Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående godkännande af enmed staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga om dess inqvarteringsskgldighet, äfvensom rörande anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes m. m.

1891-05-01 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:56, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående godkännande af enmed staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga om dess inqvarteringsskgldighet, äfvensom rörande anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

1

N:o 56.

Ank. till Riksd. kansli den 1 Maj 1891, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående godkännande

af en- med staden Göteborg träffad öfverenskommelse

i fråga om dess inqvarteringsskgldighet, äfvensom rörande

anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes m. m.

(I. A.)

Sedan stadsfullmägtige i Göteborg, på gjord framställning, förklarat

sig villige att till kronan erlägga ett belopp af 460,900 kronor

mot det dels till staden upplätes den kronan tillkommande dispositionsrätt

till den s. k. exercisheden, byggnaden å tomten n:o 22 vid Södra

Larmgatan äfvensom kommendantsängen vid skansen Lejonet med derå

uppförda byggnader, deri jemväl inbegripen den s. k. laboratoriebyggnaden

med den mark, hvarå denna byggnad blifvit uppförd, dels staden

befriades för all framtid från skyldigheten att till göta artilleriregemente

eller motsvarande krigsstyrka, som kunde varda i staden förlagd,

tillhandahålla rum och servis in natura, men berättigades att, utan hinder

af den öfverenskommelse i fråga om inqvarteringsskyldigheten, som

kunde blifva träffad, fortfarande såsom hittills bibehållas vid den staden

genom kong!, resolutionen den 16 oktober 1723 tillförsäkrade förmån

att uppbära och till sin nytta använda det belopp af 21,028 kronor 3

öre, som af statsverket årligen till stadskassan i ersättning för den s. k.

inqvarteringstolagen utbetalades, har Kongl. Maj:t, i en till Riksdagen

Bih. till Riksd. Prof. 1891. i Sami 1 Afd. 37 Raft. (N:o 56). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

den 13 mars innevarande år aflåten, till statsutskottet remitterad proposition

(n:o 48), under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver

landtförsvarsärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen att

dels godkänna den sålunda under förbehåll af Riksdagens samtycke

med staden Göteborg träffade öfverenskommelse;

dels medgifva, att åtskilliga i statsrådsprotokollet närmare angifna,

kronan tillhöriga områden och byggnader i Göteborg måtte få i

den ordning, Kongl. Maj:t kunde pröfva lämpligt, för kronans räkning

på sådant sätt föryttras, att den för samtliga områdena och byggnaderna

erhållna köpeskilling icke understege en summa af 584,376 kronor;

dels ock, vid bifall till nyss nämnda båda förslag, besluta:

att ej mindre det belopp 460,900 kronor, som staden i sådan händelse

skulle till kronan erlägga, utan äfven de för den s. k. kommendantsängen

vid skansen Kronan och öfriga nyss omförmälda områden

och byggnader inflytande, disponibla försäljningsmedel måtte, sist nämnda

medel intill ett belopp af 1,064,100 kronor, användas till beredande af

nytt kasernetablissement åt göta artilleriregemente;

att det öfverskott å berörda försäljningsmedel, som möjligen uppstode

efter bestridande af nämnda utgift, skulle till statsverket ingå

och bland statsverkets inkomster redovisas under titel extra uppbörd;

samt

att medel till ifrågavarande byggnadsarbete måtte, i den mån sådant

kunde blifva nödigt, få intill .ett belopp af 1,440,000 kronor, efter

Kongl. Maj:ts bepröfvande, utaf för handen varande tillgångar förskjutas.

Till förenämnda statsrådsprotokoll har chefen för landtförsvarsdepartementet

till en början erinrat, att han i sitt anförande till statsrådsprotokollet

för den 14 februari 1890, hvarmed frågan om inköp för

göta artilleriregementes räkning af landeriet Qviberg invid Göteborg

inleddes, redogjort omständligt för det dåliga skick, i hvilket det för

nämnda regemente afsedda, i Göteborg belägna kasernetablissement

befunne sig, och de öfriga omständigheter, som gjorde uppförandet för

nämnda regemente af ett nytt kasernetablissement till en nästan oundviklig

nödvändighet; och hade departementschefen dervid framhållit,

att betänkliga sättningar i sjelfva kasernbyggnaden redan år 1871 förmärkts,

att undersökningar derefter måst regelbundet anordnas för att

utröna i hvad mån dessa fortskridit, att norra mellanbyggnaden utåt

gården redan böjt sig, att taken i närmare 50 rum gifvit sig, så att

särskilda anordningar för deras undersättande måst vidtagas, och att i

öfrigt den spridda förläggningen och delvisa otillräckligheten af rege
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56. 3

men tets skol- och öfningslokaler samt förrådsbyggnader städse i hög

grad försvårat öfningarnas ändamålsenliga bedrifvande.

Åf ett utaf chefen för göta artilleriregemente under sistlidet år

afgifvet utlåtande i ämnet hade ytterligare framgått, att kasernen år

1872 formligen utdömts, att vissa rum i densamma måst utrymmas såsom

farliga att bebo, att lägenheterna deri vore så små, att sängarne

måst ställas i två rader ofvanpå hvarandra, att vid full beläggning förefunnes

24 qvadratfots golfyta och 240 kubikfots luftutrymme per man,

under det. att enligt gällande tabell öfver utrymmet i kasernetablissementet

golfytan skulle utgöra 47,5 qvadratfot och luftkuben 570 kubikfot,

att de flesta rummen uppvärmdes genom öppna murade tegelspisar af

äldre, föga värmegifvande konstruktion, att en del af de öfverstå rummen

fyldes med rök, då vid starka vestliga vindar försök gjordes till

eldning, att golfven i allmänhet voro otäta, så att skurvattnet nedrunne,

hvarigenom under årens lopp den olämpliga underfyllnaden blifvit impregnerad

med allehanda osunda ämnen, att sjukhuset vore obeqvämt

och osundt, så att bröstpatienters sjukdomar der ofta öfverginge till

lungsot och att operationer omöjligen kunde i detsamma företagas, att

vid etablissementet lokaler för regementschefs- och divisionschefsexpeditionerna,

för konstapel- och sergeantskolorna och för förvaltningsdirektionen

äfvensom samlingsrum för officerare och underofficerare helt och

hållet saknades, att ridhuset vore för sitt behof otillräckligt, samt slutligen

att regementet till ersättande af de lokaler, som omöjligen kunnat

undvaras, nödgats af enskilde förhyra rum, derför i årlig hyra utginge

omkring 13,900 kronor.

Frågan om medels anskaffande för det nya etablissementet hade,

enligt hvad departementschefen vidare anfört, gifvit anledning till långvariga

undersökningar och talrika förhandlingar med staden Göteborg.

Började redan år 1873, kunde de sägas hafva från nämnda tid nästan

oafbrutet fortgått. Emellertid hade uppslaget till de åtgärder, som ledt

till nu föreliggande resultat, gifvits genom Kong]. Maj:ts, i anledning af en:

utaf generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet gjord hemställan,

den 2 november 1883 till arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen

lemnade uppdrag att uppgöra och till Kongl. Maj:t

inkomma med fullständiga beräkningar öfver de tillgångar, hvilka, vare

sig genom försäljning af landtförsvaret tillhöriga, men vid genomförandet

af förslaget om nytt kasernetablissements uppförande obehöfliga

tomter i Göteborg eller eljest, kunde blifva tillgängliga såsom bidrag

till bestridande af statens utgifter för nytt etablissement.

Till åtlydnad af detta uppdrag hade arméförvaltningen begärt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

uppgift från stadsfullmägtige i Göteborg å den lösesumma, staden kunde

vara villig utgifva, dels för befrielse för all framtid från skyldigheten

att åt göta artilleriregemente eller annan motsvarande krigsstyrka, som

kunde varda i staden förlagd, tillhandahålla rum och servis in natura,

dels för att förvärfva sig uteslutande egande- och dispositionsrätten till

de områden, som upptoges af nuvarande artillerikasernen och den bredvid

liggande materialboden, till den s. k. exercisheden och till kommendantsängen

vid skansen Lejonet, och dels för att komma i besittning af

följande i Göteborg belägna, kronan tillhöriga tomter och byggnader,

nemligen: byggnaden å stalltomten n:o 22 vid Södra Larmgatan;

stalltomten n:is 38 och 44 vid Magasinsgatan med derå uppförda

byggnader;

stalltomten n:o 23 vid Södra Larmgatan med derå uppförd byggnad;

norra hälften af fortifikationshusets tomt med derå uppförd

byggnad;

en plats vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad;

tomten n:o 40 vid Kronhusgatan;

kronobageritomten med byggnad;

ett område norr om Kronhusgatans förlängning med derå uppförd

byggnad;

området å Lilla Otterhällan med byggnader;

kommendantsängen vid skansen Kronan med byggnader; samt

garnisonssjukhusets tomt med byggnad.

Stadsfullmägtige, som ansett ärenden af den beskaffenhet, som

det sålunda af arméförvaltningen väckta, lämpligast böra genom underhandlingar

de intresserade parterna emellan afgöras, hade för sin del

föreslagit tillsättande af en beredning med uppdrag att uppgöra förslagtill

lösning af så väl nämnda, till fullmägtige hänskjuta, som möjligen

andra dermed sammanhängande frågor; och hade, efter det Kong!.''Maj:t

gillat detta stadsfullmägtiges förslag, nämnden, som skulle bestå af tre

utaf kronan och tre utaf staden välde ledamöter jemte en af de sålunda

tillsatte ledamöterne. utsedd ordförande, i slutet af år 1886 blifvit konstituerad.

Denna nämnd hade den 14 december 1887 afgifvit förslag till

öfverenskommel se, hvarefter dels armé förvaltningen å ofvan nämnda

departement anmodats att deröfver inkomma med yttrande, dels statskontoret,

kammarkollegium samt kommerskollegium och generaltullstyrelsen

anbefalts att i vissa delar af ärendet afgifva utlåtanden, dels

slutligen stadsfullmägtige i Göteborg på grund af Kongl. Maj:ts, vid

ärendets förberedande föredragning den 6 juni 1890, gifna föreskrift

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

5

förelagts att yttra sig, huru vida de vore benägne antaga vissa punkter

i den af beredningen förordade öfverenskommelse. Jemte förmälan, att

en af de tomter, som utaf arméförvaltningen föreslagits till inlösen af

staden Göteborg, nemligen den, å hvilken artillerikasernen och den der

invid liggande materialboden vore uppförda, numera icke kunde till

afyttrande ifrågakomma, i det densamma genom Kongl. Maj:ts dom den

30 december 1886 förklarats tillhöra staden, har departementschefen,

beträffande den s. k. kommendantsängen vid skansen Kronan, erinrat,

att redan vid sistlidne riksdag af Kongl. Maj:t framställe förslag om

försäljning af nämnda äng med undantag af sjelfva skansen med kringliggande

platå, och att Riksdagen härtill lemnat bifall dock med vilkor,

att försäljningen så anordnades, att för de områden, som komme att

afyttras, erhölles en köpeskilling, motsvarande, då från lägenheten afräknades

hvad som kunde erfordras för gator och öppna platser, minst

1 krona 25 öre för hvarje qvadratfot. Försäljningssumman skulle under

förutsättning, att det af Riksdagen beräknade minimipris per qvadratfot

erhölles, komma att uppgå till 719,000 kronor i rundt tal; och då, enligt

Riksdagens föreskrift, af denna summa den till 323,000 kronor uppgående

köpeskillingen för lägenheten Qviberg borde i främsta rummet

gäldas, skulle alltså återstående beloppet, hvilket enligt Riksdagens beslut

skulle till statsverket ingå, men som emellertid borde beräknas såsom

en för det nya kasernetablissementet användbar tillgång, komma att

utgöra 396,000 kronor.

De lägenheter, hvilka, med frånräkning af de båda nyssnämnda,

nu kunde ifrågakomma att afyttras, hade departementschefen ansett

lämpligen böra delas i två afdelningar, upptagande den ena sådana

tomter och byggnader, som funnits böra till staden Göteborg hembjudas,

och den andra samtliga öfriga lägenheter, hvilka beräknats kunna

med största fördel för kronan utbjudas till försäljning utan föregående

aftal med nämnda stad; och borde i den förstnämnda af dessa afdelningar

jemväl ingå framställningen af den tillika väckta frågan om staden

Göteborgs delvisa befrielse från inqvarteringsskyldighet.

De lägenheter, som borde hänföras till den första afdelningen,

vore exercisheden, kommendantsängen vid skansen Lejonet och byggnaden

å tomten n:o 22 vid Södra Larmgatan.

Exercisheden. Jemte meddelande af den utredning, som förebragts

rörande egande- och dispositionsrätten till detta område, som, enligt eu

på ofvannämnda berednings föranstaltande, af stadsingeniören i Göteborg

H- W. Brandel upprättad karta, i areal innehölle .1,277,412 qvadratfot,

har departementschefen meddelat, att, sedan tvist om berörda område

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

uppkommit mellan kronan och Göteborgs stad, frågan blifvit afgjord

genom ett slags förlikning, i det att Kongl. Maj:t från staden infordrat

yttrande, huruvida icke, emot det att frågan om kreatursmarknadens

förflyttning från exercisheden till annan plats finge förfalla, staden vore

villig att, med frånträdande af alla anspråk på vidsträcktare begagnande

af densamma, låta vid kronans fortfarande disposition deraf i öfrigt förblifva;

och då magistraten och borgerskapets äldste i sitt härå den

26 oktober 1861 afgifna svar hemstält, att, som någon annan tjenlig

plats än ifrågavarande hed icke funnes i närheten af staden att tillgå

för användande till de stadens behof, som påkallade större utrymme,

men å andra sidan sådana åtgärder, enligt deras förmenande, kunde

vidtagas, att de förbättringar, som af kronan tilläfventyrs verkstäldes

för hedens försättande i ett för vapenöfningarne ändamålsenligt skick,

icke skadades, Kongl. Maj:t ville låta frågan om dispositionen af heden

bero dervid, att densamma fortfarande finge af göta artilleriregemente

begagnas till vapenöfningar, likväl utan inskränkning i stadens rätt att

använda heden ej allenast till plats för kreatursförsäljning, utan äfven

till andra behof, så beskaffade, att dymedelst hvarken marken toge

skada eller hinder för vapenöfningarne uppstode, hade Kongl. Maj:t den

18 oktober 1861 bifallit denna hemställan.

Hvilken åsigt man än hyste om innebörden af den rätt till exercisheden,

staden förvärfvat, vore det, enligt departementschefens åsigt,

gifvet, att, på grund af stadens och kronans sålunda genom dess behöriga

representanter träffade öfverenskommelse, staten å ena sidan

vore tillförsäkrad rättigheten att under all framtid begagna densamma

till exercisplats för göta artilleriregemente, under det att staden å andra

sidan kommit i otvifvelaktig besittning af förmånen att likaledes för all

framtid använda heden till plats för kreatursförsäljning och andra behof

utan annan inskränkning, i fråga om dessa senares beskaffenhet, än

att de icke finge vara sådana, att genom deras tillfredsställande exercisheden

toge skada eller hinder för göta artilleriregementes vapenöfningar

uppstode. Vid de förhandlingar, som beträffande detta spörsmål

förevarit inför ofvannämnda beredning, hade man visserligen från

stadens sida sökt göra gällande, att kongl. brefvet den 18 oktober 1861,

såsom utfärdadt i öfverensstämmelse med hvad stadens myndigheter

»tills vidare» medgifva och dessutom i administrativ väg tillkommet,

icke skulle hafva någon inverkan på frågan om lagligheten af kronans

anspråk på nyttjanderätten till heden, och att fördenskull staden icke

borde utfästa sig att, i händelse kronan afstode från sina anspråk på

rätt till densamma, derför till kronan utgifva någon ersättning; men

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

7

uppenbarligen förtjenade denna invändning intet afseende, då dels magistratens

och borgerskapets ofvannämnda hemställan alldeles icke innehölle

någon antydan derom, att det godkännande af kronans anspråk,

som i framställningen innefattats, skulle gälla endast tills vidare, och

dels betydelsen af det utaf stadens myndigheter gjorda medgifvandet i

ingen mån kunde förringas deraf, att den statshandling, hvarigenom

rättsförhållandet emellan staten och staden på grund af nämnda medgifvande

reglerades, tillkommit i administrativ väg. Af beredningens

sju ledamöter hade också de af staten och två af de utaf staden utsedde

jemte ordföranden ansett uppenbart, att staden afhändt sig »den

hufvudsakliga dispositionsrätten» till heden och den sjunde, som i fråga

om den summa, staden borde för statens utlösen betala, afvikit från de

andras mening, hade emellertid ej heller kunnat bestrida giltigheten af

statens rättsanspråk.

Dessa syntes sålunda vara klara, och beredningens pluralitet hade

också ansett staden böra gifva lämpligt vederlag för det staten derifrån

afstode. Hvad beloppet af vederlaget beträffade, hade beredningen utgått

derifrån, att den rätt till heden, kronan»innehar, för kronan ej medför

annan fördel än att ett exercisfält åt göta artillerigemente derigenom

blifvit utan kostnad för statsverket beredt; och då, enligt beredningens

förmenande, ett lika stort och till exercisplats lika lämpligt

område som exercisheden, kunde anskaffas och till exercisplats apteras

för ett belopp ej öfverstigande 100,000 kronor, hade den föreslagit,

att staden skulle erbjuda kronan detta belopp mot det kronan afstode

från alla anspråk på fortfarande disposition af nämnda hed.

Kommmendantsängen vid skansen Lejonet jemte derstädes uppförda byggnader.

Mycket delade meningar hade, enligt hvad departementschefen

upplyst, gjort sig gällande så väl beträffande frågan om det område,

som borde anses höra till denna s. k. kommendantsäng, som ock angående

beskaffenheten af de rättigheter till de olika delarne af densamma,

hvilka tillkomme kronan. Att sjelfva den bergskulle, hvarå den

forna s. k. Gullbergs fästning legat och der ruinerna af denna fästning

och den sedermera derstädes uppförda skansen »Gröta lejon» ännu

vore synliga, med full eganderätt tillhörde kronan, vore jemväl af stadens

myndigheter medgifvet. Af det till en vidd af 1,400,000 qvadratfot

uppgifna område, som under benämningen »kommendantsängen vid

skansen Lejonet» hembjudits staden, utgjorde emellertid omförmälda

kronan ostridigt tillhöriga område endast 154,000 qvadratfot. Återstående

delar af ifrågavarande ytvidd bestode dels af den egentligen s. k.

kommendantsängen, som, med frånräkning af ett förut till densamma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

hörande, men numera till statens jernvägar upplåtet område, innefattade

en yta af 157,000 qvadratfot jemförelsevis slät mark, dels ock af

den intill densamma i nordost gränsande fordom s. k. Färjevassen, som

med en vidd af 1,089,000 qvadratfot numera benämndes Gullbergs vass

och genom fyllning förvandlats till fast mark. Det vore således om

sistnämnda båda områden, som striden egentligen rört sig.

Departementschefen, som äfven i afseende å rättsförhållandena rörande

detta område meddelat en utredning, till hvilken å sid. 11—14

i statsrådsprotokollet förekommande utredning utskottet tillåter sig hänvisa,

anför vidare, att beredningen som i fråga om värdet af den bevisning,

staden rörande eganderätten till berörda område åvägabragt,

gått något längre än departementschefen och ansett den utmärka, att

staden genom donationen af Gullbergs ängar blifvit egare jemväl till

nu ifrågavarande område, vore också, lika med departementschefen, af

den öfvertygelse, att det numera skulle för staden vara förenadt med

stora svårigheter att få sina anspråk på ängen lagligen erkända och

fördenskull tillstyrkt godvillig uppgörelse emellan staten och staden,

dervid den ansett, att staden borde erlägga ett belopp af 10,000 kronor,

mot det att kronan till staden afstode den rätt, den kunde ega till kommendantsängen,

och dessutom, för den händelse, på sätt vid beredningens

tillsättande eventuelt förutsetts, göta artilleriregemente förflyttades till

Sköfde, till staden utan lösen öfverlemnade skansen Lejonet jemte den

bergskulle, hvarå densamma vore belägen.

Jemte kommendantsängen hade till Göteborgs stad hembjudits tre

byggnader, nemligen två derstädes uppförda krutmagasin och den s. k.

laboratoriebyggnaden, Indika byggnader utaf beredningen åsatts ett

värde af sammanlagdt 200 kronor.

Byggnaden å stalltomten n:o 22 vid södra Larmgatan. På sätt beredningen

enhälligt yttrat borde, enligt departementschefens förmenande

och på i statsrådsprotokollet anförda skäl, medgifvas, att den tomt,

hvarå denna byggnad vore uppförd, icke tillhörde kronan. Den å tomten

uppförda stallbyggnaden, hvilken vore af sten under tegeltak och hade

en längd af 230''k fot, en bredd af 3672 fot och en höjd af 23 fot,

hade af beredningen, i enlighet med förutgången värdering af två utaf

beredningen utsedda byggmästare, uppskattats till 700 kronor.

Inqvarteringssltyldigheten. Jemte meddelande af de bestämmelser,

hvilka reglera inqvarteringsskyldigheten för städerna, utom hvad Stockholm

beträffar, har departementschefen till statsrådsprotokollet vidare

anfört, att dessa bestämmelser, tillämpade på Göteborg, hvilken stad

sjelf tillhandahölle den byggnad, i hvilken manskapet vid göta artilleri
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

9

regemente vore inqvarteradt, innebure, att staden, som af statsmedel

erhölle den efter vederbörlig tariff på det inqvarterade manskapet belöpande

kontanta inqvarteringsersättningen, vore skyldig att utöfver den

inqvartering in natura staden bestridde dels till det ej inqvarterade befälet

utgifva servisersättning i kontant och dels förse den i dess kasernbyggnad

inqvarterade personalen med servis in natura; och hade, beträffande

frågan hvad med sistnämnda uttryck rätteligen borde förstås,

Kongl. Maj:t genom särskilt bref den 24 augusti 1847 förklarat, att

derunder skulle innefattas, utom sängservispersedlar o. d. jemväl ved

och ljus.

Då den kasernbyggnad, staden till fullgörande af sin nyss nämnda

skyldighet i fråga om inqvarteringen upplåtit till begagnande af göta

artilleriregemente, numera vore i det förfallna skick, att en snar

ombyggnad däraf vore oundviklig, och staden sålunda eventuel kunde

blifva tvungen att uppföra en helt ny kasernbyggnad, måste helt naturligt

från såväl statens som stadens sida uppstå önskan, att staten mot

bidrag från staden måtte, i sammanhang med inrättandet af nytt kasernetablissement

i öfrigt för göta artilleriregemente, åtaga sig uppförandet,

äfven af sjelfva kasernbyggnaden. Det vore af denna anledning

arméförvaltningen till stadens myndigheter gjort framställning om det

bidrag till kostnaden för nytt kasernetablissements uppförande, som

staden kunde vara sinnad utgifva mot det den för all framtid blefve

befriad från skyldigheten att förse göta artilleriregemente eller motsvarande

truppstyrka, som kunde varda i staden förlagd, med inqvartering

in natura; och blefve naturligtvis staden, derest kasernbyggnad

af staten uppfördes, jemlikt gällande författning, fritagen från skyldigheten

att förse den i den blifvande, staten tillhöriga kasernbyggnaden

inrymda trupp med servis in natura.

För att utreda frågan om den summa, staden borde för vinnande

af denna befrielse erlägga, hade beredningen låtit upprätta två tabeller,

utvisande den em de belopp, hvartill, med ledning af nu kända förhållanden,

stadens årliga inkomster och utgifter för inqvarteringsverket

kunde anses komma att uppgå, derest staden fortfore att såsom hitintills

tillhandahålla regementet rum och servis in natura, och den andra

samma inkomster och utgifter, derest stadens skyldighet att utgöra berörda

slag af inqvartering komme att upphöra.

Vid uppgörandet af dessa tabeller hade beredningen, stödjande

sig på en uppgjord kostnadsberäkning, utgått från förutsättningen, att

den nya kasernbyggnaden, för hvars uppförande inga andra bestämmelser,

enligt beredningens åsigt, kunde göras gällande än de, som

Bill. till Biksd. Brok 1891. 4 Sand. 1 Afd. 37 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

innehölles i stadens och den allmänna byggnadsordningen, skulle, derest

staden vid nybyggnaden i någon män fäste afseende vid nutidens anspråk

på storlek och inredning af dylika byggnader, komma att kosta

275,000 kronor, och att stadens årliga utgift för kasernens uppförande

sålunda skulle, efter en beräkning af 100 år för den nya byggnadens

varaktighet och kostnadens amortering med fem procent årligen under

nämnda tid, komma att uppgå till 13,750 kronor.

Dessa i statsrådsprotokollet intagna tabeller, till hvilka utskottet

får hänvisa, upptaga den ena inkomster till 12,003 kronor 88 öre och

utgifter till 35,180 kronor 37 öre samt sålunda en öfverskjutande

utgiftssumma af 23,176 kronor 49 öre och den andra, utan förekommande

inkomster, utgifter å tillsammans 4,610 kronor 61 öre.

Skilnaden i årlig utgift för staden skulle alltså, derest kasernbyggnad

uppfördes af kronan, komma att uppgå till 18,565 kronor 88

öre, och hade beredningen, då denna summa kunde anses representera

ett kapital af 350,000 kronor, föreslagit att staden för den ifrågasatta

befrielsen till staten borde erlägga sistnämnda belopp.

Beredningen hade emellertid hemstält, att härvid måtte från stadens

sida fästas det vilkor, att den staden genom kongl. resolutionen

den 16 oktober 1723 tillförsäkrade rättighet att uppbära och till stadens

nytta använda det belopp af 21,028 kronor 3 öre, som af statsverket

årligen till stadskassan i ersättning för den s. k. inqvarteringstolagen

utbetaltes genom den blifvande öfverenskommelsen om inqvarteringsskyldigheten

icke måtte rubbas, utan bibehållas oförkränkt.

Den s. k. tolagsafgiften hade, enligt hvad departementschefen

med anledning häraf meddelat, ursprungligen varit en tilläggsafgift till

tullen på ut- och ingående varor, som vissa städer berättigats att för

bestridande af kostnaderna för åtskilliga dem åliggande uppgifter af

vare sig kommunal eller statsrättslig beskaffenhet uppbära. Tolagsafgifterna

vore numera sammanslagna med de vanliga tullafgifterna

eller, rättare sagdt, inginge i dessa, och de tolagsberättigade städerna

åtnjöte, på grund af beslutet vid riksdagen 1856—1858, från tullmedlen

ersättning för de mistade tolagsinkomsterna i enlighet med vissa vid

nämnda riksdag bestämda grunder. Efter en redan förut gjord fixering

hade, hvad staden Göteborg anginge, dess inqvarteringstolag, som

vore eu dylik tilläggsafgift, tillkommen för att lätta dess inqvarteringsbörda,

bestämts till ofvan angifna belopp, som sedermera vid den slutliga

regleringen af tolagen ansetts lika med all annan tolag vara inbegripen

i den faststälda ersättningssumman.

Hvad anginge den af beredningen väckta fråga, huruvida rättig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

11

heten till nämnda inqvarteringstolag eller deremot numera svarande del

af ersättningssumman kunde anses böra fortfarande ega bestånd, äfven

om skyldigheten att fullgöra inqvartering och servis in natura upphörde,

borde de förhållanden, under hvilka inqvarteringstolagen tillkommit, och

de bestämmelser, som för städerna i allmänhet reglerade rättigheten

till densamma, tagas i öfvervägande. Hufvudstadgandet derutinnan vore

ofvannämnda, af beredningen åberopade resolution på städernas besvär.

Sedan nemligen Stockholms borgerskap den 29 maj 1719 erhållit rättighet

att af inqvarteringstolagen använda hvad som beliöfdes för inqvarteringens

betalning, och denna rättighet den 11 augusti samma år utsträckts

till alla stapelstäder, som vore besvärade af inqvartering, med

föreskrift likväl att öfverskottet af tolagen skulle till kronans disposition

öfverlemnas, hade städerna, vid 1723 års riksdag anhållit, att inqvarterings-

eller, såsom den också kallades, tillökningstolagen matte

lemnas och användas till hvar och en stads fria disposition.

Jemte meddelande af denna resolution anför departementschefen

vidare, att beredningen af resolutionens ordalydelse, såsom departementschefen

syntes, med fullt skäl dragit den slutsatsen att stadens rättighet

till den s. k. inqvarteringstolagen ej vore beroende af stadens inkvarteringsskyldighet

och att samma tolag ej kunde af Kongl. Maj:t indragas,

för den händelse staden af en eller annan anledning skulle

från sin inqvarteringsskyldighet befrias; och hade beredningen af sådan

anledning tillstyrkt upptagandet bland vilkoren för den föreslagna öfverenskommelsen

af ofvan nämnda förbehåll, mera, såsom det ville synas,

för att åt staden bevara en rättighet, som den, enligt beredningens åsigt,

i allt fall egde, än för att, såsom en följd af öfverenskommelsen, åt staden

utverka en särskild förmån.

Departementschefen, som på grund af hvad i ärendet förekommit

ansett beredningens förslag i nu nämnda fyra frågor böra i hufvudsak

antagas, har hvad först exercisheden anginge anfört, att då kronan svårligen

kunde göra gällande andra anspråk på densamma än dem, som hade

sin grund i det af Göteborgs magistrat och borgerskap den 26 oktober

1861 gjorda medgifvande, och då den enda förmån, som i kraft deraf

tillagts kronan, utgjorde rättigheten att begagna heden för göta artilleriregementes

öfningar samt denna förmån väl kunde anses ersatt med det

af beredningen föreslagna belopp, departementschefen så mycket snällare

funnit beredningens förslag i denna del af ärendet förtjent af understöd,

som genom Riksdagens bifall till den väckta frågan om inköpet

af landeriet Qviberg ny exercisplats för göta artilleriregemente

redan kunde anses vara beredd. Dess egoareal vore nemligen tillräck
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

lig att lemna utrymme till en dylik plats och dervarande terrängförhållanden

lämpade sig mycket väl för detta ändamål.

Hvad vidare beträffade ''kommendantsängen vid skansen Lejonet —

yttrade departementschefen — torde med skäl kunna sägas, att, huru

omdömet än kunde utfalla om den bevisning, som staden åstadkommit

till stöd för sina anspråk på densamma, kronans åtkomst till ängen å

andra sidan ej kunde anses så klar och ostridig, att ej eu förlikning

emellan staten och staden i detta hänseende måste vara önsklig; och

då den afträdessumma, beredningen föreslagit, i det närmaste syntes

motsvara värdet af de delar af ängen, hvilka kronan innehade, hade

depai tementschefen ansett beredningens förslag jemväl härutinnan vara

för kronan antagligt.

Hvad slutligen anginge byggnaden å stalltomten n:o 22 vid södra

Larmgatan samt frågan om aftösningen af Göteborgs stads inqvarteringskyldighet,

måste enligt departementschefens mening beredningens förslag i

dessa delar likaledes betecknas såsom för kronan antagliga. Det vore

nemligen föga sannolikt, att byggnaden å ofvannämnda tomt, hvilken

enligt utredningen i målet måste, derest nytt kasernetablissement uppfördes,

från tomten bortflyttas, skulle kunna, vid föryttring till annan

än egaren af sjelfva tomten, betinga ens så högt pris som af beredningen

ifrågasatts; och man måste, beträffande sistnämnda fråga, ihågkomma.

att, om kronan af skäl, som ju lätt skulle kunna tänkas, funne

sig nödsakad att, äfven i det fall, att bidrag från stadens sida ej erhölles,

låta uppföra ett nytt kasernetablissement i Göteborg, denna stad

skulle utan något sitt åtgörande och utan erläggande af nu erbjudna

350,000 kronor komma i åtnjutande af den frihet från inqvartering

staden vill tillösa sig.

Uppfördes kasern på kronans bekostnad, skulle nemligen deraf

blifva en följd, att regementets korpraler och manskap komme att inqvartera^

i »kronans hus» och, om på sådant sätt sörjdes för truppens

inqvartering, blefve vederbörande städs inqvarteringsskyldighet inskränkt

till att åt densamma utgifva servis i kontant, eller med andra ord den

stad, i hvilken kronan tillhöriga kaserner för den derstädes garnisonerade

trupp funnes, blefve då fri från skyldigheten att förse truppen med inqvartering

och servis in natura. Det vore just tillförsäkrandet af en dylik

frihet för framtiden, som för Göteborgs stad skulle blifva vinsten af

den föreslagna öfverenskommelsen, och faktiskt komme Göteborg, genom

dennas antagande, endast i samma ställning som rikets öfriga

med garnison försedda städer. Med undantag af Göteborg funnes nemligen

numera ingen sådan stad, som fullgjorde sin inqvarteringsskyldighet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

13

in natura, och efter all sannolikhet komme ej heller någon dylik skyldighet

att för framtiden af någon utaf dem utkräfvas.

Äfven det af beredningen föreslagna vilkor om rättighet för staden

Göteborg att, om inqvarteriugsskyldigheten, på sätt beredningen

föreslagit, blefve aflöst, fortfarande komma i åtnjutande af inqvartering stolagen,

måste, enligt departementschefens åsigt, anses billigt. Gällande

författningar i ämnet innebure i och för sig, att rättigheten till inqvarteringstolagen

vore oberoende af det sätt, på hvilket inqvarteringsskyldigheten

fullgjordes, och, enligt hvad de i ärendet hörda embetsmyndigheterna

erinra, funnes i sjelfva verket flera städer, som vore i åtnjutande

af inqvarteringstolag utan att någon ständig inqvartering af dem utgjordes.

Göteborg, som för den ifrågasatta befrielsen från skyldigheten att lemna

inqvartering in natura skulle utgifva full equivalent och som sålunda

kunde sägas komma att ständigt utgöra dylik inqvartering, ehuru den

för framtiden skulle tillgodokomma staten i form af ett kapital, kunde

således med fullt fog göra anspråk på att bibehållas vid inqvarteringstolagen;

och det måste dessutom icke förglömmas, att äfven efter aflösningen

skyldigheten att utgöra servis i kontant, hvilket åliggande

städse innefattats under benämningen inqvarteringsskyldighet i detta ords

vanliga bemärkelse, fortfarande komme att qvarstå.

Utgående från dessa åsigter, som i hufvudsak delats af arméförvaltningen

och de öfriga myndigheter, hvilka i ärendet afgifvit utlåtanden,

hade departementschefen vid ärendets förberedande föredragning

den 6 juni sistlidet år förklarat sig anse beredningens förslag i

nu angifva fyra afseenden vara af beskaffenhet att kunna läggas till

grund för blifvande öfverenskommelse med staden Göteborg. Emellertid

hade departementschefen funnit lämpligt, dels att i framställningen

till Göteborgs stadsfullmägtige uttryckligt vilkor inryckts derom, att

staten vid öfverlåtelse till nämnda stad af den s. k. kommendantsängen

vid skansen Lejonet förbehölle sig fortfararande eganderätten till sjelfva

skansen med omkringliggande platå, dels att, till förekommande af alla

framtida tvistigheter, i framställningen upptoges, att den staden tillhöriga

mark, å hvilken den s. k. laboratoriibyggnaden i närheten af

nyss nämnda skans delvis vore uppförd, jemväl ansåges i öfverlåtelsen

af kommendantsängen inbegripen och dels att för samtliga tomter, byggnader

och rättigheter, som skulle till staden Göteborg öfverlåtas, bestämdes

eu totalsumma, som till beloppet motsvarade de olika värderingssummor,

beredningen ansett skäligt åsätta nämnda byggnader m. m.

Då beredningen beräknat för exercisheden 100,000 kronor, för kommendantsängen

med derå uppförda byggnader 10,200 kronor, för byggna
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

derna å stalltomten n:o 22 700 kronor och för aflösning af inqvarteringsskyldigheten

350,000 kronor, skulle denna totalsumma alltså utgöra

460,900 kronor.

Enligt den af departementschefen med anledning häraf gjorda

hemställan hade Kongl. Maj:t låtit ej mindre för stadsfullmägtige i Göteborg

gifva till känna, att Kongl. Maj:t vore sinnad till denna Riksdag

aflåta proposition om dels upplåtande till staden Göteborg af den kronan

tillkommande dispositionsrätt till den s. k. exercisheden, byggnaden å

tomten n:o 22 vid södra Larmgatan äfvensom kommendantsängen vid

skansen Lejonet med derå uppförda byggnader, deri jemväl inbegripen

den s. k. laboratoriibyggnaden med den mark, hvarå denna byggnad

blifvit uppförd, dels ock befrielse för all framtid för staden Göteborg

från skyldigheten att till göta artilleriregemente eller motsvarande

krigsstyrka, som kunde varda i staden förlagd, tillhandahålla rum och

servis in natura, allt mot det staden till kronan erlade ett belopp af

460,900 kronor men förklarades berättigad att, utan hinder af den öfverenskommelse

i fråga om inkvarteringsskyldigheten, som kunde blifva

träffad, fortfarande såsom hittills bibehållas vid den staden genom kongl.

resolutionen den 16 oktober 1723 tillförsäkrade förmån att uppbära och

till sin nytta använda det belopp af 21,028 kronor 3 öre, som af statsverket

årligen till stadskassan i ersättning lör den s. k. inqvarteringstolagen

utbetaltes, än äfven från fullmägtige infordra yttrande, huru

vida de under förutsättning af Riksdagens bifall till de förslag i nämnda

hänseenden, som sålunda konmie att underställas densamma, för sin del

antogo de för den ifrågasatta öfverlåtelsen och befrielsen från inqvarteringsskyldiglieten

föreslagna vilkor; och hade stadsfullmäktige i skrifvelse

den 30 sistlidne september förklarat, att de antoge dessa vilkor,

dock med förbehåll att anbudet skulle anses förfallet och för staden

icke vidare bindande, så framt det icke å kronans sida vore antaget

före den 1 oktober 1891.

I fråga om ytvidden af de öfriga tomter, som arméförvaltningen

ansett böra vid nytt kasernetablissements uppförande till staden Göteborg

hembjudas, äfvensom beskaffenheten af de derstädes uppförda

byggnader, har, efter hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, af

handlingarne inhemtats följande:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande No 56.

15

»Stalltomten n:is 38 och 44 vid Magasinsgatan med derå uppförda

byggnader. Tomten innehåller i areal 29,884 qvadratrot och äro å densamma

uppförda dels en stallbyggnad af sten under tegeltak med vidhängande

stallbyggnad af trä och dels ett ridhus af sten med takkonstruktion

af jern, täckt med plåt;

Stalltomten n:o 23 vid södra Larmgatan med derå uppförd byggnad.

Tomten innehåller i areal 11,680 qvadratrot, och utgöres nämnda byggnad

af ett s. k. sjukstall af sten under plåttak;

Norra hälften af fortifikationshusets tomt med derå uppförd byggnad.

Tomtdelen innehåller en areal af 14,220 qvadratrot, och är derå uppförd

endast en materialbod;

Platsen vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad. Den innehåller

4,910 qvadratrot, deraf emellertid 1,850 qvadratrot ingå i Postgatan, och

är å platsen uppförd en materialbod af trä under tegeltak, hvarjemte

en del af förra Sahlgrenska sjukhuset, som är i enskild mans ego, utskjuter

i tomten;

Tomten n:o 40 vid Kronhusgatan. Denna tomt innehåller 3,344

qvadratrot, och tillhöra de å densamma uppförda byggnader enskild

person;

Kronolog eritomten n:o 1, Litt■ A. Denna tomt innehåller 7,068

qvadratrot och upptages af en stenhusbyggnad under tegeltak;

Området norr om Kronhusgatans förlängning med derå uppförd byggnad.

Denna tomt innehåller 24,045 qvadratrot, och finnas å densamma

uppförda två materialbodar af trä och en afträdesbyggnad af sten;

Området å Lilla Otterhällan med byggnader. Området innehåller

330,624 qvadratrot, och äro å detsamma uppförda det s. k. artillerietablissementets

byggnader, bestående af fältförråd, matinrättning och

två vaktstugor, alla af tegel, äfvensom det s. k. nya gymnastikhuset, en

träbyggnad under papptak, hvarjemte i fästningsvallarne äro anordnade

tre källarlägenheter, som jemte en i närheten af Otterhällan å stadens

mark belägen materialbod eller den s. k. röda boden jemväl ansetts böra

tillsammans med Otterhällan afyttras; samt

Garnisonssjukhusets tomt med byggnad. Denna tomt innehåller i

areal 8,600 qvadratrot, och är derå uppfördt det s. k. garnisonssjukhusot,

eu stenbyggnad under tegeltak, med tillhörande uthusbyggnad.»

Beredningen, som funnit kronans eganderätt till samtliga dessa

områden vara obestridlig, hade hemstält, att de jemte derå uppförda

byggnader måtte få af staden Göteborg inlösas mot ett belopp af tillsammans

388,550 kronor.

Då emellertid arméförvaltningen å artilleri- och fortifikations
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

departementen i sitt ofvannämnda yttrande, efter inhemtande af utlåtanden

från tygmästaren och fortifikationsbefälhafvaren i Göteborg,

förklarat sig, lika med nämnda tjensteman, finna berörda af beredningen

föreslagna lösesummor alldeles för låga, hade departementschefen

funnit desamma icke böra läggas till grund för någon öfverenskommelse

med staden Göteborg, utan anbefalt ny värdering af lägenheterna;

och hade departementschefen dervid, då vid upprättandet inom

fortifikationen af plan till ny kasernbyggnad det visat sig, att bibehållandet

tills vidare af regementets invid det s. k. fortifikationshuset belägna

tygetablissement skulle leda till väsentliga kostnadsbesparingar

vid det nya kasernetablissementets uppförande, och vid sådant förhållande

den till fortifikationshuset hörande tomt måste åt kronan bibehållas

ostyckad, föreskrifvit, att den nya värderingen icke skulle omfatta

den förut till försäljning ifrågasatta norra hälften af nämnda tomt.

Värderingen, som den 22 sistlidne november förrättades af fortifikationsbefälhafvaren

i Göteborg jemte stadsmäklaren H. W. Ström

och byggmästaren F. V. Petersson, hade utfallit så, att

Stalltomten vid Magasinsgatan med byggnad värderats

till........................................................................... kronor 120,000: —

Stalltomten n:o 23 vid Södra Larmgatan med byggnad

till ............................................................................ » 47,000:

Platsen vid Sahlgrenska sjukhuset med byggnad » 12,500: —

Tomten vid Kronhusgatan................................................... » 13,376: —

Kronobageritomten med byggnad.................................... » 36,000: —

Tomten norr om Kronhusgatans förlängning mod

byggnad .......................................................................... » 75,000:

Garnisonssjukhusets tomt med byggnad ..................... » 30,500: —

Området å Lilla Otterhällan med byggnader ............ » 250,000: —

Summa kronor 584,376: —

Oaktadt nyss nämnda norra hälft af fortifikationshusets tomt med

byggnad, som af beredningen uppskattats till 35,000 kronor, nu uteslutits

från värderingen, öfverstege alltså hela värderingssumman med icke

mindre än 195,826 kronor det belopp, som af beredningen åsatts samtliga

ifrågavarande tomter och byggnader; och hade arméförvaltningen

vid värderingsinstrumentets öfverlemnande förmält sig sakna anledning

att mot denna värdering, som enligt deras åsigt verkstälts af fullt sakkunnige

män, framställa någon anmärkning.

Departementschefen, som för sin del funnit densamma kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:ö 56.

17

godkännas, både dock ansett det kunna ifrågasättas, huru vida staden

Göteborg skulle finnas villig att mot den sålunda föreslagna högre

lösesumman tillösa sig alla de ifrågavarande tomterna. Det vore derför

lämpligast, att desamma icke hembjödes nämnda stad utan att

försäljning af hvarje tomt för sig egde rum, dervid naturligtvis intet

hindrade staden att, om den funne sådant med sin fördel förenligt, anmäla

sig såsom köpare till de tomter, af Indika den önskade komma i

besittning. I öfverensstämmelse med de vilkor, Riksdagen sistlidna år

bestämde för den då medgifna försäljningen af kommendantsängen vid

skansen Kronan, syntes vidare böra såsom vilkor för försäljningen föreslås,

att densamma ornades så, att hela den af värderingsförrättningen

tomterna åsätta värderingssumma icke komme att underskridas och att

följaktligen, om förhållandena skulle medföra, att en eller flera af tomterna

kunde säljas till pris, som vore högre än det tomterna hvar för

sig åsätta värde, de återstående tomtorna måtte, under förutsättning att

den för alla tomterna beräknade försäljningssumma uppnåddes, kunna,

der så funnes nödigt, till lägre pris afyttras.

Hvad slutligen anginge planen och kostnaden för sjelfva kasernetablissementet

hade, enligt hvad departementschefen meddelat, chefen

för fortifikationen i en den 28 sistlidne februari till Kongl. Maj:t inkommen

skrifvelse uti nämnda fråga afgifvit utlåtande och dervid tillika

öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag för etablissementets uppförande.

Enligt nämnda handlingar skulle detsamma, som vore afsedt att

förläggas å landeriet Qvibergs egor, komma att bestå af kanslihus, 2

kaserner, matinrättningsbyggnad, exercishus, stallbyggnad, ridhus, arrestbyggnad,

skosmedja, sjukhus, bad- och tvättinrättning samt sommarstall

och förrådsbyggnad; och hade vidare beräknats, att några å nämnda

landeri nu befintliga byggnader skulle kunna användas för inqvartering

af åtskilliga underofficerare, hvarigenom en ganska afsevärd inskränkning

i kasernbyggnadernas storlek hade kunnat åvägabringas. Äfven

sjukstall, reservsjukstall och foderlada hade ansetts kunna inrymmas i

några landeriet tillhörande uthus.

För iståndsättandet af de för nyssnämnda underofficerares inqvartering

afsedda byggnader hade de inkomster, som beräknats inflyta

från landeriet Qviberg, intill dess detsamma kunde varda till regementet

öfverlemnadt, ansetts tillräckliga; hvaremot det belopp, 7,000

kronor, som erfordrades för iståndsättande af nämnda uthus, ingingo i

den för etablissementet i dess helhet beräknade kostnadssumma,

penna kostnadssumma hade af chefen för fortifikationen beräknats

till 1,525.000 kronor. De tillgångar, som chefen för fortifikationen

Bill. till BiJcsd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 37 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

ansett kunna användas till nämnda kostnaders bestridande, hade upptagits

sålunda:

Försäljningspriset för kommendantsängen vid skansen

Kronan .................................................................. kronor 719,000: —

Den af staden Göteborg erbjudna löseskilling ...... » 460,900: —

Nyss omförmälda områdens och tomters försäljningspris

........................................................................ »_584,376: —

kronor 1,764,276: —

Då härifrån droges köpeskillingen för Qvi
berg

......................................................... kr. 323,000: —

samt omkostnaderna för nämnda

köp, som af chefen för fortifikationen

beräknats till............ » 1,276: — » 324,276: —

skulle alltså återstå............................................................ kronor 1,440,000: —

eller 85,000 kronor mindre än den för etablissementet beräknade kostnadssumma.

Chefen för fortifikationen hade emellertid förmält sig hafva grundadt

skäl att antaga, det försäljningen af kommendantsängen komme

att inbringa mer än nyss angifna af Riksdagen såsom minimum bestämda

belopp; och då vidare den beräknade bj^ggnadskostnaden vid

en blifvande entreprenadauktion kunde komma att något nedgå, hade

chefen för fortifikationen funnit antagligt, att medel icke skulle komma

att saknas för etablissementets fidlbordande enligt nu framlagda plan.

Skulle emellertid så blifva händelsen, funne bemälde chef, enligt hvad

han vidare yttrat, uppskof med uppförandet af några utaf de föreslagna

byggnaderna kunna utan allt för stor olägenhet ega rum. Sålunda

skulle den del af förrådsbyggnaden, som vore afsedd för de båda reservbatterierna,

i främsta rummet kunna tills vidare undvaras. Äfven sommarstallet,

som vore ämnadt att under sommaröfningstiden inrymma de

legda hästarne, skulle på sådant sätt kunna göras umbärligt, att dessa

hästar insattes i ridhuset, som dock i viss mån måste deraf taga skada;

och slutligen vore det möjligt att för någon tid låta anstå med uppförandet

af bad- och tvättinrättningen, en anordning, som dock chefen

för fortifikationen ansåge icke kunna aflöpa utan känbara olägenheter.

Eu besparing af 64,300 kronor skulle emellertid härigenom kunna

vinnas och de i öfrigt erforderliga 20,700 kronorna kunna, efter chefens

för fortifikationen åsigt, påräknas genom sannolikt öfverskott utöfver

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56. 19

de för de olika tomterna beräknade försäljningspris och genom minskad

entreprenadkostnad.

Lika med chefen för fortifikationen ansåge departementschefen

sannolikt, att något högre pris, än som beräknats, skulle vid den ifrågasatta

omfattande försäljningen af ofvanomförmälda, kronan nu tillhöriga

områden i Göteborg kunna erhållas; och hade ej heller departementschefen

någon erinran att göra mot den inskränkning i byggnadsarbetet,

som chefen för fortifikationen funnit sig böra såsom en nödfallsutväg

föreslå. Det syntes derför lämpligast, att medel till byggnadsarbetet

äskades på det sätt, att Kongl. Maj:t måtte berättigas dertill använda dels

det belopp 460,900 kronor, som vid godkännandet af den med staden

Göteborg under förbehåll af Riksdagens samtycke träffade öfverenskommelse

skulle af nämnda stad erläggas, dels ock så stor del af öfriga

inflytande, för byggnadsarbetet ännu disponibla försäljningsmedel,

som motsvarade skilnaden emellan hela beräknade byggnadskostnaden

1,525,000 kronor och nyssomförmälda summa eller 1,064,100 kronor.

Skulle meranämnda försäljningsmedel, hvilka på grund af nu föreliggande

utredning antoges skola uppgå till 979,100 kronor, utgörande

skilnaden emellan de senaste värderingssummorna och kostnaderna för

inköpet af landeriet Qviberg, enligt chefens för fortifikationen beräkning,

icke öfverskrida sistnämnda belopp, finge alltså, derest besparingar å

byggnadskostnaden ej kunde vid en blifvande entreprenadauktion åvägabringas,

en del af byggnadsarbetet anstå, under det att å andra sidan

först den del af försäljningsmedlen, som öfverstege förstnämnda belopp

1,064,100 kronor, skulle till statsverket ingå.

Då större delen af försäljningsmedlen icke kunde beräknas inflyta

förr än efter ett eller annat år, vore nödvändigt, att Kongl. Maj:t finge

inom gränsen af det belopp 1,440,000 kronor, som i hvarje fall skulle

till byggnadsarbetet utgå, af tillgängliga medel förskjuta hvad som

kunde för detsamma erfordras; erinrande departementschefen slutligen,

att såsom följd af kasernetablissementets uppförande dels det för hyra

af åtskilliga lokaler nu utgående belopp 13,900 kronor och dels den för

närvarande till Göteborgs stad årligen utgående inqvarteringsersättningen

9,505 kronor 88 öre komme att statsverket besparas.

Såsom till förenämnda statsrådsprotokoll blifvit meddeladt, befinner

sig Göta artilleriregementes kasernetablissement i så dåligt skick, att

uppförandet för nämnda regemente af ett nytt etablissement är en

nästan oundviklig nödvändighet. Med afseende härå och under åbe
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

ropande af, att Riksdagens revisorer jemväl flera gånger vitsordat kasernbyggnadens

dåliga skick, bär utskottet, som tagit del af de till ärendet

hörande handlingar, kartor och ritningar, ansett sig böra biträda Kongl.

Maj:ts nu framlagda förslag om uppförande af nytt kasernetablissement

för regementet och etablissementets förläggande å det af Riksdagen inköpta

landeriet Qviberg.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, beräknas kostnaden

för det nya kasernetablissementets uppförande komma att, oafsedt den

med inköpet af Qviberg förenade statsutgift å 324,276 kronor, uppgå

till 1,525,000 kronor.

Denna kostnadssumma är, efter hvad de företedda handlingarna

utvisa, fördelad på följande sätt:

Byggnaders uppförande och inredning m. m....... kronor 1,196,700: —

Sprängnings- och grundläggningsarbeten ............... » 162,000: —

Belysnings-, vatten-, aflopps- och åsklednings
arbeten.

.......................................................................... » 80,400: —

Planeidngs- och grusningsarbeten, stensättning,

stängsel, terrassmurar m. m............................... » ’ 66,000: —

Kontrollkostnader, ritningar m. m............................... » 19,900: —

Summa kronor 1,525,000: —

För samtliga dessa till 1,849,276 kronor uppgående kostnaders

bestridande skulle emellertid, med afseende å redan beslutad försäljning

af kommendantsängen vid skansen Kronan i Göteborg och vid bifall

till hvad Kongl. Maj:t nu i förevarande sammanhang föreslagit, vara

att disponera ett belopp af 1,764,276 kronor.

Beträffande det belopp å 85,000 kronor, hvarmed nämnda kostnadssumma

öfverskjuter de beräknade tillgångarna, har chefen för fortifikationen,

såsom i statsrådsprotokollet meddelas, ansett, att, derest ej,

såsom antagligt, försäljningen af kommendantsängen vid skansen Kronan

skulle inbringa högre belopp än det förut beräknade, en besparing i

kostnaden af 64,300 kronor skulle kunna vinnas genom uppskof med

uppförandet af några af de nu föreslagna byggnaderna, hvarjemte återstående

erforderliga 20,700 kronor skulle kunna påräknas genom öfverskott

utöfver det för de öfriga tomterna beräknade försäljningspris och

genom minskad entreprenadkostnad.

I afseende å den ifrågasatta försäljningen under hand af de i

statsrådsprotokollet närmare angifna områden och byggnader i Göteborg

äfvensom den derför beräknade köpeskillingen har icke utskottet haft

någon anledning till erinran, liksom utskottet äfven ansett sig böra i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

21

hufvudsak tillstyrka Riksdagens godkännande af den under sådant förbehåll

träffade öfverenslcommelsen med Göteborgs stad angående upplåtelse

till staden af den kronan tillkommande dispositionsrätten till den

s. k. excercisheden, angående försäljning till staden af vissa byggnader

och områden samt angående befrielse för staden Göteborg från skyldigheten

att tillhandahålla rum och servis in natura till i staden förlagd

krigsstyrka, allt mot vilkor, att staden skulle till kronan erlägga

ett belopp af 460,900 kronor, men med rätt för staden att fortfarande

få uppbära den med 21,028 kronor 3 öre hittills utgående ersättningen

för den s. k. inqvarteringstolagen. I ett afseende har dock utskottet

ansett en förändring i berörda öfverenskommelse böra ega rum. Utskottet

föreställer sig nemligen, att den af staden erbjudna löseskillingen

för kronans dispositionsrätt till den s. k. excercisheden icke är rätt väl

afvägd. Denna löseskillings belopp, 100,000 kronor, är upptaget i öfverensstämmelse

med hvad af den i statsrådsprotokollet omförmälda beredningen

föreslagits; men beredningens grund för beräknandet af berörda

siffra har, efter hvad i samma protokoll upplyses, icke varit annan än

att, då den rätt till heden, kronan innehade, för kronan endast medförde

den fördel, att ett excercisfält derigenom vore Göta artilleriregemente

utan kostnad för statsverket beredt, och då enligt beredningens

förmenande ett lika stort och till excercisplats lämpligt område som

excercisheden kunde anskaffas och till excercisplats apteras för ett belopp,

ej öfverstigande 100,000 kronor, beredningen ansett detta belopp

böra såsom vederlag erläggas mot det kronan afstode från alla anspråk

på fortfarande disposition af heden. Denna beräkningsgrund synes emellertid

utskottet ej vara tillfredsställande. Vid förevarande frågas bedömande

torde nemligen hänsyn äfven böra tagas till det betydligt ökade värde

excercisheden skulle för staden Göteborg erhålla, derest kronans dispositionsrätt

dertill upphörde, och hinder således icke vidare mötte för

hela detta välbelägna områdes utläggande till tomtplatser; och torde

denna marks värde såsom byggnadsplats böra vid bestämmande af

vederlag för kronans dispositionsrätt göra sig gällande, oafsedt det sätt,

hvarpå staden Göteborg ämnar begagna den oinskränkta eganderätt

dertill, om hvars förvärfvande staden nu träffat eventuel öfverenskommelse.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, innehåller excercisheden

en areal af 1,277,412 qvadratfot. Vid den af nästlidet års riksdag

beslutade försäljningen af kommendantsängen vid skansen Kronan

föreskrefs, att försäljningen skulle så anordnas, att för de områden, som

komme att föryttras, erhölles en köpeskilling, motsvarande, då från

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

lägenheten afräknades hvad som kunde erfordras för gator och öppna

plaster, minst 1 krona 25 öre för hvarje qvadratfot; och, enligt hvad

ofvan meddelats, har chefen för fortifikationen förmält sig hafva

grundadt skäl antaga, det försäljningen af kommendantsängen komme

att inbringa mer än det af Riksdagen såsom minimum bestämda belopp.

I betraktande häraf och då den till excercisheden hörande mark, med

afseende å dess fördelaktigare belägenhet och gynsammare terrängförhållanden

måste antagas i värde vida öfvergå det för kommendantsängen

beräknade, lärer tomtvärdet å ifrågavarande mark kunna antagas

uppgå till högst betydligt belopp; och torde följaktligen med skäl kunna

framhållas, att förvärfvandet för Göteborgs stad af oinskränkt eganderätt

till denna mark skulle för staden innebära en ansenlig vinst. Det af beredningen

föreslagna vederlaget af 100,000 kronor för den kronan tillkommande

dispositionsrätten till heden sjmes utskottet följaktligen allt

för lågt. Vid beloppets höjande har utskottet haft svårt att finna någon

tillförlitlig beräkningsgrund, men ansett detsamma böra höjas till 250,000

kronor, deri dock inberäknad så väl lösesumman för den s. k. kommendantsängen

vid skansen Lejonet med derå uppförda byggnader som ock

köpeskillingen för byggnadeima å stalltomten n:o 22 vid Södra Larmgatan.

Då staden för dessa områden och byggnader enligt Kongl.

Maj:ts förslag skulle komma att utgifva tillsammans 110,900 kronor,

komme alltså stadens ökade utgifter, vid gillande af utskottets mening,

att belöpa sig till 139,100 kronor och således det belopp, som, jemlikt

omförmälda öfverenskommelse, staden Göteborg förklarat sig villig

erlägga, höjas från 460,900 kronor till 600,000 kronor. ■— Utskottet

anser sig alltså böra tillstyrka, att nämnda öfverenskommelse af Riksdagen

godkännes, under vilkor att staden förbinder sig att till kronan

erlägga nämnda förhöjda ersättningsbelopp, eller 600,000 kronor. 1

följd häraf skulle af öfriga för det nya etablissemontets uppförande disponibla

medel komma att erfordras endast ett belopp af 925,000 kronor;

hvarjemte Kongl. Maj:t torde böra medgifvas rätt att förskjuta hela

den erforderliga byggnadskostnaden, 1,525,000 kronor.

Slutligen har utskottet velat framhålla, att genom nämnda höjning

i berörda ersättning de till det nya artillerietablissernentets uppförande

disponibla medel komme att så ökas, att mer än tillräcklig tillgång

komme att förefinnas till samtliga de ifrågasatta kaseimbyggnadernas

uppförande, hvarigenom det ökade anslagsbehof för detta etablissement,

som i statsrådsprotokollet antydes, redan nu blefve tillgodosedt och sålunda

byggnadsfrågan komme att samtidigt med försäljningsfrågorna

vinna fullständig lösning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56. 23

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen

dels godkänner ofvan omförmälda under förbehåll af

Riksdagens samtycke med staden Göteborgträffade öfverenskommelse,

dock med den ändring, att det belopp

stadsfullmäktige i Göteborg förklarat sig villige att

till kronan erlägga mot det till staden upplåtes den

kronan tillkommande dispositionsrätt till den s. k.

excercisheden, byggnaden å tomten n:o 22 vid Södra

Larmgatan och kommendantsängen vid skansen Lejonet

med derå uppförda byggnader, deri jämväl inbegripen

den s. k. laboratoriebyggnaden med den mark,

hvarå denna byggnad blifvit uppförd, äfvensom staden

befrias för all framtid från skyldigheten att till Göta

artilleriregemente eller motsvarande krigsstyrka, som

kan varda i staden förlagd, tillhandahålla rum och

servis in natura, höjes till 600,000 kronor;

dels medgifver, att åtskilliga i statsrådsprotokollet

närmare angifna, kronan tillhöriga områden och byggnader

i Göteborg må få i den ordning, Kongl. Maj:t

kan pröfva lämpligt, för kronans räkning på sådant

sätt föryttras, att den för samtliga områdena och byggnaderna

erhållna köpeskilling icke understiger en

summa af 584,376 kronor;

dels ock, vid bifall till nyss nämnda båda förslag,

beslutar,

att ej mindre det belopp 600,000 kronor, som

staden i sådan händelse skall till kronan erlägga, utan

äfven de för den s. k. kommendantsängen vid

skansen Kronan och öfriga nyss omförmälda områden

och byggnader inflytande, disponibla försäljningsmedel

må, sist nämnda medel intill ett belopp af 925,000

kronor, användas till beredande af nytt kasernetablissement

åt Göta artilleriregemente;

att det öfverskott å berörda försäljningsmedel,

som uppstår efter bestridande af nämnda utgift, skall

till statsverket ingå och bland statsverkets inkomster

redovisas under titel extra uppbörd; samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

att medel till ifrågavarande byggnadsarbete må,

i den mån sådant kan blifva nödigt, få intill ett belopp

af 1,525,000 kronor, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande,

utaf för banden varande tillgångar förskjutas.

Stockholm den 1 Maj 1891.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Herr C. E. Casparsson har begärt få antecknadt, att han inom utskottet

icke deltagit i förestående ärendes behandling.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.