Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar och dels om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade låneunderstöd af statsmedel.

1891-04-10 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:40, Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar och dels om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade låneunderstöd af statsmedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

1

N:o 40.

Auk. till Riksd. kansli den 10 april 1891, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till

enskilda jernvägsanläggningar och dels om nedsättning

af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade

låneunderstöd af statsmedel.

(R. A.)

Vid innevarande riksdag hafva förslag blifvit väckta ej mindre

om anvisande af statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar

än äfven om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar

lemnade låneunderstöd af statsmedel; och får utskottet

härmed afgifva yttrande öfver dessa förslag.

A. Angående statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar.

I en den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 29) har Kongl. Majs föreslagit Riksdagen

att bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån åt

Hcrnösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften

under år 1892 och med andra hälften under år 1893, under de

vilkor och bestämmelser, som för understödjande af enskilda jernvägsBih.

till Riksd. Prof. 1801. 4 Samt. 1 Afd. 24 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o dO.

anläggningar blifvit af 1886 års Riksdag faststälda eller vid innevarande

riksdag kunna varda stadgade, dock att, derest det styrkes att staden

Hernösand åtagit sig att ansvara för gäldande af ränta och amortering

å ett lån till belopp af sexhundra tusen kronor, som bolaget utöfver

det ifrågasatta statslånet ämnar för jernvägsanläggningen upptaga, i

stället för stadgandet i 3:e punkten af berörda vid 1886 års riksdag

meddelade vilkor och bestämmelser må för nu ifrågavarande jernvägsanläggning

föreskrifvas att bolaget, för att erhålla statsunderstödet,

skall vara skyldigt att hos Kongl. Magt styrka att det förfogar

öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt för jervägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla

och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor böra

utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande.

Uti särskilda inom kamrarne väckta motioner har dessutom föreslagits:
af

herrar L. W. Lothigius, P. Em. Lithander och P. J. Andersson

(motion i Första Kammaren n:o 7) samt O. Mehn, A. Wendt, A. Larsson

och O. Nyländer (motion i Andra Kammaren n:o 19):

att Riksdagen måtte bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition

ett extra anslag å 2,140,000 kronor, motsvarande halfva anläggningskostnaden

för en jernväg från Borås till Göteborg, för att under

de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen fastställer för understödjande

af enskilda jernvägar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån till det

bolag, som kommer att bildas för byggande af jernvägen Borås—Göteborg,

att utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1892, 1893

och 1894;

af herr J. A. Sjö, med hvilken instämt herrar C. F. Petersson,

M. Andersson, A. G. Björkman, A. G. Jönsson och J. Petersson (motion

i Andra Kammaren n:o 23):

att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 1,223,500 kronor, för

att under de vilkor, som af Riksdagen redan blifvit faststälda för understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas

såsom lån till det bolag, som bildats för att bygga jernvägen från

Elmhult till Emmaboda, att utgå med en tredjedel under hvartdera af

åren 1891, 1892 och 1893, samt ett belopp utan återbetalningsskyldighet

af 276,500 kronor, att utgå under år 1892;

af herrar F. A. Boström och V. Ekenman (motion i Första Kammaren

n:o 22):

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

3

att Riksdagen behagade ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för

låneunderstöd åt enskilda jernvägsanläggningar ett extra anslag af tio

millioner kronor, att med två millioner kronor årligen utgå under fem

år från och med år 1892 på de vilkor Riksdagen må bestämma;

samt af herr A. Gumcelius (motion n:o 128 inom Andra Kammaren):

att Riksdagen måtte, till låneunderstöd åt enskilda jernvägar intill

högst halfva anläggningskostnaden, bevilja och till Kongl. Maj:ts

disposition ställa ett extra anslag af 10 millioner kronor, att utgå under

5 år från och med 1892 med 2 millioner om året, dock så, att belopp,

som ej anvisats till utgående under ett af dessa år, må disponeras för

ett efterföljande år af samma femårsperiod, samt att lånevilkoren, hvilka

statsutskottet täcktes föreslå, måtte ställas så billiga, som staten utan

egen ränteförlust kan bevilja.

I.

Vid föredragning inför Kongl. Maj:t af frågan om låneunderstöd

för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollefteå har, på sätt det

vid ofvanberörda proposition fogade statsrådsprotokoll utvisar, statsrådet

och chefen för civildepartementet till en början erinrat, hurusom Kongl.

Maj:t den 4 maj 1888 beviljat några enskilde personer koncession å anläggning

af jernväg af 1,4 3 5 meters spårvidd från Hernösand till Sollefteå

med sammanslutning till norra stambanans station å sistnämnda ort

och i sammanhang dermed faststält plan för berörda jernvägsauläggning,

med undantag likväl för den del af banan, som läge inom ett

afstånd af 4 kilometer från Sollefteå stations östra ändpunkt, för hvilken

bansträcka plan borde framdeles underställas Kongl. Maj:ts pröfning

och godkännande.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att Kongl. Maj:t den 28

mars 1890, faststält ordning för Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag,

å hvilket ofvan omförmälda koncession blifvit öfverlåten, samt att interim

sstyrelsen för nämnda bolag i en den 1 december sagda år till

Kongl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att. bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp

af 2,350,000 kronor, att anvisas såsom lån åt bolaget och utgå med

ena hälften år 1891 och med andra hälften år 1892, på de vilkor, som

redan vore för dylika lån stadgade eller kunde komma att af Riksdagen

stadgas.

Angående önskvärdheten af ifrågavarande bibanas åstadkommande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

bär interimsstyrelsen hos Kong!. Maj:t framhållit: att eu ort af den

stora industriella betydelse som den, hvarigenom banan vore afsedd att

framdragas, icke utan att blifva utsatt för tillbakagång kunde i längden

undvara detta mägtiga kommunikationsmedel; att så väl för Hernösands

stad, sätet för länsstyrelsen, stiftsstyrelsen och en mängd andra officiella

inrättningar, som för länet i dess helhet äfvensom för stiftets öfriga

delar en lättare och bättre kommunikation med Hernösand, än den nu

befintliga, vore af behofvet synnerligen påkallad; och att en bibana

emellan Hernösand och Sollefteå borde jemväl för staten blifva af väsentligt

gagn dels i strategiskt hänseende och dels till följd af den

ökade inkomst, som derigenom tillfördes stambanan.

I åtskilliga vid ansökningen fogade statistiska uppgifter rörande

socknarne utefter den ifrågavarande banan och i dess närmaste omgifning

anföres hufvudsakligen: att den bygd, af hvilken den föreslagna

jernbanan närmast omgåfves och hvilken bygd omfattade förutom

Hernösands stad socknarna Säbrå, Högsjö, Gudmundrå, Ytter-Lännäs,

Dal, Torsåker, Boteå, Öfver-Lännäs, Sånga, Multrå, Sollefteå, Stigsjö,

Häggdånger, Hemsö, Nora, Bjertrå, Skog och Styrnäs, redan nu vore

tätare befolkad än vårt land i medeltal och att folkmängden i allmänhet

i Ångermanland befunne sig stadd i en långt starkare tillväxt

än inom landet annorstädes vore vanligt; att största delen af nejdens

befolkning vore samlad omkring Ångermanelfven, alltså i jernvägens

omedelbara närhet; att denna befolkning dessutom vore i långt mera

öfvervägande grad, än annars inom landet vore vanligt, industriel,

enär hela trakten utefter elfven i följd af sin betydande sågverksrörelse,

hvilken inom landet öfverträffades endast af det stora sågverksdistriktet

omkring Sundsvall, vore en fabriksbygd; att, enligt

hvad erfarenheten i vårt land visat, ingen industri förmådde åstadkomma

en sådan utveckling af jernvägstrafiken som just sågverksrörelsen;

att skogarne i ofvannämnda nitton kommuner hade en omfattning

af mer än 200,000 hektar; att det öfriga Ångermanland ytterligare

egde en million hektar skog, och att ofantliga skogstrakter

äfven i de omgifvande landskapen sände sitt timmer till sågverken

vid Ångermanelfven; att ej mindre än en sjettedel af rikets hela utförsel

af plank och bräder samt trävaruhandelns öfriga hufvudartiklar under

femårsperioden 1881 —1885 utförts från hamnarne i Ångermanland; att

denna rörelse långt ifrån att med åren aftaga tvärt om ökats; att Ångermanlands

trävaruutförsel af Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande i

Vesternorrlands län år 1883 ansetts i värde uppgå till ett tjugutal millioner

kronor, hvilket belopp motsvarade ända till eu femtedel af ri
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

5

kets hela trävaruexport och ungefär åtta procent af rikets utförsel i det

hela af alla dess produkter tillsammantagna; att enligt taxeringslängderna

år 1884 uti provinsen Ångermanland funnits ej mindre än 86 mera betydande

sågverk samt att af dem 55 st., taxerade till mer än 2|

millioner kronor eller öfver 70 procent af taxeringsvärdet för provinsens

samtliga sågverk, vore belägna inom ifrågavarande nitton kommuner;

att från dessa kommuner år 1883 utförts nära 123,000 standards

trävaror eller sjuttiofem procent af hela provinsens trävaruutförsel; att

dessa kommuners sågverk för år 1884 taxerats till en inkomst af

1,370,000 kronor, eller mer än hela den uppskattade inkomsten år 1888

af all »rörelse, yrke eller eljest» å hela landsbygden inom hvart och

ett af Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Hallands, Skaraborgs och VesterbotteDS

län; att åkerbruket inom merberörda nitton kommuner

äfven gjort så betydliga framsteg, att den uppodlade jorden sexfaldigats

sedan århundradets början, och att dessa kommuner på endast

16 procent af provinsens yta egde nära 40 procent af dess åkerjord;

att kreatursstocken inom samma kommuner utgjorde ungefär en tredjedel

af provinsens hela kreatursstock; att sjöfarten i Hernösand under

åren 1881—1885 uppgått till öfver sextio procent af hufvudstadens;

samt att affärsrörelsens betydelse i dessa bygder ådagalades dels

deraf, att från de fyra i trakten befintliga telegrafstationerna under år

1887 expedierats 50,530 telegram eller 115 telegram på hvarje hundratal

af befolkningen, under det att detta medeltal för hela riket endast

utgjort 26, dels ock deraf att uppbörden vid postanstalierna i orten

under sistnämnda år uppgått till 205 kronor för hvarje hundratal inbyggare

mot 133 kronor i medeltal för hela riket.

Interimsst}?relsen åberopade hos Kongl. Maj:t jemväl eu trafikberäkning,

i hvilken med användande af de utaf utsedde komiterade uppgiga

trafikmängder, med fraktafgifter beräknade i ungefärlig öfverensstämmelse

med statsbanans tariffer och med driftkostnader upptagna

efter jemförelse med hvad såväl vid statsbanorna som vid enskilda banor

i verkligheten utgifvits för motsvarande poster, nettobehållningen å

jern vägen beräknats till 205,000 kronor, utgörande 4,3 6 procent af

byggnadskostnaden, beräknad till 4,700,000 kronor, eller till 4,1 procent,

om byggnadskostnaden med tillägg af räntor under byggnadstiden,

kostnaden för penningars anskaffande m. m. höjdes till 5,000,000 kronor.

I beräkningen anfördes vidare, att, då sågtimret väl torde få anses vara

bland de artiklar, som helst och längst bibehölle sin gamla transportväg,

eller vattenkommunikationen, detsamma ej heller vid trafikberäkningarnas

uppgörande påräknats såsom trausportföremål å den blifvande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

jernvägen i större mängd, än den, som kunde förmodas blifva hopsamlad

i skogarne vester om och utmed banan, samt att, om emellertid

äfven denna transportartikel skulle utsina och icke komma jernvägen

till godo, jernvägens nettobehållning derigenom icke minskades med

mer än ungefär en procent å anläggningskapitalet, enär, då denna tunga

och skrymmande transportartikel bortföre, äfven tågens antal och dermed

en motsvarande del af driftkostnaden kunde förminskas.

Enligt det vid koncessionens meddelande föreliggande kostnadsförslaget

beräknades jernvägsanläggningen, hvilken skulle få en längd

af 98,83 kilometer, komma att med tillhörande rullande materiel kosta,

såsom nyss blifvit nämndt, 4,700,000 kronor, hvilken kostnad väg-och

vattenbyggnadsstyrelsen, som yttrat sig i ärendet, ansett fullt tillräcklig

för arbetets utförande på föreslaget sätt i enlighet med de tekniska

bestämmelser, som tillämpades å stambanebyggnaden norr om Sollefteå.

Af det erforderliga anläggningskapitalet är, enligt hvad bolagets

styrelse i den underdåniga ansökningen uppgifvit, följande belopp anskaffade

på nedan nämnda sätt:

af Vesternorrlands läns landsting såsom understöd för utförande

af jernvägen bolaget beviljadt bidrag, med vilkor att arbetet å jern
1«---:----»-

'' 100,000: —

15,000: —

1,646,000: —

vägsanläggningen är börjadt före år 1892 ........... kronor

gåfva af Sollefteå kommun ............................

af kommuner, industriella verk och enskilda

personer tecknade aktier ...........................................

kronor 1,761,000: —

Med förmälan att underhandlingar inledts

om anskaffande af återstående erforderliga medel

på enskild väg, men att de numera å penningemarknaden

rådande förhållanden stängt alla utsigter

att erhålla lån å dylik väg, har styrelsen,

såsom förut blifvit omnämndt, anhållit om ett

statslån, motsvarande halfva anläggningskostnaden,

å ............................................................................ „ 2,350,000: —

af hvilket belopp det, med hänsyn till ofvan

nämnda af länets landsting vid dess bidrag fastade

vilkor, enligt styrelsens mening vore af vigt för

bolaget att utbekomma eu del redan under innevarande

år, hvarjemte ansökning gjorts derom,

Transport kronor 4,111,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 40. 7

Transport kronor 4,111,000: —

att det för lån till enskilda jernvägsanläggningar

eljest vanliga vilkoret att minst så stor del af det

för jernvägsanläggningens utförande erforderliga

kapital, som motsvarar hälften af den beräknade

anläggningskostnaden, skall utgöras af tecknadt

eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till anläggningens

utförande, måtte för nu ifrågavarande

jernväg eftergifvas.

Härförutom har utskottet ur ett af statsrådet

och chefen för civildepartementet till utskottets

ordförande öfverlemnadt utdrag af Hernösands

stadsfullmägtiges protokoll den 14 februari

1891 inhemta!, att stadsfullmägtige samma dag

beslutit, att Hernösands stad — med vilkor, bland

andra, att Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag

erhåller lån af staten till belopp af 2,350,000

kronor — åtager sig garanti för ränta och amortering

å ett af bolaget för ifrågavarande jern vägs

byggande upptaget med 5 procent ränta löpande

obligationslån å............................................................. kronor 600,000: —

Derest bolaget erhölle det ifrågasatta statslånet,

skulle bolaget alltså komma att för jern
vägsanläggningen

förfoga öfver ett kapital af...... kronor 4,711,000: —-

Öfver ansökningen hafva yttranden infordrats från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och jernvägsstyrelsen, Indika båda förordat bifall

till densamma, hvarvid jernvägsstyrelsen särskildt andragit, bland annat:

att det borde beaktas, att det alltid blefve en fördel för statsbanan att

i den ifrågavarande bibanan hafva en förbindelseled med de folkrikare

orterna vid hafvet, hvilken förbindelseled borde i viss mån tillskynda

statsbanan en tillökning i trafik; samt att det vore antagligt, att ett

beviljande af det ifrågasatta understödet. icke borde medföra någon

pekuniär uppoffring för staten, emedan, om det sökta lånet beviljades

mot de hittills öfliga vilkoren eller mot en annuitet af fem procent,

hvaraf fyra procent å oguldet belopp utgjorde ränta och resten afbetalning,

bolaget skulle hafva att till staten årligen inbetala 117,500

kronor, och det för fullgörande af denna skyldighet blott erffmdrades,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

att banan lemnade i behållning å trafiken 1,200 kronor för kilometer,

samt en jemförelse med flera enskilda banor inom landet, de der icke

hade så gynsamma förutsättningar för trafik som banan till Hernösand,

visade att en sådan behållning borde kunna för sistberörda bana med

trygghet påräknas.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet har chefen för civildepartementet

med afseende å Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolags ifrågavarande

ansökning yttrat:

»Beliofvet af bibanor från statens stambanor till utskeppningsorterna,

särdeles inom Norrland, har flera gånger af jernvägsstyrelsen

kraftigt framhållits, då fråga varit om beredande af dylika utfartsvägar;

och har jemväl vigten af dessa bibanor af statsmagterna uppmärksammats,

i ty att staten antingen sjelf byggt sådana banor eller ock med

lånebidrag understödt desamma.

Hvad särskild! angår förevarande bana mellan Hernösaud och

Sollefteå, torde dess vigt och betydelse för den ort, hvarigenom den är

afsedd att framdragas, vara till fullo ådagalagd af hvad så väl interimsstyrelsen

för banans åvägabringande som de i ärendet hörda embetsmyndigheter

andragit. Banan bör derjemte, på sätt jernvägsstyrelsen

påpekat, såsom förmedlande rörelsen mellan statsbanan och en

af Norrlands mera folkrika trakter, tillföra statens stambana en afsevärd

trafik.

Af den beräkning i fråga om utsigten för företaget att kunna

lemna nöjaktig afkomst på det deri nedlagda kapital, som genom in
terimsstyrelsens

försorg uppgjorts, och af hvad jernvägsstyrelsen andragit

i fråga om banans förmåga att kunna gälda ränta och amortering

å ett lån till det ifrågasatta beloppet synes mig framgå, det

någon tvekan icke gerna kan uppstå derom att den erbjudna säkerheten

för ett sådant lån af inteckning med bästa rätt skulle vara fullt

betryggande.

På grund häraf anser jag mig kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t

att underställa förevarande låneansökning Riksdagens godkännande.

Som emellertid handlingarna i ärendet synas utvisa, att aktieteckningen

i bolaget sannolikt icke kan uppbringas till hälften af den för företaget

beräknade anläggningskostnaden och att jernvägsaktiebolaget ernar under

garanti af staden Hernösand upptaga lån till det belopp, som utöfver

det begärda statslånet för jernvägens anläggning erfordras, torde, i

afseende å vilkoren för statslånet, i olikhet med hvad Riksdagen år

1886 stadgat, böra medgifvas att detsamma får utgå äfven om icke hela

den hälft af kostnadssumman, som ej af statslånet betäckes, kommer

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

9

att bestå af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott — eu eftergift, som med afseende å de särskilda förhållandena

i detta fall icke torde kunna komma att med skäl åberopas

till stöd för en motsvarande eftergift i fråga om beviljande af lån åt

andra jern vägsföretag.

Deremot synes mig jernvägsbolagets interimsstyrelse icke hafva

förebragt tillräcklig utredning om att bolaget redan under innevarande

år kan behöfva lyfta någon del af statslånet, hvarför lyftningstiderna

torde böra bestämmas att infalla under åren 1892 och 1893.»

Af de upplysningar, som vunnits i detta ärende, anser utskottet,

det framgå, att den föreslagna jernvägsanläggningen mellan Hernösand

och Sollefteå är af sådan betydelse, att densamma är förtjent af låneunderstöd

från statens sida.

Endast i fråga om sättet eller formen för låneunderstödets beviljande

skulle, enligt utskottets förmenande, olika meningar inom riksdagen

kunna tänkas, i det att understödet kunde anses böra i likhet

med flera andra lån åt enskilda jernvägsbolag, utgå från en sådan allmän,

till Kongl. Maj:ts disposition stäld fond, som redan flera gånger

af Riksdagen bildats och som utskottet äfven nu, på sätt här nedan

visas, har för afsigt att föreslå.

I detta hänseende vill emellertid utskottet erinra, att Riksdagen

år 1880, jemte det Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition stälde en

fond för låneunderstöd åt enskilda jernvägsanläggningar, uppå framställning

af Kong]. Maj:t beviljade ett särskildt lån åt Göteborg—Halllands

jernvägsaktiebolag af 2,068,000 kronor. Till stöd för ett dylikt

förfarande anförde statsutskottet vid 1886 års riksdag, bland annat,

följande: »Då nu Kongl. Maj:t, efter förehafd pröfning af ärendet,

föreslagit den ifrågavarande jernvägsanläggningens befrämjande med

statslån till det belopp, Kongl. Maj:t pröfvat skäligt, skulle detta samma

lånebehofs hänvisande till en allmän, till Kongl. Maj:ts disposition stäld

fond vara en skenbar åtgärd, som i sjelfva verket ej innefattade något

annat än att till den egentliga fonden lades ett redan på förhand af

Kongl. Maj:t till ett visst särskildt ändamål afsedt och den allmänna

fonden således rätteligen ej tillhörande belopp. Riksdagen skulle härigenom

endast hafva visat från sig pröfningen af ett utaf Kongl. Maj:t

för Riksdagen framlagdt, på goda grunder stödt förslag.»

Utskottet, som funnit den uppfattning, hvilken fått sitt uttryck i

berörda yttrande, fortfarande ega full giltighet, har med anledning

deraf ansett sig ega skäl tillstyrka Riksdagen att bevilja det af Kongl.

Bill., till Rilcsd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 24 /luft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

Maj:t äskade anslag till låneunderstöd för anläggning af jernväg mellan

Hernösand och Sollefteå; och då Ilernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag

icke synes kunna uppbringa sitt aktiekapital till ett belopp, motsvarande

hälften af kostnaden för jernvägens anläggning, har utskottet

med afseende å denna banas vigt icke haft något att erinra deremot,

att i förevarande särskilda fall lånet må utgå, ehuru icke, såsom för

dylika låneunderstöd vanligen fordras, hela den hälft af kostnadssumman,

som ej betäckes af statslånet, kommer att bestå af aktiekapital eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och enär Hernösands

stad, såsom ofvan nämnts, numera uppfylt det i den kongl. propositionen

uppstälda, på staden beroende vilkor och sålunda nödigt anläggningskapital

blifver anskaffadt på ett satt, som, då det beslutade obligationslånet

skall i jernvägen intecknas med rätt näst efter statslånet,

icke gör statens, säkerhet mindre än om de vid dylika lån eljest bestämda

vilkor blifvit fullgjorda, hemställer utskottet,

I) att Riksdagen må, med bifall till Kongl.

Maj:ts proposition, bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande ett belopp af två millioner trehundrafemtio

tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Hernösand—

Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften

under år 1892 och med andra hälften under år 1893,

under förutsättning att bolaget hos Kongl. Maj:t

styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla,

och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen

kronor böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott till jernvägsanläggningens utförande,

samt under de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka

för understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar

blifva af innevarande Riksdag stadgade.

II.

Vidkommande de förut i detta utlåtande omförmälda inom riksdagen

väckta motioner om statsbidrag till understödjande af enskilda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

11

jernvägsanläggningar anser sig utskottet till en början böra erinra, att

för tiden efter innevarande års utgång några dylika statsbidrag icke

äro åt Riksdagen anvisade.

Att staten bör medelst lån befrämja anläggandet af enskilda jernvägar

har utskottet ansett vara genom 1871, 1876, 1881 och 1886 års

Riksdagars beslut så erkändt, att någon utredning i detta hänseende

icke lärer nu erfordras. Likaså torde sättet för låneunderstödens utdelande,

eller, såsom redan för fyra femårsperioder skett, ställandet af

derför nödiga medel till Kongl. Maj:ts disposition, vara pröfvadt och

erkändt såsom det i alla afseenden lämpligaste, icke minst derför att

Kongl. Maj:t torde bäst vara i tillfälle att egna en noggrann och omsorgsfull

pröfning åt hithörande frågor, i främsta rummet vigten af

olika föreslagna jernvägsanläggningar samt deras förmåga att kunna

fullgöra sina skyldigheter gent emot staten såsom långifvare, men äfven

i icke mindre grad nya jernvägsliniers inverkan å redan förefintliga

banors förmåga att uppfylla sina förbindelser.

Vid sådant förhållande anser utskottet sig nu endast hafva att

yttra sig i fråga om belopp och vilkor.

För bedömande af hvilket belopp kan vara lämpligt får utskottet

meddela följande, från väg- och vattecbyggnadsstyrelsen erhållna uppgifter:
-

Förteckning ä jernvägar, .som erhållit koncession, men hvarå

arbetet ej påbörjats:

Våglängd Beräknad

kilometer. kostnad.

Hernösand—Sollefteå ....................

................................. 98,8

4,700,000

—

Elmlmlt—Tingsryd ......................

................................. 58,0

1,380,000

—

Tingsryd—Emmaboda .................

................................ 40,5

1,004,000

—-

Vittsjö—Markaryd..........................

................................. 14,i

476,700

—

Kärrarp—Markaryd .......................

................................ 55,4

1,463,000

—

Lidköping—Malma .......................

................................. 22,5

572,000

—

Jönköping—Vaggeryd .................

................................. 35,0

1,075,000

—

Stockholm-—Djursholm ................

................................ 8,7

375,800

—

Fogelsta—Linköping ...................

............................... 39,3

788,000

—

Summa kronor

11,816,500

—

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

Härförutom hafva i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskats

förslag till följande jern vägar, som ännu ej erhållit koncession:

Mora—Orsa ............................

Stockholm—Baggensfj ärden

Yansbro—Engelsberg ..........

Malmö ringbana .................

Norrtelge—Broby ................

Rimbo—Skebo .....................

Nettraby—Alnaryd................

Helsingborg—Råå ................

Göteborg—Borås..................

Lillsjödal—Fogelfors.............

km.

kostnad

14,4

600,000

16,4

1,330,000

142,0

5,800,000

5,4

283,500

21,9

465,000

34,2

808,000

17,7

233,500

4,75

192,000

66,1

4,280,000

9,92

316,000

Summa kronor 14,308,000

Flere af de ifrågasatta jernvägarne komma antagligen ej till utförande

och för några torde understöd medelst statslån icke lämpligen

böra beviljas; och då härtill kommer, att, om utskottets under punkten

I här ofvan gjorda hemställan bifalles, något lån för jernvägen Hernösand—Sollefteå

ej hehöfver ur lånefonden utgå, har utskottet funnit beloppet

nu, likasom åren 1881 och 1886, kunna begränsas till 5,000,000

kronor, att under loppet af fem år utgå med 1,000,000 kronor om året.

I händelse af bifall till hvad utskottet sålunda föreslagit skulle Riksdagen

komma att för femårsperioden 1892—1896 anvisa inalles 7,350,000

kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar, livilket belopp ungefärligen

motsvarar de summor af tillhopa 7,345,500 kronor och 7,068,000

kronor, Indika för femårsperioderna 1882—1886 cell 1887—1891 blifvit

för samma ändamål anvisade.

I fråga om vilkoren får utskottet tillkännagifva, att utskottet icke

funnit anledning att bestämma räntan å lånen till enskilda jernvägar

lägre än till 4 l procent, eller den räntefot 1886 års Riksdag föreskref

för dylika lån.

Visserligen har staten under sistlidna år varit i tillfälle att upplåna

penningar mot en effektiv ränta af ungefär 3,6 procent. Men då

medelräntan å statsskulden i dess helhet fortfarande öfverstiger 4 procent;

då vid uträkningen af de olika statslånens effektiva ränta icke tagits i

betraktande, att räntan erlägges två gånger om året, hvilken faktors

medtagande i räkningen skulle höja den effektiva räntan å statslånen

och således jemväl medelräntan å statsskulden, livilket i förevarande fall

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande jV:o 40.

13

skulle ega så mycket större betydelse som jern vägsbolagen erlägga räntan

å sina lån från staten endast en gång om året vid dettas slut; då

den bolagen beviljade förmånen af ett långt anstånd med de tre första

årens ränta medför, att den ränta, bolagen betala, i sj elfva verket är

icke obetydligt mindre än den nominella i bolagens skuldförbindelser till

staten förskrifna; och då 4 t procent ränta är bestämd för de jernvägsbolag,

hvilka erliållit till en del ännu ej lyftade lån ur 1886 års fond,

har utskottet, som hyser den uppfattning, att staten ej vid försträckningar

af sådan natur som de ifrågavarande, derigenom att den med sin

större kredit träder emellan och åt de enskilda jernvägsbolagen anskaffar

anläggningskapital, bör åsamka sig någon förlust, livilket otvifvelaktigt

blefve händelsen, derest räntan bestämdes till 4 procent, ansett räntefoten

för närvarande böra vid fyra och en half procent bibehållas.

Enligt lista punkten af gällande vilkor är ett lånesökande jernvägsbolag

»skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas.

» Då utskottet af erfarenheten från den förflutna tiden anser sig

hafva anledning antaga, att fall kunna förekomma, då kostnadssumman

uppskrufvas i afsigt att erhålla så stort statslån som möjligt, har utskottet

funnit angeläget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sättes i

tillfälle att i dylika fall äfvensom då kostnadsförslaget eljest synes otillförlitligt

anställa kontrollundersökning ute å marken. Utskottet har derför

uti ifrågavarande punkt inryckt uttrycklig föreskrift derom, att sökandebolaget

jemväl är pligtig! att bekosta möjligen erforderliga kontrollundersökningar.

Bland nuvarande lånevilkor finnes äfven bestämmelse derom, att

Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten. Då det blifvit. anmärkt, att den

sålunda af Kongl. Maj:t utsedda direktionsledamoten, till följd af saknaden

utaf bestämda föreskrifter angående beskaffenheten och omfånget

af det honom tilldelade uppdrag, i styrelsen och till bolaget intager

en oviss ställning, har utskottet, som är af den öfvertygelse, att det

för nämnde styrelseledamot skulle vara eu afsevärd fördel att i utöfningen

af sitt uppdrag ega stöd i en af Kongl. Maj:t för honom utfärdad

instruktion, i 6:te punkten af förevarande vilkor föreslagit ett

stadgande derom, att den af Kongl. Maj:t i styrelsen insatte ledamoten

skall vara med särskild instruktion försedd. Och tager utskottet för

gifvet, att, om detta förslag vinner Riksdagens bifall, Kongl. Maj:t

kommer att utfärda dylik instruktion äfven för ledamöterna å kronans

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N;o 40,

vägnar i styrelserna för de jernvägsbolag, som redan undfått, lån af

staten.

På grund af hvad här ofvan anförts, hemställer utskottet,

II) att Riksdagen må, med anledning af ofvan

omförmälda motioner, till låneunderstöd för enskilda

jernvägar bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition

ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under

fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående

under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande

år af samma femårsperiod disponeras, egande Kong].

Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya,

ännu ej påbörjade enskilda jernvägsardäggningar, anvisa

af Kongl. Maj:t, beviljade understödsbelopp, att

utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas

af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,

hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget

skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften

af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget

samt lyftas i män af arbetets fortgång på

sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar

å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till

de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen

af dessa låneandelar; skolande härjemte eu

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå,

till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i

öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och

deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 40.

15

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna

erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl.

Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som

jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla och hvaraf minst så stor del, som

motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott till jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å

ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet

först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från

den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och

kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till

dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter

den dag, då, enligt Kongl. Maj:t,s bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill

hörande byggnader och materiel, äfvenspm all bolagets

öfriga egendom, skall utgöra säkerket för den

af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet

för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning

med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom vilkor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel

af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte

ofvan berörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr

än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg

behörigen meddelad;

6: o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild

instruktion försedd ledamot i direktionen för

hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och

utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode

till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas

af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

skall vara skyldigt underkasta sig så väl

de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock

i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.

Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,

må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan

kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition,

hvaremot, när fråga är om boställe’ord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i

enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna

kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla.

Med anledning af det beslut, utskottet ansett sig böra i afseende

å enskilda jernvägsanläggningars understödjande under de närmaste fem

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

17

åren tillstyrka Riksdagen att fatta, saknar utskottet anledning- att ingå

i närmare pröfning af de framställningar, Indika afse beviljande af låneunderstöd

åt vissa särskilda jern vägsanläggningar.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet bär ofvan under

II) föreslagit, samt då skäl för understödjande af eu jernvägslinie

Fdmhult—Emmaboda medelst anslag utan återbetalningsskyidighet icke

föreligga, hemställer utskottet alltså,

III) att ofvanberörda af herrar L. W. Lothigius

m. fl.,- O. Mehn in. fl. och J. A. Sjö väckta motioner

om understöd åt vissa särskilda jernvägsanläggningar

icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

B. Angående nedsättning af räntan å de till enskilda jernvägsanläggningar

lemnade låneunderstöd af statsmedel.

I en till statsutskottet remitterad motion (n:o 130 inom Andra

Kammaren) har herr J. A. Johansson i Strömsberg, med åberopande

deraf att riksgäldskontoret under förlidet år lyckats genom konvertering

få räntan å statsskulden nedsatt, så att en del af densamma droge blott

81 procent ränta, och med framhållande deraf att det vore i högsta grad

orättvist, om staten droge vinst af jernvägsbolagen genom att påföra

dem högre ränta, än hvad staten sjelf gåfve, föreslagit, att Riksdagen

ville besluta , att räntan å alla de af staten i ill enskilda jernvägsbolag

lemnade lån måtte från den 1 januari 1892 nedsättas till 4 procent och

amorteringen å samma lån utgå med | procent årligen.

Med hänvisning till hvad utskottet under A II) här ofvan yttrat

angående räntan å lånen ur den af utskottet föreslagna fond till understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar, samt med erinran att förevarande

motion väcktes äfven sistlidna år, men då efter utredning af

hithörande förhållanden, verkstäld med hänsyn jemväl till den af motionären

omförmälda konvertering, icke lyckades tillvinna sig Riksdagens

bifall, får utskottet hemställa,

IV) att herr J. A. Johanssons ifrågavarande

motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 24 Raft.

B

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

Reservationer:

Vid punkten II): af herr Lyttkens, som ansett, att af annuiteten

å lånen till enskilda jernvägsanläggningar, 5 procent, 4 procent borde

bestämmas såsom ränta;

vid punkten IV): af herr Lyttkens.

Herr Törnebladh har anhållit att få antecknadt, att han icke inom

utskottet deltagit i behandlingen af de i detta betänkande omförmälda

ärenden.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:30 Riksdagens Skrifvelse, N:o 30 s. 5 i texten