Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.

1891-02-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 13 februari 1891, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje

hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.

(1 :a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. De under denna hufvudtitel i nu gällande riksstat anvisade

ordinarie anslag äro följande:

fiabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena...................................................... kronor 24,000: —

Utrikesdepartementet ....................................... » 27,495: —

Ministerstaten................ » 345,000: _

Militärattachéer.................................................. » 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 45,955: — 450 850'' _

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet ....................................... kronor 10,000: —

Konsulsstaten...................................................... » 129,685:

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 20,315: — 160 000-

Summa kronor 610,850: —

Utgifter, »om bestridas af svenska statsverket allena.

Svenska kyrkan i Paris............................................................ kronor 2,950: —

tillsammans kronor 613,800:

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 3 Eäft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

I afseende å regleringen af utgifterna för år 1892 har Kongl. Maj:t,

med hänvisning till det den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden

den 12 januari innevarande år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag

mätte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som

hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter.

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena ................................................ kronor

[2.] utrikesdepartementet ........................ »

[3.] minister staten ................................... »

[4.] militärattachéer ................................. »

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.................................................................. 8

24,000: —

27,495: —

337,941: —

8,471: —

45,893: —

443,800: -

Konsulskassitns utgifter.

[6.] utrikesdepartementet ........................ kronor 10,000: —

[7.] konsulsstaten....................................... * 129,685:

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.................................................................. 5 20,315: 160,000: —

Summa kronor 603,800: —

Utgifter, smil bestridas af svenska statsverket allena.

[9.] svenska kyrkan i Paris .......................................... kronor 2,950:

tillsammans kronor 606,750: —

Vid behandlingen af förestående anslagsfrågor har utskottet jemväl

förehaft två inom riksdagen väckta motioner, den ena inom Första Kammaren

af herr F. T. Bore/ (n:o 26) och den andra inom Andra Kammaien åt hen

J. Anderson i Tenhult (n:o 118), i hvilka motioner sammanstämmande

föreslagits:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

att Riksdagen, under uttalande af sin åsigt, att beskickningarna i Wien

och Konstantinopel borde indragas, måtte nedsätta utrikesdepartementets budget

med den på Sverige belöpande andelen af kostnaden för dessa tvenne beskickningar

;

att Riksdagen måtte bevilja den i anslaget till ministerstaten ingående

summa, som motsvarade Sveriges andel i kostnaden för beskickningarna i

Nederländerna, Belgien och Italien, under vilkor att vid uppkommande ledighet

befattningarna icke åter besattes, förrän Riksdagen dertill lemnat

sitt bifall;

att Riksdagen i afseende å anslagen för beskickningarna i S:t Petersburg,

Köpenhamn, London, Paris och Berlin måtte bevilja den i anslaget till

ministerstaten ingående summa, som motsvarade Sveriges andel i aflöningen

för sändebuden i de nämnda fem hufvudstäderna, under vilkor, att vid uppkommande

ledighet befattningarna ej definitivt återbesattes, förrän Riksdagen

fattat beslut om aflöningsbeloppen;

samt att Riksdagen, med tillkännagifvande att den icke funnit skäl att

vidare förnya sitt bemyndigande för Kongl. Maj:t att, utan den eljest för

statsmedels användning stadgade redovisning, till s. k. hemliga utgifter disponera

någon del af tredje hufvudtitelns anslag, måtte nedsätta tredje hufvudtiteln

med Sveriges andel af det till hemliga utgifter hittills disponibla belopp.

Såsom vid jemförelse emellan nu gällande riksstat och förenämnda, af

Kongl. Maj:t äskade anslag synes, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon

förändring beträffande konsulskassans utgifter, men deremot i kabinettskassans

utgifter föreslagit en minskning af 7,050 kronor, som uppstått derigenom,

att anslaget till ministerstaten minskats med 7,059 kronor samt anslaget till

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med 62 kronor, hvaremot anslaget

till militärattachéer ökats med 71 kronor. Angående minskningen i anslaget

till ministerstaten upplyses af statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden

den 5 december 1890, sid. 25, att densamma uppkommit genom

nedsättning i utgifterna för beskickningarna i Konstantinopel och Wien samt i

anslaget till pensioner. Såsom af samma statsrådsprotokoll (sid. 15—18 och

23) inhemtas, har ministern för utrikes ärendena på anförda skäl ansett sig

icke kunna helt och hållet indraga beskickningarna å nämnda platser. För

att emellertid, tillmötesgå framstälda önskningar om besparingar å utrikesbudgeten,

har han föreslagit dels sammanslagning af drogmanens och konsulatsekreterarens

i Konstantinopel befattningar, samt dels nedsättning af lönen

för envoyéen i Wien och indragning af legationssekreterarebefattningen derstädes.

Genom den förstnämnda åtgärden uppkomme en besparing af 6,300

kronor i den gemensamma utrikesbudgeten, hvaraf 4,000 kronor utgjorde

minskning i kabinettskassans utgifter. Det föreslagna nedbringandet af kost
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

naderna för beskickningen i Wien föranledde besparing å utrikesbudgeten af

14,000 kronor, nemligen 8,000 kronor genom nedsättning af ministerns lön

från 40,000 kronor till 32,000 kronor och 6,000 kronor genom indragningen

af legationssekreterarebefattningen. Slutligen har, på sätt meddelas å sid.

24 af statsrådsprotokollet, en nedsättning i pensionsstaten för år 1892 å 4,000

kronor kunnat föreslås. Den sammantaga minskningen å kabinettskassans

utgifter utgjorde således 22,000 kronor. A andra sidan hade genom en, i

sammanhang med tillsättande af en lönad generalkonsul i New-York och

vissa förut till ministern och t. f. generalkonsuln i Washington utgående

konsulatafgifters indragning till konsulskassan, föreslagen ökning af lönerna

för beskickningen i Washington kabinettskassans utgifter, på sätt inhemtaså

sid. 22 och 23, ökats med 12,000 kronor, hvadan alltså den verkliga besparingen

å nämnda kassas utgifter blefve 10,000 kronor, hvaraf, enligt proportionen

12 till 5, 7,059 kronor tillkomme Sveriges utrikesbudget.

Ökningen med 71 kronor i anslaget till militärattachéer samt minskningen

med 62 kronor i anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter hafva, såsom i statsrådsprotokollet (sid. 2) meddelas, föreslagits för

ernående så nära som möjligt af den rätta proportionen mellan de förenade

rikenas bidrag till ifrågavarande utgifter äfvensom för undvikande af brutna

tal och slutsummans afrundning.

Efter att (sid. 10—12 i statsrådsprotokollet) hafva uppdragit en

jemförelse mellan anslagen till diplomatiska utgifter under åren 1858—1890

och nuvarande anslag för samma ändamål anför ministern för utrikes ärendena,

att han i förslaget till stat för 1892 icke ansett sig kunna föreslå

indragning af någon beskickning, och att förslaget derför icke innehölle

några större nedsättningar. De till några beskickningschefer anslagna belopp

vore visserligen högre än de, som från andra med Sverige och Norge likstälda

länder för samma ändamål utginge, men detta förhållande vore en

följd deraf att de personer, som i de Förenade rikena egnade sig åt den diplomatiska

banan, i regeln icke egde någon större förmögenhet, och om för dessa

ministerbefattningar, som endast några få kunde uppnå, lönerna nedsattes så

att en gift man utan större förmögenhet ej kunde hoppas att komma i fråga

till dessa poster, blefve förmodligen följden den, att småningom ingen ung

man med förmåga, men utan förmögenhet, skulle vilja egna sig åt en bana,

på hvilken han äfven i bästa fall aldrig kunde hoppas att vinna en för en

gift man i ekonomiskt hänseende oberoende ställning. Lönerna vore ingalunda

höga, om de jemfördes med den vanliga lefnadskostnaden i de sällskapskretsar,

der diplomaten måste söka de personer, med hvilka han både att

förhandla för att vinna det på personlig bekantskap grundade förtroende

som vore erforderligt, om han skulle kunna utföra en af sina förnämsta upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

gifter att så vidt möjligt genom förtroliga meddelanden undvika officiella meningsskiljaktigheter.

Den inkomst, som ministrarne i verkligheten åtnjöte,

vore äfven något mindre än det i stat uppförda lönebeloppet, emedan ministrarne

vore skjddiga att till legationssekreteraren utbetala s. k. indemnitet,

eller ersättning i penningar i stället för den ministrarne förut af ålder åliggande

skyldigheten att hysa och föda legationssekreteraren, en skyldighet, som fordom

äfven fans i andra länder föreskrifven, men som numera endast funnes

för de Förenade rikenas och Danmarks ministrar. Denna indemnitet utbetalades

med 12 kronor pr dag af de Förenade rikenas ministrar i London,

Paris, S:t Petersburg och Washington samt med 9 kronor pr dag i Berlin

och Köpenhamn.

Om man fördelade kostnaderna för diplomatiska ändamål på folkmängden,

visade det sig, enligt en å sid. 13 i statsrådsprotokollet intagen tabell,

att utgifterna för ministerstaten vore mindre tryckande i de Förenade rikena

än i något annat med dem jemförlig! europeiskt land.

Utskottet, som i öfrigt tillåter sig hänvisa till hvad ministern för utrikes

ärendena (sid. 14—25 i statsrådsprotokollet) anfört i afseende å de i utrikesbudgeten

upptagna anslagsrubrikerna Ministern för utrikes ärendena, Utrikesdepartementet

och Ministerstaten, anser sig af ministerns yttrande angående

anslagen under sistnämnda rubrik böra här i korthet intaga hvad som meddelats

i fråga om beskickningarna i Konstantinopel, Köpenhamn, Rom

Washington och Wien.

Hvad först beträffar beskickningen i Konstantinopel vore densamma,

enligt ministerns för utrikes ärendena redan den 6 december 1889 uttalade

mening, nödvändig af skäl, bland andra, att turkiska regeringen ej underhölle

direkta förbindelser utom med diplomatiske agenter. Anledningen härtill

vore i främsta rummet den, att på grund af gällande traktater eller s. k.

kapitulationer alla kristna magters beskickningar i Turkiet utöfvade obegränsad

domsrätt i alla så väl civila mål som brottmål, då målet icke rörde ottomanisk

undersåte eller blifvit begånget mot turkiska regeringen, utan endast utländingar

vore parter i målet. Danmark, Portugal och Schweiz vore de enda

länder af betydenhet, som hade intressen i Turkiet utan att underhålla

ständiga beskickningar. Danmarks angelägenheter vore sedan längre tid

anförtrodda åt de Förenade rikenas beskickning, men de göromål som härigenom

förorsakades för beskickningen vore mycket obetydliga. Schweizarne,

som hade tre språk, franska, tyska och italienska, vände sig till den ambassad,

hvars språk de talade, och Portugal representerades vanligen af italienska

ambassaden, ehuru portugisiska regeringen hvart tredje år på någon tid

anstälde en utomordentlig envoyé i Konstantinopel. Vid de Förenade

rikenas beskickning vore göromålen allt för talrika för att begäran att få

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

öfverlemna dem till annan beskickning skulle kunna framställas. Sjöfarten

hade visserligen genom upphörd användning af svenska och norska segeltartyg

för sjöfarten på Svarta hafvet under senare åren aftagit, men enligt berättelse

den 14 sistlidne juli om sjöfarten för år 1889 hade under nämnda år 129

ångfartyg, och af dem 118 norska, två gånger passerat Konstantinopel på

väg till och från Svarta hafvet, och i anledning af denna sjöfart hade

beskickningen utfärdat 125 sundhetspass och 212 framställningar till turkiska

regeringen om erhållande af de tillståndsbevis, som erfordrades för fartyg,

som passerade Dardanellerna eller Bosphoren. Beskickningen hade äfven varit

anlitad för utfärdande af pass och andra intyg, för upptagande af förklaringar

i enskilda angelägenheter, protester och förklaringar, för förordnande åt värderings-

och bcsigtningsmän, för delgifvande af stämningar m. fl. dylika ärenden.

Hela utgiften för de Förenade rikenas beskickning i Konstantinopel

uppginge för år 1891 till 37,374 kronor, hvaraf till ministern 20,000 kronor,

till konsulatsekreteraren 7,694 kronor, till drogmanen eller tolken 6,000

kronor och till öfriga utgifter 3,680 kronor.

Den vid beskickningen anstälde drogman eller tolk vore, enligt

ministerns för utrikes ärendena mening, oumbärlig, emedan så väl

muntliga som skriftliga meddelanden till turkiska regeringen i löpande

mål gjordes på turkiska och denne tjensteman alltid åtföljde ministern vid

besök hos turkiska myndigheter Han vore dessutom beskickningens representant

i flera internationella komitéer, deribland sundhetskomitén, som vore

öfverstyrelse för sundhetsväsendet i Turkiet, och han hade derigenom flera

gånger varit i tillfälle att för sjöfarten utverka fördelar, som i annat fall ej

kunnat erhållas. Som drogmanen vore född och uppfostrad i Konstantinopel

och derför endast egde mindre kännedom om svenska och norska förhållanden,

hade det hittills ansetts nödigt att hafva en konsulatsekreterare för att, när

ministern vore tjenstledig, förestå beskickningen och i allmänhet vara ministern

behjelplig vid handläggning af ärenden, som rörde svenska och norska fartyg

och konsularjurisdiktionen, äfvensom i fall, då förhandlingar erfordrades med

konsulatsekreterare från andra beskickningar, men för att tillmötesgå framstälda

önskningar om nedsättning i utgifterna för denna beskickning hade

ministern för utrikes ärendena, efter det yttrande från kommerskollegium

inhemtats, ansett sig, såsom här ofvan förmälts, böra föreslå sammanslagning

af konsulatsekreterarens och drogmanens befattningar, hvaraf emellertid följde,

att den senares lön måste för de ökade göromålen höjas med 1,000 kronor.

Den genom denna anordning åstadkomna besparing uppginge, såsom förut

nämnts, till 6,300 kronor i den gemensamma utrikesbudgeten.

Hvad anginge beskickningen i Köpenhamn ansåge ministern för utrikes

ärendena, att äfven om Sverige och Norge icke till följd af unionen egde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

gemensamma beskickningar, det vore föga troligt att någotdera landet skulle

kunna undvara en diplomatisk representant i Köpenhamn, så länge bruket

vore att underhålla internationella förbindelser genom diplomater, men beskickningen

i Danmark kunde dock sägas vara till större nytta för Sverige

än för Norge till följd af de mellan grannländer ständigt förekommande

ärenden, som fordrade direkta förhandlingar mellan regeringarna. Ministerns

lön, som enligt 1830 års stat vore 32,000 kronor, hade redan före 1868 höjts

till dess nuvarande belopp 36,000 kronor, och ehuru detta belopp äfven efter

det vanliga afdraget för indemnitet vore högre än de löner, som ministrarne

från ett par andra länder uppbure, vore det dock säkert mindre än den nuvarande

ministerns verkliga lefnadskostnader

Vidkommande åter beskickningen i Bom, hade, enligt hvad ministern

för utrikes ärendena vidare meddelat, italienska hamnar år 1889 besökts åt

45 svenska och 290 norska fartyg. Värdet af utförseln från Sverige till

Italien år 1888 hade enligt svensk statistik varit 522,322 kronor, och utförseln

från Norge samma år enligt norsk statistik omkring 4,000,000 kronor. Enligt

italiensk statistik hade värdet af utförseln till Italien från Sverige och Norge varit

tillsammans 6,538,320 kronor. Till följd af dessa handels- och sjöfartsförbindelser

vore det nödvändigt för de Förenade rikena att vara representerade hos italienska

regeringen, och en beskickning kunde icke undvaras, emedan ett under lång

tid stadgadt internationelt bruk i det afseendet numera erhållit sådan häfd,

att, när internationella frågor förekomme, desamma icke utan ömsesidig

öfverenskommelse kunde handläggas på annat sätt än genom beskickningar.

Italien besöktes dessutom årligen af ett ganska stort antal svenska och

norska undersåtar och det lede intet tvifvel, att de genom beskickningens

rekommendationer komme i åtnjutande af icke oväsentliga fördelar.

De Förenade rikena hade i Rom en envoyé med lön af 29,000 kronor, men

ansåge ministern för utrikes ärendena sig böra uttala den åsigt, att vid inträffande

ledighet möjligheten af lönens nedsättning till omkring 20,000 kronor

borde till pröfning upptagas.

Utgifterna för Kongl. Maj:ts beskickning i Washington, uppgående till

sammanlagdt 52,000 kronor, vore visserligen — anför ministern för utrikes

ärendena — betydligt större än anslagen till beskickningarna från ett par andra

länder med ungefär samma folkmängd som de Förenade rikena, men anslagen till

ifrågavarande beskickning vore otillräckliga; och dessutom borde bemärkas, att det

vore brukligt att lönerna till utländska beskickningar beräknades icke blott efter

folkmängden utan äfven efter de intressen som funnes att bevaka, och det

lede intet tvifvel, att de Förenade rikena i Förenade Staterna egde vida

större intressen än flera andra länder. Ofvan omförmälda tillsättande af

en lönad konsul i New-York med lön af 30,000 kronor och öfverflyttandet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

i sammanhang dermed af sjöhamnarne i Washingtons distrikt till New-Yorks

distrikt förorsakade för ministern i Washington en betydlig minskning i

löneförmåner, enär han derigenom förlorade konsulatafgifterna, som beräknades

till 14,000 kronor, och då anledningen så väl till det stora anslaget

till beskickningen som till den höga lönen för konsuln i New-York just vore,

att det ansetts nödvändigt att sätta de Förenade rikenas representanter i

tillfälle att intaga en viss social ställning, men en sådan utan tvifvel vore

nödvändigare för ministern i Washington än för konsuln i New-York, ansåge

ministern för utrikes ärendena, att ersättning för denna minskning borde

beredas ministern i Washington, hvarför han föreslagit, att lönen för ministern

skulle beräknas till 40,000 kronor, hvaraf 24,000 eller 8,000 kronor mer

än förut från kabinettskassan och ett oförändradt belopp af 16,000 kronor

från konsulskassan, att ministern skulle befrias från skyldigheten att lemna

lagationssekreteraren indemnitet, emedan nedsättningen af lönen i annat fall

skulle blifva för stor, samt att legationssekreteraren i stället, förutom sin

lön af 6,000 kronor, skulle tilldelas från kabinettskassan ett belopp af 4,000

kronor under benämning tjenstgöringspenningar, så att hans hela lön komme

att utgöra 10,000 kronor. Hela utgiften för beskickningen skulle, om denna

stat faststäldes, blifva 50,000 kronor, eller 2,000 kronor mindre än förut,

enär denna ökning af anslaget från kabinettskassan med 8,000 kronor till

ministern och 4,000 kronor till legationssekreteraren eller tillsamman 12,000

kronor förutsatte de till 14,000 kronor uppgående konsulatafgifternas indragning

till konsulskassan.

Fn beskickning i Wien vore enligt utrikesministerns åsigt nödvändig

ur politisk synpunkt. Ingen fråga, som berörde magtställningen i Europa,

kunde afgöras utan att utgången inverkade på alla stater af någon betydenhet

och deribland äfven de Förenade rikena, och då Österrike-Ungern icke blott

i allmänhet såsom stormagt utan äfven i vissa fäll till följd af sin geografiska

belägenhet komme att deltaga i afgörandet af dylika frågor, ansåge han sig

icke kunna tillstyrka indragning af denna beskickning. Fn sådan indragning

skulle dessutom med all sannolikhet hafva till påföljd att Österrike-Ungerns

beskickning hos Kong!. Maj:t komme att indragas och att alla officiella

förbindelser derefter finge ega rum öfver någon främmande hufvudstad,

hvarest beskickningar ömsesidigt funnes anstälda. Emellertid har han, såsom

redan är nämndt, föreslagit indragning vid blifvande ledighet af legationssekreterarens

befattning och nedsättning af envoyéens lön, hvaraf komme

att uppstå en besparing af 14,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 26—41) lemnas slutligen redogörelse för

konsulskassans utgifter; och får utskottet, under hänvisning i öfrigt till detta

protokoll, meddela, att af den sammanställning af beräkningarna rörande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

konsnlskassans inkomster och utgifter för åren 1891 och 1892, som återfinnas

å sid. 40, framgår, att ökningen i utgifterna för år 1892, till största

delen föranledd af det aflönade konsulatet i jSTew-York och uppgående till

sammanlagdt 43,500 kronor, ansetts komma att betäckas af motsvarande ökning

i inkomsterna genom inflytande konsulat- och expeditionsafgifter.

Beträffande de skäl, ofvan omförmälda motionärer till stöd för sina framställningar

anfört i fråga om indragning af vissa ministerposter och åtgärder

för framtida nedsättning'' i kostnaderna för andra, får utskottet hän

visa till motionerna.

Utskottet, som vid de två senaste riksdagarne med anledning af i

ämnet väckta motioner uttalat sig för önskvärdheten af nedsättningar i anslagen

å denna hufvudtitel, vidhåller fortfarande den uppfattning, som då

inom utskottet gjorde sig gällande. Den nedsättning i dessa anslag, som nu

af Kongl. Maj:t föreslagits, har nemligen icke synts utskottet nog betydande

för att tillfredsställa skäliga önskningar i detta hänseende. Af den

redogörelse för ifrågavarande utgifter, som i statsrådsprotokollet lemnats,

har utskottet också trott sig finna ökadt stöd för den mening, att ytterligare

nedsättningar kunna genomföras. 1 synnerhet har jemförelsen med

andra länders utgifter för samma ändamål varit upplysande, i det att af

densamma framgått, att utgifterna för de Förenade rikenas beskickningar å

flera platser öfverstiga hvad andra med de Förenade rikena likstälda länder

för sina beskickningar å samma platser utgifva. Ehuruväl utskottet således

vill tro, att besparingar å denna hufvudtitel än vidare kunna vidtagas, har

utskottet dock icke ansett sig ega nödiga förutsättningar för att kunna föreslå,

hvarest och till hvilka belopp besparingarna skulle kunna göras. Sådant

torde lämpligen böra öfverlemnas till Kongl. Maj:ts bepröfvande och förslag,

helst hänsyn jemväl måste tagas dertill, att representationen i utlandet är

gemensam för båda de Förenade rikena. Den vidlyftiga utredning af hithörande

förhållanden, som i åberopade statsrådsprotokoll lemnats, och den

nedsättning i utgifterna, som dels redan nu föreslagits, dels stälts i utsigt,

gifva utskottet stöd för antagandet, att Kongl. Maj:t, derest Riksdagen

derom gör framställning, skall vid förnyad pröfning egna frågan den omsorgsfulla

uppmärksamhet, som dess vigt krafvel1; och förlitar sig utskottet

emellertid uppå, att den nedsättning af ministerns i Rom löneförmåner,

hvilken ministern för utrikes ärendena ansett böra vid uppkommande ledighet

till pröfning upptagas, varder snarast möjligt genomförd.

Hvad slutligen beträffar det i ofvan anförda motioner väckta förslagom

att Kongl. Maj:t ej vidare skulle lemnas tillfälle att, utan den eljest

Bih. till Uiksd. Brot. 1891. 4 Sami. 1 Ajd. 3 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

för statsmedels användning stadgade redovisning, till s. k. hemliga utgifter

disponera någon del af förevarande hufvudtitels anslag samt om nedsättning

i dessa anslag med Sveriges andel i det till hemliga utgifter disponibla belopp,

anser sig utskottet, i saknad af utredning i detta ämne, icke böra göra

något bestämdt uttalande, men föreställer sig, att anledning icke förefinnes till

ändring i de bestämmelser, som i förevarande afseende för närvarande lända

till efterrättelse.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet:

a) att Riksdagen med afsteg a herrar Borgs och Andersons

ofvan omförmälda motioner i denna del må bifalla

hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie

utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit;

b) att Riksdagen, med anledning af förenämnda motioner,

må hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes tillse,

huruvida icke sådana anordningar kunna vidtagas, att utgifterna

under tredje hufvudtiteln blifva ytterligare minskade;

samt

c) att det i samma motioner väckta försteg i fråga

om de till s. k. hemliga utgifter utgående medel icke må

af Riksdagen bifallas.

Extra anslag.

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t

jemväl för år 1892 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor.

Utskottet, som får hänvisa till hvad det vid statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärende den 12 januari

innevarande år innehåller om arbetets fortgång, har ansett önskligt, att

ifrågavarande arbete, hvilket pågått under en lång följd af år och föranledt

ansenliga kostnader, blefve bedrifvet med största möjliga skyndsamhet och

sålunda snart afslutadt. Under uttalande häraf hemställer utskottet,

att till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» må

för år 1892 anvisas att extra anslag af 4,500 kronor.

Stockholm den 13 februari 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

Reservation

vid punkten ko, mom. a) (angående regleringen af de ordinarie utgifterna

under denna hufvudtitel),

af herrar S. Nilsson, O. Jonsson, P. Pehr son, A. Persson, N.

Petersson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Ersson och C. Persson, hvilka

yrkat att utskottet måtte hemställa,

»att Kiksdagen, med anledning af herrar Borgs och

Andersons ofvan omförmälda motioner i denna del, må

bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de

ordinarie utgifterna under tredje hufvud titeln föreslagit,

med den inskränkning, att det under anslagstiteln »ministerstaten»

uppförda belopp, 337,941 kronor, nedsättes med

40,000 kronor, eller till 297,941 kronor, och att således

hufvudtitelns slutsumma minskas från 606,750 kronor till

566,750 kronor.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufvudtitel.

1891 års

Förslag till

riksstat

blifvande

anslår:

riksstat:

Anvisning

Anvisning

i kontant.

Utrikesdepartementet.

i kontant.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kabinettskassans utgifter.

24,000

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena .........

24,000

—

27,495

_

Utrikesdepartementet...............................................................

27,495

—

345,000

Ministerstaten. Nuvarande belopp .................. 345,000: —

Minskas med................................................... 7,059: —

337,941

—

8,400

_

Militärattachéer. Nuvarande belopp ............... 8,400: —

Ökas med......................................................... 71: —

8,471

—

45,955

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

Nuvarande belopp .......................................... 45,955: —

Minskas med................................................... 62: —

45,893

450,850

—

Säger

443,800

_

Konsulskassans utgifter.

10,000

_

Utrikesdepartementet...............................................................

10,000

—

129 685

Konsulsstaten...........................................................................

129,685

__

20,315

—

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .....................

20;tl5

—

160,000

Säger

160,000

—

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.

2,950

—

Svenska kyrkan i Paris.........................................................

2,950

—

613,800

—

Summa

606,750

_

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje liufvudtitel.

''

I

Kronor. ! ö.

1

Utrikesdepartementet.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................

4,50o|—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. un. a

Uppgift öfver de från kabinettskasssin och konsnlskassan för

närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från kabiiiettskassan.

Jemlikt Kongl Maj:ts

beslut af den

Expektans!ön.

16 nov. 1883 Envoyén grefve von Essen

Kronor.

4,800: —

Pensioner.

Kronor.

10 juli 1884 Förre envoyén herr Björnstjerna......... 6,000: —

21 juni 1889 » » Lindstrand..................... 6,000: —

28 febr. 1890 » » grefve Piper ............... 6,000: —

26 april 1883 » » friherre Palmstierna... 4,800: —

15 » 1869 » ministerresidenten friherre Wrede 4,000: —

4 maj 1883 Introduktören för främmande sändebud

grefve von Saltzas enka .................. 600: —

2 jan. 1863 Aflidne kabinettskuriren Cronlands dotter

Sofia Wilhelmina ........................ 75: —

2 » 1863 Aflidne kabinettskuriren Liljedahls

dotter Clara.......................................... 75: — 27,550: —

Summa kronor 32,350: —

Så länge friherre Palmstierna å kongl. utrikesdepartementets stat uppbär

arfvode såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom

beviljade pension tillsvidare endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre

belopp än ofvan angifves, och hela utgiften för pensioner minskas sålunda

till .................................................................................................................. 26,150 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 15

Från konsulskassan.

Pensioner.

Jemlikt Kong]. Maj:ts

beslut af den Kronor

9 jan. 1886 Förre generalkonsuln Bodom....................................... 4,000: —

24 april 1885 Generalkonsuln Hegardts enka ................................. 800: —

29 maj 1874 Vice konsuln Hambros enka....................................... 400: —

16 april 1869 Aflidne förre generalkonsuln Lagerheims dotter

Fatima ........................................................................ 400: —

6 juli 1825 Aflidne konsulatsekreteraren Frumeries döttrar:

Anna Carolina ......................................................... 225: —

Sofia Helena............................................................... 225: —

Summa kronor 6,050: —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1891:33 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1891:53 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om reglering af Bergslagernas jernväg saktiebolags obligationsskuld. s. 28 i texten