkulerede Belöb?

ad Spörgsmaal I: Strömforholdene.

Ifald man fölger det foreliggende Projekt, ville Strömforholdene

vajsentlig forbedres; thi ved att bortskjaere circa 18,800 □-Fod af

Helgeandsholmens nordre Del, vil man udvide Strömprofilet saameget, åt

man i Fremtiden efter Behov vil kunne give Mälaren et större eller

mindre Aflöb.

Det er endvidere utvivlsomt, åt man, ved att foretage denne store

Bortskärning, vil komme til åt före Strömmen mere ligelig in paa Norr
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 1.

broens Piller, hvilket vil have tilfölge, åt Strömmen ikke vedblivende

vil underskylle den nordre Pille. Herved vil man formeentlig undgaae

en fremtidig, bekostlig Ombygning af denne del af Broen.

Hvad angaaer 1leguleringen af Terrainet og af Fwrdselsveien, da maa

det ogsaa erkjendes, åt den valgte Byggeplads er benyttet med stor

Skjönsomhed og Snille. Terrainet förän Rigsdagsbygningens östre Facade

er löftet i Höide med Norrbro, og ved Appareiller og Trapper föres man

fra en stor, monumentalt anlagt Plads op mod selve Bygningens Hovedindgang.

I en Afstånd af 20—35 Fod fra selve Quailinierne långs Strömgatan

og långs Slottet er der anlagt de Skraaplaner, som udligne Niveauforskjellen

imellem Drottninggatan, Myntgatan og Norrbro.

Drottninggatan er, som vedtaget af Rigsdagen, forkenget i lige Linie

tvers over Holmen, hvorved den önskede Isolation af Rigsbanken er

opnaaet. Mest för denne Gade er Riksbankbygningen anbragt paa et

Terrain, der mod Vest ätter saenkes til 19 Fod over »Slusströskeln», og

långs Quailinien udenom Bygningen mod Vest er der anlagt en Fserdselsvei

af circa 20 Fods Brede, hvilket bevirker, åt man kan drage Nytte af

Rigsbankens nederste Etage, som om den laae helt frit, og sparer Opförelsen

af en bekostelig, höi Quaimur og en större Opfyldning.

Men her maa dog reises den Indvending, att Quaien mod Vest og

Bygningens Kjseldergulv kun ligge circa 19 Fod over »Slusströskeln)),

altsaa i samme Höide som den höieste Vandstand.

Det bör her utvivlsomt tages under nöie Overveielse, om man ikke

burde löfte Quai og Kjfeldergulf mindst 2 Fod; thi man bör ikke löbe

den Risiko, åt Bankbygningen og Quaien nogensinde lomme under Vand,

eller udsaette dem for de Fölger, som eu altför lav Beliggenhed medförer.

Plananlseget er endvidere ordnet saaledes, åt man, ifald det maatte

vise sig rigtigt åt opgive den lige Gjennemförelse af Drottninggatan, da

kan udvide den buede Quailinie og före Drottninggatans Fterdsel mod

Vest rundt om Bankbygningen, Noget, der i kommende Tider maaske kan

faae sin store Belysning.*

ad Spörgsmaal II. De kunstnerisTce Hensyn.

Stockholms Slot er en kostelig Juveel, men Juvelen har endnu ikke

på alle Sider faaet sin passende Indfatning. Mod Ost og Nordost er Ind
*

Jeg er gaaet ud fra åt der långs Quailinierne kun er taenkt Faerdsel for Gaaende.

Ifald der skal vasre Vognfaerdsel Vest om Bankbygningen, da bör Quaien her udvides til

en Brede af 40 Fod.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

29

fatningen skjön og Juvelen värdig, inen mod Syd, Vest og Nordvest er

dette ikke Tilfgeldet. Efter det foreliggende Projekt vil nu Terrainet

förän Slottets Nordfacade blive frit, saa åt man altsaa herefter överalt fra

Gustaf Adolfs Torv kan överse den vaddige, i sine Hovedlinier enestaaende,

skjönne Slotsfa9ade. Men medens man med bedste Yillie ikke kan ödelaegge

en saa overvaeldende Storhed — thi den vil gjöre sig gjseldende,

selv om man blot skimter den bag Trseerne — saa kan paa den anden

Side den nye Rigsdagsbygning, naar den lsegges i saadan Nterhed af

Slottet og placeret som foreslaaet, selv komme til åt lide under Virkningen

af Slottets Storhed; denne Disharmoni vil atter indirekte virke

tilbage paa Slottet, i det Helheden ödelsegges. Det vil derför blive nödvendigt,

att man Vest for Norrbro ud til begge Sider af Pladsen förän

Rigsdagsbygningen ligesom frembringer en mildrende Övergång ved Tranplantninger.

Men om dette, som om Alt hvad der i det Hele vedrörer

Virkningen af Rigsdagsbygningen, skal jeg nedenfor yderligere udtale mig.

Af det anförte framgaaer, åt jeg ikke troer, åt det foreliggende

Projekt vil virke ödelanggende paa Slottet, men åt man tvertimod Nord

for Slottet vil faae Terrainet paa Helgeandsholmen reguleret og ordnet paa

en for Slottet långt vserdigere Maade end hidindtil.

Imod Vest — altsaa hvad der vedrörer Udsigten fra Vasabro —

vil man endvidere, istedet for en Bunke rönneagtige Huse og nogle store

''frater, faae en monumental reguleret Gruppe af Bygninger, der ikke

vil dsekke Slottet mere end det nu er dtekket af, hvad der for Öieblikket

findes der, og hvad der vilde fremkomme, ifald Helgeandsholmens vestre

Dele bleve regulerede og udlagte til Parkanlseg; thi da matte et saadant

Anlseg beplantes med Traner, og disse vilde — det kan man altnu se af

de Trseer, der findes i den vestre Del — inden kort Tids Förlöb dtekke

Slottet ligesaa meget som den nye Rigsdags- og Rigsbankbygning ville

gjöre.

Hvad angaaer Virkningen af den nye Bankbygnings Ydre, seet fra

Vasabro, da maa jeg udtale, åt det vilde vanre til Gavn, om Linierne i

samme bleve noget simplere og roligere, hvilket vilde harmonere bedre

med de store, enkelte Linier i Slottets nordvestan Parti, som altid ville

rage noget op over de nye Bygningsanlasg. Vid en saadan Simplificering

af Formen i Bankbygningen, vil hele det nye Bygningskomplex, ogsaa

seet fra Vasabro, komme til åt virke större og skjönnere.

Kan man nu altsaa, efter hvad jeg har framsat i Ovenstaaende, ikke

sige, åt det foreliggende Projekt vil skade Slottet i sin Skjönhedsvirkning,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

men tvertimod, åt det endog vil bidrage til åt afhjaelpe nuvaerende Mangler

lige overfor Slottets Nordfayade og Udsigten fra Vasabro, saa stiller

Sägen sig dog noget anderledes, naar man spörger, hvad Virkning Slottet

vil gjöre paa selve Rigsdagshuset. Her kommer man nemlig ind under

den dominerende Virkning af de vasldige Slotsformer. Vel er Rigsdagsbygningen

saa srnukt placeret paa Holmen, som det under de givne Forhold

var muligt; förän Bygningen findes en stor, veldannet Plads; den

ligger i en god Afstånd — circa 230 Fod — baade fra Slottet og fra

Bygningerne långs Strömgatan, og selve Projektets Fa9ader danne en

smuk, rig Helhed og vidne om det Talent, vi Alle beundre hos Hr Overintendanten.

Men de store Dimensioner i Omgivelserne, den store Plads

og Nabobygningerne fordre efter min Mening långt mere markerede

Facadeformer og Former, der have en fra Slottet afvigende Karakter, og

her förekommer det mig, åt man uden Skade kunde aendre Projektet,

dels ved åt forstaerke Bredevirkningen, idet man skyder de fremspringende

Endepartier helt ud til Enderne og dels ved åt forstaerke Hovedgesimsen

i Lighet med Sansorinos’ Bibliotek i Venedig, hvorved man ogsaa kunde

opnaae åt faae et nyttigt Tillseg af en Raekke Lokaler långs Fa9aderne i

övre Etage under Taget.

Ved altsaa åt gjöre Bygningen höiere, ved åt foröge Höiden i Underbygningen

og i Endepartierne, samt ved åt gjennemföre mere Relief långs

hele Fa9aden, som ved f. Ex. åt gjöre alle Pilaster til Resoulithformer,

vilde man give Bygningen en fra Slottet helt forskjellig Karakter, som

vilde gjöre långt staerkere Virkning; og den vilde da navnlig löfte sig op

over de horizontale Gesims- og Brydningslinier paa Slottets Endeparti,

Noget, Öiet i höi Grad vil kras ve.

Tanken åt samle hele Rigsdagsbygningskomplexet om et centralt

Anlaeg, som i Projektet söges löst ved et Midtertaarn, er vistnok god;

men der findes i denne Del af Byen allerede slanke Taarnformer nok,

og Taarnet voxer alt for spinkelt ud af det store Bygningskomplex. En

vaesentlig större Brede omkring Taarnets nederste Del vilde hjadpe til åt

löfte og samle det Hele til en vaegtigere Gruppe. Ifald det ikke lykkes

åt forme dette tilrette paa den antydede Maade, bör vistnok Kuppeltanken

atter optages; den vil samle Alt til en stor Helhed, der skiller

sig fra Slottet og den tilgraensende Del af Byens Husformer og markere

Bygningen, som den, der efter Slottet har den störste Betydning i Stockholm.

Idet jeg varmt tilraader, åt der i denne Retning gjöres Alt, hvad

der blot kan gjöres, maa jeg tilföie, att navnlig Riksbankbygningens

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial No 1.

31

Förmer ville vaere vel tjente med, att Rigsdagshuset saaledes löftes; thi

den i det foregaaende antydede Lödning af Quaigaden og Kjteldergulvet

i Banken vil udkrasve större Höide, ikke åt tale om, åt Rigsbankens

Höide da ogsaa kan löftes, Noget, den navnlig trasnger til, naar den sees

fra Vasabro.

Jeg anseer det for en Selvfölge, åt man ved Sidefa9aderne ligeledes

maa strmbe efter Enkelthed og Storhed; ligesom jeg maa beinasrke, åt

Gjennemkjörselaabningen i Rigsdagshusets nordvestlige og sydvestlige

Hjörne ligeoverfor Drottninggatans Forlamgelse trsenge til nas r in er e Bearbeidelse,

dels for åt der kan skaffes god, fri Passage for Kjörende og

Gaaende, og dels for åt man i kunstnerisk Henseende kan faae de van
skelige

Former til åt stemme smukt sammen.

Men da det foreliggende Projekt kun er et Udkast, saa vil den höitasrede.

Kunstner, som har udarbeidet det, ogsaa med Lethed kunne forme

Alt tilrette, naar der kun gaves ham den fornödne Tid, Ti] lid og Midlerne

til åt gjennemföre det Hele paa monumental värdig Maade, som

Opgavens Storhed og Vigtighed krasver. Lykkes det den asrede Kunstner,

saaledes, som antydet, åt forstasrke Virkningen af Rigsdagshusets og

Bankens Former, saa åt de ikke trykkes af Slottets Storhed, da have

Rigsdagen og Banken ogsaa fundet en värdig Plads, som de, naar de

skulle have en central Beliggenhed i Byen, ikke tilncermelsesvis vilde

have kunnet Ande, hverken på Riddarholmen eller i Artilleriplanen, og

i Kungsträdgården kun ved helt åt tilintetgjöre dette smukke Parkanheg.

Hvad angaaer Rigsdagsbygningens Indre, da er dette udfört paa en

smuk, architektonisk Maade; Vestibul, Foyer, Hovedtrappe og Sale ere

saa godt formede, som man i et Udkast blot paa nogen Maade kan fordre

det. . Alt, hvad der er angivet, tilsteder yderligere god Udvikling og

rigelig Anvendelse af Skulptur og Måleri, uden hvis Hjtelp det nu engang

ikke er muligt åt skabe et skjönt og tiltalende Hele af nogen fremragende

Bygning, der skal have varig Vmrd og historisk Betydning.

ad Spörgsmaal III. Bygningernes Bummelighed for Nutid og Forntid.

_ Vil man besvare dette Spörgsmaal, maa man först undersöge, om

Projektet opfylder de Fordringer, Programmet indeholder.

Saavidt jeg kan se, har Hr Overintendanten med stor Talent vidst

åt drage Nytte af de givne Arealer. Indgangene, Vestibulen, Korridorernes

Hovedlinier ere godt anlagte, og Placeringen af de större og mindre

Trapper er god. Salene ligge godt, og den ottekantede Form vil vise sig

gavnlig i akustisk Henseende, naar man fastholder den Fordring, åt ethvert

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Medlem skal tale fra sin Plads. Kun vil jeg tillraade, åt Midtervinduet

i Salenes Lofter gjöres en Del större, naevnlig af Hensyn til de mörke

Vinterdage og den Forringelse i Lys, som Sne, Is og Kulrög medförer.

Jeg skal derimod af akustiske Hensyn fraraade åt foröge Salenes Höide.

Hvad angaaer Rumfordelingen, förekommer det mig, åt Projektet

ikke fyldestgjör Programmets Fordring om et Varelse for Statsraadene

ved 2:det Kammer, og åt dette utvivlsomt bör skaffes tilveie, selv om

det kun bliver et Vaerelse paa ét Fag.

Jeg skal endvidere henstille, om det er heldigt, åt Presidenten og

Statsraadene have fselles Forvmrelse. I Betragtning af, åt det politiske

ofte saa starkt nuancerede Liv afföder Forhold, hvor man tidt önsker åt

kunne bevaege sig uden åt iagttages, vilde det vistnok vaere klogt åt

skille disse Rum fra hinanden, selv om det fselles Samtalsvasrelse for

begge Kamres Medlemmer derved blev noget mindre. Som Bygningsplaceringen

er, vil den daglige Fterden dog traskke sig mod Ostsiden,

Foyeren vil da blive Hovedopholdsted, og det faelles Samtalevaerelse vil

derför kunne taale åt formindskes. Muligvis k ne ver dette en lille Förändring

i Planinddelingen; ifald saa er, tilraader jeg ogsaa åt gjöre Foyerbreden

3 a 4 Fod större; 20 Fod er lidt for smalt. Lige ved Vestibulen,

altsa a der, hvor Störsteparten af Rigsdagens Medlemmer gaaer ud

og ind, burde vistnok ogsaa Post-, Telegraf- och Telefonlokalet ligge;

selv om man herved beröver Foyeren ét Fag.

Jeg tillader mig endvidere åt antyde, åt det vistnok vilde vaere gavnligt,

om Bitrapperne ved de to Kamres Sekretariater i l:ste Etage bleve

lagte saaledes, åt Ikke-Medlemmer af Rigsdagen, der söge Sekretariatet,

ei beböve åt gaae igjennem Hovedkorridoren, der löber rundt om Salen,

og altsaa ikke konnne til åt famdes iblandt Rigsdagsmedlemmerne; dette

er en Fordring, men andetstedts har lagt stor Vfegt paa.

Hvad angaaer Pladsen paa Tribunen, da troer jeg néppe. åt Proorammets

Krav ville vise sig tilsteekkelige i Freintiden. Man har saafedes

andetsteds fordret reserverede Tribuneloger for Damer, för mimsteidelle

Embedsmaend og navnlig i förste Kammer for andet Kammers

Medlemmer og omvendt. Det förekommer mig derför, att Programmets

Fordringer paa dette Omraade burde udvides.

Åt Lysgaardenes Areal kun er ringe, er ligesom saameget Andet en

Fölge af den starkt inskraenkede Byggeplads og vil medföre, åt man

kommer til åt forsyne Lysgaardene med hvide Vsegge samt med sserlige

Apparater for Snesmeltning (Damp).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

33

Hvad angaaer Bankbygningen förekommer det mig ogsaa, att Programmets

Fordringer i det Bele ere fyldestgjorte. Vestibul, Trapper,

Banksal, Korridor in. m. ere smukt anlagte, og Hovedleddene vel udformede.

Om den noget eiendommelige Byggeform, som betinges af Byggegrunden,

ikke her har hidfört en Lempelse eller Opgivelse af berettigede

Fordringer i Henseende till Lokalernes Belägenhet! og indbyrdes Förbindelse,

det för jeg ikke bestemt udtale mig om, da jeg ikke er saameget

inde i den daglige Forretningsgang i et Bankinstitut som det paagjteldende,

åt jeg fuldt ud kan bedömme Planen i alle sine Enkemedel’.

Åt det ved Gjennemförelsen af begge Projekter vil vise sig, åt der

udkraeves endél Plads til Ventilations- og Opvarmningskanaler, er en Selvfölge,

men Omfanget vil her vaesentlig rette sig efter de Opvarmningsog

Belysningssystemer, man maatte vselge.

Hvad angaaer det Spörgsmaal, om Projekterne indeholder de fornödne

Reservlokaler, saa åt Rigsdagens og Rigsbankens stigende Behov

kan fyldestgjöres, da man det ogsaa erkjendes, åt slige Rum lindes naisten

överalt, saa åt i alt Fald den ntermeste Tids Behov er varetaget. Skulde

det i Fremtiden vise sig åt Rigsdagen tramgte til flere Lokaler, vilde

man, ved åt udskyde Justits-, Ombuds- og hele Rigsgjaelds-Institutionen,

kunde vinde betydelig Plads, saa åt man altsaa for den Fremtid, der

lader sig overskue, ikke behöver åt nsere Flygt för Mangel paa Plads

til Rigsdagen, saafremt kun Medlemmernes Antal ikke bliver uforholdsinsessigt

foröget.

Om der fra Rigsbanklokalet, saaledes som det nu er projekteret, kan

udskydes Noget, og om denne Institutions Fordringer ville voxe ud over

det i Programmet angivne, vover jeg ikke åt have nogen Mening om;

men det sér ud, som om der ogsaa her er Afdelinger, der kunde udflyttes,

for åt give selve Bankinstitutet mere Plads, ifald Fremtiden skulde

vise, åt dette var fornödent.

ad Spörgsmaal IV. Den öTconomiske Side af Sägen.

Man vil indse, åt det ikke er let for mig som Fremmed åt udtale

mig herom; thi dels kjender jeg ikke Arbeidsmaaden og Priserne for Arbete

og Material i Stockholm, dels aflimnger Udgiften ved et Byggefortagende

i allerhöieste Grad åt Den, der administrerer og leder det Hele.

Er det en klar, dygtig Mand med Decisionsevne og hele den administrative,

kunstneriske og tekniske Begavelse, som udfordres, da kan der bygges

långt billigere, end hvor disse Evner kun enkeltvis ere tilstede, og her vil

den aeldre Mand ved sine Erfaringer have Moget förtid for den yngre.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Som (^plysning til denne Side af Sägen tilföier jeg dog Fölgende:

I Kjöbenhavn Foster en Kubikfod almindelig Husbygning c:a 48 öre,

inedens man i Skaane, ifald jeg husker ret, ikke betaler inere end 35 öre

pr Kubikfod Bygning.

Den her omhandlede Rigsdagsbygning, udmaaler omtrent 4,500,000

Kubikfod og Eigsbanksbygningen omtrent 1,350,000 Kubikfod, tilsammen

5,850,000 Kubikfod. Saettes prisen til 50 öre pr Kubikfod, giver dette

en Sum af 2,925,000 Kronor. Men de udrmerkede Teknikere, som staae

til den aerede Komitees Raadigbed, ville i Förening med den höitaerede

Overintendant, dog vaere långt bedre Veiledere paa dette Omraade end jeg.

Stilles uu til Slutning det Spörgsmaal, om Udgiften i det Hele staaer

i et sundt og godt Forhold til hvad der opnaaes, da maa dette vistnok

besvares med Ja; thi de tvende Institutioner ville vinde en fri Beliggenlied,

saa central som det blot er muligt åt fåne den i Stockholm, en

Beliggenhed, som utvivlsomt vil blive af allerstörste Betydning for Bankens

Virksomhed, og som for Rigsdagens Medlemmer vil vaere meget bekvem

i deres daglige Faerden. Navnlig disse Sidste ville faae et Lokale,

der i den Grad vil overstraale det Tidligere, åt man bagefter neppe vil

kunne forstaae, åt man saalaenge har fundet sig tilrette med det Gamle.

Alle Lokaler i den nye Rigsbankbygning ville vel ikke blive fuldt

saa ruminelige som de nuvasrende, men man vil faae Alt bedre samlet

til den daglige Forretnings Ledelse, og Beliggenheden vil til dels blive

friere. Det vil neppe vaere let i Stockholm uden långt större Offre åt

opnaae eu saa vel placeret Bankbygning med saa central Beliggenhed.

Åt Udgiftsspörgsmaalet i vaesentlig Grad haenger sammen med det

tekniske Spörgsmaal, naar der er Tale om en Byggeplads, som den der

her omliandles, er en Selvfölge. Men saa vidt jeg har hört, ere Fundamenteringsforholdene

paa de fleste Steder i Stockholm, hvor der kunde

vaere Tale om åt bygge for Rigsdag og Riksbank, ikke bedre end her.

Ved Helgeandsholmen have omhyggelige Undersögelser viist, åt Undergrunden,

paa et enkelt Sted mer, det sydvestre Hjörne, er forholdsvis gunstig

uden brätte Klippeskraaninger eller vanskelige Lagdannelser. Ved

Bortskjaeringen og Nedbrytning af heldre Bygninger i den nordre Del af

Holmen og Udgravning til Fundamenter vil man faae en vaesentlig Del af

den Fyld, man trsenger til, og der vil ikke behöves saa stor yderligere

Opfyldning for åt löfte Terrainet i Höide med Norrbro. Selve Bygningerne

ville ikke kraeve saa bekostelige Fundamenteringsarbeider; derimod

ville Quaimure og Stensaetninger långs Syd- og Nordsiden af den

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

35

store Pläds förän Rigsdagshuset hidföre et föleligt Plus i Udgifterne; men

man bör ikke sky disse Omkostninger, naar man ser, hvad der herved

opnaaes, nemlig Invinding af et helt Torv eller en Festplads förän en

af Landets vigtigste Bygninger, en Plads af en saadan Utstrykning, åt

den vil kunne blive til noget sajrlig Stort og Skjönt, naar den i kommende

Tider tidt efter tidt prydes med Statuer af Landets berömteste

M»3nd, saa åt bände Fremmede og Landets egne Börn gjennem disse

Afbildninger kunne lsere Sveriges Historie åt kjende. Billedhuggerkunsten

vil her faae en stolt og skjön Opgave.

I det jeg efter Anmodning af den höitaerede Komité fremsastter denne

min Udtalelse, gjentager jeg, åt jeg har betragtet Yalget af Byggepladsen

og Maaden, hvorpaa den skulle benyttes til Rigsdag og Rigsbank, som

Noget, der var givet ved Rigsdagens Besinning, og åt jeg kun har anseet

det for min Opgave åt udtale, hvorvidt det foreliggende Projekt fyldestgjör

Programmets Fordringer og de Betingelser, Rigsdagen har stillet.

Da jeg muligviis kan have overseet Et eller Andet, hvorom den

höitserede Komité yderligere kunde önske åt höre min Mening, tilföier

jeg, åt jeg fremdeles i alle Maader er til Komiteens Raadighed, ifald det

skulde vasre fornödent.

Med sajrdeles Höiagtelse

iErbödigst

F. Meldahl.

/

Kjöbenhavn den 11 August 1890.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Bil. B.

Till herrar fullmägtige får riksdagshuskomitén härhos öfverlemna

det af etatsrådet F. Meldahl, på anmodan, afgifva yttrande öfver de ritningar

till riksdags- och riksbankshus, som, på uppdrag af komitén,

innevarande år utarbetats af öfverintendenten Zettervall, och hvilka ritningar

förut blifvit till herrar fullmägtige öfverlemnade; äfvensom för

egen del, efter inhemtande af öfverintendentens uttalande i frågan, anföra

följande:

Etatsrådet Meldahls yttrande är afdeladt i fyra -särskilda punkter

under formen af frågor, hvilka af etatsrådet besvaras. De äro af följande

hufvudsakliga innehåll:

l:o. Har i förslaget byggnadsplatsens begagnats med hänsyn till de

fordringar, som betingas af en god strömreglering, af terrängen och af

korum unikationslederna?

2:o. Erbjuder förslaget en god lösning af byggnadsproblemet såväl

med hänsyn till det närbelägna slottet som till staden och fyller det derjemte

de fordringar på monumentalitet, som böra ställas på eu riksdagsoch

riksbanksbyggnad?

3:o. Utvisar förslaget, att platsen är tillräckligt stor för inrymmande

af alla för Riksdagen och riksbanken erforderliga samt öfriga i byggnadsprogrammet

angifna lokaler?

4:o. Kan förslaget genomföras utan öfverskridande af det beräknade

kostnadsbeloppet?

Med afseende på den första af dessa frågor utfaller svaret afgjordt

gynsamt för förslaget. Den anmärkning, som framställes, afser egentligen

endast 1888 års program för den då utlysta pristäflingen, i det att etatsrådet

framhåller, att kajen omkring riksbankshuset, liksom byggnadens

källargolf, bör höjas med omkring 2 fot, på det att kaj och källargolf

aldrig må komma under vatten.

Härvid får komitén erinra, att kajens föreslagna höjd är, enligt

hvad af komiténs särskildt sakkunnige ledamöter uttalats, tillräcklig,

men att, om så skulle anses lämpligt, höjning af partierna kan åstad
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

87

kommas, hvarförutom en fullt betryggande isolering naturligtvis kommer

att anordnas.

I andra punkten har etatsrådet, jemte uttalande af sitt erkännande

åt förslagets yttre arkitektoniska anordningar och fasaderna i och för sig,

besvarat den uppstälda frågan, hvad förhållandet till slottet angår, så,

att de nya riksdags- och riksbankshusen icke anses komma att i något

afseende minska intrycket af slottets storhet eller skada dess monumentala

skönhetsverkan, sedt vare sig från Gustaf Adolfs torg eller från Vasabron.

Deremot har framhållits, att verkan af den nya bankbyggnadens

yttre, sedt från Yasabron, skulle vinna i storhet och skönhet, om linierna

blefve mera enkla och lugna, hvarigenom ock byggnaden skulle komma

att bättre harmoniera med slottets nordvestra parti, hvilket i hvarje fall

kommer att resa sig något öfver den nya byggnadsanläggningen.

Med afseende å hvad sålunda erinrats, har komitén, efter samråd

med sina sakkunnige ledamöter, sökt åstadkomma de planförändringar,

som äro nödvändiga för att upphäfva det något oroliga i linierna.

Med hänsyn till omgifningarnas dimensioner, den stora platsen och

grannbyggnaderna, har etatsrådet, beträdande de nu ifrågavarande förslagsritningarna,

gjort gällande, att byggnaderna fordra mera markerade

fasadformer och former, som hafva eu från slottet afvikande karakter, på

det att riksdagshuset må kunna göra sig kraftigare gällande; och föreslår

etatsrådet derför den ändring i förslaget, att ändpartierna utflyttas till

hörnen — för åstadkommande af större breddverkan —; att bygnadens

hufvudlist höjes, hvarigenom en ytterligare våning i öfra étagen under

taket vinnes; att öfverbygnad och ändpartier äfvenledes höjas, samt att

fasaden genomföres med mera relief.

Med afseende på det stundom hörda talet om verkan af den »blifvande

stenkolossen på den lilla holmen» torde etatsrådets uttalande i

denna punkt vara värdt synnerlig uppmärksamhet. Komitéens nu ifrågavarande

ritningsförslag utvisar, att ingen möda sparats för att nedbringa

bygnadernas dimensioner. Genom etatsrådets yttrande torde vara tydliggjordt,

hurusom holmen ingalunda är för liten för byggnaden. Komitén

har derför intet att erinra mot en ändring i det syfte, etatsrådet framhållit

såsom önsklig, men utförandet af sådan ändring måste dock i väsentlig

mån blifva beroende af de tillgängliga eller påräkneliga byggnadsmedlen.

Etatsrådet framhåller vidare under denna punkt, att tanken på att

samla riksdags- och riksbankshuskomplexen omkring en central anläggning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 1.

är god, men att, då den del af staden, som närmast gränsar till holmen,

har tillräckligt med smäckra tornformer, tornets nedra del bör göras bredare,

på det att det hela derigenom måtte sammanfattas och lyftas till

en verkningsfullare grupp. Om detta icke skulle lyckas, anser etatsrådet

kupolformen böra användas, emedan denna skulle samla allt till en stor

helhet, bidraga att förläna byggnadskomplexen en från slottet och närliggande

husformer skiljaktig karakter samt markera densamma såsom den

betydelsefullaste i Stockholm näst slottet.

Det torn, som nu anbragts å riksdagshuset, har tillkommit med afseende

på det under ritningarnas utarbetande allt mera klart insedda behofvet

af en torn- eller liknande anordning, särskildt för utsigten från

Vasabron och vester i allmänhet. Förebilden för tornet är hemtad från

dylika anläggningar i andra länder. Skulle de smäckra tornformer, som

förut finnas i närliggande delar af staden, anses inverka störande, synes

svårighet ej möta att åstadkomma ett bättre sammanhang med byggnadsmassan;

dock med iakttagande dervid af grupperingen i denna del af

byggnadskomplexen. Härvid kan, om sådant finnes lämpligare, till äfventyr

kupolformen komma att användas.

Etatsrådet anser vidare, att riksbankshusbyggnadens former skulle

vinna genom riksdagshusets höjande, och att den ökade höjden skulle verka

fördelaktigt för anblicken från Yasabron.

Mot förra delen af detta uttalande har komitén intet att erinra,

hvaremot detsamma i senare delen torde kräfva ytterligare utredning, särskildt

med afseende derpå, att bankhuset till det yttre skall framstå snarare

såsom ett annex till riksdagshuset än såsom sjelfständig bygnad, hvadan

bankhuset med afsigt gjorts väsentligt lägre ä.n riksdagshuset såväl

för åstadkommande af en god samverkan med detta som för utsigten åt

slottet från Vasabron.

Etatsrådet har jemväl fäst uppmärksamhet derå, att äfven sidofasaderna

böra anordnas i »enkelhet och storhet», samt att genomfarterna

vid Drottninggatans förlängning fordra närmare bearbetning.

Härvid får komitén endast erinra, att sidofasaderna naturligtvis måste

behandlas i öfverensstämmelse med hufvudfasaden så, att, om denna ändras,

de förra ej kunna förblifva sådana, de i förslaget framstälts. Vidkommande

genomfarten är i förslaget antydt, att en vidare bearbetning

af densamma ''är nödvändig.

Den inre arkitektoniska anordningen har af etatsrådet lemnats utan

någon anmärkning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

39

Gifvet är emellertid att, vid en omarbetning till mera storhet och

kraft i det yttre, någon ändring i den inre anordningen erfordras.

I tredje punkten uttalar etatsrådet ett synnerligen fördelaktigt omdöme

om förslaget.

De mindre betydande anmärkningar, som i denna punkt göras och

hvilka i allmänhet afse programmet, lära utan svårighet kunna afhjelpas,

såsom ock till större delen skett i det nya förslag, som här nedan omförmäles.

Komitén har tagit alla dessa uttalanden i öfvervägande och med

afseende på för handen varande förhållanden uppmärksammat dem.

I hvad mån öfriga uttalanden föranledt åtgärd, framgår tillräckligt

tydligt af de omarbetade förslagsritningar, som nu föreligga.

Vid sammanfattning af etatsrådets yttrande och den af detsamma

nu lemnade öfversigten framgår, att etatsrådet vid sin granskning af

förslaget kommit till följande hufvudsakliga och här sammanfattade

resultat:

a) att den af Riksdagen bestämda bygnadsplatsen blifvit begagnad

med hänsyn till de fordringar, som ställas till en god reglering af strömförhållandena,

af terrängen och af kommunikationslederna;

b) att etatsrådet väl i hufvudsak skänkt sitt gillande åt bygnadernas

fasader i och för sig äfvensom åt den yttre arkitektoniska anordningen och

grupperingen, men, med hänsyn till de stora dimensionerna i omgifningen,

den stora platsen och bygnaderna i granskapet, anser, att här fordras

högre fasader med kraftigt verkande former af en från slottet afvikande

karakter;

c) att etatsrådet — under framställande af några mindre, lätt häfda,

hufvudsakligen mot programmet rigtade anmärkningar — anser, att förslaget

visar, att bygnadsplatsen är stor nog att rymma alla erforderliga

och begärda lokaler, samt att förslaget erbjuder full trygghet äfven för

framtida behof af utrymme; och

d) att etatsrådet anser, att de utgifter, som kräfvas för företagets

utförande enligt förslaget och programmets bestämmelser, stå i ett sundt

och godt förhållande till det resultat, som genom förslaget vinnes.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutslcottets Memorial N:o 1.

Härutöfver får komitén ytterligare framhålla, att etatsrådet bestämdt

uttalat det omdöme, att slottet under alla omständigheter måste komma

att göra sig gällande, oberördt af hvad slags större bygnad som helst på

Helgeandsholmens vestra del.

Stockholm den 25 november 1890.

Riksdagshuskomitén:

it. Törnébladh.

Liss Öl. Larsson.

Echo. Seder bolin.

Claes Wersäll.

C. R. Troilius.

Bil. C.

Til Rigsdagsliuskomitéen i Stockholm.

Efter i Henhold til den höitaerede Komitées behagelige Skrivelse af

28:de November f. A. åt have gransket de af Hr Overintendant Zettervall

nu udförte Udkast til den nye Rigsdags- og Rigsbankbygning, unlader jeg

ikke att udtale Fölgende:

.A. Hvad angaaer EigsdagsTiusbygningen.

Det af mig med X betegnede Udkast til denne Bygning, i hvilket

der er taget Hensyn til den vaesentlige Deel af de Udtalelser, jeg tillod

mig åt fremsaette i min Skrivelse af 1 Ute August f. A., er nu saa smukt

og godt i sine Hovedtrmk, åt det ved den endelige Bearbeidelse vil kunne

före til en tilfredsstillende Lösning af den foreliggende Opgave. Planen

viser, att de i Programmet fordrede Lokaliteter have den Störrelse, som

forlanges, alene med Undtagelse af, åt l:ste og 2:det Kammers Forsam
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

41

lingssale der ere respektive 600 og 300 □'' mindre i Areal end fordret;

men Formindskelsen er en Vinding i akustisk Beleende, og Salene ere

dog rnere end store nok till det Antal Medlemspladser, der er opgivet.

Der er viist Udvei til åt kunne faae 2:de Tribuner til ved hver Sal. Förliden

et större Antal disponible Rum, er der i Planen givet ett meget.

vaerdifuldt Tillaeg ud over Programmets Fordring i det der mod Öst ud

med Forfa9aden, tast op til Hovedingangen findes 2 store Foyeer, hver

paa 1.300 Q-Fod, en for hvert Kaminer. Hele Plandelingen er enkelt

smuk og yder gode Förbindelser og Adskillelser överalt, hvor dette maatte

fordres i den daglige Forretningsgang, og dens Ho vedlider saa enkelte og

naturlige, åt det vil vaere let åt give Fa9aderne deres yderlige Bearbeidelse.

— Da dernäst Grupperingerne i Fa9aderne med Kuppel over Midtepartiet

i Forfa9aden og med de ved Balustrader löftede Endepartier ogsaa

indeholde et godt Grundlag for den yderlige Bearbeidelse, saa kan jeg

ligeoverfor en saa fremragende Kunstner, som Er Overintendanten, ikke

udtale Andet, end åt det er min Overbeviisning åt det hele Projekt under

hans kyndige Haand nu ved den endelige Bearbeidelse vil kunne modnes

saaledes, åt der förliden et godt Rigsdagshus, vil faaes ett Bygningsanlaeg,

der ikke virker skadelig paa Slottets Udseende paa samme Tid, som det

hsevder sig selv overfor dette. Skulde man i Fremtiden saenke Norrbroens

Kjörebane, da vil dette ogsaa vaere en Vinding baade for Slot og Rigsdagshusbygning.

B. Hvad angaaer Rigsbankbygningen,

da er Planen for dette Bygningsanlaeg ikke aendret, og jeg kan derför

her henholde mig til mine tidligere Udtalelser og kun fremhseve, åt

det vilde vaere en Vinding i flere Retninger, om Quaibreden strax blev

udlagt i större Brede og efter en Regulering, der kun fordrede en Fundamenteringslinie,

samt åt man af Hensyn til Udseendet og til Vandet

helst bör gaae til 21 Fods Höide og ikke nöies med de 20 Fod, hvortil

den nu er löftet.

Fa9aden ligesom Lysforholdene i den store Banksal have vundet ved

Midtepartiets nye Form, og jeg merer ingen Tvivl om, åt det ogsaa paa

det Grundlag, der er givet i det foreliggende Projekt, hvor alle Programmets

Fordringer ere oplyldte, vil lykkes Overintendanten åt forrne Alt tilrette

paa en kunstnerisk smuk Maade, saa åt ogsaa denne Deel af Bygningskomplexet

faner den Vaerdighed og Anseelse, som udfordres. En

Balustrade over Hovedgesimsen vilde vaere en vaesentlig Hjaelp hertil.

Bill. till Riksd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 1.

I det jeg forövrigt maa henvise til min Skrivelse af 11 :te August

f. A. kan jeg ikke andet end fremhseve hvad jeg har seet siden hin Udda

lelse, nemlig Senatsbygningen i Rom med dens Buster af fremragende

Patrioter og Maccari Fresker, som have faaet fölgende forklarende Överskrift,

der viser hvilket Blik man der har paa Kunstens store og skjönne

Opgave i Statslivets Tjeneste: »Osservate con diligenza le cose dei terapi

passati, perché fanno lurrie alle future e quello che é e sårk stato in altro

tempo. Nessuna cattiva sorte li fece mai diventare abietti, e nessuna

buona fortuna li fece mai essere insolenti.» *

Med särdeles Höiagtelse

aerbödigst

E. Meldahl.

Kjöbenhavn den 10 januari 1891.

Bil. D.

Till Riksdagshuskoinitén.

Undertecknad har härmed äran att till herrar komiterade afgifva

rapport öfver de arbeten, som under 1890 blifvit utförda på grund af de

tillämnade riksdags- och riksbankshusbyggnaderna å Helgeandsholmen.

Dessa arbeten hafva hufvudsakligast varit en fortsättning af de under

år 1889 påbörjade och hafva bestått af:

Do. Bagliga afvägningar och observationer af vattenytorna;

2:o. Hastig hetsmätning ar;

8:o. Djupmätningar af tvär- och längdsektioner;

* Gifven noga akt på förflutna tiders förhållanden, ty de sprida ljus öfver kommande

dagar och öfver det tillstånd, som är och blir i en annan tid. Ingen motgång nedslog i

i framtiden modet, ingen medgång förledde till öfvermod.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

43

4:o. Uppstickning af vattennivå-profiler och kurvkartors upprättande

öfver vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren; samt

5: o. Alternativa regleringsförslag.

l:o. Dagliga afvägningar och observationer af vattenytorna i ''Norrström,

Stallkanalen och Saltsjön hafva egt ruin under de tider, då någon nämnvärd

höjdskilnad emellan Mälarens och Saltsjöns vattennivåer förefunnits.

Då vattenståndet i förstnämnda sjö under denna vår och sommar varit

särdeles högt, hafva genom dessa afvägningar rätt värderika observationer

rörande mera ovanliga vattenflöden erhållits.

2:o. Hastighetsmätningar.

I de uppejlade sektionerna i sjelfva strömmen, på ömse sidor om Helgeandsholmen

äfvensom vester om denna, hafva hastighetsmätningar verkstälts

såväl i närheten af vattenytan som på skilda djup derunder för att

erhålla tillförlitliga medelvärden vid bestämmandet af den här framrinnande

vattenmängden.

3:o. Djupmätningar af tvär- och längdsektioner.

Förra året hafva tvärsektioner upprättats öfver sjelfva strömfåran

emellan Helgeandsholmen och fasta landet.

Då af dessa kartor synes, hurusom sjelfva strömmen ej framgår midt

emellan stränderna, utan kastar sig från ena sidan till den andra, har man

äfven ansett sig böra utsträcka djupmätningarna fram till Vasabron för

att på en längre sträcka kunna följa sjelfva hufvudströmmens rigtning.

Samtidigt härmed hafva äfven längdprofiler af de båda här framgående

strömfårornas djupast liggande bottenlinie uppkonstruerats, hvilka ådagalägga,

huru högst betydligt bottendjupen variera äfven i sjelfva hufvudströmmen.

4:o. Uppstickning af vattennivåprofiler och kurvkartors upprättande öfver

vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren.

För att få en hastigare och mera åskådlig bild af de data, som genom

nu omnämnda observationer föreligga, äro profiler öfver de dagliga

observationerna uppstuckna. Som en ytterligare komplettering till dessa

hafva, med stöd af vid Stockholms slusskontor befintliga registerböcker,

högsta och lägsta vattenstånden i strömmen under en så lång tidsföljd som

30 år eller från och med 1860 till närvarande tid äfven blifvit profilerade

och kartlagda.

Genom de sålunda i omkring 60 blad åskådliggjorda uppgifterna föreligger

redan nu en särdeles detaljerad utredning af vattenförhållanden vid

Mälarens utflöden, som kunna inverka på regleringsfrågan. Fortsatta mät
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ningar under nästkommande år komma emellertid att än ytterligare komplettera

desamma.

5:o. Alternativa reglering sförslag.

Utarbetning af tvenne på nu omnämnda utredning grundade förslag

till i’eglering af Helgeandsholmens stränder är till sina hufvuddrag verkstad.

Vid förslagens uppgörande har man utgått från den synpunkten, att

endast sådan reglering af strandlinierna bör ifrågakomma, som ej i afsevärd

grad ändrar strömförhållandena, men likväl gör det möjligt att i en

framtid lätt kunna åstadkomma en ökning eller minskning i genomskärningsarean.

Stockholm i december 1890.

Carl G. Beijer.

Alb. Amundson.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

45

Riksgäldskontorets

balanserade tillgångar och skulder

vid 1890 års början och slut.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:0 1.

Den 1 Januari.

Den 31 Dec.

Kronor.

Kronor.

.

Debet.

Tillgångar.

Fordringar för utgifna lån:

597,016

82

Byggnadslån ....................................... 574,075

63

567,625

30

Tomtregleringslån.............................. 758,717

45

13,874

34

Lån för hamn- och brobyggnader... 553

27

888,357

82

)) kanal- och slussanläggnin-

gar ....................................... 866,628

78

41,845,185

44

» jernvägsanläggningar ......... 42,369,569

54

4,066

69

>'' undsättande af de genom

1868 års missväxt nödli-

dande länen ........................ 3,091

13

2,149,850

07

Fordran hos odlingslånefonden ...... 2,649,850

07

4,520,750

—

Tills vidare förräntade medel ......... 9,979,208

17

57,201,694

04

= 50,586,726: 48 =

4,816,402

30

Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade

4,816,402

30

161,648

78

I liqvid för försålda 1887 års 36/. % obligationer

emottagna depositionsbevis med ränta ........

—

—

1,450,400

—

Fordran af utländska bankirhus för emot ränta in-

satta medel, afsedda till annuitetsliqvider ..

—

—

1,032,400

—

Uppköpt anvisning, afsedd till d:o.......................

—

—

126,794

58

Jernvägsbypoteksfondens behållning ....................

133,155

68

1,926,776

—

Fordran af samma fond .........................................

1,919,003

52

2,266,619

13

De fonderade och konverterade lånens liqvidations-

och amortissementsfonder................................

2,019,367

11

18,484

98

Fordran af sistnämnda fonder................................

60,470

01

62,386,252 25

Transport

66,150,092

66

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

47

Den 1 januari.

Kronor.

i

1

1,172,222

22

34,642,400

__

! 16,921,124

80

1112,167,000

—

49,793,333

34

17,550,500

—

26,666,666

67

10,125

140,889

259,064,261

03

Kredit.

Skulder.

Fonderade lån:

1860 års lån emot premieobliga- tioner........................

1,031,111

11

1875 » ......................

—

—

1878 )) ......................

16,665,432

—

1880 » ......................

111,078,000

•-

1886 » ......................

49,625,333

34

1887 » ......................

18,890,500

—

1888 » ......................

26,666,666

67

1890 ). ......................

35,555,555

56

= 258,913,247: 03

Kr.

259,512,598

68

Icke fonderade lån:

Gamla 5 % lånet... 10,125: —

Göta kanals reparationsfond.

.............. 140,889: — 1,51,014: —

= 151,014 =

= 259,064,261: 08 =

Transport

Den 81 dec.

Kronor.

259,663,612 68

259,663,612|68

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.

Den 31 dec.

Kronor.

Kronor.

62,386,252

25

Transport

66,150,092

66

250,000

—

Försträckning till byggnadsfonden för riksdags- och

riksbankshus ............................................................

—

—

14,865

13

Förskjutna utgifter för 1891 års Riksdag..................

15,445

31

1

—

A anslagen till Riksdagens justitieombudsman och

hans expedition ......................................................

3

16

I Riksgäldskontorets kassa kontant innestående:

7,507

03

Förskott till riksdagskostnader.................. 7,964: 65

629

38

» » kontors- och rättegångs-

expenser vid riksgälds-

kontoret................................. 1,016: 52

8,981

17

1,581,523

46

Behållning å riksgäldskontorets folioräkning i riks-

banken .....................................................................

1,501,916

~

Kapitalräkningen:

198,454,714

11

Skulder utöfver tillgångar .............................................

200,294,979

262,694,992 36

Transport

267,971,417 30

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

49

Den 1 januari.

Den 31 dec.

Kronor.

Kronor.

259,064,261

03

Transport

259,663,612

68

Diverse sladder:

1,014,699

02

För undsättningar vid missväxter eller

felslagna skördar af sedda medel ...

1,006,354: 85

14,245

81

Köpeskillingar för försålda mindre

kronolägenheter.................................

93,922: 56

2,450,000

—

Till riksgäldskontor^ förvaltning

från kong! statskontoret öfverlem-

nåd kassabehållning ........................

7,200,000: —

144,279

42

A 1889 års anslag till riksdags- och

1

revisionskostnader, aflöningar, an-

nuiteter och räntor ........................

-—: —

730

31

Af anvisade medel för inköp af Halls-

berg—Motala—Mjölby jernväg......

730: 31

5,624

07

Återstoden af 1887 års anslag för

inköp af jernvägen mellan Hudiks-

vall och Näsviken...........................

5,624: 07

3S1

58

År 1890 års anslag till iliksd agens

bibliotek.............................................

1,172: 83

771

12

A 1889 års annuitetsanslag för 1875

års lån................................................

8,307,804

62

262,694,992

36

Transport

267,971,417

30

Bill. till Iliksd. Prat. 1891. 4 Sami 1 Afd. 1 Höft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.

Kronor.

262,694,992 36

262,694,992|36j

Transport

Inom Union balanserade tillgångar:

105,000: — Brandförsäkringsvärdet

af Riksdagens

hus ............... 105,000: —

90,000: — Bokföringsvärdet

af riksgäldskontorets

hus ............... 90,000: —

8.000. 000: — Allmänna hypo
tekshankens

grundfond.

....................... 30,000,000: -—

3.000. 000: — Aktiebolaget såg
verksegarnes

garantiförenings

d:o 3,000,000: -—

11,195,000: —. EA 33,195,000: -

Summa

Den 31 dec.

Kronor.

267,971,417

30

267,971,417 30

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

51

Den 1 januari.

Kronor.

262,694,992 36

262,694,992|86j

Den 31 dec.

Ivronor.

Transport

267,971,417

30

Inom linien balanserade slidder:

150,000: —

Konung Carl XIII: s

liemgiftskapital......

150,000: —

100,777: 16

Lappmarks eckle- siastikverks fond...

100,777: 16

8,000,000: —

Af riksgäldskonto- ret utfärdade, till

allmänna hypo-

teksbanken aflem-

nade 41/2 % obli- gationer ..................

30,000,000: —

3,000,000: —

Af d:o till aktie-

bolaget sågverks- egames garanti-

förening öfverlem- nade d:o ...............

3,000,000: —

3,536: 88

Af lånet på 100 år

till Trollhätte sluss- verk ........................

3,536: 88

11,254,314: 04.

Kr.

33,254,314: 04

Summa 267,971,417

30

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.