Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till staden Mariefred af viss Gripsholms kungsladugård tillhörig mark.

1891-04-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:39, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till staden Mariefred af viss Gripsholms kungsladugård tillhörig mark.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

N:o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 10 april 1891, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse

till staden Mariefred af viss Gripsholms kungsladugård

tillhörig mark.

(I. A.)

Sedan stadsfullmägtige i Mariefred vid särskilda sammanträden dels

den 6 oktober 1886, med anledning af framställning utaf stadens helsovårdsnämd

om beredande af aflopp för åtskilliga angifna, vid statens vestra gräns

belägna tomter, hvilka lede af vatten, godkänt ett af f. d. landtbruksstipendiaten

C. M. Nyström uppgjordt förslag till plan för afdikning af vattensjuka

trakter inom staden och dess närhet medelst upptagande af ett afloppsdike

å mark, som tillhörde Gripsholms kungsladugård, äfvensom till stadens utvidgning

å kungsladugårdens mark, enligt deröfver af bemälde Nyström upprättad

karta med åtecknad beskrifning, utvisande att den mark, som för berörda

ändamål erfordrades, utgjorde tillsammans 1,82 hektar af den så kallade

Munkhagen, tillhörande nämnda kungsladugård, dels ock den 29 december

samma år beslutit, att ansökning om expropriation af marken skulle göras,

så hade enligt hvad af det vid förestående, till Riksdagen den 23 sistlidna

januari aflåtna proposition (n:o 49) fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden

inhemtas, magistraten i Mariefred till Kongl. Maj:t insändt en af stadsfullmägtiges

ordförande, Adolph Sauer, gjord ansökning, att Kongl. Maj:t måtte

medgifva staden Mariefred rätt att tillösa sig berörda mark, hvarjemte

magistraten för egen del hemstält att nämnda mark måtte antingen få af

staden exproprieras eller ock tilldelas staden utan ersättning.

Till följd af härå erhållen remiss hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands län till Kongl. Maj:t inkommit med utlåtande af

den 12 mars 1889 och dervid, med öfverlemnande af ej mindre från stadsfullmägtige

infordrad närmare utredning angående stadens behof uti ofvan

omförmälda hänseenden, än äfven förklaring af dåvarande arrendatorn af

Gripsholms kungsladugård, enkan Agnes Bergholm, anfört, att af hvad i

ärendet förekommit syntes vara ådagalagdt, dels att ofvanberörda tomter be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

13

svarades af vatten och att afdikning från desamma för ty måste af sanitära

skäl verkställas, dels ock att, om ifrågasatta afledningsdiket till följd af

markens lutningsförhållanden och andra omständigheter lämpligast borde fram

dragas i den föreslagna rigtningen, samma dike måste till undvikande af

skada å en å tomten n:o 33 belägen källa, som försåge stadens invånare

med dricksvatten, framdragas inom området för kungsladugårdens egor; hvartill

komme ej mindre att stadens planlagda område mot landsidan helt och

hållet begränsades af kronojord, så att någon utvidgning af stadens område

för erhållande af behöfliga och tjenliga byggnadsplatser icke kunde ernås,

med mindre mark af kronan dertill upplätes, än äfven att någon skada eller

olägenhet icke genom ifrågavarande marks afskiljande från kungsladugården

vare sig för kronan eller vederbörande arrendator syntes kunna uppstå;

och hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund häraf hemstält, att

staden måtte förklaras berättigad att i laga ordning expropriera ofvan omförmälda

område om l,s-j hektar.

Uti ett till Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande af den 21 maj 1889 hade

kammarkollegium, med tillkännagifvande att Gripsholms kungsladugård om 9

mantal i Kernbo och Taxinge socknar vore genom domänstyrelsens kontrakt

den 13 maj 1857 utarrenderad till enkan Bergholm för 20 år från den 14

mars 1888 mot ett årligt arrende af 4,600 kronor, lika med Kongl. Maj:ts

befallningshafvande tillstyrkt, att det begärda området finge till staden Mariefred

upplåtas mot ersättning, som bestämdes enligt kongl. förordningen den

14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

hvarjemte kollegium hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes vid en sådan upplåtelse

fästa följande vilkor, nemligen att ersättningssumman bland statsverkets

inkomster inginge och kungsladugårdens nuvarande arrendator finge

åtnjuta godtgörelse för förlusten af jorden med fem procent å ersättningssumman

genom nedsättning af arrendebeloppet; att det tilltänkta afloppsdike^

hvars upptagande och framtida underhåll skulle af staden ensam bekostas,

helt och hållet anbringades å det till staden upplåtna området och icke till

någon del å kungsladugårdens mark; att derest diket upptoges invid blifvande

rålinie mot kungsladugården, all dikesjord uppkastades på stadens mark; samt att

staden, innan gräfning af diket påbörjades, anbringade äfvensom för framtiden

underhölle stängsel vid diket å kungsladugårdens sida.

Jemväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt domänstyrelsen hade

blifvit i ärendet hörda; och hade sistnämnda styrelse, med förmälan att

arrenderätten till kungsladugården blifvit med styrelsens medgifvande af

Agnes Bergholm öfverlåt.en å J. A. Bergholm, hvilken uti afgifven förklaring

till alla delar instämt i det af förre arrendatorn meddelade yttrande, samt

att enligt 15:e punkten i det om kungsladugården gällande arrendekontrakt

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Åfd. 23 Raft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

arrendator)! vore skyldig att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans

vägnar fordrades, afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande

lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den

förlust honom tillskyndades, lika med öfriga i ärendet hörda myndigheter

tillstyrkt, att ifrågavarande mark åt staden upplätes mot ersättning, som bestämdes

enligt kongl. förordningen den 14 april 1866 angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof, samt mot skyldighet att, derest dike

för afledande af vatten från stadens område förlädes i råskilnaden mot kungsladugården,

iakttaga de vilkor i afseende på dikets upptagande och underhåll

samt” anbringande och vidmagthållande af stängsel, som af kammarkollegium

föreslagits; hvarjemte domänstyrelsen hemstält, att den inflytande lösesumman

för marken finge på samma sätt som köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till

skogsbörd tjenlig mark.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att medgifva, dels att ofvan omförmälda, Gripsholms kungsladugård

tillhöriga mark om 1,82 hektar måtte med eganderätt få till staden

Mariefred upplåtas mot ersättning till kronan och arrendator^ hvilken ersättning

skulle bestämmas i den ordning, förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, samt

mot skyldighet för staden att om läget för den ofvannämnda afloppsledningen

samt dess upptagande och underhåll äfvensom i fråga om stängsels anbringande

utefter afloppsledningen och framtida underhåll iakttaga hvad åt

kammarkollegium i ärendet föreslagits, dels ock att den för marken inflytande

lösesumman måtte på samma sätt som köpeskillingar för försålda mindre

kronoegendomar få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna fråga öfverlemnats,

får hemställa,

att Kongl. Majits ifrågavarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.