Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, livilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

1891-04-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:41, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, livilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

1

N:o 41.

Ant. till Kiksd. kansli den 14 april 1891, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, livilka böra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i

det nya reglementet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål;

Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne; redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående

medel; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga

tjänsters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening; äfvensom

till aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt

indragningsstat och pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena och staterna äro af lika innehåll med motsvarande

stadganden och stater i 1890 års reglemente, med undantag deraf att i

den föreslagna § 37 sista stycket blifvit tillagdt på grund af innevarande Riksdags

bifall till statsutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 36 i anledning af

Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af åtskilliga mindre kronoegendomar

m. m.

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (N:o 41).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 41.

Med förbehåll, som vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemuade förslag till stadganden samt aflönings-,

indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 14 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen •

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o ål.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 41,

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

1889 års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre procent

statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets för
valtning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt

från och med år 1890, utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra

procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,

af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas

till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till ''Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

5

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontor

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman, och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontor

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1891 och 1892 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskostnaäer samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 41.

§ 46 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter innöta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Innevarande års Riksdag har medgifvit dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt kongl. brefvet den 18 maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarna för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af innevarande års Riksdags medgifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition samma medel utbetala,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

7

§ 38.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong].

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 39.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 40.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 41.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 41.

§ 42.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Biksbanken till belopp af högst en million fem liundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 43.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 44.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

9

fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, livilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 45.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 46.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 56.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, da ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 57.

Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

å4i§§ail<ien böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

Bill. till Biksd. Brok 1891. 4 Sami 1 Afd. 25 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 41.

§ 58.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 59.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 60.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 61.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 62.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41,

11

§ 63.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående betj eningen vid Riksgäldskoutoret.

§ 83.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare-,

en revisor;

en kassabokhållare;

en låncbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 84.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 41.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 85.

Deri ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 86.

%

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 87.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

13

färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 88.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor^ fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 89.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuramelser

m. m.

§ 90.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 41.

ningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

dess. innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under

tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 91.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjeasteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 92.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 93.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade

erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 94.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjensteraannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Itevisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

15

§ 95.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 96.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 97.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 98.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande afl pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 41.

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 99-

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

17

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1890 års slut utbalanserade skulder.

Återstående kapitalskuld

den 31 December

Kegiemen-

Tiden, då för-

1890.

tets

bindelserna blif- va utfärdade.

Räntefot.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§■

F onderad skuld.

1866

5

Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedel''

deraf, eller 2,000,000 Thlr

1860 d. Va

Thlr 386,666 2/3

fc

1878

39

Obligationer för 1878 års

(Er. 1,031,111: n)

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs

1878 d. ,ä/6

4 %

j£ St. 917,700

(Francs 23,034,270

(Er. 16,665,432:—)

1880

38

Obligationer för 1880 års

jernvägslån tre emissioner,

hvardera å 39,930,000 Er.,

motsvarande 2,200,000 £

St., 55,440,000 Francs eller

44,880,000 Rmk, eller till- hopa Er. 119,790,000, mot- svarande £ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000

1880 d. V«

4 %

Er. 111,078,000

£ St. 6,120,000

Frcs 154,224,000

Rmk 124,848,000

1886

42

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Er. eller 81,000,000 Rmk,

Bill. till BiJcsd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 25 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial■ N:o 41.

Reglemen

tets

Årtal. §.

1887

1888

1890

1866

1890

40

40

39

13

14

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

deraf till 1890 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 50,222,222:22

Kr. eller 56,500,000 Rmk

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att afRiksgäldskontoret

infrias efter sex

månaders föregången uppsägning

å 20,000,000 kr.,

deraf till 1890 års slut

blifvit utlemnade en första

emission å 10,000,000 kr.

samt af en andra emission

å likaledes 10,000,000 kr.,

obligationer å 8,890,500 kr.

Obligationer åRmk30,000,000,

ouppsägbara från innehafvarens

sida, men stälda att

af Riksgäldskontoret infrias

efter minst tre månaders fö
-

regången uppsägning .........

Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Kr. 35,555,555

Va motsvarande 40,000,000

Rmk., 1,960,000 £ St. och

49,360,000 Francs...............

Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ....

*) Obligationer, utfärdade såsom

grundfond för Allmän
-

1886 d. Ve

1887 d. 30/i2

1888 d. Vs

1890 d. Vs

1798 d.

1811 d. 30/i2

Räntefot.

(Kr. 49,625,333: 34

\Rmk 55,828,500

3 6/io %

3 Va *

Återstående kapitalskuld den 31 December

1890.

Ponderad skuld.

Kr. 18,890,500

Kr. 26,666,666:67

Rmk 30,000,000

£ St. 1,470,000

Frcs 37,020,000

Kr. 35,555,555:66

Rmk 40,000,000

£ St. 1,960,000

Frcs 49,360,000

Icke fonderad

skuld.

Kr. 10,125

*) Från innehafvarens sida ouppsägbara.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N-.o 41.

19

eglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1890.

l> ti liö

Käntefot.

yit utfärdade.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

na hypoteksbanken, bok- förda inom linien med Kr.

30,000,000 ....................

1890 d. 18/s

8 Va %

1881

16

Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

3,000,000................

1881 d. »/ii

4 V, %

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollbätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88.............

1750 d. Va

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt)

1815 d. 9/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien med R:mtl50,000

R:dr .............

5 %

1778

866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande

Diverse skulder

1833 d. S1/i2

5 %

—

Kr. 140,889

> 8,307,863:51

866

20

Fondför Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)....

866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)...

1882

3

D:o för Södertelje kanals (d:o)

—

—

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 41.

Reglemen

Årtal. §

1866

1866

1869

22

25

77

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: 16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

.................................

Eäntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December!

1890.

F onderad skuld.

Icke fond erad

skuld.

Inom linien balanserade skulder Er.

Summa Er.

33,2 5 4,3 1 4:04.

2 5 9,5 1 2,5 9 8:68.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 41.

21

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt

betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

1,600*

_____

6,000

1 Kassör ...................................................

4,400

—

1,600

—

6,000

—

1 Kamrerare...............................................

4,000

1,600

—

5,600

—

1 Revisor...................................................

2,500

—

800

3,300

—

1 Kassabokhållare ....................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Länsbokhållare.......................................

2,000

—

800

—

2,800

1 Registrator och Kanslist .....................

1,500

—

900

—

2,400

1 Kammarskrifvare...................................

1,500

—

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare..............................

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare..........................................

600

—

100

—

700

—

Summa kronor

25,300

9,100

-

34,400

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam
-

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, åtgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflönings^leloppet

i dess helhet.

Bill. till Riksd. Prof. 1891, 4 Sami. 1 Afd. 25 Raft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 41.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ..........................................................

4,400

3,000

1,500

1,500

575

—

Notarien August Neijber ................................................................

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.....................................

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................

Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................

Summa kronor

10,975

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

_

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschéll .............................................

800

—

Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson.............................................

800

—

Summa kronor

3,100

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.