Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 53

1891-04-28 · 59 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:53, Statsutskottets Utlåtande N:o 53

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

i

N:o 53.

Ånk. till Riksd. kansli den 28 april 1891, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits propositioner angående

höjning i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

m. m., angående anslag under riksstatens femte

hufvudtitel med anledning af föreslagna ändringar i

värnpligtslagen den 5 juni 1885 samt angående ändring

i lagen om lindring i rustnings- och rotering sbesvär en

af samma dag och höjning i de under fjerde och femte

hufvudtitlarne uppförda anslag till lindring i nämnda

besvär äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i dithörande

ämnen.

(l:a U. A. och I. A.)

I särskilda den 14 mars innevarande år till Riksdagen aflåtna och

till statsutskottets förberedande behandling öfverlemnade propositioner

har Kongl. Maj:t, som samma dag till Riksdagen aflåtit propositioner

dels angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5

juni 1885, dels angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter

och dels om ändring i förordningen den 14 september 1883 angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst, föreslagit

i proposition n:o 32:

att Riksdagen måtte besluta

att, under förutsättning att tiden för de värnpligtiges öfningar

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 34 Höft. (N:o 53J 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

under år 1892 utsträckes på sätt i förenämnda proposition angående

ändring i vissa delar utaf värnpligtslagen den 6 juni 1885 närmare angifves,

dmed godkännande af i statsrådsprotokollet för den 14 mars

1891 föreslagna nya grunder för aflöningen af den vid Blekinge bataljon,

Gotlands nationalbeväring, Hallands bataljon och Vesternorrlands bataljon

anstälda personal, höja

anslaget till »Marinregemente!» nu........................ kronor 66,000: —

med „ 6,710: —

till kronor 7 2,710: —

anslaget till »Gotlands nationalbeväring», med inberäkning af den

innevarande år redan medgifva förhöjning, nu ........ kronor 200,509: —

med ,, 13,708: —

till kronor 214,217: —

anslaget till »Hallands beväring» nu.................. ,, 12,660: —

med „ 6,710:—■

till kronor 19,370: —

samt anslaget till »Vesternorrlands beväring» nu ,, 31,420: —

med „ 6,710: —

till kronor 38,130: —

dels för år 1892 höja anslaget till beväringsmanskapets vapen
öfningar

nu.................................................................... kronor 1,472,000: —

med „ 721,000: —

till kronor 2,193,000: —

dels för samma år höja anslaget till »försvarsverket till lands i

allmänhet eller arméförvaltningens departement» nu kronor 2,404,600: —

med „ 330,000: —

till kronor 2,734,600: —

och dels likaledes för år 1892 höja anslaget till »byggnader och

sängkläder på mötesplatserna» nu ................................. kronor 165,000: —

med „ 9,000: —

till kronor 174,000;—;

att vidare, med godkännande ej mindre af hvad som föreslagits

beträffande anställande vid Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands

fältjägarecorpser äfvensom Vesternorrlands bataljon af ytterligare personal

utöfver den vid samma truppförband nu anstälda, utan äfven af

de för den ifrågasatta nya personalen föreslagna löneförmåner och deraf

föranledda ändringar i de tre indelta truppförbandens nuvarande stater,

höja

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

3

dels anslaget till »indelta arméns befälsaflöning''» med ^beräkning

af redan medgifven förhöjning nu........................... kronor 4,208,812: —

jmed^ _ 100,000

till kronor 4,308,812

och dels anslaget till Vesternorrlands beväring nu kronor 31,420

med, utöfver härofvan föreslagen förhöjning „ 6,710

ytterligare..................................................................» _ 38,057

till kronor 76,187

att, med godkännande af förslaget om inrättande vid Vesternorrlands

bataljon af 8 nya distinktionskorprals-, 20 korprals- och 16 vice

korpralsbeställningar med enahanda aflöningsförmåner, som äro förenade

med motsvarande förut vid bataljonen befintliga beställningar, dels medgifva,

att anslaget till »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon»

måtte för framtiden i riksstaten uppföras under benämning aflöning

till »stamtrupp vid Vesternorrlands regemente», och dels höja nämnda

anslag nu.................................................................... kronor 26,644:

med ,, 1,305: —

till kronor 27,949: —;

att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels

omorganisation af de två svea artilleriregemente tillhörande fotbatterierna,

dels uppsättande vid samma regemente af ett nytt åkande batteri, dels

ock den vid dessa batterier anstälda personals aflöning, höja anslaget till

»artilleriet», med inberäkning af den innevarande år medgifna förhöjning

nu ......................................................................... kronor 1,113,656.

med ,, 66,000: —

till kronor 1,179,656: —,

• äfvensom medgifva att omförmälda belopp, 66,000 kronor, måtte

under anslaget »till artilleriet» upptagas såsom reservationsanslag;

att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels

uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps af tre värfvade sqvadroner

och dels den dervid anstälda personals aflöning äfvensom de i sammanhang

dermed föreslagna ändringar i corpsens nuvarande stat, låta i riksstaten

under benämning »Jemtlands hästjägarecorps» näst efter anslaget

till »indelta arméns befälsaflöning» såsom reservationsanslag uppföra hvad

som för genomförande af den nya organisationen under år 1892 erfordrades

med ........................................................................ 130,000 kronor;

att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande organi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

sationen af en tredje trängbataljon och personalens aflöning, höja anslaget

till »trängen» efter förut medgifven förhöjning nu ... kronor 285,437: —

med „ 150,000: —

till kronor 435,437:—,

äfvensom medgifva att beloppet 150,000 kronor måtte under anslaget

upptagas såsom reservationsanslag; samt

att tillåta att uppkommande reservationer å de för de tre åkande

batterierna vid svea artilleriregemente, för de tre nya sqvadronerna vid

Jemtlands hästjägarecorps och för den nya trängbataljonen afsedda medel

finge, hvarje reservationsbelopp hvad anginge motsvarande truppafdelning,

af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med den föreslagna organisationens genomförande

förenade utgifter;

i proposition n:o 33:

att, under förutsättning af bifall till ofvannämnda proposition angående

förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885,

det å femte hufvudtiteln till »sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför» upptagna förslagsanslag å 72,400 kronor

måtte för år 1892 förhöjas med 98,600 kronor till 171,000 kronor; samt

att Riksdagen måtte å extra stat för år 1892 anvisa följande anslag:

till inredning af kasematterna å Kungsholms fästning kronor 10,000: —

„ sängar åt 500 värnpligtige......................................... „ 12,500: —

„ sängservis åt 500 värnpligtige ................ „ 14,000: —

„ första uppsättningen beklädnad för 500 värnpligtige „ 32,000: —

eller tillhopa kronor 68,500: —

i proposition n:o 38:

att Riksdagen —• för den händelse ofvan omförmälda propositioner

angående dels ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885,

dels höjning af det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till bebeväringsmanskapets

vapenöfningar in. in., och dels anslag under femte

hufvudtiteln, i anledning af väckt förslag om utsträckta vapenöfningar

för de värnpligtige, den förstnämnda dock endast i hvad densamma afsåge

förändrad lydelse af 1 §, 3 § 1 mom., 6 §, 27 § 1 mom., 28 §,

33 § mom. 2 och 3 samt 34, 52 och 53 §§ värnpligtslagen, blefve af

Riksdagen godkända — måtte dels för år 1892 höja det under fjerde

hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

o

nu..................................................................‘........ kronor 1,330,000: —

med........................................................................ „ 886,000: —

till.......................................................................... kronor 2,2i6,00Ö:—;

dels medgifva,

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1-

T rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i

denna lag omförmälas, lindring eg a rum att årligen utgå intill 1892

med trettio procent, för år 1892 med femtio procent, för åren 1893 och

1894 med sextio procent, för åren 1895 och 1896 med sjuttio procent,

för åren 1897 och 1898 med åttio procent, för åren 1899 och 1900 med

nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och

med år 1901 med hela beloppet af samma värde.

§ «•

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1,

hör rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen

eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle

uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,

som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid, båtsmanshåll et:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det.här

ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen

läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda utgifter

öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet uppgår

till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i

denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:6) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde

och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,

någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

C) Beträffande halfvahanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och

vakanta rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 inom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:6) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2'' mom. b) eller c)

bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt

skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är

denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen

enligt denna lag icke att eg a rum.

3: o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet,

der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse

med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är

stadgadt;

dels ock besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid

inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år

1892 helt och hållet upphöra;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 53.

1

samt i proposition n:o 39:

att Riksdagen, under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till ändringar i lagen angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, måtte besluta,

att det å femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till lindring i

rustnings- och roteringsbesvären måtte för år 1892 förhöjas till 100,000

kronor.

I sammanhang med Kongl. Maj d s berörda propositioner har utskottet

jemväl behandlat nedannämnda inom Riksdagen väckta och till utskottet

remitterade motioner i förevarande ämnen, nemligen:

inom Första. Kammaren:

motion n:o 19 af herr 1\ M. Söderberg med flere, hvilken hemstält,

att Riksdagen måtte för sin del besluta,

A) att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 måtte erhålla följande förändrade lydelse,

att från och med år 1892 tillämpas:

§ I
I

rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega rum med

femtio procent af dessa besvärs uppskattade värde, på sätt samt under

iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan

i denna lag omförmälas.

§ c.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll eller

rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

a). Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring

med femtio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

lindringen skall utgöra femtio procent af allenast det belopp, hvarmed

nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger understödet;

kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga

besvärets värde, sådan lindring som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

b) . Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid bätsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här

ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd

med femtio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast med femtio procent af det belopp, hvarmed vakansafgiften eller

summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och kommer alltså,

der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna,

lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att eg a rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning-deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta värde

å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad här

ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet,

men skulle denna skilnad vara lika stor med eller större

än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon

lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att eg a rum.

c) . Beträffande lialfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och

vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är stad
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 1S:o 53. i)

gadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är

denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och ro teringen

enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 inom. b) eller c)

bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag, af understödet,

der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse

med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är

stadgadt;

B. att § t) i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 skall erhålla följande förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar

inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan bli fv it stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar;

Inom Andra Kammaren:

motion n:o 17 af herr J. Ehasson med flere, i hvilken motion

bland annat föreslagits, att Riksdagen måtte för sin del besluta att från

och med år 1892 den i lagen den 5 juni 1885 bestämda lindring i rustnings-

och roteringsskyldigheterna skulle ökas från SO till 50 procent,

samt att Riksdagen måtte bevilja erforderligt anslag för detta ändamål;

motion n:o 22 af herr J. A. Sjö, hvilken hemställ, att från och

med år 1892 ytterligare trettio procent lindring i rustnings- och roteringsbesvären

efter de värden, som för hela kostnaden af dessa blifvit

år 1885 al Riksdagen godkända, skulle komma alla rustnings- och roteringsskyldige

till godo efter enahanda grunder och bestämmelser, som

funnes i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings- och

roteringsbesväron; och att Riksdagen måtte under fjerde och femte hufvudtitlarne

anvisa det anslag, som erfordrades till ytterligare lindring af

trettio procent utaf rustnings- och roteringsbesvären;

motion n:o 29 af herr Lasse Jönsson med flere, som föreslagit, att

Riksdagen måtte besluta, att från och med 1892 ytterligare tjugu procent

lindring i rust- och roteringsbesvären, efter do värden, som för hela

kostnader af dessa besvär blifvit 1885 af Riksdagen godkända, skulle

komma alla rust- och roteringsskyldige till godo efter enahanda grunder

och bestämmelser, som funnes i lagen af den 5 juni 1885 angående

Bih. till Iiilcsd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 84 Käft. '' '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

lindring i rust- och roteringsbesvären; och att Riksdagen måtte under

fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa de anslag, som erfordrades till

ytterligare lindring af tjugu procent af rust- och roteringsbesvären, samt

den förändring af lydelsen i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring

i rust- och roteringsbesvären, som genom bifall till här ofvan framstälda

yrkanden föranleddes;

motion n:o 52 af herr H. Andersson i Nöbbelöf med flere, hvilken

föreslagit att från och med 1892 ytterligare tjugu procent lindring i

rust- och roteringsbesvären, efter de värden, som för hela kostnaden af

dessa besvär blifvit. år 1885 af Riksdagen godkända, skulle komma alla

rust- och roteringsskyldige till godo efter enahanda grunder och bestämmelser,

som funnes i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i rustoch

roteringsbesvären; och att Riksdagen måtte under ijerde och femte

hufvudtitlarne anvisa de anslag, som erfordrades till ytterligare lindring

af tjugu procent utaf rustnings- och roteringsbesvären;

motion n:o 141 af herrar J. A. Johanson och C. T. Lind, hvilka

föreslagit att Riksdagen ville för sin del besluta, att vid markegångssättningen

från och med 1892 ny uppskattning årligen skulle ega rum

å medelvärdet af rustnings- och roteringsbesvären för de till hvarje regemente

eller corps hörande rust- eller rotehåll; samt att den bestämda

afskrifningsprocenten för dessa bördor skulle tillämpas å det sålunda al

markegångssättningen fixerade värdebelopp, till genomförande af hvilket

förslag motionären vidare yrkat, att Riksdagen ville höja förslagsanslaget

till lindring i rust- och roteringsbesväret med erforderligt belopp;

motion n:o 182 af herr J. Eliasson med förslag att, derest det åt

Kongl. Maj:t framlagda förslaget till förändrad lydelse i vissa delar åt

värnpligtslagen den 5 juni 1885 skulle vinna Riksdagens bifall, den dagaflöning,

som för beväringsmanskap blifvit bestämd, måtte höjas med 30

öre, eller från nuvarande 20 öre till 50 öre, samt att Riksdagen måtte

bevilja erforderligt anslag för detta ändamål;

motion n:o 183 af herr J. A. Fjällbäck, som, under förutsättning

att Kongl. Maj:ts ofvannämnda proposition om ändring i värnpligtslagen

den 5 juni 1885 blefve af Riksdagen bifallen, föreslagit, att dagaflöningen

för de värnpligtige måtte höjas från nuvarande 20 öre till en krona;

samt motion n:o 186 af herr M. Dalin, som föreslagit, att, om

Riksdagen skulle bifalla Kongl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af värnpligtslagen

af den 5 juni 1885, Riksdagen måtte besluta detta, utom

med öfriga vilkor, under förutsättning af att det af skatteregleringskomitén

beräknade värde af rote- och rusthåll af en nämnd pröfvades

och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

11

föregående fem- eller tioårsperiod befnnna verkliga kostnad för rustningsoch

roteringsbesvären; och att en statens remonteringskommission ombesörjde

remonteringen vid det indelta kavalleriet mot att vederbörande

rusthållare vid hästtillsättningen inbetalte till remonteringskommissionen

en afgift lika med det bestämda minimipriset för remont till de värfvade

regementena.

I det vid Kongl. Maj:ts förenämnda propositioner angående förändrad

lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 samt höjning

i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar fogade statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 14 mars innevarande år har

statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet till en början dels

meddelat, att den komité, som den 14 november 1890 tillsatts för att

granska och afgifva yttrande öfver det, på uppdrag af departementschefen,

inom generalstaben uppgjorda förslag till ny härordning, till Kongl. Maj:t

inkommit med utlåtande i ämnet samt att öfver detta utlåtande infordrats

vederbörande myndigheters yttranden, dels anfört de skal, som föranledt

departementschefen föreslå Kongl. Maj:t att redan för innevarande

Riksdag, oaktadt det bebådade förslaget om eu fullständig ombildning af

försvarsväsendet ännu ej kunde framläggas, göra framställning om förstärkning

i vissa delar af den nuvarande försvarsorganisationen, dels och

lemnat närmare redogörelse för förslagen angående utsträckning i de

värnpligtiges tjenstetid och i deras öfningstid samt till öfriga mindre

ändringar i värnpligtslagen.

i fråga om kostnaden för de utsträckta öfningarne har departementschefen

vidare anfört, att beträffande den del af denna kostnad, som

komme att drabba landtförsvaret, arméförvaltningen å artilleri- och

intendentsdepartementen afgifvit särskilda yttranden, enligt Indika skulle

under år 1892 erfordras förhöjning i nedannämnda anslag med följande

belopp:

Å anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar kronor 860,000: —

,, ,, för försvarsverket till lands i allmänhet ,, 484,620: —,

deraf å artilleridepartementets andel i

samma anslag 217,620 kronor och

å intendentsdepartementets 267,000

kronor, samt

„ ,, till byggnader och sängkläder på mötesplatserna.

................................................. „ 11,000: —

Summa kronor 1,355,620: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stnlsutsköttds Utlåtande N:o 53.

Förhöjningen för år 1893 skulle, utöfver deri ökning i anslagen,

som erfordrades för år 1892, på samtliga anslagen komma att stiga till

1,822,000 kronor, så att hela den ökade kostnaden, efter det öfningstiden

uppnått sitt bestämda maximum kornme att uppgå till 3,177,620

kronor.

1 beräkningarne vore upptagna, förutom underhåll, beklädnad och

ammunition m. m. för beväringen, dels kostnaden för lega och underhåll

af hästar för beväringens vid specialvapnen öfningar och dels

kostnaden för underhåll af munderingspersedlar för underbefäl och

stammanskap vid den stående armén, som beordrades att vapenöfva

beväringen; och hade arméförvaltningen å intendentsdepartementet, beträffande

sistnämnda båda poster, erinrat, att motsvarande utgifter icke

upptagits i föregående kostnadsförslag, men att vid den ifrågasatta

mera betydliga utsträckningen af de värnpligtiges öfningar, det vore

oundgängligt taga desamma i beräkning, helst, hvad anginge särskilt

persedelunderhållet för stammanskapet med underbefäl, de medel från

hvilka nämnda underhåll för närvarande bestredes, redan under nuvarande

förhållanden visat sig endast med svårighet förslå för ifrågavarande

ändamål.

Departementschefen, som icke haft något att häremot erinra, hade

dock beträffande beloppet af den förhöjning, som arméförvaltningen ansett

erforderlig för bestridande af kostnaderna för de förlängda öfningarne,

velat påpeka, det arméförvaltningen vid beräkningarnas uppgörande,

i enlighet med hvad förut varit vanligt, utgått från förutsättningen

att lista beväringsklassen skulle komma att utgöra 31,000 man.

I detta afseende borde emellertid ihågkommas, att, derest tjensteoch

öfningstiden för de värnpligtige utsträcktes på sätt nu vore föreslaget,

större stränghet vid pröfning af de värnpligtiges krigstjenstduglighet

både kunde och måste iakttagas och att årsklasserna i sådan

händelse följaktligen komme att blifva mindre manstarka. Då genom

ökandet af ålderklassernas antal en vida större numerär värnpligtige

än nu skulle komma att vid mobilisering stå till krigsstyrelsens förfogande,

ansåge nemligen departementschefen denna styrelse för framtiden

böra, i motsats mot hvad under nu rådande knappa tillgång på

värnpligtige kunnat ega rum, noga tillse, att, i öfverensstämmelse med

gällande stadganden, endast sådana värnpligtige blefve godkände, som

med afseende å kroppsbeskaffenhet fullständigt uppfylde de fordringar,

hvilka för verklig krigstjenst måste uppställas.

Första årsklassen syntes vid sådant förhållande utan fara för

synnerligt misstag kunna, i närmaste öfverensstämmelse med hvad som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

13

vore fallet i de flesta europeiska länder, beräknas till omkring j procent

af befolkningen, eller vid pass 24,000 man. Enligt verkstad utredningskulle,

hvad år 1892 anginge, en minskning i beräknade kostnaden för

de ökade öfningarne såsom följd häraf uppkomma af i rundt tal 253,000

kronor och skulle häraf belöpa å anslaget till försvarsverket till lands

i allmänhet i rundt tal 112,000 kronor, deraf å artilleridepartementets

andel i anslaget 55,000 kronor och å intendentsdepartementets andel

57.000 kronor, å anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning^- 139,000

kronor och å anslaget till byggnader och sängkläder å mötesplatserna

2.000 kronor.

En ytterligare nedsättning i kostnaden med ett ganska afsevärdt

belopp skulle vidare kunna vinnas derigenom, att dagaflöningen för de

värnpligtig, i enlighet med Kongl. Majrts förslag år 1886, bestämdes

till 10 öre i stället för 20 öre, med hvilket belopp nämnda aflöningsförmån

nu utginge.

En sådan åtgärd hade förordats af komiterade, hvilka gått ännu

längre, i det de föreslagit, att de värnpligtige väl skulle bibehålla enahanda

dagaflöning som hitintills, men deremot icke vidare komma i

åtnjutande af slitningsersättning för de s. k. småpersedlarne, som de

dock fortfarande skulle sjelfve anskaffa sig. Nämnda ersättning utginge

för närvarande med 16 öre och verkliga kostnaden för dylika persedlars

underhåll vid kommenderingar af längre varaktighet beräknades af

arméförvaltningen till 14 öre. Ordnades de värnpligtiges aflöning, på

sätt komiterade föreslagit, skulle alltså af dagaflöningen rätteligen endast

4 respektive 6 öre kunna anses utgöra sådan aflöning i nu vanlig bemärkelse;

och skulle, derest komiterades förslag eu gång blefve lag,

den besparing i utgift, som af eu dylik anordning blefve en följd, uppgå

till i rundt tal 1,000,000 kronor.

Då emellertid komiterade härvid utgått från förutsättningen af en

årslång öfning, men i detta sammanhang endast vore fråga om öfningarnes

utsträckning till 90 dagar, hade departementschefen ej ansett,

skäl att för närvarande väcka något förslag i denna rigtning.

Slutligen ville departementschefen tillkännagifva, att arméförvaltningen

å artilleridepartementet jemlikt erhållen föreskrift vid beräkningen

af den erforderliga förhöjningen i dess andel uti anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken förhöjning nödvändiggjordes

af ökad ammunitionsåtgång m. in., utgått från förutsättningen,

att beväringens skjutöfningar för framtiden skulle ordnas i enlighet

med de för stamtruppen gällande bestämmelser, men att, då detta under

den kortare öfning-, som skulle ega rum under år 1892, icke läte sig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

göra, en ytterligare nedsättning i anslagsbehofvet för denna utgift kunde

för nämnda år vidtagas. Vid sådant förhållande funne departementschefen

det ursprungligen i detta afseende uppgifna beloppet kunna för

år 1892 nedsättas till 120,000 kronor, hvilken summa alltså skulle vara

tillräcklig att för nämnda år bestrida kostnaden för den ökade ammunitionsåtgången.

Beräknade på detta sätt, skulle sålunda anslagsförhöjningarne för

år 1892 komma att utgöra:

Å anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar:
af

arméförvaltningen beräknad

förhöjning ................................ kr. 860,000: —

minskning på grund af nedsättningen

i åldersklassens styrka ,, 139,000:— 721,000: —

,, „ till försvarsverket till

lands i allmänhet:

ursprungligen beräknad

förhöjning......... kr. 484,620: —

minskning på grund

af ned sät tningen i

åldersklassens styrka

art.-dep...................... „ 55,000: —

int.-dep..................... „ 57,000: —

minskning på grund

af förväntad mindre

ammunitionsåtgång „ 42,620: — 154,620:— 330,000: —

å anslaget till sängkläder in. in.

å mötesplatserna:

ursprungligen beräknad

förhöjning ...... ,, 11,000: —

minskning på grund

af nedsättning i åldersklassens

styrka „ 2,000: — 9,000: —-

Kronor 1,060,000: —

För år 1893 skulle, med vidhållande af samma beräkningsgrunder,

ökningen komma att uppgå till ytterligare 1,473,500 kronor, så att

utgiftsförhöjningen mot innevarande år under dessa anslagstitlar skulle

blifva 2,533,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53. lo

Då öfningstiden under nämnda år komme att i sin helhet vara

50 dagar längre än under innevarande år, skulle alltså efter denna uträkning

på hvarje öfningsdag belöpa en ökad kostnad af 50,670 kronor

eller ungefär samma summa, som t, ex. beräknades sistlidet år, då i

anledning af den inträdda förlängningen med två dagar i de värnpligtig^

öfningstid förhöjning i nu förevarande anslag med 102,000 kronor

ansågs erforderlig.

Blefve förslaget om de ökade öfningarne för de värnpligtige uppliöjdt

till lag, blefve emellertid, enligt hvad departementschefen vidare

anfört, ytterligare en förökning i statsutgifterna af nöden. Såsom bekant,

vore befälet vid de truppförband, som endast bestode af befälskadrer

och beväring, eller de s. k. beväringstrupperna, sämre aflönadt

än befälet vid de öfriga trupperna. Att icke tala om den omständigheten,

att löjtnanter af l:a klassen icke vore vid beväringstrupperna

anstälde, tiilkomme öfverstelöjtnanten och majorerne vid Gotlands nationalbeväring

äfvensom kaptener af l:a klassen vid samtliga beväringstrupperna

i fast lön respektive 3,500 kronor, 3,000 kronor och 2,000

kronor, under det att till officerare af motsvarande grader vid de öfriga

truppförbanden utginge respektive 4,000 kronor, 3,500 kronor och

2,800 kronor. Underofficerare vid beväringstrupperna vore vidare, med

undantag af fem vid Gotlands artillericorps’ stamtrupp tjenstgörande,

icke i åtnjutande af något beklädnadsbidrag, under det att till fanjunkare

vid indelta armén i sådant afseende utginge 150 kronor, till sergeanterna

af så väl första och andra klassen vid samma armé 120

kronor och till underofficerarne vid den värfvade armén olika belopp,

i regeln 200 kronor. Anledningen till den anmärkta olikheten vore

naturligtvis att söka i antagandet, att belalspersonalen vid beväringstrupperna,

så länge öfningarne af beväringen påginge jemförelsevis

endast kortare tider, skulle kunna genom sysselsättning på annat håll

den långa tid af året. den ej vore upptagen af tjenstgöringen vid vederbörande

truppförband, förvärfva sig afsevärda bidrag till sitt lifsuppehälle.

Genom utsträckningen af nämnda öfningar skulle emellertid

samma personals ställning i detta afseende betydligt förändras, och då

vederbörande officerare och underofficerare vid ifrågavarande trupper

för framtiden skulle komma att, oberäknadt den s. k. rotetjenstgöringen,

vara lika mycket tagna i anspråk som befälet vid den indelta

armén, fordrade all billighet, att de beträffande den fasta lönen likstäldes

med sistnämnda befäl. Departementschefen ansåge sig derför

så mycktet snarare böra väcka förslag härom, som framställningar i

detta syfte redan under nuvarande förhållanden blifvit af armémyndig
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

heterna gjorda och anspråken på eu dylik löneförhöjning svårligen

kunde vid vapenöfningarnes utsträckning tillbakavisas. Departementschefen

hade för sådant ändamål låtit upprätta förslag till förändrade

stater för meranämnda trupper, utgående från den förutsättning, att

befälet vid desamma skulle, med oförändrad aflöning i öfrig!, i fast

lön åtnjuta samma belopp som det öfriga armébefälet, dervid han dock,

för vinnande af fullständig likformighet i aflöningsförhållandena, funnit,

att 2:a sergeanterna vid beväringstrupperna, som nu åtnjöte ett lönetillägg

af 60 kronor utöfver den i regeln för denna tjenstemannaklass

utgående fästa lön, borde vid beklädnads,bidrags erhållande afstå från

nyssnämnda löneförmån.

Förslagsstaterna gåfve vid handen, att utöfver nuvarande anslag

för ifrågavarande ändamål erfordrades vid Gotlands nationalbeväring

13,708 kronor samt vid hvar och en af beväringsbataljonerna 6,710

kronor; och erinrade departementschefen, beträffande sättet för uppförande

i riksstaten af dessa belopp, att, till följd af beväringstruppernas

pågående omorganisation, medel till aflönande af samtliga beväringstruppernas

befäl utginge från de fyra olika anslagstitlarne »Marinregernentet»,

»Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring» och »Yesternorrlauds

beyäring», och att vid sådant förhållande den för Blekinge

bataljons befäl erforderliga anslagsförhöjningen borde uppföras under

förstnämnda anslag och förhöjningen för de öfriga truppförbanden under

den af de öfriga anslagstitlarne, till hvilken förhöjningen med hänsigt

till anslagets benämning kunde anses höra.

Såsom ofvan antydts, ansåge departementschefen slutligen frågan

om stärkandet af Norrlands för svarskr af ter nu jemväl höra komma under

öfvervägande. Den föreslagna förlängningen i de värnpligtiges öfningstid,

ehuru i och för sig af stor vigt, kunde ingalunda, icke ens för tillfället-,

anses göra tillfyllest i detta afseende. Nya truppafdelningar måste

bildas, för att de i dessa aflägsna trakter förlagda stridskrafter måtte kunna

sät.tas i stånd att någorlunda motsvara de uppgifter, som vid en eventuel

mobilisering i första hand komme att ställas på desamma. Intet

af de förslag till härväsendets ombildning, som under de senare åren

framlagts, hade kunnat undgå att taga hänsyn till denna angelägenhet;

och måste behofvet af den ifrågasatta förstärkningen utaf de norrländska

truppförbanden anses ådagalagdt. Hvad anginge sättet för förstärkningens

åvägabringande ansåge departementschefen, beträffande det

vigtigaste vapnet, infanteriet, lika med ofvanomförmälde korrriterade de

tre nuvarande indelta truppförbanden i Norrbotten, Vesterbotten och

Jern tia nd äfvensom Vesternorrlands bataljon böra organiseras som regn
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

17

menten. Det knnde emellertid icke för närvarande ifrågasättas, att

sjelfva den vid dessa truppförband fast anstälda manskapspersonal skulle

uppbringas till en styrka, motsvarande den vid ett vanligt regemente.

Eu så stor manskapsstyrkas uppsättande kunde svårligen påyrkas, innan

definitivt beslut om sjelfva grunden för försvarsorganisationen kommit

till stånd. Åtgärden i fråga syntes alltså böra inskränkas dertill,

att vid dessa truppförband anstäldes lika stor befäls- och underbefälskader

som vid ett infanteriregemente och att i öfrigt behofvet af

manskap fyldes utaf värnpligtige. Anordningen måste naturligtvis betraktas

såsom provisorisk, men möjligheten att med de ökade kadrerna

på ändamålsenligt sätt ordna mobiliseringen blefve i allt fall vida större

än nu vore fallet.

Hvad de erforderliga nya kadrernas styrka anginge, hade departementschefen

emellertid, med afseende å hela karakteren af de förändringar

i den nuvarande försvarsorganisationen, som för närvarande

vore i fråga, ansett de bestående förhållandena böra vara bestämmande

och följaktligen vid beräkningen af kadertillökningen tagit till utgångspunkt

det antal officerare, underofficerare samt befäl åt'' manskapsklassen

och med statsmedel direkt aflönade volontärer, som vore anstäldt vid

ett af de vanliga större indelta infanteriregementena. Beträffande särskilt

Vesternorrlands bataljon, hvilken såsom bekant hade en från de

öfriga truppförbandens alldeles afvikande organisation, hade departementschefen

ansett förstärkningen i befälsstyrkan af manskapsklassen

kunna på det sätt åstadkommas, att arfvoden till lika stort antal korpraler

och vice korpraler som vid ett dylikt regemente uppfördes å den

för Vesternorrlands bataljons stammanskap gällande stat, utan att i

öfrigt antalet stammanskap ökades.

Aflöningen för den personal af manskapsklassen, som vore afsedd

att vid de tre indelta corpserna nyanskaffas, borde enligt departementschefens

åsigt ordnas efter de grunder, som vore gällande för dylik direkt

utaf statsmedel aflönad personal vid de öfriga indelta truppförbanden.

I fråga om officerare och underofficerare åter borde aflöningsförhållandena

vid beväringstrupperna, derest de bestämdes i enlighet med hvad

förut föreslagits, tagas till norm. Då den nyauskaffäde befälspersonalen

icke behöfde tagas i anspråk för den s. k. rotetjenstgöringen, följde

deraf också, att tjenstgöringspenningar eller den del af den till indelta

arméns befäl utgående aflöning, som vore afsedd att utgöra ersättning

för nämnda tjenstgöring, icke borde för denna personal beräknas. Om

de blifvande regementscheferne äfvensom eu adjutant vid VesternorrBih.

till Riksd. Prof. 1891. i Sami. 1 Afd. 34 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

lande regemente, hvilka tjensteman af lätt insedda skäl måste året om

vara i tjenstgöring, undantoges, borde alltså ingen af den nytillkomna

personalen komma i åtnjutande af nyssomförmälda löneförmån; och då,

hvad anginge de tre indelta truppförbanden, de nuvarande tjenstgöringspenningarne

till de tre corpscheferne såsom följd af den nya anordningen

blefve obehöfliga, komme förökningen i utgift för tjenstgöringspenningar

vid dessa corpser att inskränkas till den jemförelsevis obetydliga

förhöjning, som föranleddes deraf, att för framtiden en öfverste

i stället för, såsom nu vore fallet, en öfverstelöjtnant komme att föra

befälet öfver desamma.

Med dessa förutsättningar till utgångspunkt hade departementschefen

låtit upprätta vid stadsrådsprotokollet fogade förslag till nya

stater för de ifrågavarande fyra truppförbanden och visade sig af dem

att, med frånräkning dels af den i staterna upptagna, vid innevarande

riksdag beviljade förhöjda dagaflöningen till redan vid vederbörande

truppförband anstälde sergeanter och vederlikar, till hvilkens bestridande

anslag genom Riksdagens beslut i frågan vore tillgängligt, och dels

af hvad som erfordrades för att bereda förhöjning åt den fasta lönen

för det nuvarande befälet vid Vesternorrlands bataljon till samma belopp

som är bestämdt för befälet af motsvarande grader vid indelta

och värfvade armén, den förökning i statsutgift, som skulle blifva en

följd af den föreslagna förändringen i staterna för dessa truppförband,

uppginge till 276,215 kronor, deraf skulle belöpa å anslaget till indelta

arméns befälsaflöning, från hvilket anslag aflöningen jemväl till beväringsbefälet

vid de indelta corpserna borde utgå, 199,785 kronor och å

anslaget till Vesternorrlands beväring 76,430 kronor. Det vore emellertid

ej nödigt, att dessa summor blefve i sin helhet disponibla redan

år 1892, utan kunde för detta år hälften af de erforderliga beloppen

anses tillräcklig. Anslagsförhöjningen för år 1892 skulle alltså blifva,

å förstnämnda anslag i rundt tal 100,000 kronor, och å anslaget till

Vesternorrlands beväring likaledes i rundt tal 38,000 kronor, som dock,

för att utjemna alla de summor, hvilka komme att för landtförsvaret

nu äskas, borde bestämmas till 38,057 kronor.

Hvad anginge anslagsförhöjningen under anslaget till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon, borde ihågkommas, att enligt den plan

för anslagets användning, som förelädes 1887 års Riksdag, ingen annan

aflöning till korpraler i regeln derifrån bestriddes än s. k. disponibilitetsarfvoden,

hvilka utginge för den tid, vederbörande korpraler vore tjenstfria,

och att arfvoden till korpralerna under tjenstgöring utginge från

anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar. Då disponibilitets
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

19

arfvodena, som utginge med respektive 7 kronor 50 öre, 5 kronor och

2 kronor 50 öre, för närvarande beräknades för 10|- månad, men för

den händelse vapenöfningstiden för de värnpligtige utsträcktes, borde

beräknas allenast för 84 månad, blefve alltså anslagsförhöjningen, derest

arfvoden, på sätt föreslaget blifvit, uppfördes för 8 nya distinktiouskorpralsbeställningar,

20 korprals- och 16 vice korpralsbeställningar,

sammanlagdt 1,304 kronor 75 öre eller i rundt tal 1,305 kronor; och

borde hela denna summa för år 1892 begäras, hvarjemte anslaget vid

bifall härtill borde erhålla benämningen »anslag till aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands regemente».

Hvad anginge specialvapnen har departementschefen, som ausåge

nya artilleri-, kavalleri■ och träng af delning ar böra för den norrländska

härafdelningen uppsättas, erinrat, att, i fråga om dessa vapens

uppbringande till ökad styrka, det icke vore möjligt att, på sätt som

beträffande infanteriet föreslagits, låta åtgärderna, vore det ock blott

för tillfället, stanna vid eu förstärkning af kadrerna och förlängningen

af de värnpligtiges öfningar. Den utbildning, som fordrades för den

enskilde artilleristen, kavalleristen och förgångsmannen vid trängen,

vore nemligen sådan, att den icke ens tillnärmelsevis kunde inhemtas

på några månader. Det vore derför departementschefens afsigt att

föreslå uppsättning jemväl af stammanskap vid de afdelningar af nämnda

specialvapen, som funnes för Norrland nödvändiga. Något afsteg från

den allmänna planen för de partiella förbättringarne af försvaret, betingades

emellertid icke deraf. Om en ny härordning under den närmaste

framtiden blefve antagen, måste alltid någon tid förflyta, innan

öfvergången från den nuvarande till den nya blifvit genomförd; och

då något fast anstäldt manskap vid härens olika truppafdelningar städse

måste finnas och tjenstetiden för det manskap, som nu vore i fråga

att antagas, med nödvändighet måste bestämmas att blifva jemförelsevis

mycket kort, borde ingen svårighet yppa sig att i den nya organisationen

inpassa de sålunda nyuppsatta truppafdelningarne.

1 alla de härordningsförslag, som under de senare åren framlagts,

hade, yttrar departementschefen vidare, förutsatts, att det svenska

artilleriet skulle så förstärkas, att åtminstone sex tidsenligt organiserade

fältbatterier skulle kunna vid mobilisering tilldelas hvarje af de sex

fördelningarne. Den ökade betydelse, som under nutidens krig kommit

detta vapen till del, hade naturligtvis härvid varit bestämmande.

Men om en så stor styrka artilleri i och för sig ansetts nödig för hvar

och en af de olika fördelningarne, måste hvad särskildt angår Norrland,

behofvet att med ett starkt artilleri utrusta den för dess försvar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

afsedda härafdelningen framträda med ökad styrka. Äfven med den

förändring i organisationen af dess infanteritruppförband, som nu föreslagits,

blefve de utan all fråga qvalitativt mycket svaga, och det

torde vara så mycket nödigare att gifva dem stöd af ett jemförelsevis

starkt artilleri. Dertill komme den stora ytvidden af det område, som

denna härafdelning vore kallad att i främsta rummet försvara och som

försatte densamma i läge att vid krig nödgas samtidigt uppträda på

flera än ett ställe. Det vore alltså nödvändigt att redan nu söka få

en sådan förstärkning af artilleriet till stånd, att åtminstone åt den

norrländska fördelningen kunde vid mobilisering tilldelas sex fältbatterier.

Ett återupptagande allena af det flera gånger väckta förslaget

om de två svea artilleriregemente tillhöriga, för Norrland afsedda fotbatteriernes

organiserande som åkande, gjorde enligt departementschefens

mening härutinnan icke till fyllest. Krigsst.yrelsen skulle visserligen

derigenom sättas i tillfälle att vid mobilisering förse den norrländska

liksom de öfriga fördelningarne med fem tidsenligt organiserade

batterier, men den ytterligare artilleristyrka, som vore för Norrland

erforderlig, skulle icke kunna på så sätt åvägabringas. Det vore derför

lämpligt att, jemte det förslag nu å nyo väcktes om nämnda organisationsfråga,

Kongl. Maj:t tillika föresloge Riksdagen att medgifva

uppsättandet vid svea artilleriregemente af ett nytt åkande batteri.

Då det folie af sig sjelf, att de tre åkande batterier, om hvilkas

uppsättande framställning sålunda borde göras, måste erhålla en likformig

organisation, hade departementschefen vid upprättande af det

nu framlagda och vid statsrådsprotokollet fogade förslaget härtill utgått

från det förslag till omorganisering af de båda fotbatterierna, som

förelagts 1884 och 1885 års Riksdag.

För manskapets anställning, tjenstgöring och aflöning skulle sålunda

de i 1883 års härordningsförslag i nämnda afseenden uppgjorda

grunder vinna tillämpning; och skulle vidare erfordras att utöfver den

vid svea artilleriregemente redan anstälda, för de båda fotbatterierna beräknade

personal ytterligare 9 afdelningstrumpetare och 160 artillerister

uppsattes, äfvensom att antalet af för de båda batterierna afsedda hästar

ökades, så att för hvarje af de tre batterierna komme att finnas tillgängliga

34 stamhästar jemte 30 legda hästar.

Hvad befälet anginge, vore icke någon ny regementsofficer nödig,

och för det tredje batteriet hade beräknats enahanda så väl officerssom

underofficerspersonal som för de båda fotbatterierna. Kostnaderna

för den tilltänkta organisationen skulle, efter densammas fullständiga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

21

genomförande, komma att uppgå till 250,009 kronor 5 öre; hvadan och

då från redan befintliga anslag, enligt den åren 1884 och 1885 lemnade

utredning för ändamålet vore tillgängliga 117,064 kronor 86 öre, eller,

med tillägg af det belopp, 1,168 kronor, som vid innevarande riksdag

beviljats för beredande af ökad dagaflöning åt de för de två fotbatterierna

afsedda sex sergeanter och två batteritrumpetare, hvilka redan

vore vid svea artilleriregemente anst.älde, en summa af 118,232 kronor

86 öre, den erforderliga kostnadsökningen skulle uppgå till 131,776

kronor 19 öre eller i rundt tal 132,000 kronor.

Hvad anginge sättet för uppförande i riksstaden af detta belopp,

borde enligt departementschefens åsigt nu ej ifrågasättas, att detsamma

skulle uppdelas å de olika titlar i riksstaten, under hvilka anslagsförhöjning

vid bifall till det nu framstälda förslaget blefve af nöden, utan

borde beloppet, deraf för år 1892 hälften eller 66,000 kronor syntes

böra äskas, för närvarande lämpligen i sin helhet uppföras under anslaget

till artilleriet; och syntes detsamma vidare böra erhålla karakteren

af reservationsanslag och Kongl. Maj:t inrymmas rättighet att,

på sätt städse varit vanligt vid nya truppers uppsättande, disponera

å anslaget uppkommande besparingar till bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med genomförandet af den nya organisationen

förenade utgifter.

Jemte tillkännagifvande att jemväl det nya tredje batteriet syntes

böra förläggas till Östersund, meddelar departementschefen att hinder

icke syntes möta att, med användande af de blifvande reservationerna

å anslaget, så utvidga det tilltänkta nya artillerietablissementet i nämnda

stad, om hvilkets uppförande förslag förelagts nu pågående riksdag,

att i detsamma kunde inrymmas jemväl detta tredje batteri.

Hvad beträffade frågan om ökandet af den för Norrland afsedda

kavalleristyrka, ansåge departementschefen ingen annan utväg för uppnående

af detta mål under nuvarande förhållanden stå öppen än att

vid det enda i Norrland förlagda kavalleritruppförbandet, Jemtlands

hästjägarecorps, anställa värfvad stam med erforderligt befäl och dymedelst

uppbringa nämnda af endast 2 sqvadroner bestående truppförband

till den såsom nödig ansedda styrkan af fem sqvadroner.

Hvad departementschefen yttrat om nödvändigheten att vid specialvapnen

anställa särskild manskapsstyrka hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet

vidare meddelas, i främsta rummet sin tillämpning på

kavalleriet, och hvad detta vapen anginge hade också komiterade föreslagit,

att under hela öfvergångstiden den nu förefintliga manskapsstyrkan

skulle hållas fulltalig och i mån af afgång ersättas med volon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

tärer. Den sålunda ifrågasatta åtgärden kunde alltså anses stå i fullkomlig

öfverensstämmelse med grund tänkande i komiterades öfvergångsförslag.

För organisationen af de erforderliga tre nya sqvadronerna borde

den vid 1889 års riksdag framlagda plan till organisation af kavalleriet

i dess helhet tjena till ledning. De erinringar mot nämnda organisationsplan,

som under öfverläggningarne inom riksdagen fråmstäldes,

afsåge hufvudsakligen dels svårigheten att med de föreslagna normerna

för värfningen och tjenstetiden hålla manskapsstyrkan komplett och

dels den förmenta olämpligheten af det för hästarnes underhåll och

vård emellan mötena ifrågasatta s. k. utackorderingssystemet. Då

emellertid frågan nu rörde sig om endast en mindre styrkas uppsättande,

i antal uppgående till endast 255 man, och nödigt afseende å förhållandena

inom den provins, der de nya sqvadronerna vore ämnade att förläggas,

syntes medföra, att de erforderliga hästarne, på sätt jemväl år

1889 för Jemtlands hästjägarecorps delvis föreslagits, mellan mötena

ej utackorderades, utan stäldes i depot, borde från nyssnämnda omständigheter

skäl mot ifrågavarande organisationsplans tillämplighet i

detta fäll icke kunna hemtas.

Med nämnda organisationsplan till utgångspunkt upprättade dels

förslag till stat för Jemtlands hästjägarecorps och dels tabell öfver

kostnaden för manskapsstyrkan samt dess skolor och öfningar äro

statsrådsprotokollet bilagda. Enligt nämnda bilagor skulle hela kostnaden

för de tre sqvadronerna komma att uppgå till 260,415 kronor;

— och borde, enligt departementschefens mening, beloppet, i likhet

med det för de tre nya batterierna vid svea artilleri ifrågasatta anslag

och af enahanda skäl tills vidare i riksstaten uti sin helhet uppföras

som reservationsanslag, dervid åt Kongl. Maj:t likaledes borde inrymmas

rättighet att till uppsättningskostnader förfoga öfver de å anslaget

uppkommande reservationer.

Ehuru den första uppsättningen af hästar och munderingar m. m.

äfvensom iordningsställandet af corpsens skoletablissement måste komma

att medtaga ganska betydliga kostnader, ansåge departementschefen

emellertid, då de nya sqvadronerne endast så småningom kunde uppbringas

till sin afsedda styrka, hela anslaget ej vara för nästa år erforderligt,

utan borde hälften af det för den nya organisationen nödiga

belopp, eller i rundt tal 130,000 kronor, kunna under år 1892 anses

för ändamålet tillräcklig.

Hvad beträffade frågan om de för Norrland erforderliga trängtrupperna

har departementschefen slutligen erinrat, att han i sitt an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

23

förande till statsrådsprotokollet för den 12 januari 1889 i den då å

bane bragta frågan om uppsättande af göta trängbataljon förklarat sig

anse tre trängbataljoner redan under nuvarande förhållanden vara för

hären oundgängligt nödvändiga. Häri läge en i och för sig grundad

anledning att nu upptaga frågan om uppsättande af eu tredje sådan

bataljon. I förevarande sammanhang, då frågan gälde speciella för

Norrlands försvar nödiga åtgärder, tillkomme emellertid ytterligare ett

skäl. Uti Norrland komme med anledning af jernvägsnätets ringa

utsträckning landsvägskommunikationerna att för trängväsendet spela

eu mycket större rol än i det öfriga Sverige, hvarför här behöfdes en

större trängstyrka, som dessutom måste organiseras på ett särskildt

sätt med hänsyn till de i denna landsända brukliga enspända kärrorna.

Hvad anginge organisationen af den nya bataljonen, vore gifvet,

att denna borde blifva fullkomligt öfverensstämmande med den, som

antagits för de båda redan uppsatta trängbataljonerna. Jemlikt en

statsrådsprotokollet bilagd tabell, hvilken upprättats med ledning af

den för 1889 och 1890 årens Riksdagar framlagda kostnadsberäkning

för göta trängbataljon, skulle, inberäknadt hvad som åtginge för att

åt sergeanter och vederlikar vid den nya bataljonen bereda samma

dagaflöning, som numera vore bestämd för arméns öfrige tjenstemän

af denna löneklass, kostnaden för bataljonen efter dess fullständiga

uppsättande komma att uppgå till 200,142 kronor 12 öre eller, med

afrundning uppåt till närmast högre krontal, till samma belopp 200,143

kronor, som i 1892 års riksstat komme att uppföras för göta trängbataljon;

och borde nämnda belopp af förut anförda skäl i riksstaten

upptagas såsom reservationsanslag, med Kongl. Maj:t tillagd rättighet

att disponera derå uppkommande besparingar för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med genomförandet af den nya trängbataljonens

organisation förenade kostnader.

Ehuruväl för sjelfva bataljonens organisation hela nyssnämnda

summa ej kunde för år 1892 blifva erforderlig, ansåge departementschefen

dock att, då något särskildt anslag för bataljonens blifvande

kasernetablisseinent icke syntes böra ifrågasättas, utan erforderliga

kostnader derför borde bestridas från bataljonens eget anslag, vore

nödvändigt, att detsamma redan från början utginge med så stort belopp

som möjligt, hvadan 150,000 kronor nu borde för ändamålet äskas.

Slutligen hade departementschefen dels hemstält att det för uppsättningen

af de tre värfvade sqvadronerna vid Jemtlands hästjägarecorps

afsedda reservationsanslag måtte få i riksstaten upptagas under

benämning »Jemtlands hästjägarecorps» och derstädes uppföras näst

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

efter »anslaget till indelta arméns befälsaflöning», till hvilket sistnämnda

anslag det för aflöning af befäl och underbefäl vid de nya sqvadronerna

afsedda anslagsbelopp framdeles vid hela reservationsanslagets uppdelning

på riksstatens olika titlar borde komma att öfverföras, dels ock

erinrat, att af de nu i riksstaten uppförda anslag, som berördes af

denna framställning, anslagen till »indelta arméns befälsaflöning», till

»artilleriet», till »trängen» och till »Gotlands nationalbeväring», med

anledning af Riksdagens redan fattade beslut i 1892 års riksstat komme

att uppföras med höjda belopp, förstnämnda anslag med 4,208,812

kronor, anslaget till »artilleriet» med 1,113,656 kronor,, anslaget till

»trängen» med 285,437 kronor och anslaget till »Gotlands nationalbeväring»

med 200,509 kronor.

I fråga om de kostnader för sjöbeväringens öfvande m. m. som

komme att erfordras till följd af den föreslagna tillökningen i de värnpligtiges

öfningstid, har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

till det vid ofvan omförmälda proposition n:o 33 fogade statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 14 mars innevarande år

yttrat, att då på grund af 1885 års värnpligtslag sjöbeväringen, som

förut öfvats vid hären, skulle öfvas vid flottan, hade Kong]. Maj:t för

bestridande af kostnaden för dessa öfningar af Riksdagen äskat dels å

ordinarie stat 67,000 kronor, dels å extra stat för år 1887 till första

uppsättningen af beklädnad för 1,000 man och till sängservis åt 250

man tillhopa 71,605 kronor. Riksdagen, som beslutade till 20 öre förhöja

den till 10 öre om dagen beräknade, i förstnämnda anslag ingående

aflöningen till de värnpligtige, hade i följd häraf ökat samma

anslag med 5,400 kronor till 72,400 kronor. Dessa anslag vore beräknade

efter en öfningstid af 36 dagar. Efter samma beräkningsgrund

skulle alltså erfordras för en öfningstid af 64 dagar 128,711 kronor

och för en öfningstid af 90 dagar 181,000 kronor eller en förhöjning

af det nuvarande anslaget, i förra fallet af 56,311 kronor och i det

senare af 108,600 kronor. Härtill komme nu ytterligare kostnaden för

vapenöfningarne för de 500 man värnpligtige, som, afsedda för sjöbefästningarne,

skulle uttagas från de Carlskrona stad närmast omgifvande

inskrifningsområdena samt förläggas och öfvas å Kuugsholms

fästning. Med tillämpning af samma beräkningsgrund, som 1886 följdes

och hvilken uppgjorts efter en beräkning af de värnpligtiges antal till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

25

1,500 man, skulle således för öfningarna af tredjedelen af denna styrka

eller nämnda 500 man erfordras för 64 öfningsdagar 42,904 kronor

och för 90 dagar 60,333 kronor. Då det nuvarande förslagsanslaget

för sjöbeväringens vapenöfningar utgjorde 72,400 kronor, skulle alltså för

de. till 64 dagar för år 1892 föreslagna öfningarne erfordras eu förhöjning

i detta anslag med 99,215 kronor eller, till jemnande af anslagets

slutsiffra, med 98,600 kronor.

Häi jemte erfordrades för lnkasornering af det för sjöbefästningarne

afsedda manskap å Kungsholms fästning följande utgifter:

till

»

»

»

inredning af kasematterna å Kungsholms fästning... kr.

sängar åt 500 värnpligtige............................................. »

sängservis åt 500 värnpligtige ....................................... »

första uppsättningen beklädnad för 500 värnpligtige »

eller tillhopa kronor

10,000: —

12,500: —

14,000: —

32,000: —

68,500: —

Med förenämnda förslag till ändring i värnpligtslagen har Kongl.

Maj:t, såsom ofvan omförmälts, sammanbundit förslag angående afskrifning

af de a viss jord hållande grundskatter samt lindring i rustningsoch

roteringsbesvären. I grundskattefrågan har Kongl. Ma''j:t aflåtit särskild

proposition, för hvilken redogöres i det af utskottet denna dag i

denna fråga afgifna utlåtande, dertill utskottet får hänvisa.

Beträffande den ifrågasätta lindringen i rustnings- och roteringsbesvären

har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet till

vid ofvan anförda proposition n:o 38 fogade protokoll för landtförsvarsärenden

hufvudsakligen anfört, att, då Kongl. Maj:t fattat beslut i fråga

om grundskatternas afskrifvande, förslag följaktligen borde afgifvas i

syfte, att lindring i rustnings- och roteringsbesvären, motsvarande den

successivt fortgående afskrifningen af grundskatterna, måtte komma att

utgå; och derför erfordrades dels att i 1892 års riksstat uppfördes tillgängliga

medel för att för nämnda ar avägabringa en lindring i rustnings-

och roteringsbesvärens uppskattade värde af ytterligare 20 procent

och dels att bestämmelser, att lindring i nämnda besvär med samma

belopp, som för afskrifningen af grundskatterna vore föreslagna, skulle

för framtiden utgå, blefve i lagen don 5 juni 1885 införda.

I detta sammanhang borde, enligt departementschefens mening,

tagas under öfvervägande, om ej nu lika väl som år 1883, då fråga

Bih. till Rilcsd. Prof.. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 34 Raft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

om rustnings- och roteringsbesvärens fullständiga afskrifning förevar,

förslag borde till Riksdagen hänskjutas om upphörande af extra rot.eringen

och frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid

inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål. Hvad anginge sist omförmälda

båda besvär, hvilka numera kunde sägas hafva förlorat all

betydelse ur militärisk synpunkt, hade departementschefen intet att

erinra deremot, att ett dylikt förslag framstäldes. Förhållandena beträffande

extra roteringen syntes deremot något olika. Till en början hade

frågan år 1883 afsett en fullständig afskrifning af rustnings- och roteringsbesvären,

under det att för närvarande förutsattes, att samma

besvär fortfarande skulle ega bestånd och att de rustnings- och roteringsskyldige

endast skulle komma i åtnjutande af ett mot dessa besvärs

värde svarande vederlag. Analogien emellan nämnda besvär och extra

roteringen syntes alltså för närvarande endast kunna medföra, att ersättning

för de prestationer, som i extra roteringen innefattades, skulle,

utan rubbning af den med extra roteringen förenade skyldighet, vederbörande

tillerkännas. Vidare kunde grundade anspråk på extra roteringens

upphörande före ingången af det år, då lindring i rustningsoch

roteriugsbesvären skulle utgå med dessa besvärs tulla värde,

knappast med fog framställas; och då slutligen, eldigt kontrakt med

vederbörande hemmansegare, extra roteringen skulle af de flesta hemman,

som deraf vore betungade, på det sätt utgöras, att vederbörande rotar

skulle i krigstid för hären anskaffa hästar, men denna skyldighet ingalunda

vore för hären utan betydelse, så länge frågan om sättet, huru

behofvet deraf i öfrigt skulle tillgodoses, icke blifvit genom lag definitivt

ordnad, ansåge departementschefen lämpligast, att frågan om

den ersättning, som möjligen kunde anses böra utgå till innehafvare

af extra roterade hemman, icke för närvarande upptoges till behandling.

Vidkommande anslagsförhöjningar, som för år 1892 skulle erfordras

på grund af den föreslagna lindringen i berörda besvär, meddelas dels

i sistnämnda statsrådsprotokoll, att det under riksstatens fjerde hufyudtitel

uppförda anslag till lindring i rustnings- och roteriugsbesvären, hvilket

vore af förslagsanslags natur, blifvit i 1891 års riksstat uppfördt med

ett belopp af 1,330,000 kronor samt att, då detta belopp visat sig fullt

förslå till bestridande af kostnaden för den nu med 30 procent utgående

lindringen, en ökning i anslaget af två tredjedelar eller i rundt

tal 886,000 kronor vore för år 1892 af nöden, salut dels i det propositionen

n:o 39 bilagda statsrådsprotokollet för sjöförsvarsärenden att

det under femte hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären, som för närvarande i riksstaten upptoges till 80,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

27

kronor, i statsverkspropositionen för år 1892, med hänsyn till den fortgående

vakanssättningen, föreslagits att nedsättas till 60,000 kronor,

med hvilket belopp den år 1885 beslutade lindring af 30 procent utaf

det för rustningen och roteringen beräknade värde skulle under år

1892 bestridas, samt att således en ytterligare lindring af 20 procent,

såsom nu blifvit för sagda år ifrågasatt, skulle erfordra en kostnad af

40,000 kronor: hvadan vid sådant förhållande anslaget till lindring i

rustnings- och roteringsbesvären borde för år 1892 förhöjas till 100,000

kronor.

I afseende å de nu till behandling föreliggande frågorna får utskottet

till en början framhålla, att utskottet, som, på sätt i dess denna

dag afgifna utlåtande angående afskrifning af de å viss jord hvilande

grundskatter meddelas, funnit nedsättning i dessa skatter böra ske endast

under förutsättning af motsvarande lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

följaktligen, å andra sidan, anser beslut om lindring i rustnings-

och roteringsbesvären böra motsvaras af liknande beslut i fråga

om grundskatteafskrifning. Äfvenledes får utskottet hänvisa till hvad

utskottet i samma utlåtande yttrat i fråga om nödvändigheten att ställa

frågan om dessa skattebördors utjemnande i samband med beslut om

kraftiga åtgärder för försvarets stärkande. Utskottet, som enligt hvad

i nämnda utlåtande vidare meddelats, funnit förhållandena medgifva den

af Kongl. Maj:t föreslagna aflyftningen af berörda skattebördor, har

alltså på samma gång ansett, att såsom vilkor derför bör, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, ställas så väl ändringar i värnpligtslagen, hvarom det

emellertid tillkommer annat utskott att yttra sig, som ock ej allenast

de af den utsträckta öfningstiden för värnpligtig^ föranledda anslagshöjningar

utan äfven beviljandet af de ifrågasatta anslagen till stärkande

af Norrlands försvar.

Om än oneklig! varit, att fullständigt förslag till försvarets ordnande

nu kunnat Riksdagen till pröfning föreläggas, anser sig utskottet

dock med hänsyn till det synnerligen trängande behofvet af en

snar förbättring i försvarsväsendet, böra tillstyrka de föreliggande förslagen,

helst, enligt hvad departementschefen till förenämnda statsrådsprotokoll

anfört, den blifvande grunden för en ny försvarsorganisation

icke kommer att blifva berörd af de föreslagna åtgärderna för försvarets

stärkande och följaktligen frågan om sättet för ordnande af försvaret i

dess helhet fortfarande kommer att stå öppen.

De af Kongl. Maj:t nu för år 1892 äskade anslagshöjningar äro

dels sådane, som betingas af den föreslagna utsträckta Öfningstiden för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 53

värnpligtige, dels sådane, som föranledas af förslaget om stärkande af

Norrlands försvarskrafter.

De till förstnämnda grupp hörande anslagshöjningar äro:

under fjerde liufvudtiteln:

å anslaget till »Marinregemente!).) ................................

u ,, ,, »Gotlands nationalbeväring»................

„ i, ii »Hallands beväring».............................

ii ii ii »Vesternorrlands beväring» ................

ii ii ii beväringsmanskapets vapenöfningar ..

11 ii ii försvarsverket till lands i allmänhet

ii ii ii sängkläder in. in. å mötesplatserna...

samt å det under femte liufvudtiteln uppförda anslaget

till »sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför».............................................

hvarjemte Kongl. Maj:t, såsom ofvan meddelats, för

inkasernering m. in. af det för sjöbefästningarna afsedda

manskap å Kungsholms fästning äskat å extra

stat för år 1892 fyra särskilda anslag å tillammans

kronor 6,710: —

„ 13,708: —

„ 6,710: —

„ 6,710:-

„ 721,000: —

ii 330,000: —

„ 9,000: —

98,600: —,

68,500: —.

Då de kostnader, för hvilkas bestridande förenämnda anslag afsetts,

äro, på sätt i statsrådsprotokollet närmare angifves, en gifven följd af

deri utsträckta öfningstiden för de värnpligtige, anser utskottet dessa

anslagsbehof böra af Riksdagen tillgodoses. Men då förenämnda ordinarie

anslag redan blifvit genom kamrarnes sammanstämmande beslut till beloppen

bestämda, anser utskottet samtliga de ökade utgifter, som af bilall

till Kongl. Maj:ts framställning om ändring i värnpligtslagen betingas,

nu icke kunna föranleda höjningar i berörda anslag, utan föreställer sig

utskottet det vara lämpligast, att alla dessa under ändrade förhållanden

för nya behof äskade belopp beviljas å extra stat för år 1892.

De anslag, i hvilka nu äskats höjning i ändamål att stärka Norr
-

lands försvarskrafter, äro

anslaget till »indelta arméns» befälsafiöning .............. kronor 100,000: —

„ „ »Vesternorrlands beväring» med ytterligare.

......................................................... „ 38,057: —

ii ii »stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon»

under förändrad benämning af »stamtrupp

vid Vesternorrlands regemente» ,, 1,305: —

„ „ »artilleriet» ................................................... „ 66,000: —

» » »trängen»...................................................... „ 150,000:—;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

hvarjemte Kong! Maj:t, enligt livad ofvan meddelats,

föreslagit, att för genomförande af den nya

organisationen å ordinarie stat för år 1892 under

titel »Jemtlands hästjägarecorps» uppföres ett reservationsanslag

å........................................................... kronor 130,000: —

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beviljandet af berörda

anslagsbelopp, har äfvenledes ansett sig böra förorda bifall till hvad

Kong!. Maj:t i sammanhang dermed föreslagit i afseende å godkännande

åt aflöningsgrunder, personals anställande och reservationers användande

in. m. endast med den ändring, att utskottet ansett staterna för Norrbottens,

Yesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser böra erhålla den

i formelt afseende olika uppställning, som bilagda förslagsstater (Lätt. A

och B) utvisa.

Hvad beträffar Kongl. Maj ds förslag om uppsättande vid Jemtlands

häst]''ägarecorps af tre värfvade sqvadroner, om den dervid anstälda personals

aflöning och om ändringar i corpsens nuvarande stat, samt om

beviljande af de för genomförande af den nya organisationen erforderliga

medel, har utskottet ej annan erinran att framställa än att, då

Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda förslag om anställande af

en regementsintendent vid Jemtlands hästj ägarecorps genom kamrarnes

sammanstämmande beslut afslagits, utskottet anser den i staten för bemälda

corps nu upptagna lön jemte dagaflöning för en regementsintendent

tillsammans 3,895 kronor icke böra på föreslaget sätt uppföras.

Deremot och då utan tvifvel de göromål, som tillkomma en regementsintendent,

äro vid uppsättning af nya trupper af synnerlig vigt, har

utskottet ansett medel för sådant ändamål icke böra undanhållas, hvarför

utskottet trott den ändring i berörda stat böra göras, att, med uteslutande

af deri förekommande anslagsposten »1 regementsintendent, lön

2,800 kronor, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar 1,095 kronor, —

kronor 3,895», i staten under rubrik »arfvode för intendenturgöromålens

bestridande)) uppföres samma belopp 3,895 kronor.

Beträffande i öfrig!, samtliga nu senast omförmälda anslagsbehof,

bär utskottet af skäl, som finnas anförda i fråga om de af den utsträckta

öfningstiden för värnpligtige föranledda anslag, ansett, att äfven de i

dessa hänseenden erforderliga anslag böra å extra stat för år 1892 uppföras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Då utskottet, såsom här ofvan anförts, ansett sig böra nästan utan

afvikelse förorda bifall till samtliga Kongl. Maj:ts förevarande framställningar,

har utskottet emellertid med anledning af derom inom riksdagen

väckta förslag, ansett sig böra, i samband med de föreliggande skatteoch

försvarsfrågorna, hemställa om åtgärder i tvenne särskilda afseenden,

hvilka åtgärder, af billighet och rättvisa påkallade, synas utskottet böra

underlätta antagandet af Kongl. Maj ds förevarande förslag till försvarets

stärkande, nemligen dels angående höjning i beväringsmanskapets dagaflörring

och dels angående förnyade uppskattningar af rustnings- och

roteringsbesvären.

Såsom ofvan omförmälts, hafva i särskilda motioner, under förutsättning

af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts förenämnda förslag om

ändring i värnpligtslagen, föreslagits dels af herr J. Eliasson, att beväringsmanskapets

aflöning, som nu utgår med 20 öre för dag, måtte höjas

till 50 öre, och dels af herr J. A. Fjällbäck, att samma dagaflöning måtte

höjas till 1 krona.

I ofvan åberopade anförande till förenämnda statsrådsprotokoll öfver

landtförsvarsärenden har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,

ur synpunkten af nedsättning i kostnaden för de ökade öfningarne,

antydt möjligheten af att dagaflöningen för de värnpligtige skulle

kunna nedsättas från 20 öre till 10 öre, hvarjemte departementschefen omförmält,

att komiterade föreslagit, att med dagaflöningens bibehållande

den nu med 16 öre per dag till beväringsmanskapet utgående slitnings - ersättningen för de så kallade småpersedlarne skulle upphöra.

Utskottet, som icke funnit anledning till borttagande af den nu

till beväringsmanskapet utgående slitningsersättningen för de så kallade

småpersedlarne, anser derjemte, att vid eu öfningstid af endast 90 dagar

någon höjning i dagaflöningen för detta manskap är af förhållandena

påkallad. De af motionärerne föreslagna dagflöningsbeloppen synes emellertid

väl höga. Utskottet föreställer sig nemligen, att en förhöjning

i förevarande afseende från 20 öre till 50 öre, deri inberäknad förenämnda

slitningsersättning, skulle vara den lämpligaste.

Enligt de beräkningar, utskottet låtit uppgöra, skulle en sålunda

förhöjd dagaflöning för beväringsmanskapet, efter det öfningstiden uppgått

till 90 dagar, föranleda en ökad kostnad af 302,500 kronor för landtbeväringen

och 39,600 kronor för sjöbeväringen, eller tillsammans 342,100

kronor. För år 1892 skulle emellertid, med afseende å den för detta

år föreslagna öfningstiden, efter dessa beräkningar ej erfordras högre

anslagsbelopp än 194,000 kronor för landtbeväringen och i rundt tal

28,200 kronor för sjöbeväringen, hvadan utskottet ansett de af Kongl.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Maj:t nu äskade anslagen till beväringsmanskapets vapenöfningar böra

höjas under fjerde hufvudtiteln från af Kongl. Maj:t föreslagna 721,000

kronor till 915,000 kronor och under femte hufvudtiteln från i Kongl.

Maj:ts förslag upptagna 98,600 kronor till 126,800 kronor.

Hvad vidare angår förslaget om förnyad uppskattning af kostnaden

för rustnings- och roteringsbesvären, får utskottet uttala den mening, att,

ehuruväl vid förslagen om förenämnda skattefrågors lösning städse förutsatts,

att nedsättning i grundskatterna skulle betinga motsvarande lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, de rustnings- och roteringsskyldige

i sjelfva verket icke erhållit samma lindring, som kommit grundskattegifvare

till del, enär ju, till följd af prishöjningar och i öfrigt svårigheten

att exakt värdera rustnings- och roteringsprestationerna, de

derför vid den nu gällande uppskattningen åsätta värden stundom måste

anses väl låga; och torde härvid särskild! böra bemärkas den fördelaktiga

ställning, de vakanta rotarne flerstädes intaga gent emot de effektiva.

Under sådana förhållanden och då vid det afgörande steg till dessa

besvärs lindring och slutliga ersättande, som nu ifrågasatts, vigten af

att söka på ett med rättvisa och billighet i möjligaste mån öfverensstämmande

sätt ordna dessa angelägenheter än starkare framträder, har

utskottet funnit sig såsom enda medlet till vinnande af ett sådant mål

böra förorda en upprepad värdering af dessa besvär; och synes sådan

förnyad värdering böra verkställa af Kongl. Maj:t efter utredning af

en nämnd, så sammansatt att de olika intressena der blifva tillgodosedda

och ega rum första gången för år 1901 och derefter hvart tionde år.

Föreskrifter om en sådan förnyad uppskattning af rustnings- och

roteringsbesvären böra naturligen intagas i lagen angående lindring i

berörda besvär och der lämpligen inflyta i § 2, hvilken utskottet följaktligen

anser böra erhålla följande, förändrade lydelse:

»Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i

§ 1 angifna ändamål skola för tiden intill dr 1901 prestationerna för

hvarje rusthåll och rote bestämmas regements- och corpsvis samt vid

båtsmanshållet kompanivis till nedan nämnda värden:

Smålands grenadierbataljon— — — — — — — —- —- — 180.

För år 1901 och derefter för hvart tionde år bestämmes, hvarje

gång för de närmast följande åren, prestationernas värde genom Kongl.

Maj:ts föranstaltande.

Hvad härefter beträffar det i herr M. Dahns förenämnda motion

framstälda förslag om att en statens remonteringskommission skulle ombesörja

remonteringen vid det indelta kavalleriet, bär utskottet, som vis
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

serligen icke förbisett de fördelar, ett bifall till motionärens förslag- i

många fall skulle medföra, dock med hänsyn till den omfattande utredning,

som bör föregå ett beslut i denna vigtiga fråga, ansett, att för närvarande

någon åtgärd i det åt motionären afsedda syfte icke bör vidtagas.

Under erinran att utskottet i sina till Riksdagen aflåtna utlåtanden

angående regleringen af utgifterna under fjerde och femte hufvudtitlarne,

med hänsyn till de då inom riksdagen väckta förslagen om lindring i

rustnings- och roteringsbesvären, anmält sig skola framdeles under riksdagen

afgifva yttrande angående de i dessa hufvudtitlar uppförda särskilda

förslagsanslagen till lindring i berörda besvär, får utskottet slutligen

anföra, att den af Kongl. Maj:t i förevarande propositioner (n:is 38

och 39) i sammanhang med öfriga ofvannämnda framställningar föreslagna

förhöjningen i berörda anslag icke gifvit anledning till någon anmärkning

från utskottets sida,

§ 9 i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 har för närvarande följande lydelse:

»I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom

Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs

stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare fortfarande

staden tillfalla ; ankommande det på särskild utredning, huru vida

samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall staden

må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.»

Enligt hvad här ofvan meddelas är i herr P. M. Söderbergs förenämnda

motion (n:o 19) hemstäldt, bland annat, att berörda § måtte på

följande sätt affattas, nemligen:

»I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar

inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar.»

Denna hemställan öfverensstämmer till alla delar med hvad Kongl.

Maj:t i sin till nästlidet års riksdag aflåtna proposition (n:o 5) angående

ändrad lydelse af vissa §§ i nämnda lag föreslog, hvilken proposition

emellertid ej vann Riksdagens bifall. Enligt hvad af det vid samma

proposition fogade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den

11 januari 1890 inhemtas, föranleddes Kongl. Maj:ts då gjorda framställning

i detta ämne deraf, att, sedan Kongl. Maj:t den 4 juli 1889 förordnat,

bland annat, att den Göteborgs stad tillagda förmån att till vissa

uppgifna arbeten och uppdrag få använda de för Säfvedals härads 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

83

rothåll uppsatta, till Elfsborgs regemente hörande soldater skulle utan

ersättning till staden från och med den 1 januari 1890 upphöra att vara

gällande, och nämnda rotar i följd deraf och med sagda tid indragas till

kronan, så borde allt hvad omförmälda paragraf innehölle om staden

Göteborgs rättighet till ifrågavarande rotar ur densamma uteslutas.

Då nu förslag om lagens ändring i andra delar föreligger, anser

utskottet lämpligt, att, på sätt nu ånyo föreslagits, ifrågavarande paraparagraf

underkastas den ändring, som af de sålunda efter lagens promulgerande

uppkomna förändrade förhållandena, föranledes.

Slutligen har utskottet velat göra en sammanfattning af de kostnader,

utöfver de för år 1892 nu föreslagna, som komma att föranledas af Riksdagens

bifall till de föreliggande förslagen till utsträckning i öfningstiden

för värnpligtige och till stärkande af Norrlands försvarskrafter.

För dessa ändamål erfordras, enligt hvad af anförda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden framgår, följande ytterligare ökningar,

nemligen

å fjerde hufvudtiteln :

å anslagen till »beväringsmanskapets vapenöfningar», till »försvarsverket

till lands i allmänhet» samt till »byggnader och sängkläder m. m.

å mötesplatserna» tillsammans ................................. kronor 1,473,500: —

hvartill kommer vid bifall till den af utskottet

föreslagna höjningen i beväringsmanskapets dag
aflöning

..........................................................................

å anslaget till »indelta arméns befälsaflöning»

,, „ ,, »Yesternorrlands beväring» ...

„ „ „ »artilleriet»...................................

„ ,, ,, »Jemtlands hästjägarecorps» ...

„ „ ,, »trängen» ..................................

„ 108,500: —

„ 99,785: —

,, 38,383: —

„ 66,000: —

„ 130,415: —

_50,143: —

kronor 1,966,726: —

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sand. 1 Afd. 34 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

å femte hufvudtiteln:

å anslaget till »sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

ersättning derför».......................................................... kronor 70,333: —

hvartill kommer vid bifall till den af utskottet

föreslagna höjningen i beväringsmanskapet dagaflöning „ 11,400: —

kronor 81,733: —

och skulle alltså den ytterligare ökningen inom båda hufvudtitlarne

komma att uppgå till sammanlagdt 2,048,459 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

I. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne

genom sammanstämmande beslut bifalla så väl hvad

Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen den 14 mars

1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående

ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni

1885, dels angående afskrifning af de å viss jord

hvilande grundskatter m. m., dels ock angående ändring

i förordningen den 14 september 1883 angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst som äfven,

med godkännande i hufvudsak af de deri af utskottet

föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i mom. II, III,

IV och V bär nedan omförmälda förslag, må

dels medgifva,

att 1, 2, 6 och 9 §§ i lagen om lindring i rustnings-

och roteringsbesvären den 5 juni 1885 må erhålla

följande förändrade lydelse:

• § 1.

»I rustnings- och roteringsbesvären skall, på

sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas,

lindring ega rum att årligen utgå intill 1892

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

35

med trettio procent, för år 1892 med femtio procent,

för åren 1893 och 1894 med sextio procent, för åren

1895 och 1896 med sjuttio procent, för åren 1897

och 1898 med åttio procent, för åren 1899 och 1900

med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade

värde, samt från och med år 1901 med hela beloppet

af samma värde.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären

för de i § 1 angifna ändamål skola för tiden

intill år 1901 prestationerna för hvarje rusthåll och

rote bestämmas regements- och corpsvis samt vid

båtsmanshållet kompanivis till nedannämnda värden:

Smålands grenadierbataljon — — — — — 180: —

För år 1901 och derefter för hvart tionde år

bestämmes, hvarje gång för de närmast följande åren,

prestationernas värde af Kongl. Maj:t efter utredning

af en nämnd, så sammansatt att de olika intressena

der blifva tillgodosedda.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring,

jemlik! § 1, bör rusthåll eller rote tillgodokomma,

skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd,

skall till grund för beräkningen läggas fulla

värdet å rustningen eller roteringen, sådant samma

värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för

rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

hvarom i § 5 mom. 1 förmäles, beräknas allenast det

belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller

roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der

understödet skulle uppgå till lika belopp med eller

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna

lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid

kavalleriet, vakanta rotar vid infanteriet samt vakanta

rusthåll och rotar vid båtsmanshållet:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri

jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är

lika stor med eller större än det här ofvan i § 2

mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,

skall för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd,

till grund för beräkningen läggas vakansafgiftens

eller nämnda afgifters sammanlagda belopp, men

för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller

summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;

och kommer alltså, der understödet uppgår till lika

belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom

i denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri

jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är

lägre än det i § 2 mom. a) satta värde å rustningen

eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller

roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden

mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet,

men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta

förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller

roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid

kavalleriet och vakanta rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning,

är lika stor med det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som

här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar stadgas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

37

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning,

är lägre än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde,

skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt

skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan

nyssnämnda värde och afgift, men är denna skilnad

lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad

i rustningen och roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

äfven för beklädnad, remtyg och beväpning, är

större än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde,

skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf,

efter afdrag af understödet, der sådant utgår, tillgodokomma

rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med

hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar

är stadgadt.

§ 9-

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut

anslagna rotar inom Säfvedals härad skall gälla hvad

här ofvan blifvit stadgadt beträffande de till Elfsborgs

regemente hörande rotar»;

dels ock besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i

spanmål skola med ingången af år 1892 helt och

hållet upphöra;

II. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne

genom sammanstämmande beslut bifalla såväl hvad

Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen den 14 mars

1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående

ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni

1885, dels angående afskrifning af de å viss jord livilande

grundskatter m. in., dels ock angående ändring

i förordningen den 14 september 1883 angående be
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

vinning af fast egendom samt af inkomst, som äfven,

med godkännande i hufvudsak af de deri af utskottet

föreslagna ändringar, Kong! Maj:ts i mom. I, III, IV

och V al förevarande hemställan omförmälda förslag,

må på det sätt bifalla hvad Kongl. Maj:t i nedannämnda

hänseenden hemstält,

att Riksdagen,

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden för den 14 mars

1891 föreslagna nya grunderna för aflöningen af den

vid Blekinge bataljon, Gotlands nationalbeväring, Hallands

bataljon och Vesternorrlands bataljon anstälda

personal, på extra stat för år 1892 under nedannämnda

anslagstitlar beviljar följande belopp, nemligen:

»Marinregementet))............................ kronor 6,710: —

»Gotlands nationalbeväring»............ ,, 13,708: —

»Hallands beväring».......................... ,, 6,710:—-

»Vesternorrlands beväring» ........... „ 6,710:—;

dels, för nämnda år till beväringsmanskapets

vapenöfningar beviljar ett extra anslag å 915,000 kronor,

hvaraf 194,000 kronor för ökande af beväringsmanskapets

dagaflöning till 50 öre, den från anslaget

till »försvarsverket till lands i allmänhet» utgående

slitningsersättningen för de s. k. småpersedlarne deri

inbegripen;

dels för samma år till »försvarsverket till lands

i allmänhet eller arméförvaltningens departement» beviljar

ett extra anslag å 330,000 kronor;

och dels likaledes å extra stat för år 1892 beviljar

till »byggnader och sängkläder på mötesplatserna»

ett anslag af 9,000 kronor;

att Riksdagen vidare, med godkännande ej mindre

af hvad i förenämnda statsrådsprotokoll föreslagits

beträffande anställande vid Norrbottens, Vesterbottens

och Jemtlands fältjägarecorpser äfvensom vid Vesternorrlands

bataljon af ytterligare personal utöfver den

vid samma truppförband nu anstälda, utan äfven af

de för den ifrågasatta nya personalen i samma proto
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

39

koll föreslagna löneförmåner och deraf föranledda

ändringar i de tre indelta truppförbandens nuvarande

stater, dock i afseende å staterna för förstnämnda

tre corpser med den formella förändrade uppställning,

som i bilagda förslagsstater (Litt. A. och B.)

angifves, å extra stat för år 1892 beviljar

dels till »indelta arméns befälsaflöning» ett anslag

å 100,000 kronor,

och dels till »Yesternorrlands beväring», utöfver

här ofvan föreslagna anslagsbelopp, ytterligare 38,057

kronor;

att Riksdagen, med godkännande af förslaget

om inrättande vid Vesternorrlands bataljon af 8 nya

distinktions-korprals-, 20 korprals- och 16 vice korpralsbeställningar

med enahanda aflöningsförmåner, som

äro förenade med motsvarande förut vid bataljonen

belintliga beställningar, till »stamtrupp vid Vesternorrlands

regemente» beviljar för år 1892 å extra

stat ett anslag å 1,305 kronor;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som

i statsrådsprotokollet föreslagits beträffande dels omorganisationen

af de två svea artilleriregemente tillhörande

fotbatterierna, dels uppsättande vid samma

regemente af ett nytt åkande batteri, dels ock den

vid dessa batterier anstälda personals aflöning beviljar

å extra stat för år 1892 ett anslag å 66,000 kronor;

äfvensom medgifver, att hvad af om förmälda

belopp, 66,000 kronor, under året besparas må under

ett följande år användas;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som

i samma statsrådsprotokoll föreslagits beträffande dels

uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps af tre värfvare

sqvadroner och dels den dervid anstälda personals

aflöning äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna

ändringar i corpsens nuvarande stat — dock

hvad dessa ändringar beträffar med uteslutande af

posten »1 regementsintendent, lön 2,800: —

dagaflöning i 365 dagar ............... 1,095: — 3,895:_»

och införande i stället: »för int-endentsgöromålens bestridande

3,895: —» — å extra stat för år 1892 be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

viljar hvad som för genomförande af den nya organisationen

under samma år erfordras med 130,000 kronor

med rättighet för Kong!. Maj:t att få under ett följande

år använda, hvad af anslaget kan under året

besparas;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som

i statsrådsprotokollet föreslagits beträffande organisationen

af en tredje trängbataljon och personalens aflöning,

beviljar å extra stat för år 1892 ett anslag

å 150,000 kronor med rättighet för Kongl. Maj:t att

få under ett följande år använda hvad af anslaget

kan under året besparas; samt

att Riksdagen tillåter, att uppkommande besparingar

å de för de tre åkande batterierna vid svea

artilleriregemente, för de tre nya sqvadronerna vid

Jemtlands hästjägarecorps och för den nya trängbataljonen

afsedda medel må, hvarje besparingsbelopp

hvad angår motsvarande truppafdelning, af

Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med den föreslagna organisationens

genomförande förenade utgifter;

III. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom

sammanstämmande beslut bifalla såväl hvad Kongl.

Maj:t i särskilda till Riksdagen den 14 mars 1891 aflåtna

propositioner föreslagit dels angående ändring i

vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels

angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter

m. in., dels ock angående ändring i förordningen

den 14 september 1883 angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst, som äfven, med godkännande

i hufvudsak af deri af utskottet föreslagna

ändringar, Kongl. Maj:ts i mom. I, II, IV och V här

nedan omförmälda förslag, må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning, att Riksdagen,

dels på extra stat för år 1892 till sjöbeväringens

vapenöfningar samt beklädnad och ersättning

derför beviljar 126,800 kronor, deraf 28,200 kronor

för ökande af beväringsmanskapets dagaflöning till

50 öre, den från anslaget till sjöbeväringens vapen
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

öfningar samt beklädnad och ersättning derför utgående

slitningsersättningen för de s. k. småpersedlarne deri

inbegripen; samt

dels jemväl å extra stat för år 1892 anvisar

följande anslag:

till inredning af kasematterna å

Kungsholms fästning .............. kronor 10,000: —

„ sängar åt 500 värnpligtige ... „ 12,500: —

,, sängservis åt 500 värnpligtige „ 14,000: —

till första uppsättningen beklädnad

för 500 värnpligtige ...... „ 32,000: —

eller tillhopa kronor 68,500: —

IV. att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet

under mom. ■ I här ofvan föreslagit, för år

1892 höja det under fjerde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

nu 1,330,000 kronor, med 886,000 kronor

till 2,216,000 kronor;

V. att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet

under mom. I här ofvan föreslagit, för år 1892

höja det å femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till lindring i mstnings- och roteringsbesvären, nu

80,000 kronor, med 20,000 kronor till 100,000 kronor;

VI. att herrar Söderbergs, Johanssons och Linds,

Lliassons (n:o 182), Fjällbäcks och Dahns förenämnda

motioner icke må till någon Riksdagens vidare åtgärd

föranleda; samt

VII. att herrar Eliassons med flere (n:o 17),

Sjös, Jönssons med flere och Anderssons med flere

ofvan omförmälda motioner icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till 1liksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 34 Höft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Reservationer:

af herr C. E. Casparsson: »De förslag till försvarets stärkande,

som i Kongl. Maj:ts proposition blifvit för Riksdagen framlagda, äro

stälda i sådant samband med frågan om en fullständig afskrifning af

de på viss jord hyllande grundskatter och en lindring i rustnings- och

roteringsbesvären, motsvarande dessa prestationers hela uppskattade

värde, att dessa förslag icke lära kunna pröfvas uteslutande i och för

sig, utan i öfvervägande jemväl måste tagas, huruvida den förstärkning

af landets försvarskrafter, som med dem skulle vinnas, är af den beskaffenhet,

att derigenom de väsentligaste bristerna i vårt försvarsväsende

varda afhjelpta, och sålunda motsvarar de ifrågasatta uppoffra

ngarne.

Hvad då först beträffar den till 90 dagar utsträckta öfningstiden

för de värnpligtige, kan denna öfningstid anses motsvara det nödvändigaste

behofvet blott under den förutsättningen, att tillräcklig befälstillgång

för att tillgodogöra densamma förefinnes. Så är emellertid ej

förhållandet. Otillräckligheten af den nuvarande befälstillgången är

en af försvarsväsendets största brister och en af dem, som i främsta

rummet måste afhjelpas. Befälets ökande — ej blott vid de norrländska

corpserna — utan vid hela armén är derför ett oeftergifligt, vilkor för

att af de värnpligtiges ökade öfningstid kunna draga den deraf åsyftade

nyttan. Och äfven den vid de norrländska corpserna föreslagna

tillökningen af befäl motsvarar blott det nu befintliga otillräckliga antalet

befäl vid de indelta regementena, för hvilka åter någon tillökning ej

blifvit ens ifrågasatt.

Hvad sedan angår de norrländska corpsernas utvidgning till regementen,

så är denna vigtiga fråga ingalunda löst genom de i den

kongl. propositionen föreslagna åtgärderna, hvilka blott afse befälskadern,

men i fråga om anskaffandet af manskap hänvisa till »de värnpligtige»

för fyllandet af detta behof. Denna åtgärd betecknas visserligen

af herr departementschefen såsom blott provisorisk, men förutsättningar

torde ej saknas för det antagandet, att detta provisoriska

tillstånd lätteligen kan blifva permanent.

Vidkommande slutligen uppsättandet af de nya artilleri-, kavallerioch

trängafdelningarne i Norrland, för hvilka i fråga om manskapets

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

43

anskaffning, tjenstgöring och aflöning skola gälla samma grunder, som

sedan år 1886 blifvit tillämpade vid Göta och Vendes artilleriregementen,

torde böra ihågkommas, att vid nämnda regementen tillämpningen

af dessa grunder slagit så ut, att vid dessa truppförband funnos den 1

januari 1891 348 vakanser. När så är förhållandet i de jemförelsevis

folkrika landskapen i mellersta och södra Sverige, lärer föga utsigt

finnas att med bättre framgång tillämpa dessa grunder i det folkfattiga

Jemtland, eller öfverhufvud i Norrland, der denna form af värfning

dessutom torde för befolkningens vanor och föreställningssätt vara temligen

främmande, och torde till följd häraf den farhågan ej sakna grund,

att de för Norrlands försvar i första hand afsedda specialvapnen till

väsentlig del komma att förefinnas blott på papperet.

De af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtna nådiga propositionerna

synas sålunda icke egnade att lösa den sedan lång tid tillbaka på dagordningen

stående försvarsfrågan, då de lemna å sido de nödvändiga

organisativa anordningarne och förbättringarne för afhjelpande af några

bland de mest öfverklagade bristerna i vårt försvarsväsende. De föreslagna

partiella förbättringarne åter äro dels overkställbara, dels förlora

de en stor del af det värde, de eljest kunnat ega, genom förbiseende

af de nödvändiga förutsättningarne för deras praktiska genomförande

och tillämpning. Vid sådant förhållande torde med fullt skäl

böra ifrågasättas, huruvida en afskrifning af återstående 70 procent af

grundskatten och en ytterligare utsträckning af lindringar i rustningsoch

roteringsbesvären till hela deras uppskattade belopp må vara ur

synpunkten af tillgodoseendet af landets försvar påkallade och berättigade.

Då emellertid försvarets stärkande utgör en af nationen allt kraftigare

och bestämdare uttalad fordran, och denna fråga så väl med afseende

härå som till följd af sakens egen stora vigt måste utgöra en

af representationens angelägnaste omsorger, har jag för min del ej velat

afstyrka antagandet af de till statsutskottets förberedande pröfning öfverlemnade

förslagen, hvilka med alla sina organisativa brister dock innebära

ett steg till försvarsfrågans slutliga lösning. Men för vinnandet

af detta mål med möjligaste minsta tidsutdrägt, måste, efter mitt förmenande,

Riksdagen inför Kongl. Maj:t uttala sin mening beträffande

så väl det sätt, hvarpå en sådan lösning med tillämpning af de i ofvan

nämnda förslag framlagda grunder må kunna vinnas, som ock i fråga

om de åtgärder, hvilka för de anmärkta organisativa bristernas snara

afhjelpande må anses önskvärda.

Utgående från den förutsättningen, att längre öfniugstid för de

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

värnpligtige än här föreslagna 90 dagar ej under den närmaste framtiden

kommer att medgifvas, och att de i sammanhang med denna

fråga framstälda förslag till afskrifning af grundskatterna och lindringar

i rustnings- och roteringsbesvären varda af Riksdagen bifallna, hemställer

jag,

att Riksdagen, med godkännande af statsutskottets

i detta utlåtande gjorda hemställan, ville vid anmälan

af detta beslut hos Kongl. Maj:t anhålla om

framläggande för nästkommande Riksdag af förslag

till försvarets stärkande på följande hufvudgrunder:

l:o. Härens fasta befäl ökas i öfverensstämmelse

med de grunder för befälets antal, som blifvit tillämpade

i Kong!. Maj:ts till 1883 års Riksdag afgifna

härordnings förslag.

2:o. Volontärinstitutionen utvecklas så, att ur

densamma kan utbildas reservbefäl af officerare, underofficerare

och korpraler, enligt de närmare bestämmelser,

som af Kong]. Maj:t utfärdas.

3:o. Stammens rekrytbildning, skolor och repetitionsöfningar

förbättras, utvidgas och utsträckas.

4:o. Indelta soldatens tjenstetid afkortas och

begränsas, med lemnad rätt åt soldaten att erhålla

afsked efter 8 års tjenst. Afskedad stamsoldat skall

tillhöra stammens reserv intill 40 års ålder samt efter

uppnåendet af denna åldersgräns och med rätt till

pension vid uppnådda 50 år vara under krigstid disponibel.

5:o. Stamtruppens styrka ökas, der sådant för

utvidgande eller reglerande af truppförbandens nummerstyrka

är behöfligt, genom af staten anskaffadt,

kontant aflönadt manskap, som i afseende å tjenstelid

och tjenstgöringsförhållanden är likstäldt med det

indelta manskapet.

6:o. I sammanhang med stärkande af det lefvande

försvaret bör äfven det fasta försvaret samt

arméns och flottans materiel tillgodoses genom för

ändamålet nödiga anslag»;

af herr friherre B. A. Leijonliufvud: »Jag hyser stora betänkligheter

mot de af Kong]. Maj:t framlagda förslagen till förstärkning af

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

45

försvarsväsendet i sammanhang med indelningsverkets och grundskatternas

afskrifning, i fråga såväl om tidpunkten för deras framställande

som deras innehåll och form. Då jag emellertid beslutat mig för att

rösta för bifall till samtliga dessa förslag, har jag gjort det med tanke

på att det må tillkomma krigsstyrelsen att sjelf bringa enhet och reda

i de mångartade nya organisationerna. Jag kan derföre ej deltaga i

beslut om några förändringar hvarken angående dagaflöningens för beväriugen

ökande till 50 öre, hvarigenom flera hundratusen kronor utan

gagn skulle bortkastas, eller angående omvärdering af rust- och rotehållens

besvär hvart tionde år, emedan jag ej vill gifva på hand att

det nu ifrågasatta provisoriska tillståndet skall blifva förändradt till

permanent, till ohjelplig olycka för vårt lands försvar»;

af herr H. P. P. Tamm: »De af Kongl. Maj:t föreslagna förbättringarne

i försvaret har jag ansett att utskottet bort i hufvudsak tillstyrka,

men då dessa förslag i den kongl. propositionen oupplösligt

förbundits med grundskatteafskrifning samt motsvarande lindring i

rustnings- och roteringsbesvären, inträder frågan i ett annat skede.

Å ena sidan kan jag lika litet nu som 1885 fatta sammanhanget

mellan ökning af beväringens värnpligt och en afskrifning af å jorden

hvilande fasta skatter. Genom denna hopkoppling är det min öfvertygelse

dels att den redan nu befintliga oviljan mot personlig uppoffring

för försvaret ökas, emedan det hela får utseende och innebörd

af ett köp, dels att genom ett bifall till den kongl. proposition försvarsfrågans

kärnpunkt — organisationen — uppskjutes till en oberäknelig

framtid, hvadan kan ifrågasättas, om ej de föreslagna förbättringarne

reduceras till försämringar.

Å den andra sidan förefaller mig den ekonomiska delen af förslaget

ändå mera fattig. De ökade kostnaderna för försvaret skulle

egentligen komma att äfven de bäras af den i skatteväg mindre bärkraftiga

delen af svenska folket, då genom bifall till Kongl. Maj:ts

förslag jordskatterna — 6,700,000 kronor — skola borttagas och budgeten

löpa fara att i ännu högre grad än redan nu balansera på de

osäkra bevillningarne och sådana konsumtionsskatter, hvilka träffa den

stora allmänheten, ej efter skatteförmåga, utan efter personlig konsumtionsförmåga.

I den kongl. propositionen framhålles visserligen, att

andra skatter framdeles kunna införas, men allt beror på af hvad art

dessa äro. Den bebådade maltskatten — om än önskvärd i flera hänseenden

— är äfven den en konsumtionsskatt på den stora allmänheten.

En sådan skattepolitik kan ej uppehållas och bör det ej heller;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

deraf komme enligt min mening att följa alltför stora vådor för den

lugna samhällsutvecklingens fortgång.

Dels på dessa grunder och dels emedan jag anser att samtidigt

med lindring i rustnings- och roteringsbesvären samt grundskatternas

afskrifning arméorganisation bör fastställas och bestämmelser fattas,

om hvilka förmögenhetsskatter skola i utbyte åtagas, hemställer jag om

afslag å såväl Kongl. Maj:ts och utskottets som motionärernas förslag»;

af herrar S. Nilsson, O. Jonsson, L. Jönsson, P. Pehr sson, A. Persson,

P. Andersson, G. Eriksson, P. Ersson, I. Lyttkens och C. Persson,

hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»Utskottet, som, enligt hvad af dess denna dag afgifna utlåtande

angående afskrifning i de å viss jord hvilande grundskatter inhemtas,

ansett sig böra, under förutsättning af motsvarande lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, hemställa om fortsatt nedsättning med tjugu

procent i grundskatterna, har följaktligen i det nu föreliggande ämnet

ej annan framställning att i hufvudsak göra än om lindring med tjugu

procent i rustnings- och roteringsbesvären under förutsättning af motsvarande

nedsättning i de å viss jord hvilande grundskatter; och får

utskottet härjemte åberopa hvad utskottet i berörda utlåtande anfört

till stöd för sin åsigt, att båda dessa slag af skattelindringar böra vidtagas

oberoende af frågan om utsträckt värnpligt och öfriga nu föreslagna

uppoffringar för försvaret.

I fråga om de vilkor, som fästs vid de af Kong!. Maj:t ifrågasatta

skattelindringarna får utskottet jemväl hänvisa till sitt uttalande

i utlåtandet i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afskrifning

af de å viss jord hvilande grundskatter m. m.

I sina till Riksdagen afgifna utlåtanden angående regleringen af

utgifterna under riksstatens fjerde och femte hufvudtitlar har utskottet

anmält, att, med afseende å de inom riksdagen väckta motionerna om

ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären, och då ett bifall

till större eller mindre del af de sålunda gjorda framställningarna kunde

inverka på det belopp, hvartill de i dessa hufvudtitlar uppförda särskilda

förslagsanslagen till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

borde upptagas, utskottet, sedan Riksdagen fattat beslut i anledning

af berörda motioner, ville framkomma med förslag angående omförmälda

anslag. Då emellertid i Kongl. Maj:ts nu till behandling föreliggande

propositioner förslag framstälts om dessa anslags höjande, anser sig

utskottet böra i detta sammanhang afgifva yttrande i fråga om nämnda

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

47

anslag. Och då utskottet, om än under olika förutsättningar, ansett

sig böra tillstyrka samma lindring i rustnings- och roteringsbesvären

för år 1892, som Kongl. Maj:t föreslagit, föranledes af bifall till utskottets

förslag samma höjning i omförmälda anslag som den af Kongl.

Maj:t ifrågasatta, eller i det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslaget

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären en ökning med

886,000 kronor, eller från 1,300,000 kronor till 2,216,000 kronor, och

i det för enahanda ändamål under femte hufvudtiteln uppförda anslaget

en ökning på sådant sätt, att detsamma, som i statsverkspropositionen

föreslagits att från 80,000 kronor nedsättas till 60,000 kronor, i stället

liöjes till 100,000 kronor.

Hvad slutligen beträffar herrar Eliassons och Fjällbäcks ofvannämnda

motioner angående förhöjning i beväringsmanskapets dagaflöning

samt herr Dahns motion om förnyad uppskattning af det beräknade

värdet af rust- och rotehåll och om anordnande af en remonteringskommission

för ombesörjande af remonteringen vid det indelta kavalleriet,

så och då alla dessa förslag äro framstälda under förutsättning af

bifall till Kongl. Maj-.ts proposition till förändrad lydelse i vissa delar

af värnpligtslagen, men detta Kongl. Maj:ts förslag icke kan antagas

komma att af Riksdagen bifallas, derest utskottets afstyrkande förslag

angående Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande, i sammanhang med berörda

proposition gjorda framställningar vinner Riksdagens gillande, finner

sig utskottet böra förorda, att dessa motioner nu må af Riksdagen

afslås.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa:

A) att hvad Kongl. Maj:t i förenämnda proposition

angående höjning i anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar m. m. föreslagit icke må af

Riksdagen bifallas;

B) att Kongl. Maj:ts proposition angående anslag

under riksstatens femte hufvudtitel med anledning af

föreslagna ändringar i värnpligtslagen den 5 juni 1885

ej må vinna Riksdagens bifall;

C) att Kongl. Maj:ts proposition angående höjning

i det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären m. m.

ej må vinna Riksdagens bifall;

D) att Riksdagen ej heller må bifalla hvad Kong].

Maj:t i sin proposition angående förhöjning i det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

under riksstatens femte hufvudtitel uppförda anslag

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären föreslagit;
E)

att herrar Eliassons och Fjällbäcks förenämnda

motioner angående höjning i beväringsmanskapets

dagaflöning icke må af Riksdagen bifallas;

F) att herrar Johanssons och Linds samt Dahns

ofvan omförmälda motioner jemväl må af Riksdagen

afslås;

G) att Riksdagen — vid bifall till hvad utskottet

här ofvan under momenten A, B, C, D föreslagit —

må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i

herrar Söderbergs, Eliassons med fleres, Sjös, Jönssons

med fleres och Anderssons med fleres ofvan omförmälda

motioner föreslagits, besluta, under förutsättning

af motsvarande nedsättning i de å viss jord hvilande

grundskatter;

att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären den 5 juni 1885 skola

erhålla följande förändrade lydelse, att från och med

år 1892 tillämpas:

§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären skall lindring

ega rum med femtio procent af dessa besvärs uppskattade

värde, på sätt samt under iakttagande af de

särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan

i denna lag omförmälas.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring

bör rusthåll eller rote tillgodokomma, skall

följande iakttagas:

a). Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd,

erhåller lindring med femtio procent af fulla värdet

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

49

å rustningen eller regeringen, sådant samma värde i

§ 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom

i § 5 mom. 1 förmäles, lindringen skall utgöra femtio

procent af allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda

värde å rustningen eller roteringen öfverstiger understödet;

kunnande, der understödet skulle uppgå till

lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan

lindring som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

b.) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid

kavalleriet, vakanta rotar vid infanteriet samt vakanta

rusthåll och rotar vid bätsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri

jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är

lika stor med eller större än det här ofvan i § 2 mom.

a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke

åtnjuter understöd med femtio procent af vakansafgiftens

eller nämnda afgifters sammanlagda belopp,

men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast med femtio procent af det belopp, hvarmed

vakansafgiften eller summan af berörda afgifter

öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet

uppgår till lika belopp med eller öfverstiger

afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke

att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri

jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är

lägre än det i § 2 mom. a) satta värde å rustningen

eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet

eller roten, om besväret varit effektivt, minskas med

skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet,

men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta

förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller

roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 34 Iiäft. 7

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

c). Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid

kavalleriet och vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning,

är lika stor med det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som

här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning

är lägre än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde,

skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är

stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan

nyssnämnda värde och afgift, men är denna skilnad

lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad

i rustningen och roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl och vid infanteriet

äfven för beklädnad, remtyg och beväpning, är

större än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde,

skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf,

efter afdrag af understödet, der sådant utgår, tillgodokomma

rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med

hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar

är stadgadt;

att § 9 i lagen angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären den 5 juni 1885 skall erhålla

följande förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut

anslagna rotar inom Säfvedals härad skall gälla hvad

här ofvan blifvit. stadgadt beträffande de till Elfsborgs

regemente hörande rotar;

H) att Riksdagen må för år 1892 höja det under

fjerde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till lin
-

in

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Öl

dring i rustnings- och roteringsbesvären, nu 1,330,000

kronor, med 886,000 kronor till 2,216,000 kronor; och

I) att Riksdagen må för år 1892 höja det under

femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, nu 80,000 kronor,

med 20,000 kronor till 100,000 kronor;

af herrar N. Petersson och A. P. Danielson, hvilka dels ogillat

utskottets motivering, dels ansett, att beväringsmanskapets dagaflöning

borde bestämmas till 50 öre, oafsedt slitningsersättningen för de s. k.

småpersedlarne, och att följaktligen ur utskottets hemställan i mom. II

och III skulle utgå i förstnämnda mom. orden: »den från anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet utgående slitningsersättningen

för de s. k. småpersedlarne deri inbegripen» och i det senare mom.

orden: »den från anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför utgående slitningsersättningen för de s. k.

småpersedlarne deri inbegripna».

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Bil. A.

Förslag till stat för Norrbottens (Vesterbottens) regemente.

Staben.

1 öfverste och chef, lön .............................................

Kronor.

öre.

6,000: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor.........

800: —

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730: —

7,530

_

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön .......................

4,000: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst...................................

400: —

fourageersättning.....................................................

365: —

4,765

—

1 major, lön .............................................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................

3,500: —

400: —

fourageersättning.....................................................

365: —

4,265

—

1 d:o d:o......................................................................

1 regementsqvartermästare, lön ....................................

l''800:--

4,265

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................

400: —

fourageersättning.................................................

365: —

2,565

—

1 förste regementsadjutant, lön ..................................

1,200: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................................

400: —

fourageersättning.....................................................

365: —

1,965

—

1 andre regementsadjutant, lön ................................

900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst........................ .........

400: —

fourageersättning......................................................

365: —

1,665

—

1 regementsauditör, lön ..............................................

900

—

1 regementspastor, lön.................................................

800

—

1 regementsläkare, lön..................................................

2,800

—

1 förste bataljonsläkare, lön ..........................................

1,800

—

1 andre bataljonsläkare, lön...........................................

900

—

1 regementsintendent, lön ..............................................

2,800

—

I Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenten ett

ålderstillägg å lön af 500 kronor, att utgå från anslaget under flerde hufvud-

titeln till ålderstillägg.

Transport

37,020

—

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JV:o 53.

53

Kronor.

öre.

Transport

37,020

1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfnin-

garna, lön..........................................................

360: —

beklädnad ...........................................................

120: —

arfvode........................... ......................................

200: —

680

_

1 d:o d:o......................................................................

680

— i

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarna,

lön.....................................................................

360: —

beklädnad ...............................................................

120: —

arfvode.............................................i..;n......

200: —

680

- _

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarna, lön..............................

200

1 d:o d:o...... ..................................................... ......

............''. ...

200

1 hornblåsare, jemte portion under vapenöfningarna, lön

360: —

beklädnad ...............................................................

150: —

510

—

Kompanistaten.

o: i j > •; 0

1 kapten af första klassen, lön ....................................

2,800

_

7 d:o d:o ..............................................................

19,600

—

1 d:o af andra klassen, lön ........................................

1,800

—

3 d:o d:o ................................................................

.............

5,400

—•

1 löjtnant af första klassen, lön.....................................

1,200

—

7 d:o d:o .............................................................

8,400

—

1 d:o af andra klassen, lön ........................................

900

—

7 d:o d:o ......... ...................................................

6,300

—

1 underlöjtnant, lön ....................................................

600

—

7 d:o d:o ..........................................................

4,200

—

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarna, lön

720: -

beklädnad ............................................................

150: —

870

_

7 d:o d:o....................................................................

6,090

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapen-

öfningarna, lön .........................................,........

360: —

beklädnad ....................................................... .....

120: —

480

_

13 d:o d:o ................................................................

6,240

—

j 1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapen-

öfningarna, lön ................ ................................

240: —

beklädnad ............................................................

120: —

360

—

15 d:o d:o................................................................

................

5,400

—

| Transport

110,610

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N;o 53.

Kronor.

fee.

Transport

110,610

: 1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarna, lön .........................................................

120

23 d:o d:o ...............................................................................

2,760

—

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarna, lön ......................................... 120: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans- afgift ............................................................ 150: —

270

27 d:o d:o ..................................................................................

7,290

—

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarna, lön................................................

60

____

23 d:o d:o..................................................................................

1,380

—

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarna, lön................................ 60: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

afgift .............................................................. 150: —

210

27 d:o d:o ...............................................................................

5,670

—

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaks- skilling eller dagafiöning under vapenöfningarna från veder- börande vapenöfningsanslag, ersättning för nummerlön, mot- svarande en medelvakansafgift ........................................

150

7 d:o d:o..................................................................................

1,050

--

Till musikens underhåll ...............................................................

2,000

—

Tjenstgöringspenningar,

som utgå med 1,500 kronor till öfverste och chef, 500 kronor

till öfverstelöjtnant och major, 400 kronor till kapten af första

klassen och regementsqvartermästare, 200 kronor till kapten af

andra klassen och förste regementsadjutant, 120 kronor till löjtnant

och underlöjtnant, 400 kronor till regementsauditör, 300 kronor

till fanjunkare, 200 kronor till sergeant af första klassen och ba- taljonsadjutant samt 120 kronor till sergeant af andra klassen,

beräknas för följande personal: öfversten och chefen, öfverstelöjt- nanten eller 1 major, regementsqvartermästaren, förste regements- adjutanten, regementsauditören, 1 bataljonsadjutant, 4 kaptener af

första klassen, 2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första

klassen, 4 löjtnanter af andra klassen samt 4 underlöjtnanter, 4

fanjunkare, 4 sergeanter af första klassen samt 8 sergeanter af

andra klassen samt utföras alltså med ..................................

9,600

Transport

141,170

—

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

55

Dagaflöning,

Transport

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor till öfverstelöjtnant,

major och regementsläkare, 3 kronor till kapten, regementsqvartermästare,

regementspastoi’, förste bataljonläkare

och regementsintendent, 2 kronor till löjtnant, underlöjtnant,

regementsadjutant, regementsauditör och andre bataljonsläkare,

1 krona till fanjunkare och hornblåsare, 80 öre till sergeant,

bataljonsadjutant och regemeutsväbel, 40 öre till gevärshandtverkare,

25 öre till korpral och 10 öre till vice korpral, uttores

för tjenstgöring vid stamtruppen under förslagsvis 60

dagar för öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten eller 1 major,

regementsqvartermästaren, förste regementsadjutanten, regementsauditören,

regementspastoren, regementsläkaren, andre

bataljonsläkaren, regementsintendenten, 1 bataljonsadjutant, 2

gevärshandtverkare, hornblåsaren, 4 kaptener af första klassen,

2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen och 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare,

4 sergeanter af första klassen, 8 sergeanter af andra

klassen, 26 korpraler och 26 vice korpraler med ..................

skolande dylik aflöning i öfrigt gäldas af anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar.

Anm. Under skottår utgår fourageersättning för skottdagen till öfversten och

chefen, 1 major, regementsqvartermästaren och förste regementsadjutanten

från besparingarne å anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller, i den

mån dessa icke lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar,

samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, 1 major och andre regementsadjutanten

från beväringens vapenöfningsanslag.

Kronor.

141,170

5,718

Summa !

146,8881 —

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Bil. B.

Förslag till stat för Jemtlands regemente.

Kronor.

ö.

Staben.

1 öfverste och chef, lön.............................................

0,000: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor........

800: —

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje

—

häst................................... .................................

730: —

7,530

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön......................

4,000: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ................................

400: —

--

fourageersättning ..................................................

305: —

4,765

1 major, lön.................................................................

3,500: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

400: —

—

fourageersättning ..........,.......................................

365: —

4,265

—

1 d:o d:o................................................................

4,265

1 regementsqvartermästare, lön .................................

1,800: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ..............................

400: —

—

fourageersättning ................................................

305: —

2,565

1 förste regementsadjutant, lön ..................................

1,200: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ..............................

400: -

—

fourageersättning ...................................................

365: —

1,965

1 andre regementsadjutant, lön ..................................

900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400: —

—

fourageersättning .................................................

365: -—

1,665

—

1 regementsauditör, lön ...............................................

900

—

1 regementspastor, lön..................................................

800

—

1 regementsläkare, lön.................................................

2,800

■—

1 förste bataljonsläkare, lön.........................................

1,800

—

1 andre bataljonsläkare, lön.........................................

900

—

1 regementsintendent, lön ............................................

2,800

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenten ett

ålderstillägg å lönen af 500 kronor att utgå från fjerde hufvudtitelns an-

slag till ålderstillägg.

—

Transport

37,020

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

57

1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfnin
garne,

lön................................................................

beklädnad...................................................................

arfvode........................................................................

1 d:o d:o........................................................................

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarne,

lön...........................................................................

beklädnad....................................................................

arfvode........................................................................

1 gevärskandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarne, lön .................................

1 d:o d:o .................................................................. .....

1 förste hornblåsare, jemte portion under vapenöfmn
garne,

lön................................................................

beklädnad....................................................................

Kompani-staten.

Transport

360: - 120: — i

200: —

360: — ''

120: —

200: — !

____

360: —

150: —

1 kapten af första klassen, lön............................................................

7 kaptener af första klassen, lön........................................................

1 kapten af andra klassen, lön............................................................

3 d:o d:o .......................................................................................j

1 löjtnant af första klassen, lön ......................................................

7 d:o d:o ............................................................................................

1 löjtnant af andra klassen, lön ........................................................i

7 d:o d:o .......................................................................................

1 underlöjtnant, lön ............................................................................!

7 d:o d:o ......................................................................................

1 faniunkare, jemte portion under vapenöfningarne, lön 720: — j

beklädnad....................................................................... ~ j

7 d:o d:o d:o ...............................................................................j

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarne,

lön............................................................................... ^60: I

beklädnad........................................................................ 120; “

13 d:o d:o ........................................................................................

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapenöfningarne,

lön ........................................................................... 240:-

beklädnad ......................................................................120:

15 d:o d:o d:o .............................................................................

Transport)

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Åfd. 34 Käft,

Kronor.

37,020

680

680

680

200

200

510

2,800

19,600

1,800

5.400

1,200

8.400

900

6,300

600

4,200

870

6,090

480

6,240

360

5,400_

110,610

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Transport

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under vapen
öfningarne,

lön............................................................................

31 d:o d:o ........................................................................................

1 d:o, jemte beklädnad in natura och portion under vapenöfnin
garne,

lön ................................................................ 120: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans
afgift

........................................................................ 150: —

19 d:o d:o............................................................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön, ...............................................................

31 d:o d:o d:o ................................................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön.................................................... 60: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans
afgift

............................................................................ 150: — |

19 d:o d:o............................................................................................1

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaks-j

skilling eller dagaflöning under vapenöfningarne från veder-:

börande vapenöfningsanslag, ersättning för nummerlön, motsvarande

en medelvakansafgift ................................................;

7 d:o d:o ............................................................................................

till musikens underhäll ................................................................

Kronor.

öre.

110,610

—

120

3,720

270

5,130

— i

60

1,860

210 —

3,990 ! —

150 —

1,050 —

2,000 —

Tjenstgöring spenningar,

som utgå med 1,500 kronor till öfverste och chef, 500 kronor till

öfverstelöjtnant och major, 400 kronor till kapten af första

klassen och regementsqvartermästare, 200 kronor till kapten

af andra klassen och förste regementsadjutant, 120 kronor till

löjtnant och underlöjtnant, 400 kronor till regementsauditör,

300 kronor till fanjunkare, 200 kronor till sergeant af första

klassen och bataljonsadjutant samt 120 kronor till sergeant!

af andra klassen, beräknas för följande personal: öfversten

och chefen, öfverstelöjtnanten eller 1 major, regementsqvartermästaren,

förste regementsadjutanten, regementsauditören, lj

bataljonsadjutant, 4 kaptener af första klassen, 2 kaptener af

andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen, 4 löjtnanter af;

andra klassen samt 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare, 4 serge-j

Transport'' 129,170 j —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

59

Kronor. ; öre.

Transport! 129,170 I

anter af första klassen samt 8 sergeanter af andra klassen

samt utföres alltså med................................................................| 9,600 |

Dagaflöning,

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor tillj

öfverstelöjtnant, major och regementsläkare, 3 kronor till kapten,

regementsqvartermästare, regementspastor, förste bataljons-!

läkare och regementsintendent, 2 kronor till löjtnant och!

underlöjtnant, regementsadjutant, regementsauditör och andre!

bataljonsläkare, 1 krona till fanjunkare och förste hornblåsare,!

80 öre till sergeant, bataljonsadjutant och regementsväbel, 40!

öre till gevärshandtverkare, 25 öre till korpral och 10 öre till!

vice korpral, utföres för tjenstgöring vid stamtruppen under!

förslagsvis 60 dagar för öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten

eller 1 major, regementsqvartermästaren, förste regementsadjutanten,

regementsauditören, regementspastorn, regements-!

läkaren, andre bataljonsläkaren, regementsintendenten, 1 batal-i

jonsadjutant, 2 gevärshandtverkare, hornblåsaren, 4 kaptener!

af första klassen, 2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af

första klassen, 4 löjnanter af andra klassen, 4 underlöjtnanter,

4 fanjunkare, 4 sergeanter af första klassen, 8 sergeanter af

andra klassen, 34 korpraler och 34 vice korpraler med ........

skolande dylik aflöning i öfrig! gäldas af anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar.

5,886

Anm. Under skottår utgår fourageersåttning för skottdagen till öfversten och''

chefen, 1 major, regementsqvartermästaren och förste regementsadj utan ten

från besparingarna å anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller, i den

mån dessa icke lemna tillgång, af fjerde liufvudtitelns allmänna besparingar,

samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, 1 major och andre

regementsadjutanten från beväringens vapenöfningsanslag.

Summa! 144,656 —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.