Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om afskrifning af den i Göteborgs och Bohus län utgående landsskylden och beviljande af anslag för sådant ändamål.

1891-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:24, Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om afskrifning af den i Göteborgs och Bohus län utgående landsskylden och beviljande af anslag för sådant ändamål.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

7

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 27 febr. 1891, kl. 12 raidd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om afskrifning

af den i Göteborgs och Bohus län utgående landsskylden

och beviljande af anslag för sådant ändamål.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 142) har herr C. T. Lind hemstält, att Riksdagen, om densamma

finner en närmare utredning af frågan genom Kongl. Maj :t öfverflödig,

ville för sin del besluta, att den i Bohuslän utgående landsskylden

till kyrkor och presterskap måtte, i afseende på sin natur, likställas med

grundskatterna i öfrig* samt alltså tillgodonjuta samma förmån till afskrifning,

som redan tillgodokommit och framdeles kunde beviljas grundskatterna;

samt att, om yrkandet af afskrifning å ifrågavarande landsskyld

blefve bifallet, Riksdagen behagade anvisa erforderligt anslag för

ersättning till de vederbörande, som egt landsskyld uppbära och genom

afskrifningen komme att göra förlust.

Af samme motionär väcktes vid 1890 års riksdag, på anförda skäl,

som i föreliggande motion åberopas, förslag om, att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kongl. Maj:t göra framställning om utredning i berörda

ämne. Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 afstyrkte dock motionärens

förslag, hufvudsakligen på den grund, att de i motionen omförmälda

skatteförhållandena icke berörde någon större del af riket utan

endast några fögderier uti ett län; och i enlighet med utskottets hemställan

beslöt kammaren, att förslaget icke skulle till någon åtgärd föranleda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

Enligt hvad utskottet inhemta!, har den fråga, som i förevarande

motion beröres, varit föremål för Kong!. Maj:if pröfning, i det att vissa

egare och innehafvare af sådana hemman och lägenheter i Sunnirvikens

fögderi af Göteborgs och Bohus län, af hvilka landsskyld till vederbörande

presterskap utgöres, hos Kong!. Maj:t anhållit, att denna landsskyld måtte

antingen varda i likhet med kronans räntor nedsatt med 30 procent af

landsskyldens belopp, eller få, såsom presterskapets landsskyld i öfriga

delar af Bohuslän utom Norrviken, lösas med en krona 50 öre för hvarje

tunna malt eller ock alldeles eftergifvas, dock att presterskapet för minskning

eller mistning af landsskylden hölles skadeslöst af statsverket.

Kammarkollegium, hvars yttrande öfver denna ansökning infordrats, hade

uti ett den 31 december 1886 afgifvet utlåtande hufvudsakligen anfört,

att, likasom kronans hemman i Bohuslän påförts icke allenast ränta

såsom skattehemman utan äfven landsskyld till kronan såsom jorddrott,

sökandernes egande hemman hade att svara icke blott för ränta till kronan

utan ock för landsskyld till vederbörande presterskap såsom eu jorddrottslig

rättighet; att de af hemmanen, som varit presterskapet ensamt

tillhöriga, i äldre jordeböcker upptagits såsom prestebolsshemman, men

det oaktadt för kronans räkning till skatte försålts, dock med skyldighet

för skattemannen att utgöra landsskylden; samt att hvarken rättvisa

eller billighet kräfde, att vid nedsättning i kronans räntor ifrågavarande

landsskyld på kronans bekostnad minskades; och har Kongl.

Maj:t vid detta ärendes föredragning den 18 mars 1887, enligt kammarkollegii

hemställan, funnit omförmälda ansökning ej förtjena afseende.

På sätt utskottet i afgifvet utlåtande (n:o 21) angående den i Lunds

stift och Halland utgående helgonskyldens upphörande anfört, hyser

utskottet den åsigt, att de uråldriga skatteförhållandena inom vårt land

böra, så vidt möjligt är, ordnas; och denna åsigt eger naturligtvis

tillämplighet, vare sig oegentligheter i skatteväsendet beröra större eller

mindre delar af landet. I öfverensstämmelse med denna uppfattning,

och då den under benämning af landsskyld inom vissa delar af Göteborgs

och Bohus län utgående skatt måste anses vara en qvarlefva af föråldrade

skatteformer, har utskottet ansett önskvärdt, att denna skatt må kunna

försvinna. Af hvad ofvan blifvit meddeladt torde emellertid framgå, att

dess likställande med grundskatterna och afskrifning, på sätt motionären

föreslagit, icke äro af förhållandena påkallade. Deremot föreställer sig

utskottet, att allt för stora hinder icke borde möta för denna skattefrågas

ordnande på ett med billighet och rättvisa öfverensstämmande sätt samt

att Kongl. Maj:t, efter eu i sådant syfte åstadkommen utreöning, må

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

9

finna anledning till att framställa förslag, om ocli under livilka vilkor

ifrågavarande utskyld må kunna uppköra att utgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af herr Linds förevarande

motion, må hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under

livilka vilkor den inom Göteborgs och Bohus län under

benämning landsskyld utgående skatt må kunna upphöra

att utgå, samt derefter till Riksdagen afgifva det

förslag, hvartill förhållandena må anses föranleda.

Stockholm den 27 februari 1891.

-v,U\V. Vrt nw V«V>5 ''v \»> yuwVhvR \ . :,Ymv.bA\''.\

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Iliksd. Prof. 1891.

4 Sami. 1 Afd. 15 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:42 Skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t denna dag anfört angående upphörande af den i Lunds stift och Halland utgående helgonskylden, hyser Riksdagen den åsigt, att s. 5 i texten