Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition ifråga om reglering af Bergslagernas jemn ägs aktiebolags obligationsskuld.

1891-04-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:45, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition ifråga om reglering af Bergslagernas jemn ägs aktiebolags obligationsskuld.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

I

N:0 45.

Ank. till Kiksd. kansli den 21 april 1891, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition ifråga om

reglering af Bergslagernas jemn ägs aktiebolags obligationsskuld.

(R. A.)

I en den 2 innevarande april till Riksdagen afliden proposition (n:o

56) har, med anledning af en utaf styrelsen för Bergslagernas jern vägsaktiebolag

å bolagets vägnar i underdånighet gjord framställning, Kongl. Maj.t,

under åberopande af ett propositionen bifogadt statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för sagda dag föreslagit Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontoret

att för de till nämnda bolags 5 procent obligationslån hörande

obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas, medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande till

oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll göras

derom, att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess det obligationslån

för oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmärs, blifvit

till fullo återbetaldt; att derefter amortering af 5 procent obligationslånet

skall ega ram; samt att slutbetalning af lånet skall vara till fullo verkstäld

senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången af år 1900

uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter i allmänna tidningarne

skedd uppsägning;

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 29 Höft. (N:o 45.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet hörande

förfallna, men icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst ett kupongskuldens

nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån af den

beskaffenhet, som inhemtas af vidfogadt formulär till de förbindelser, som

för detta lån skulle utfärdas.

Det sålunda åberopade formulär till förbindelse är af följande lydelse:

»Serie. N:o.

Till innehafvaren af denna skuldförbindelse betalar Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

senast den 15 Januari 1912 på sätt som angifves i omstående

utfästelse Kronor med fyra procent årlig ränta från den 15 Ja
nuari

1892 till dess betalning sker.

Räntan erlägges den 1 Januari och 1 Juli.

Bergslagernas Jern vägsaktiebolag förbehåller sig rätt att efter ingången

af år 1890 återbetala hela lånet sex månader efter i allmänna tidningarne

skedd uppsägning.

Göteborg den 1891.

Rör Bergslagernas Jern vägsaktiebolag

Dess Styrelse:

Denna skuldförbindelse utgör andel af ett den af Bergsla
gernas

Jern vägsaktiebolags för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger

tillhörande obligationslånet den 15 Januari 1874 upplagd! lån å Kronor

fördeladt i

Och har Bergslagernas Jernvägsaktiebolag beträffande nu ifrågavarande lån

gjort följande

Utfästelse.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbinder sig härmed:

att, så länge denna skuldförbindelse är utelöpande icke verkställa amortering

å bolagets obligationslån den 15 Januari 1874, ej heller företaga

någon utdelning till aktieegarne;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

3

att, sedan annuiteten å Jern vägsbolagets statslån och räntan å dess

obligationslån blifvit betalda, använda öfverskottet af bolagets nettobehållning

till gäldande af räntan å denna skuldförbindelse;

att, derest dylikt öfverskott för ett eller flera år ej skulle förslå till

sistberörda räntas fulla gäldande, använda hvarje derefter följande års öfverskott

till att i främsta rummet täcka bristen i föregående års räntebetalningar;

att, med hvad af nyssnämnda öfverskott kan återstå, sedan full ränta å

denna förbindelse blifvit erlagd, verkställa inlösen af de denna dag af bolaget

i utbyte mot förfallna oinfriade kuponger tillhörande berörda obligationslån

utfärdade skuldförbindelser;

att hvarje år, sådan inlösen kan ske, den 1 Juli verkställa densamma

efter inför Notarius Publicus i Göteborg den första helgfria dagen i föregående

Juni månad skedd utlottning, som omedelbart derefter kungöres i allmänna

tidningarne;

att, till säkerhet för denna skuldförbindelses behöriga fullgörande i

taka händer nedsätta i jernvägen näst efter obligationslånet intecknad förbindelse

å Kronor ;

samt att, utan afseende å hvad lag stadgar angående preskriptionstid,

fullgöra sina åtaganden på grund af denna förbindelse;

dock förbehåller Bergslagernas Jern vägsaktiebolag sig att ränta å denna

skuldförbindelse ej må utsökas, der ej visas kan att bolaget brustit i iakttagandet

af här ofvan stadgade bestämmelser om användning af bolagets

nettobehållning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jern vägsaktiebolag

Dess Styrelse:

Af 1871 års fond för låneunderstöd åt enskilda jernvägar anvisade

Kong!. Maj:t åt Bergslagernas Jern vägsaktiebolag ett belopp af 5,000,000

kronor, af livilket lån, som löper med 5 procent ränta och hvarå annuiteten

städse i behörig tid erlagts, återstår oguldet ett belopp af 4,650,580

kronor 37 öre jemte ränta från den 31 december 1890.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utledande N:o 45.

För anskaffande af erforderliga medel utöfver inbetaldt aktiekapital och

berörda statslån till utförande af de jern vägar, hvarå bolaget förvärf vat koncession,

hade bolaget den 15 januari 1874 upplagt ett med 5 procent årlig,

balfårsvis förfallande ränta löpande obligationslån å 36,000,000 kronor.

Med förmälan att ett konsortium af in- och utländska banker och bankirer

af detta lån öfvertagit obligationer till ett belopp af 29,000,000 kronor

efter eu kurs af 90 procent, hvaremot bolaget sjelft tills vidare reserverat

obligationer å 7,000,000 kronor, för hvilket belopp deltagare i lånet icke

kunnat vinnas, samt att den inom landet allt knappare tillgången på ledigt

kapital för bolaget omöjliggjort placeringen af nyssnämnda återstående del

af obligationslånet, anhöll bolagets styrelse, som icke funnit någon annan

utväg att kunna genomföra bolagets jern vägsföretag, om Kongl. Maj:ts medverkan

för undfående af låneunderstöd af allmänna medel.

På framställning af Kongl. Maj:t beslöt 1878 års Eiksdag, att på

vissa vilkor, som bolaget sedermera uppfylt, skulle för statsverkets räkning få

inköpas af bolaget utfärdade till dess upplagda obligationslån å 36,000,000

kronor hörande obligationer å 6,753,600 kronor efter en kurs af 90 procent

å nominella beloppet, motsvarande 6,078,240 kronor. Till följd af

detta Riksdagens beslut har riksgäldskontoret under åren 1878 och 1879

förvärfvat 6,753,600 kronor i obligationer af berörda lån, för hvilket Bergslagernas

jernväg är intecknad med rätt näst efter det bolaget beviljade

statslånet å ursprungligen 5,000,000 kronor. Af de utaf staten sålunda

öfvertagna obligationerna har emellertid utlottats och af bolaget till och med

den 15 januari innevarande år infriats ett belopp af 765,000 kronor, så

att riksgäldskontorets fordran i obligationer för närvarande utgör 5,988,600

kronor, hvilket belopp i inköp kostat 5,389,740 kronor. Deremot har

bolaget icke förmått fullgöra stadgade ränteliqvider å obligationslånet. Den

sista af bolaget inlösta halfårskupongen förföll den 15 juli 1885, hvadan

elfva derefter förfallna kuponger ännu återstå oinlösta. Dock har bolaget

den 1 i denna månad guldit hälften af det den 15 januari 1S86 förfallna

kupongbelopp. Riksgäldskontorets fordran för oinlösta kuponger utgör derefter

1,638,157 kronor 50 öre, då följaktligen riksgäldskontorets hela fordran

hos bolaget på grund af öfvertagna obligationer uppgår till 7,626,757

kronor 50 öre jemte från den 15 sistlidne januari upplupen, icke förfallen

ränta efter 5 procent för år å 5,988,600 kronor.

I den underdåniga ansökan, hvilken ligger till grund för ifrågavarande

proposition, har styrelsen rörande bolagets nuvarande affärställning upplyst:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

5

att af ofvan om förmälda obligationslån å 36,000,000 kronor utlemnats

endast ........................................................................ kr. 33,079,500: —

att häraf amorterats dels med

bj^ggnadsmedel åren 1875—1881 ... kr. 502,200: —

och dels med trafikmedel . ______ ''» 3,649,500: — 4,151,700: —

så att återstoden af utelöpande obligationer nu utgjorde kr. 28,927,800: —

att med tillgängliga medel inlösts de till obligationslånet

hörande räntekuponger till och med n:o 23,

förfallen den 15 juli 1885, hvaremot ogulden men förfallen

ränta å berörda lån för närvarande uppginge till » 8,342,145: —

hvadan alltså hela skulden till obligationsinnehafvarne

utgjorde .................................................................. kr. 37,269,945: —

samt att å statslånet, som ursprungligen utgjorde

5,000,000 kronor, och å hvilket annuiteten behörigen

erlagts, återstode oguldne .......................................... » 4,650,580: 37

Bolagets hela skuld belöpte sig alltså till............ kr. 41,920,525: 37

Då bolaget numera inlöst hälften af kupongen n:o 24, förfallen den

15 januari 1886, har nyssnämnda skuldsumma något nedgått.

Vidare har styrelsen till ledning för bedömande af jernvägens ränteförmåga

meddelat följande tablå, utvisande för de senast förflutna 5 åren

huru stor del af den i styrelsens årsberättelser till bolagsstämmor upptagna

nettobehållning stått till förfogande för liqvid åt fordringsegarne, nemligen :

I styrelsens berättel- ser uppgifven netto- behållning

Häraf användt till

rörlig materiel, för- råd, utvidgnings- arbeten m. m.

Öfverskott

1886 .

1,489,484

31

253,159

25

1,236,325

06

1887... ......

1,602,650

74

155,491

84

1,447,158

90

1888

1,828,047

90

126,499

04

1,701,548

86

1889 .

2,125,573

31

410,508

76

1,715,064

55

1890..................

2,179,123

82

429,983

70

1,749,140

12

Styrelsen anför härefter, att den skulle hafva önskat, att frågan om

reglering af skulden till obligationsinnehafvarne ännu någon tid fått anstå

i afvaktan derå, att, vare sig med fortsatt begagnande af det hittills af styrelsen

valda liqvidationssätt eller utan amortering men med betalning af full

ränta och minskning af kupongskulden, i den mån trafiken dertill lemnade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

tillgång, vid tilltagande trafik skulle möjliggjorts betalning af bolagets hela

obligations- och ränteskuld genom ett nytt lån, hvarom aftal då, sedan

ytterligare erfarenhet om jernvägens afkastning vunnits, lättare skulle kunnat

träffas. Då emellertid innehafvare af obligationer, representerande betydliga

belopp, ansett tiden redan nu vara inne för reglering af obligationsskulden,

hade styrelsen, med anledning af ett utaf obligationsinnehafvare väckt förslag,

hos Kongl. Maj:t hemstält om aflåtande till Riksdagen af förevarande

proposition. I styrelsens hemställan ingick dock, att amortering af 5 procent

obligationslånet skulle ega rum, först sedan aktieegarne förut undfått intill 5 procent

ränta, men denna bestämmelse blef med styrelsens medgifvande utesluten.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, hvilka lemnats tillfälle att i ärendet

sig yttra, erinrade, bland annat, att, då Bergslagernas jern vägsaktiebolag nu

syntes kunna utan olägenhet fullgöra räuteliqviderna å obligationslånet, innevarande

års Riksdag uppdragit åt fullmägtige att, på sätt fullmägtige kunde

pröfva lämpligt, tillse, att bolagets styrelse i främsta rummet erlade förfallen och

hädanefter förfallande ränta å bolagets obligationsskuld till riksgäldskontoret

och först sedan räntan blifvit vederbörligen gulden verkstälde amortering derå.

Fullmägtige anförde vidare, att af det vid styrelsens nu ifrågavarande

underdåniga ansökning fogade formulär till de förbindelser, hvilka skulle af

bolaget utfärdas för att lemnas i utbyte mot förfallna oinfriade kuponger,

tillhörande ofvan berörda obligationslån, framginge, att bolaget ville utfästa

sig att, så länge någon dylik skuldförbindelse vore utelöpande, icke verkställa

amortering å bolagets obligationslån af den 15 januari 1874 och icke

heller företaga någon utdelning till aktieegarne. I detta hänseende stode

styrelsens förslag till reglering af bolagets obligationsskuld i öfverensstämmelse

med Riksdagens nyssnämnda beslut. Fullmägtige hade derför icke

något att anmärka emot den grund, hvarpå omförmälda förslag vore bygdt.

Enligt förslaget skulle det lån, som vore afsedt att träda i stället för

bolagets kupongskuld, löpa med 4 procent årlig ränta. Då obligationsinnehafvarne

icke vore lagligen berättigade till ränta å förfallna oinlösta kuponger,

syntes i jemförelse med det af bolaget iakttagna förfaringssätt beträffande

liqviden af dess obligationsskuld den erbjudna räntegodtgörelsen

innebära en oomtvistlig fördel för innehafvarne af bolagets obligationer och

sådana förfallna kuponger, som tillhörde redan infriade obligationer.

Ehuru den enligt förslaget bolaget förbehållna rättighet att efter ingången

af år 1900 återbetala sitt nuvarande obligationslån icke egde något

stöd i lydelsen af de till detta lån hörande obligationer, syntes likväl till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

7

räcklig anledning saknas att från riksgäldskontorets sida motsätta sig den

af bolaget önskade konverteringsrätten, hvarom numera vid afslutandet af

obligationslån förbehåll allmänt gjordes. Det vore emellertid enligt fullmägtiges

mening utan tvifvel fördelaktigt för riksgäldskontoret, om konverteringstiden,

som, i händelse af bifall till förslaget, komme att inträda, då

enligt amorteringsplanen omkring en tredjedel af lånet skulle vara återbetald,

blefve framflyttad till en något senare tidpunkt.

Fullmägtige hade ansett sig jemväl böra fästa uppmärksamhet derpå,

att det skulle kunna ifrågasättas, huru vida icke för antagandet af ifrågavarande

förslag, hvilket torde få anses medföra afsevärda fördelar för bolaget,

från statens sida borde uppställas samma fordran, som 1886 års Biksdag

gjorde till vilkor för åtnjutandet af den vid nämnda riksdag beviljade

nedsättning i räntan å lånen till enskilda jern vägar — af hvilken räntenedsättning

Bergslagernas jern vägsaktiebolag icke begagnade sig — eller att

bolaget skulle vara underkastad! de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor

eller andra af Kongl. Maj: t gifna bestämmelser, hvilka Kongl. Maj:t, ur

statens och det allmännas synpunkt samt för åstadkommande af närmare

öfverensstämmelse med de under senare tid gifna koncessioner, funne skäl

att föreskrifva. Enligt hvad fullmägtige inhemta!, saknade koncessionen å

Bergslagernas jernväg åtskilliga ur berörda synpunkt vigtiga bestämmelser, under

det att åter andra vore i väsentliga stycken olika dem, som numera meddelades.

Med afseende å de uppoffringar, delegarne i bolaget fått vidkännas för

åstadkommande af ifrågavarande, för det allmänna vigtiga trafikförbindelse,

syntes emellertid fullmägtige hvad fullmägtige anfört rörande föreliggande

förslag till reglering af bolagets obligationsskuld likväl icke, derest öfriga

obligationsinnehafvare inginge på detsamma, böra utgöra hinder för antagande

äfven från statens sida af förslaget.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t androg chefen för finansdepartementet,

enligt hvad som inhemtas af det propositionen vidfogade

statsrådsprotokoll, hufvudsakligen följande.

Bland de af bolaget från statens sida äskade medgifvanden vore den

föreslagna rätten att efter ingången af år 1900 till återbetalning uppsäga

hela 5 procent obligationslånet utan tvifvel det vigtigaste. Fullmägtige i

riksgäldskontoret hade också, utan att likväl bestämdt motsätta sig förslaget

i denna del, antydt, att det vore fördelaktigt för riksgäldskontoret, om konverteringstiden

blefve framflyttad till en något senare tidpunkt. Ehuru

detta naturligtvis icke kunde bestridas, borde man likväl icke förbise, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

statens lånetransaktioner med bolaget icke varit förenade med någon uppoffring.

Sålunda hade staten å det bolaget år 1 872 beviljade lån å 5,000,000

kronor uppburit och komme alltjemt att uppbära ränta efter 5 procent,

hvilken ränta betydligt öfverstege statens egen nuvarande upplåningsränta.

Likaledes hade de af staten åren 1878 och 1879 efter en kurs af 90 procent

af bolaget inköpta obligationerna å sammanlagdt 0,753,600 kronor intill

den 15 juli 1885 lemnat 5 procent ränta å nominella beloppet, och

skulle enligt förslaget staten, jemte godtgörelse för den hittills förfallna,

men icke godtgjorda räntan, äfven hädanefter intill konverteringstiden åtnjuta

enahanda ränta å nyssnämnda belopp. Härtill komme att staten äfven

så till vida på obligationslånet skördat vinst, att af de å 90 procent inköpta

obligationerna hittills utlottats ett belopp af 765,000 kronor. Med

afseende härå och då aktieegarne, Indika med betydliga egna uppoffringar

bragt stora bergslagsbanan till stånd, härigenom beredt väsentliga fördelar

åt en stor del af landet, ansåge departementschefen sig ega skäl att tillstyrka

bifall till bolagets framställning i denna del.

Hvad åter beträffade bolagets förslag om uppläggande af ett 4 procent

obligationslån till täckande af obligationsinnehafvarnes fordran för icke

liqviderade räntekuponger, funne departementschefen, lika med fullmägtige,

att detta erbjudande för staten innebure en väsentlig fördel och att detsamma

derför borde antagas.

Slutligen hade fullmägtige ansett det kunna ifrågasättas, huru vida icke

såsom vilkor för de ifrågastälda medgifvandena från statens sida borde uppställas

skyldighet för bolaget att underkasta sig vissa jemkningar i de erhållna

koncessionsvilkoren. Med anledning häraf tilläte departementschefen

sig likväl erinra, att, då staten beträffande de nu ifrågavarande, af staten

inköpta obligationerna icke kunde sägas stå i annat förhållande till bolaget

än hvarje annan obligationsinnehafvare, skäl icke syntes vara för handen

att till detta förhållande utsträcka tillämpningen af vilkor, hvilka med skäl

kunde uppställas, då fråga vore om förändringar beträffande de för befrämjande

af enskilda jern vägsanläggningar utlemnade statslån.

Till statsutskottet har jemväl biff vit hänvisad en af herr A. V. Ljungman

inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 188), i hvilken motionären anfört,

att det af fullmägtige i riksgäldskontoret påpekade förhållande med den Bergslagernas

jern vägsaktiebolag meddelade koncession vore af så allvarlig beskaffenhet,

att det icke, på sätt som skett, hade bort af Kongl. Maj:t lemnas

utan afseende, enär, om det än icke kunde förnekas, att Bergslagernas jern
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

9

vägar »beredt väsentliga fördelar åt en stor del af landet», det dock vore

lika obestridligt, att koncessionsvilkoren för desamma äfven beredt de mest

väsentliga olägenheter »åt eu stor del af landet», som till följd af det sätt,

på hvilket det allmännas intressen i dessa vilkor blifvit åsidosatta, hindrats

och fortfarande hindrades från att på ett förmånligt sätt anordna sin samfärdsel.

Det sätt, hvarpå Bergslagernas jernvägsaktiebolag begagnat den magt,

som genom nämnda koncessionsvilkor lagts uti bolagets händer och som

innebure en den mest betänkliga våda för »en stor del af landet», utgjorde

äfven eu direkt uppmaning till Riksdagen att icke göra någon som helst

eftergift åt bolaget, med mindre det underkastade sig samma koncessionsvilkor,

som vore gällande för rikets öfriga större jern vägar, och detta särskilt

med hänsyn till bestämmelserna om samtrafik och om anslutning af

andra jernvägar till bolagets.

Skulle emellertid bolaget nu liksom 1886 neka att underkasta sig en

sådan jemkning i koncessionsvilkoren för bolagets jernvägar, och bolaget,

med anledning deraf, att dess nu ifrågasatta finansoperation sålunda gånge

om intet, möjligen blefve försatt i konkurs, då vore tvifvelsutan af nöden,

att Riksdagen i reglementet för riksgäldskontorets förvaltning meddelade

riksgäldsfullmägtige uppdrag att vidtaga de med hänsyn till en sådan eventualitet

nödiga åtgärderna, på det att statens och det allmännas intressen

måtte vederbörligen tillvaratagas.

På grund häraf hemstälde motionären, att Riksdagen med anledning af

Kongl. Maj:ts proposition n:o 56 måtte besluta dels att, endast under vilkor

att Bergslagernas jernvägsaktiebolag medgifver den 1886 fordrade jemkningen

i koncessionen å bolagets jernvägar, bifalla hvad i propositionen

föreslagits, dels ock att åt sina fullmägtige i riksgäldskontor^ uppdraga att,

i händelse bolaget nödgas till sina gäldenärer afträda sin egendom och denna

under tid, då Riksdagen ej är samlad, skulle blifva till tvångsförsäljning utbjuden,

vidtaga alla de åtgärder, som för skyddandet af statens och det allmännas

intressen må anses erforderliga.

Då en reglering af Bergslagernas jern vägsaktiebolags obliga tionsskuld,

på sätt nu blifvit ifrågasatt, otvifvelaktigt erbjuder obligationsinnehafvarne

beaktansvärda fördelar, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagen

att antaga föreliggande förslag. Att, såsom herr Ljungman yrkat, för bifall

till Kongl. Maj:ts proposition uppställa det vilkor att bolaget skall medgifva

de af 1886 års Riksdag fordrade jemkuingar i koncessionen å bolagets

Bill. till Biksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N-.o 45.

jernvägar anser utskottet icke böra ifrågakomma. Utskottet kan nemligen,

i likhet med chefen för finansdepartementet, icke betrakta statens ställning

till det väckta förslaget ur annan synpunkt än den, som gäller för öfriga

obligatiousinnekafvare. Gienom att inköpa eu del af bolagets obligationer

har staten till bolaget trädt i samma förhållande som hvarje annan innehafvare

af dylika obligationer, och det synes utskottet icke rigtigt, om staten

skulle begagna detta tillfälle till att mot bolaget framställa anspråk,

som de eljest med staten i denna fråga lika berättigade icke kunna väcka

och hvilka bolagets styrelse dessutom antagligen skulle anse sig förhindrad

att tillmötesgå, bland annat äfven derför, att dessa anspråk under vissa förhållanden

kunde innebära ett medgifvande af förmåner åt en borgenär till de

öfriges förfång. Utskottet är för sin del öfvertygadt derom, att ett vilkor, sådant

som det af motionären påyrkade, skulle kunna äfventyra hela den föreslagna

för staten fördelaktiga uppgörelsen; men härtill vill utskottet icke medverka.

Om utskottet ansett sig icke kunna förorda motionärens förslag i omförmälda

hänseende, har utskottet deremot funnit motionens senare del förtjent

af uppmärksamhet. Behandlingen af denna del utaf motionen torde

dock lämpligast böra ega rum i sammanhang med behandlingen af återstående

stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontoret, till hvilket

reglemente utskottet kommer att föreslå ett tillägg, afsedt att fylla eu lucka

i de nuvarande bestämmelserna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Eiksdagen, utan afseende å herr Ljungmans ofvanberörda

motion i hvad den angår uppställandet af vilkor

för bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

må bifalla denna proposition.

Stockholm den 21 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

Sven Nilsson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

11

Reservation

af herr P. Pehrson, hvilken yrkat, att utskottets hemställan skulle

erhålla följande lydelse:

att Riksdagen, med anledning af herr Ljungmans

motion, må bifalla Kongl. Maj:ts proposition, under vilkor

att Bergslagernas jern vägsaktiebolag medgifver den

jemkning i koncessionen å bolagets jernvägar, att dessa

skola vara underkastade de bestämmelser i fråga om samtrafik

med statens eller enskildas jernvägar och om afgifterna

derför, som af Kongl. Maj:t utfärdas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.