Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds ''proposition angående eftergift af viss del af kronans rätt till danaarf efter arbetaren’Karsten Ekberg från Hessleberga.

1891-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:18, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds ''proposition angående eftergift af viss del af kronans rätt till danaarf efter arbetaren’Karsten Ekberg från Hessleberga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

1

*

N:o 18.

Ank till Riksd. kansli den 24 febr. 1891, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds ''proposition angående

eftergift af viss del af kronans rätt till danaarf efter

arbetaren’Karsten Ekberg från Hessleberga.

(I. A.)

Enligt hvad af en utaf Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 8) af den 19 december 1890 inhemtas, hade, sedan arbetaren

Karsten Ekberg från Hessleberga i Lyngby socken af Malmöhus

län aflidit den 26 augusti 1888 utan att efterlemna några vid bouppteckningen

den 22 november nämnda år kända arfvingar, hattsömmerskan

Cecilia Svensson i Hessleberga, under uppgift att Ekberg i

lifstiden gjort muntligt testamente till hennes förmån, låtit till bestyrkande

häraf vid Bara häradsrätt såsom vittnen för dödsfalls skull afköra

tegelmästaren Lars Larsson i Assartorp och åbon Nils Jönsson i

Bökesåkra, hvilka sammanstämmande intygat, att Ekberg vid en begrafning

hos Lars Larsson i juni månad 1888 samtalsvis yttrat, att

Cecilia Svensson efter hans död skulle af hans qvarlåtenskap erhålla

100 kronor; och hade berörda yttrande blifvit af Cecilia Svensson bevakadt

såsom muntligt testamente.

Då några arfvingar efter Ekberg icke inom natt och år från dödsfallet

anmält sig, hade kammaradvokatfiskalsembetet, å Kongl. Maj:ts

och kronans vägnar, instämt dels hofslagaren M. Montelius i Lyngby,

hvilken omhänderhade Ekbergs qvarlåtenskap, och dels bemälda Cecilia

Svensson till Bara häradsrätt med yrkande, att ofvan omförmälda af

Ekberg fälda yttrande måtte förklaras icke utgöra något verkligt testaBih.

till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 14 Höft. (Nås 18—22). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

mente, samt qvarlåtenskapen såsom danaarf tilldömas Kong!. Maj:t och

kronan.

Under rättegången hade Cecilia Svensson ytterligare såsom vittnen

åberopat åbon Jöns Larsson i Assartorp och ofvanbemälde Lars

Larssons hustru Anna Jönsson, hvilka sammanstämmande intygat, att

Ekberg vid flera tillfällen yttrat, att Cecilia Svensson af hans qvarlåtenskap

skulle erhålla 100 kronor, hvarjemte vittnet Anna Jönsson

förmält, att Ekberg åtskilliga gånger talat om att låta skriftligt uppsätta,

huru med hans qvarlåtenskap skulle förhållas, samt att Ekbergs

frånfälle inträffat helt plötsligt utan föregående sjukdom.

Genom utslag den 2 juni 1890, som vunnit laga kraft, hade

häradsrätten funnit Ekbergs omförmälda yttranden icke kunna anses

utgöra ett i laga ordning upprättadt testamente, hvarför Cecilia Svenssons

anspråk ogillats; och hade häradsrätten, med stöd af 15 kap. 6 §

ärfdabalken förklarat Kong!. Maj:t och kronan berättigad att komma

i åtnjutande af behållningen i boet efter Ekberg, till följd hvaraf Montelius

förpligtats att till kammaradvokatfiskalsembetet efter behörig

redosvining utgifva boets behållning.

Redan innan berörda rättegång blifvit anhängiggjord, hade hofjägmästaren

friherre G. IL Wrangel von Brehmer, i egenskap af ombud

ej mindre för Cecilia Svensson än äfven för Lyngby sockens kommunalstämma,

uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 14 mars

1889 anhållit, att kronans rätt till danaarf efter Ekberg måtte efterskänkas

till förmån för dels Cecilia Svensson beträffande 100 kronor

och dels Lyngby socken beträffande den öfriga qvarlåtenskapen. Till

stöd för denna ansökning hade åberopats det testamentariska förordnande,

som skulle blifvit gjordt af Ekberg, jemte den omständigheten

att Cecilia Svensson befunnit sig i mycket torftiga vilkor, samt, beträffande

Lyngby sockens framställning, att nämnda socken vore synnerligen

betungad af fattigvård och särskildt fått vidkännas betydliga

utgifter för fattighjon, som haft hemortsrätt i socknen, men under

mänga år uppehållit sig i Danmark.

I anledning af ansökningen hade utlåtanden afgifvits af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, som tillstyrkt ansökningen,

och kammaradvokatfiskalsembetet, hvilket sistnämnda embete, med upplysning

att ifrågavarande danaarfsmedel efter afdrag af utanordnad

aktoratsprovision utgjorde ett belopp af 175 kronor 3 öre, tillstyrkt

att, enär Ekberg i lifstiden, enligt hvad två vittnen intygat, lofvat, att

Cecilia Svensson efter hans död skulle erhålla kontant 100 kronor samt

hon af sökandenas ombud uppgifvits befinna sig i mycket torftiga vil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

3

kor, af berörda medel ett belopp af 100 kronor måtte af kronan till

benne afstås; hvaremot embetet icke ansett giltiga skäl hafva förebragts

att till förmån för Lyngby socken efterskänka återstoden af danaarfvet.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande danaarfsmedel

måtte Cecilia Svensson tilldelas ett belopp af ett hundra kronor; och

får statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition

blifvit hänvisad, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 februari 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:40 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående eftergift af viss del af kronans rätt till danaarf efter arbetaren Karsten Ekberg fr s. 1 i texten