Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte lmfvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

1891-03-12 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte lmfvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande U:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1891, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte lmfvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande Angående

år anvisade: • aflöning för

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,512,734: — ser och stater.

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer [1—3.]

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län

likaledes å ordinarie stat uppförda anslag..................... » 114,000:

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade löneregleriug för flottan beviljade................. » 50,000: —

eller tillhopa kronor 1,676,734: —

Härutöfver erfordras, enligt hvad i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöforévarsärenden den 12 sistlidne

Bih. till Riksd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. (N:o 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

januari meddelas, för den del af sjömanscorpsen, som under år 1892

skall uppsättas, 67,000 kronor, hvarmed det ordinarie anslaget till aflöning

alltså bör förhöjas.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i

nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser

och stater anvisade anslag å 1,512,734 kronor må

förhöjas med det för år 1892 till förändrad organisation

af sjömanscorpsen erforderliga belopp, 67,000

kronor, eller till 1,579,734 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Majds derom gjorda

framställning och under erinran, att densamma öfverensstämmer med

hvad vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Majd föreslaget och

af Riksdagen godkändt, hemställer utskottet,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarna

till aflöning för flottans corpser och stater må likasom

föregående år för fyllande af behofvet under denna

anslagstitel under år 1892 användas.

3:o. Kongl. Majd har vidare under samma anslagstitel föreslagit,

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1892 anvisas,

att gemensamt med anslaget till flottans corpser och stater redovisas.

Med afseende å detta extra anslag bär departementschefen i statsrådsprotokollet

(sid. 2) erinrat, att detta varit afsedt att minskas och

slutligen upphöra i den mån, som genom afgång på reserv- och indragningsstaterna

medel på det ordinarie aflöningsanslaget för detta

ändamål blefve tillgängliga; men att, sedan Riksdagen år 1887 beslutat,

att de genom afgång på reserv- och indragningsstaterna tillgängliga

medel, intill ett belopp af 114,000 kronor, finge användas till ökande

af officersantalet på den aktiva staten, behofvet af det extra anslaget

komme att, på sätt departementschefen i sina anföranden angående

regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln den 11 januari 1886

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

och 12 januari 1888 påvisat, qvarstå oförminskaclt intill dess nämnda

114,000 kronor blifvit för officerstillökningen tillgängliga. Enligt från

marinförvaltningen meddelade upplysningar hade de genom afgång å

reserv- och indragningsstaterna hittills för officerstillökningen disponibla

löneförmånerna uppgått till 75,276 kronor 66 öre.

Då alltså först sedan genom ytterligare afgång å sistnämnda stater

ett återstående belopp af 38,723 kronor 34 öre blifvit för den beslutade

officerstillökningen tillgängligt, minskning och slutlig indragning

af förevarande anslag kan ega rum, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till genomförande af den beslutade

löneregleringen för flottan, bevilja på extra

stat för år 1892 ett anslag af 50,000 kronor, att

gemensamt med anslaget till flottans corpser och

stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och. skeppsgossecorpserna.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den på reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna under år 1892 möjligen

uppkommande besparing måtte få användas till betäckande af

den brist, som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, på

detsamma uppkommit.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har föredragande departementschefen

erinrat, att å detta anslag efter år 1877, då detsamma

bestämdes till ett »förslagsanslag högst» 282,000 kronor, uppstått en

brist, som vid 1880 års slut uppgått till 100,403 kronor 69 öre.. För

att betacka denna brist hade Riksdagen år efter annat medgifvit, att

möjligen uppkommande besparingar å anslaget Ange användas till godtgörande

eller afbetalning af berörda brist.

Äfven sedan anslaget vid 1885 års riksdag blifvit med anslaget till

anskaffande och underhåll af de s. k. småpersedlarne sammanslaget och

fått reservationsanslags natur, hade Kongl. Maj:t begärt och Riksdagen

fortfarande medgifvit, att uppkommande besparingar å anslaget Ange

användas till godtgörande af eller afbetalning å förenämnda brist,

hvilken ock till följd af nämnda medgifvanden nedgått så, att den vid

1888 års ingång utgjorde 14,139 kronor 68 öre.

Ehuru Riksdagarne 1888, 1889 och 1890 jemväl lemnat enahanda

medgifvande i fråga om besparingarnas användande, hade, enligt hvad

Angående

beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossecorpserna.

[4-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

lindring i

nistnmgsoch

roterings

besvären.

[5-]

Angående

flottarns nybyggnad

och

underhåll.

[6.]

departementschefen vidare anfört, hittills någon ytterligare minskning

af förberörda brist icke kunnat ega ruin, utan tvärtom en brist å.reservationsanslaget

af 8,257 kronor 11 öre uppkommit, hvartill orsaken

vant den, att anslaget under dessa år behöft tagas i anspråk både för

uppsättning af beklädnad åt nya sjömanscorpsen och för beklädnad af

de qvarvarande båtsmännen, livilka icke till antalet minskats i samma

proportion som den nya sjömanscorpsen blifvit uppsatt. Bristen på

det gamla förslagsanslaget utgjorde för den skull fortfarande 14,139

kronor 68 öre. Emellertid torde under år 1892 besparing möjligen

uppkomma, och marinförvaltningen hade fördenskull föreslagit, att Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen äska medgifvande att till utlemnande af

otta nämnda brist finge, i den mån sådant blefve erforderligt, användas

jemväl den besparing, som under år 1892 kunde på ifrågavarande

reservationsanslag beredas.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

eko. . Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att förslagsanslaget till

lindring i rustnings- och roteringsbesvären för år 1892 måtte nedsättas

- från 80,000 kronor till 60,000 kronor.

Då emellertid inom riksdagen motioner blifvit väckta i fråga om

ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären, och ett bifall till

stolle eller mindre del af de i sådant syfte gjorda framställningar

skulle kunna inverka på förestående anslags belopp, kommer utskottet

fi alldeles att, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning af berörda

motioner, hos Riksdagen göra den framställning angående förenämnda

anslag, hvartill förhållandena komma att föranleda; hvilket utskottet

skolat för Riksdagen

anmäla.

Flottans nybyggnad och underhåll.

6:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att af den år 1887 medgifva förhöjning

med högst 100,000 kronor i anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll måtte i riksstaten för år 1892 uppföras 20,000 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

o

samt nämnda anslag, nu 1,200,000 kronor, alltså upptagas till 1,220,000

kronor.

I sammanhang med båtsmanshållets vakanssättning hade, enligt

hvad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t

erinrat, 1887 års Riksdag medgifvit, att förhöjning i anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll framdeles finge efter hand ega rum med

högst 100,000 kronor, att utgå i den mån, som det dittills vanligen vid

varfven använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring af

qvarvarande manskap vid båtsmanshållet erhållas, och således till hela

beloppet först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i följd af vakanssättningen

funnes att tillgå.

I enlighet med de för organisationens genomförande uppgjorda

beräkningar skulle en förhöjning redan för år 1891 erfordrats, och hade

marin förvaltningen i öfverensstämmelse dermed i dess den 27 september

1889 afgifna förslag till beräkning af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1891 hemstält, att en sådan förhöjning måtte för

nämnda år af Riksdagen äskas; men med hänsyn dertill, att erforderligt

antal båtsmän ännu funnes att för varfvets behof tillgå, hade departementschefen

då ej ansett sig kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att om den

begärda förhöjningen göra framställning.

Marin torv altn i ngen hade nu omförmält nämnda förhållande, äfvensom

att enligt ofvannämnda beräkning förhöjningen för år 1892 borde

utgå med 40,000 kronor.

Sedan det visat sig att genom vakanssättningen antalet effektiva

rusthåll och rotar sa nedgått, att det antal båtsmän, som för varfsarbetena

hittills kunnat påräknas, icke kunde antagas blifva för år 1892

från årsuppfordringen att tillgå, samt extra uppfordring bland qvarvarande

båtsmän, oafsedt den ökade tunga, som härigenom skulle drabba

såväl rust- och rotehållare som båtsmännen, desto mindre borde ifrågakomma,

som kasernutrymme för dessa båtsmän icke kunde beredas,

sedan med innevarande års antagning af manskap vid värfvade stammen

denna utgjordes af de 4 årsklasser, som högst på en gång skulle vara

vid stationen för utbildning tjenstgörande och hvilken styrka vore den

största, som kunde i befintliga kaserner inrymmas, så blefve nu, enligt

hvad departemeiitschefen meddelat, oundvikligt, att af den år 1887 af

Riksdagen medgifna anslagsförhöjningen anvisa för år 1892 hvad som

ansåges erforderligt för anställande af arbetare vid varfven i båtsmännens

ställe.

I afseende härå hade varfschefen vid flottans station i Karlskrona

beräknat behofvet till 17,500 kronor och varfschefen vid flottans station

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

nedsättning t

anslaget till

durchmarschhostnader.

[7-]

i Stockholm till 6,800 kronor eller till hopa 24,300 kronor, allt för år

1891, hvilket belopp departementschefen likväl för år 1892 ansåge

kunna nedsättas till jemna 20,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit meddeladt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, af den år 1887 medgifna förhöjning

med högst 100,000 kronor i anslaget till

flottans nybyggnad och underhåll, i 1892 års riksstat

uppföra ett belopp af 20,000 kronor, samt att nämnda

anslag, nu 1,200,000 kronor, alltså må i berörda riksstat

upptagas till 1,220,000 kronor.

Durchmarschkostnader.

7:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att anslaget till durchmarschkostnader

måtte i 1892 års riksstat nedsättas med 4,000 kronor

och sålunda upptagas till 14,000 kronor.

Till bestridande af kostnaderna för den nya sjömanscorpsens organisation

påräknades, såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, jemte

vakansafgifterna för båtsmanshållet, hvad af anslaget till durchmarschkostnader

återstode, sedan 10,000 kronor deraf öfverförts till ökande

af anslaget till rese- och traktamentspenningar, utgörande denna återstod

20,000 kronor.

Sedan Riksdagen beviljat särskilda anslag till genomförande af den

nya organisationen samt rese- och traktamentspenningeanslaget numera

genom öfverföring från durchmarschkostnadsanslaget erhållit den afsedda

tillökningen af 10,000 kronor, ansåge departementschefen en nedsättning

af sistnämnda anslag, hvilket redan vid förra riksdagen minskades

med 2,000 kronor, kunna ega rum; och borde denna nedsättning,

i enlighet med den uppgjorda planen för sjömanscorpsens organisation

och beräkningen af förändringarne i de deraf berörda anslag

under femte hufvudtiteln, för år 1892 utgöra 4,000 kronor, så att anslaget,

som nu uppginge till 18,000 kronor, komme att minskas till

14,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att anslaget till durchmarschkostnader, 18,000

kronor, må i 1892 års riksstat nedsättas med 4,000

kronor till 14,000 kronor,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel

beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor,

utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt,

att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott

fortfarande finge såsom hittills användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Med erinran att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer

med hvad af 1890 års Riksdag i afseende å förevarande anslag

beslutats och jemväl vid föregående riksdagar blifvit godkändt,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t, i

förevarande hänseende föreslagit.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att femte hufvudtitelns anslag å

94,650 kronor till undervisningsanstalter för sjöfart måtte minskas med

det deri ingående belopp af 8,500 kronor, hvilket, jemlikt kongl. brefvet

den 5 november 1886 angående förening af navigationsskolans i

Göteborg skeppsbyggeriafdelning med Chalmers’ tekniska läroanstalt,

till dennas styrelse af marinförvaltningen utbetalas, och anslaget således

upptagas till 86,150 kronor.

I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

under åttonde hufvudtiteln punkt 10 föreslagit, att anslaget å sistnämnda

hufvudtitel till Chalmers’ tekniska läroanstalt måtte, för uppehållande

af den med nämnda anstalt förenade skeppsbyggeriafdelningen

ökas med ett mot ofvan omförmälda minskning svarande belopp, eller

8,500 kronor, samt att de ålderstillägg, som tillkomme lärarne i skeppsbyggeri

vid ifrågavarande afdelning, skulle från och med år 1892 bestridas

från åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Såsom af åberopade statsrådsprotokollet (sid. 8) inhemtas, hade

Kongl. Maj:t den 5 november 1886 förordnat:

Angående

lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[8.j

Angående

undervisningsanstalter

för sjöfart.

[9-]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att skap p sbygge r i a fd el ni n gen vid navigationsskolan i Göteborg

skulle från och med den 1 oktober 1887 skiljas från nämnda skola samt

tills vidare vara förenad med Chalmers’ tekniska läroanstalt derstädes;

att marinförvaltningen skulle från och med samma tid och så länge

ifrågavarande begge undervisningsverk vore med hvarandra förenade

årligen till styrelsen för nämnda anstalt utbetala från anslaget å femte

hufvudtiteln till navigationsskolorna i riket nedan nämnda belopp för

följande utgifter, nemligen:

till arfvode för en lärare i skeppsbyggeri ................. kr. 3,000: —

» _ » » .................. » 1,800: —

» undervisningsmateriel samt ersättning för handledning

vid elevernas praktiska öfningar............................. » 1,300: —

till ersättning för anskaffad lokal till undervisning

i skeppsbyggeri ............................................................................. » 2,000: —

till ersättning för instruments, kartors, böckers och

möblers underhåll och förökande, äfvensom för reparationer,

ved, ljus in. in., hvad skeppsbyggeriafdelningen

beträffade ......................................................................................... » 400: —

tillhopa kronor 8,500: —;

hvartill komme i stadgad ordning förhöjning för den med arfvode af

3,000 kronor aflönade läraren med 500 kronor efter 5 års och med

ytterligare 500 kronor efter 10 års tjenstgöring samt för den med

1,800 kronors arfvode aflönade läraren med 250 kronor efter 5 års och

med ytterligare 250 kronor efter 10 års tjenstgöring; samt

att årlig redovisning öfver såväl de från marinförvaltningen tillhandahållna

medel som elevernas terminsafgifter med alla dertill hörande

verifikationer skulle af styrelsen för Chalmers’ tekniska läroanstalt

afgifvas till kammarrätten i sammanhang med redovisning öfver

anslagen å 8:de hufvudtiteln för samma anstalts behof.

Uti skrifvelse den 16 sistlidne september hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet

vidare meddelas, marinförvaltningen, under åberopande

deraf, att i följd af de sålunda meddelade föreskrifterna förvaltningen,

hvilken det jemlikt dess instruktion ålåge att öfvervaka, det utgifterna

för behof, som hörde under femte hufvudtiteln, med undantag af lotsoch

fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, vore rätteligen grundade,

saknade tillfälle att om sättet för ifrågavarande medels användning

taga den kännedom eller verkställa det öfvervakande, som berörda

instruktion afsåge, hemstält, att, i betraktande häraf och då marinförvaltningens

befattning med skeppsbyggeriafdelningen sålunda vore in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 9

ekrankt _ till utbetalandet af ofvannämnda medel, dessa måtte i likhet

ur j anslag till Chalmers’ tekniska läroanstalt upptagas å åttonde

hutvudtiteln, från hvilken anslag till undervisningsväsendet i allmänhet

utgmge.

Då någon förändring i de genom ofvannämnda kongl. bref beslutade

åtgärder i fråga om skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan

.1 Gröteborg derhän, att samma afdelning framdeles skulle med

navigationsskolan återförenas, icke syntes departementschefen vara oneklig

eller lämplig, ansåge han efter samråd med statsrådet och chefen

tor ecklesiastikdepartementet sig böra tillstyrka marinförvaltningens

berörda förslag beträffande anslagen till skeppsbyggeriafdelningen.

. ... Utskottet, som icke haft något att erinra emot hvad Kongl. Makt

1 förevarande hänseende såväl under denna som i sammanhang dermed

under åttonde hufvudtiteln föreslagit, kommer framdeles i sitt utlåtande

angående regleringen af utgifterna under sistnämnda hufvudtitel att

meddela yttrande öfver Kongl. Majrts under samma hufvudtitel i detta

ämne framstälda förslag, hvadan utskottet nu inskränker sig till att

hemställa,

att, under vilkor af bifall till hvad Kong]. Maj:t

under åttonde hufvudtiteln föreslagit beträffande uppehållande

af den med Chalmers’ tekniska läroanstalt

förenade skeppsbyggeriafdelningen, anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart, 94,650 kronor, må minskas

med 8,500 kronor till 86,150 kronor.

Rese- och traktamentspenningar.

M •.+1°-:<i'' 1 forenaaincU förslagsanslag, nu 25,000 kronor, har Kong], Angående

Maj.t icke föreslagit någon förändring. Icke heller har inom riks- ans^a9et till

dagen bestämdt förslag i sådant syfte framställs; dock har utskottet ASSA*

ansett en åt herr J. Anderson i Tenhult inom Andra Kammaren väckt penningar.

bil statsutskottet remitterad motion (n:o 119), hvari han hemstält, att

Kiksdagen måtte besluta, att de ordinarie utgifterna under 5:te hufvudtiteln

nedsättas med 3,000 kronor, lämpligen böra behandlas i sammanhang

med pröfning af förevarande anslag. Såsom i motionen närmare

taS’ har moti°nären nemligen ansett, att, sedan numera minst

2,760 nummer af båtsmanshållet blifvit vakanssatta, och till nästa år ej

obetydligt mer än halfva båtsmanshållet, enligt hans förmenande, skulle

blifva vakant, de båtsmanskompanicheferna genom kong], brefvet den 13

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami, 1 Afd. 5 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mars 1858 tillagda ersättningsbeloppen för resor inom kompanidistrikten

borde minskas så, att de ordinarie utgifterna under hufvudtiteln kunde

nedsättas med ofvannämnda belopp; och då dessa reseersättningsbelopp

utgå från anslaget till rese- och traktamentspenningar, måste alltså

motionärens förslag anses afse nedsättning i detta anslag.

Då emellertid förevarande förslagsanslag, som år 1888 öfverskridits

med 31,206 kronor 77 öre och under år 1889 med 24,381 kronor 9

öre, genom Riksdagens beskt år 1888 höjts från 15,000 kronor med

4.000 kronor, år 1889 med ytterligare 4,000 kronor och år 1890 med

2.000 kronor, så att det nu är uppfördt med 25,000 kronor, anser utskottet

någon nedsättning deri nu icke på grund af föreliggande motion

böra ifrågakomma.

I afseende å de i motionen omförmälda oegentligheter vid uppgörande

af räkningar för resor inom kompanidistrikt föreställer sig

utskottet, att, då nästlidet års Riksdag i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida eu förtydligande

ändring i gällande stadganden rörande reseersättningar måtte

vidtagas till förekommande af missförhållanden af enahanda beskaffenhet

som de af motionären nu antydda, något särskildt yttrande från

utskottets sida på grund af motionärens framställning i denna del icke

är af förhållandena påkalladt.

Utskottet hemställer alltså,

att, med afslag å herr Andersons förevarande

motion, förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

må i 1892 års riksstat uppföras med oförändradt

belopp af 25,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga, här ofvan ej

ll:o.

under denna liufvudtitel har Kongl

ändring; och får utskottet hemställa,

Maj:t

omnämnda ordinarie anslag

icke föreslagit någon för
-

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

liufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda,

må i 1892 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas

i den mån, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet här

ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof inom

sjöförsvaret följande extra anslag för år 1892 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

12:°. Till fortsättning af pansarbåten Thules byggande har Kong!.

Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1892 bevilja 1,250 000

kronor. J ’

j3edan 1890 ars Riksdag till påbörjande af en ny l:a klassens pansarbåt

af Sveas cert beviljat 2,868,000 kronor och deraf för år 1891

anvisat 500,000 kronor, hade Kongl. Maj:t, såsom af statsrådsprotokollet

(sid. 11) inhemtas, befalt marinförvaltningen att, då det visat sig

att för tillverkning af bestyckningen till ett dylikt fartyg erfordrades

ungefär lika lång tid som beräknats för färdigbyggandet af sjelfva fartygsskrofvet

med tillhörande maskiner, ej blott inkomma med bestyckningsplan

för den nya pansarbåten utan äfven vidtaga förberedande åtgärder

för att få bestyckningen levererad samtidigt med fartyget.

Marinförvaltningen hade med anledning häraf, uti sitt afgifna förslag

angående beräkningen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1892, framhållit, att med den medelstillgång allenast, som Riksdagen

för . år 1891 anvisat för byggande af en ny pansarbåt af Sveas

cert, det icke komme att befinnas lämpligt att inlåta sig på aftal om

påbörjande af vare sig skrof och maskiner eller bestyckning, innan ytterligare

medel blifvit för ändamålet anvisade. Detta belopp vore, enligt

livad marinförvaltningen anfört, tillräckligt endast för utförande af en

del utaf de arbeten å fartygsbyggnaden, bvilka borde vid enskild verkstad

beställas, hvarför det skulle blifva nödvändigt att rörande större

delen af dessa arbeten träffa vilkorligt aftal, hvars utförande blefve beroende

af framtida medelsanvisning. Ovissheten om tiden, när sådan

anvisning komme att erhallas, nödgade den, med hvilken aftal inginges,

att beräkna sina pris med hänsyn dertill, att verktyg och inrättningar

vid hans verkstad möjligen kunde tagas i anspråk för vida längre tid

än som i allmänhet erfordrades för utförande af arbeteUtaf motsvarande

Angående

anslag Ull

fortsättning

af pansarbåten

Thule.

[10].

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

värde. Derigenom kunde denne äfven blifva nödsakad att afsåga sig

eller åsidosätta andra arbeten, hvarjemte svårigheten att beräkna arbetsprisen

blefve större i samma mån som den tidrymd utsträcktes, för hvilken

de skulle gälla.

Deraf framginge att vilkorligt aftal eller utsträckning af leveranstiden

för en viss arbetsqvantitet utöfver hvad tillverkaren i allmänhet

behöfde vore egnade att stegra tillverkningskostnaden, helst i en tid då,

såsom nu vore fallet, arbetsprisen vore i stigande.

Marinförvaltningen hade derför ansett, att det val vore angeläget,

att ett belopp af 2,125,058 kronor, eller samma belopp som intill medlet

af september månad 1889 utgifvits för pansarbåten Göta, kunde disponeras,

då fartygsbyggnaden skulle börja, men emellertid förklarat att,

om det ej kunde påräknas att erhålla hela detta belopp för år 1892,

det'' dock vore af nöden, att så mycket anvisades, som vore behöflig^,

dels för att få fartyget färdigt att sättas i sjön, dels för anskaffning

och anbringande af den del af pansarbeklädnaden, hvilken borde fastsättas

före sjösättningen; och ansåge marinförvaltningen att för sådant

ändamål åtminstone 1,500,000 kronor borde vara att tillgå för arbetena

å skrof och maskiner med ingången af år 1892.

I förenämnda förslag hade marinförvaltningen derjemte framhållit,

att anskaffningen af bepansrad fartygs mate idel icke kunde utan våda

bedrifvas med samma långsamhet som hittills, äfvensom att, om två

eller flera pansarbåtar kunde samtidigt hållas under byggnad så, att

omedelbart efter den enas sjösättning den andra kunde sättas på stapeln,

väsentliga besparingar skulle kunna göras, och hade derför hemstält,

att 2,868,000 kronor till ytterligare en pansarbåt måtte af Riksdagen

äskas och deraf 900,000 kronor anvisas för år 1892.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen

förklarat sig visserligen på det lifligaste önska, att medel till

fartygsmateriel beviljades till större belopp än hittills i allmänhet kunnat

påräknas, äfvensom att byggnadsarbetet kunde skyndsammare bedrifvas;

men likväl ansett det omöjligt att inom det belopp, 2,500,000

kronor, som för de tillfälliga anslagsbehofven under femte hufvudtiteln

kunde få tagas i anspråk, afse medel till fartygsmateriel i den utsträckning,

marinförvaltningen ifrågasatt, hvarför marinförvaltningens hemställan

beträffande anslag till en fjerde pansarbåt icke borde föranleda

till någon Kongl. Maj:ts åtgärd.

Med stöd af den erfarenhet, som vid pansarbåtarne Sveas och

Götas byggande vunnits, hade departementschefen, såsom af statsrådsprotokollet

(sid. 14) närmare inhemtas, beräknat, att för den beviljade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

pansarbåten, som erhållit namnet Thule och som vore afsedd att byggas

inom 24 månader, en summa åt 1,750,000 kronor eller 1,250,000 kronor

utöfver redan beviljade 500,000 kronor vore tillfyllest för år 1892,

äfven om beställning af pansarplåt och bestyckning skulle, såsom önskvärd!

vore, ega rum tidigare efter fartygsskrofvets beställning än förhållandet

varit med pansarbåtarne Svea och Göta; och syntes honom

anslaget desto hellre kunna begränsas till denna summa, som Kongl.

Maj:t, för att sätta marinförvaltningen i tillfälle att så skyndsamt ske

kunde sluta definitiva aftal om fartygsbyggnaden samt dess bepansring

m. m., bemyndigat marinförvaltningen att af omhänderhafvande

medel ''förskjuta hvad som för sådant ändamål kunde utöfver redan

anvisadt anslag erfordras, mot godtgörelse framdeles af de medel,

som till fartygsbyggnadens fortsättande komme att. af Riksdagen anvisas

i den mån dessa blefve tillgängliga.

Genom att utesluta den ifrågasatta nya fjerde pansarbåten och

begränsa anslaget för år 1892 till det redan beviljade fartyget af

samma cert till 1,250,000 kronor kunde, efter departementschefens förmenande,

medel till två l:a klassens minbåtar jemväl inrymmas inom

den påräkneliga anslagssumman.

I enlighet med departementschefens i statsrådsprotokollet (sid. 10)

uttalade åsigt om nödvändigheten att begränsa anslagsbeloppen tör

extra utgifter under denna hufvudtitel inom en summa af 2,500,000

kronor, som ansåges vara den högsta, hvilken till extra anslag för

hufvudtiteln kunde afses, har Kongl. Maj:t för sjöförsvaret äskat å

extra stat för år 1892 sammanlagdt 2,500,360 kronor, fördelade på

följande sätt:

till löneregleringen för flottan .................................. kronor 50,000:

» fortsättning af pansarbåten Thules byggande » 1,250,000: —

» 2 stycken l:a klassens minbåtar jemte minutredning,

elektrisk belysning och bestyckning

..................................................:............ » 374,000:

» artillerimateriel........................................................... » 490,000:

» fasta minförsvaret..................................................... ''» 200,000:

» signal- och telefon-stationer ................................. » 92,000:

» kruthus å Bergholmen............................................ ''» 42,500:

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan...____»_ 1,860: —

tillsammans kronor 2,500,360: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets .Utlåtande N:o 6.

Med hänsyn till oafvisliga anslagsbehof under andra hufvudtitlar

nar utskottet emellertid ansett, att summan af de extra anslagen under

femte hufvudtiteln icke lämpligen bör i väsentlig män öfverskrida

det belopp, som af sistlidna års Riksdag för sjöförsvarets tillfälliga

behof anvisades, hvarigenom äfven den fördel vunnes, att sjöförsvaret

hade att påräkna mindre vexlande belopp för sina extra utgifter. Då

alltså, enligt utskottets förmenande, denna hufvudtitels extra stat sålunda

_ bor begränsas, har utskottet, som här nedan under de olika ansiagstitlarne

redogör för den i statsrådsprotokollet rörande hvarje särskildt

anslagsbehof meddelade utredning, ansett sig böra i sammanhang

med förevarande anslag skärskåda jemväl de öfriga anslagsbehofven

a extra stat under hufvudtiteln för att vid vägande af dem alla

mot. hvarandra kunna tillgodose det mera angelägna framför det mindre

vigtiga, Vid sådan pröfning har utskottet med afseende å behofvet af

artygsmateriel funnit derå skäl tala för att fortsätta byggande af den

l.a klassens pansarbåt, till hvilken Riksdagen redan beviljat anslag, än

att anskaffa nya minbåtar. Under det utskottet således ansett sig böra

afstyrka Kongl. Maj:ts förslag om anskaffande af två l:a klassens min.

tar, har utskottet velat förorda Kongl. Maj:ts framställning om anvisande

af 1,250,000 kronor till fortsättande af pansarbåten Thules

jISi Hvad åter. angår de äskade anslagen till artillerimateriel

400.000 kronor och till fasta minförsvaret 200,000 kronor, har utskottet

ansett, att till dessa ändamål icke böra anslås större belopp än

års Riksdag för samma ändamål anvisade, nemligen

200.000 kronor för det förra och för det senare 100,000 kronor eller

enahanda belopp, som 1882 års sjöförsvarskomité föreslagit, helst som

äfven genom anskaffande af den tredje pansarbåten af l:a klassen

flottan, enligt utskottets mening, komme att tillföras förstärkning med hänsyn

sa val till artilleri som minväsen. För att emellertid behofvet af den

erforderliga artillerimaterielen må så vidt möjligt tillgodoses och besfällningen

deraf underlättas, har utskottet trott Riksdagen böra nu be
onrfnrbf

1 ^er**ör äs^a(^e beloppet, hvaraf dock, som sagdt, endast

200,000 kronor synas böra för år 1892 anvisas. Beträffande slutligen

de begärda anslagen till signal- och telefonstationer, 92,000 kronor

samt till kruthus å Bergholmen, 42,500 kronor, har utskottet, som funnit

dessa anslagsbehof jemväl böra tillgodoses, dock förestält sig, att

dessa anslag utan olägenhet kunna fördelas på två år.

A id bifall till hvad utskottet i öfverensstämmelse med denna uppfattning

anser sig böra föreslå och med inberäkning af dels det under

punkten 3:o föreslagna extra anslaget till löneregleringen för flottan,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

dels ock det under punkten 18:o här nedan upptagna anslaget till löneförbättring

åt lärarne vid sjökrigsskolan, skulle således a extra stat föx

år 1892 komma att anvisas:

till lönereglering för flottan............................................. kr.

» fortsättning af pansarbåten Thules byggande......

» artillerimateriel.............................................................. )}

» fasta minförsvaret......................................................... ^

» signal- och telefonstationer ............................... »

» kruthus å Bergholmen ................................................ »

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan...... ))

eller tillsammans kronor

50,000: —

1,250,000: —

200,000: —

100,000: —

46,000: —

21,250: —

1,860: —

1,669,110: —

hvilket belopp i det närmaste öfverens stäm mer med den nu anvisade

anslagssumma af 1,665,860 kronor, från hvilken utskottet vid sina beräkningar

utgått.

Med hänvisning till hvad utskottet här nedan under punkterna

13:o—17:o kommer att föreslå, får utskottet alltså hemställa,

att till fortsättande af pansarbåten Thules byggande

ett extra anslag af 1,250,000 kronor må för år

1892 anvisas.

13:o. Till anskaffande af 2 stycken l:a klassens minbåtar jemte min- Angående

utredning, elektrisk belysning och bestyckning har Kongl. Maj:t på afks^deaf

extra stat för år 1892 äskat ett belopp af 374,000 kronor. två i-.a Uas
Såsom

af statsrådsprotokollet (sid. 15). inhemtas, har departementschefen

meddelat, att marinförvaltningen visserligen, oaktadt de betyd- [H.]

liga belopp, som i dess förslag till utgifter a extra stat för år 1892

upptagits, icke ansett sig böra föreslå anskaffandet af ett ökadt antal

minbåtar, men att detta verk, enligt hvad af dess yttranden frarnginge,

dock ansåge sådan ökning nödig; och har departementschefen — under

förklarande, att han fullkomligt delade den af marinförvaltningen uttalade

åsigt om behofvet af ett ökadt antal minbåtar och till och med ansåge

detta behof mer trängande än åtskilliga bland de af marinförvaltningen

uti förutnämnda skrifvelse angående anslagsbehoiven å femte hufvudtiteln

för år 1892 upptagna — tillstyrkt Kongl. Maj:t att af Riksdagen

äska anslag till två l:a klassens minbåtar.

Hvad kostnaden för två sådana minbåtar beträffade, hade denna, som

för år 1890 upptagits till 352,000 kronor, nu blifvit beräknad till 374,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Angående

anskaffning

af artillerimateriel.

[12.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

kronor, bland annat emedan uti den senare summan jemväl inginge

kostnaden dels för elektrisk belysning och dels för två kulsprutor i

stället för en för hvarje båt.

Under hänvisning- till hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande

anfört, får utskottet hemställa,

att Ivongl. Maj:ts förevarande framställning’ icke

må af Riksdagen bifallas.

Artillerimateriel.

. 1U°- Till anskaffning’ af artillerimateriel bär Kongl Magt föresla
git

Riksdagen att på extra stat för år 1892 bevilja 490,000''kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 16) inhemtas, hade marinförvaltningen

uti sin förutnämnda skrifvelse anfört, hurusom, till följd af otilli

äckligheten, af de årligen för anskaffning af artillerimateriel beviljade

..oi-5 i , "* andel i fra^a om denna materiel mellan behof och

eJ blott qvarstått utan jemväl ökats och att så fortfarande vore

förhållandet. De medel, som för: ifrågavarande ändamål beviljats, hade

eJ räckt till mer än fyllande af en del af de äldre behofven, medan

nya sådana till följd af de oupphörligt fortgående förbättringarna på

arti flep teknikens område uppstått. De nya mer fulländade anfallsmedlen

gjorde beliofvet af förbättrade försvarsmedel allt mer oafvisligt.

Beträffande fartygen hade marinförvaltningen upplyst, att det af

senaste Riksdag beviljade anslag till artillerimateriel afsetts bland annat

för anskaffning af brunt prismatiskt krut för pansarbåten Göta,

men att alla öfriga anmälda behof af vapen och ammunition qvarstode

oafhjelpta.. Sålunda saknades icke blott 4 stycken 12 cm. kanoner å

det egentliga öfningsfartyget för flottans värfvade stam, korvetten

.Norrköping, utan äfven nödigt antal revolvrar och fullständiga utredningar

af för fartygens bestyckning erforderliga projektiler samt patroner.

Ai patroner till de så vigtiga 57 mm. snabbskjutande kanonerna

funnes t. ex. ej fullt en utredning. Vidare saknades enligt marin!

örvaltnmgens mening medel till anställande af skjutförsök, Indika

vore af synnerlig vigt ej minst för vår påbörjade inhemska fabrikation

åt stål projektiler, hvarjemte i afseende å sjöbefästningarne dels behofvet

af åtminstone 3 kraftiga pansarbrytande kanoner med lavettage och

ammunition för Kungsholmens fästning’ qvarstode ouppfyldt, dels äfven

saknades till de å Kungsholmens fästning befintliga 10 sfi. 8 cm. kano
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

norna tillräckligt antal projektiler och till de i fästningen Hästholmens

bestyckning ingående 3 st. 17 cm. kanonerna lavettage.

Marinförvaltningen hade derför (se statsrådsprotokollet sid. 17)

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska anvisande af följande

belopp:

till artillerimateriel för flottans fartyg ............................... kr. 396,850: —

)> skjutförsök och inskjutning af kanoner........................ » 10,000: —

''» artillerimateriel för sjöbefästningarne......................... » 399,050: —

Summa kronor 805,900

hvilken summa marinförvaltningen dels genom uteslutande af de begärda

kanonerna med lavettage till korvetten Norrköping, dels genom

nedsättning i beloppen för andra behof, såsom i statsrådsprotokollet

meddelas (sid. 18), i nytt infordradt förslag nedsatt till 732,500 kronor.

Hvad först beträffade artillerimateriel för sjöbefästningarne har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kong], Maj:t till eu

början upplyst, att kostnaden för de af marinförvaltningen föreslagna

3 st. pansarbrytande kanonerna för Kungsholmens fästning, för hvilkas

anskaffande med tillhörande lavettage och projektiler för år 1890 begärdes

277,500 kronor och för år 1891 291,000 kronor, nu beräknades till

495,728 kronor.

Ökningen i den beräknade kostnaden för nämnda kanoner med

tillbehör hade, såsom marinförvaltningen äfven upplyst, berott deraf,

att de först tillämnade projektilerna af jern utbytts mot dylika af stål,

samt att 32 cm. tackjernskanonerna, liggande i lavettage af jemförelsevis

enkel konstruktion, som icke medgaf något skydd åt kanonbetjeningen,

utbytts mot 24 cm. kanoner af stål med s. k. hydro-pneumatiska

sjelfsänkande lavettage, hvarigenom fullständigt skydd för betjeningen

skulle vinnas.

Då departementschefen i likhet med arméförvaltningen ansåge, att

ifrågavarande pansarbrytande kanoner borde vara af för ändamålet fullgod

beskaffenhet och dess betjeningar så väl skyddade som möjligt

samt. då Kungsholmens fästning illa skulle motsvara sitt ändamål, om

den icke vore försedd med åtminstone några pjeser, tillräckligt kraftiga

att, genombryta utanför grunden liggande fartygs pansarbeklädnad af

icke allt för svåra dimensioner, hade departementschefen tillstyrkt anskaffandet

af 3 st. 24 cm. kanoner af stål med sjelfsänkande lavettage,

hvaremot, då för deras tillverkning erfordrades betydligt längre tid än

för anskaffning af den till samma kanoner nödiga ammunition, han ansett,

att anslag till denna senare kunde anstå till ett följande år.

Bill. till Rihd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marin förvaltningen hade, enligt hvad departementschefen vidare

upplyst, visserligen i sin beräkning af 1892 års extra anslag upptagit

endast 2 stycken dylika kanoner, omförmälande, att för anskaffning af

en sådan kanon medel voro afsedda af 1891 års anslag till artillerimateriel;

men då det af Kongl. Maj:t för nämnda år begärda anslag

till 3 stycken 24 å 25,4 cm. kanoner med lavettage och projektiler afsett

dylika vida mindre kostsamma än de nu föreslagna synnerligast

hvad beträffar lavettaget, hade Kongl. Maj:t icke medgifvit, att nämnda

anslag finge för detta af marinförvaltningen afsedda ändamål anlitas,

hvarför behofvet af 3 pansarbrytande kanoner qvarstode oförminskadt.

Kostnaden för en 24 cm. kanon af stål m/89 beräknades ungefärligen

uppgå till 76,230 kronor och för lavettaget till densamma till

84,887 kronor, således tillhopa för kanon och lavettage 161,117 kronor.

Om dertill lades kostnaden för 50 pansargranater och lika många laddningar

prismatisk! krut, tillhopa 24,000 kronor, uppginge hela kostnaden

för kanon, lavettage och ammunition till 185,117 kronor.

Bestäldes på eu gång 3 kanoner, minskades kostnaden för hvarje

kanon från 76,230 kronor till 72,600 kronor och för hvarje lavettage

med 5 proc. eller 4,244 kronor och skulle kostnaden för alla 3 kanonerna

med lavettage, men utan ammunition, i sådant fall uppgå till

459,728 kronor, hvilken summa kunde utjemnas till 459,600 kronor.

Ett sammanlagdt belopp af 23,623 kronor skulle sålunda besparas,

om tre kanoner samtidigt beställas i stället för en.

Det af marinförvaltningen begärda anslaget till skjutförsök och inskjutning

af kanoner vore deremot icke af beskaffenhet att kunna utan

olägenhet uppskjutas, och borde derför ett anslag af 10,000 kronor

för detta ändamål af Riksdagen äskas.

Hvad slutligen anginge den af marinförvaltningen föreslagna anskaffning

af artillerimateriel för flottans fartyg, ansåge departementschefen,

beträffande öfningskanoner till korvetten Norrköping, att detta behof

kunde fyllas genom att i fredstid lånades tidsenliga kanoner från andra

dermed försedda, icke använda fartyg, hvarigenom det endast blefve

behöfligt att anskaffa pivotfästen och skenor för 12 cm. kanoner samt

å nämnda fartyg aptera desamma, livilkct skulle orsaka en kostnad af

allenast 2,400 kronor.

Genom den användning af 1891 års anslag till artillerimateriel,

hvarom Kongl. Maj:t den 12 sistlidne december meddelat föreskrift,

hade — meddelar departementschefen — redan delvis det behof af artillerimateriel

för flottans fartyg, hvartill marinförvaltningen ansett anslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

böra begäras för år 1892, blifvit tillgodosedt. Med afhjelpande i öfrig!

af detta behof, likasom med anskaffning af projektiler och brunt prismatisk!

krut till de begärda 3 st. 24 cm. kanonerna kunde enligt departementschefens

mening anstå till år 1893.

Hvad deremot beträffade behofvet af anslag för anskaffande af krut,

ansåge departementschefen detta vara af beskaffenhet att icke kunna

utan olägenhet uppskjutas. Å krut vore nemligen enligt från marinförvaltningen

meddelad uppgift för närvarande en brist af 38,292 kg.,

motsvarande en kostnad af 80,410 kronor, hvarifrån likväl borde dragas

35,000 kronor, som af senaste anslag till artillerimateriel blifvit anvisadt

till anskaffning af prismatiskt krut, så att verkliga behofvet för bristens

utjemnande uppginge till 45,410 kronor.

Marinförvaltningen hade under en följd af år framhållit nödvändigheten

af att fylla bristen af krut, som hufvudsakligen uppkommit derigenom,

att det enligt Kongl. Maj:ts bref den 7 maj 1885 bestämda

belopp af 8,000 kronor, som af anslaget till kruttillverkning skulle afses

för flottans behof, till följd af det numera använda krutets ej obetydligt

dyrare anskaffningskostnad, långt ifrån att med nämnda belopp kunna

uppbringa flottans krutförråd till hvad det enligt gällande föreskrifter

bort innehålla, ej ens varit tillräckligt för hvarje års behof, hvadan bristen

ökats, oaktadt den ursprungligen bestämda qvantitet, som ansetts

höra finnas att tillgå, blifvit icke obetydligt nedsatt. Marinförvaltningen

hade såväl för år 1890 som 1891 hemstält, att utöfver förenämnda 8,000

kronor 18,000 kronor årligen måtte anvisas till successivt fyllande af

krut-bristen och hade för år 1892 förnyat sin hemställan, hvilken departementschefen

till alla delar biträdde.

I enlighet med hvad departementschefen sålunda anfört ansåge han

följande behof af artillerimateriel företrädesvis böra tillgodoses, nemligen:

3 kraftiga pansarbrytande kanoner af stål med tillhörande

lavetter.............................................................. kr. 459,600: —

pivotfästen och skenor jemte desammas aptering till

4 st. 12 cm. kanoner ombord å korvetten Norrköping.

............................................................................. » 2,400: —

skjutförsök och inskjutning af kanoner ..................... » 10,000: —

anskaffning af krut...................................... » 18,000: —

Summa kr. 490,000: —

Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 12:o

anfört, hemställer utskottet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

fasta minförsvaret.

[13.]

att Riksdagen må till anskaffning af artillerimateriel

bevilja 490,000 kronor och deraf på extra stat

för år 1892 anvisa 200,000 kronor.

15:o. Till fasta minförsvaret har Kong!. Maj:t på extra stat för

år 1892 äskat ett belopp af 200,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 22) meddelas hade marinförvaltningen

beräknat behofvet af medel för år 1892 till anskaffning

af ännu bristande materiel för minspärrningar ensamt för minpositionen

i Södertelge skärgård till 200,000 kronor samt ansett, att denna summa

kunde på två år fördelas.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen

till en början framhållit, att förutom det af marin förvaltningen

sålunda anmälda behof erfordrades medel jemväl för ordnandet af öfriga

till hufvudstadens försvar afsedda minpositioner, af hvilka ingen med

undantag af de vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm vore försedd med

vare sig tänd- och syftstationer eller befästningar med tillhörande bestyckning

och ammunition till minliniernas försvar.

Då en minposition för att vara af åsyftadt gagn måste vara fullständigt

försedd icke allenast med erforderlig materiel, utan äfven med

lämpliga försvarsmedel, hade det synts departementschefen vara af

största vigt, att alla för ändamålet tillgängliga medel och materialier

användes till fullständigande af en position, innan man nedlade någon

kostnad på de öfriga. Bland de minpositioner, som vore afsedda för

de till Stockholm ledande farvattnen, ansåge han den i Södertelge

skärgård den vigtigaste, sedan spärrningarne vid Oscar-Fredriksborg

och Vaxholm kunde anses ordnade, och hade departementschefen derföre

ansett den för Siarö- och Grinda-positionerna ursprungligen afsedda

minmateriel, som dertill befunnes användbar, böra användas till

komplettering af Södertelge-positionen samt under sådan förutsättning

från chefen för fasta minförsvaret infordrat uppgift på alla de kostnader,

som skulle betingas af samtliga till Stockholms försvar afsedda

minpositioners fullständiga ordnande.

I den med anledning deraf lemnade uppgift beräknades, såsom

i statsrådsprotokollet (sid. 22) synes, kostnaderna för Södertelgepositionens

fullständigande till 394,000 kronor, från hvilken summa likväl

borde afdragas dels ett belopp af 54,300 kronor, som af 1891 års anslag

till minförsvaret blifvit för nämnda position anvisadt, dels 30,000

kronor till en barack, hvarmed borde kunna anstå; och hela det behof,

som under fredstid borde tillgodoses för nämnda positions fullständiga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

ordnande, utgjorde sålunda 309,700 kronor. Återstående medelsbehof

för Siarö- och Grindapositionernas ordnande beräknades, då afdrag

jemväl der gjordes för baracker, till sammanlagdt 1,071,200 kronor och

för samtliga tillämnade minspärrningar i Stockholms och Södertelge

skärgårdar sålunda till 1,380,900 kronor.

De vid Stockholms station förlagda 3:e klassens pansarbåtar kunde

visserligen i brist af befästningar påräknas för minliniernas försvar,

men dessa flytande befästningar, hvilka egde det oskattbara företrädet

framför de permanenta att kunna förflyttas till hvilken del som helst i

den vidsträckta inre skärgården, erfordrades äfven för försvaret af dels

andra farleder, för hvilka fasta minspärrningar icke vore afsedda, dels

tillfälliga spärrningslinier, och vore det derför af stor vigt att befästningar

redan under fredstid uppfördes vid de fasta minpositioner, som

ansåges böra finnas, så att pansarbåtarna i händelse af krig kunde afses

för andra ändamål än till de fasta minpositionernas försvar.

Vidare har departementschefen erinrat, att ännu ingen materiel

funnes för tillfälliga minspärrningar eller sådana, som kunde utföras i

hvilken farled som helst, och hvilka utan tvifvel vore minst lika vigtiga

som åtminstone en del af de fasta, hvilka i allmänhet, såsom af en

fiende otvifvelaktigt kända, hufvudsakligen endast tjena de att angifva

de farleder, uti hvilka lian icke borde söka framtränga, under det andra

vore helt och hållet i saknad af minförsvar.

Departementschefen, som ansåge att man icke borde allt för länge

uppskjuta anskaffandet af nödig materiel för tillfälliga minspärrningar,

erinrar vidare, att 1882 års sjöförsvarskomité visserligen ansett, att för

ordnandet af det fasta minförsvaret ett årligt anslag af 100,000 kronor

skulle i förhållande till våra tillgångar och behof vara lämpligen afpassadt,

och att denna summa i allmänhet äfven af Riksdagen under

de senare åren i medeltal för ändamålet beviljats; men då man betänkte

att, oafsedt de vigtiga tillfälliga minspärrningarne, ensamt för

ordnandet af positionerna i Södertelge skärgård samt vid Siarö och

Grinda med ett årligt anslag af 100,000 kronor skulle erfordras mer

än 13 år, och då inloppen till Göteborg och andra vigtiga platser ännu

vore helt och hållet i saknad af minförsvar, borde, enligt departementschefens

mening, uppenbarligen nämnda årliga anslag högst betydligt

ökas, åtminstone fördubblas, hvarför departementschefen hemstälde, att

Kongl. Maj:t till fasta och tillfälliga minspärrningars ordnande måtte

af Riksdagen äska ett extra anslag af 200,000 kronor, deruti inberäknadt

25,000 kronor för anskaffning af bomullskrut, hvaraf bristen i betänklig

grad ökats, enär anskaffning af minor fortgått utan att förrådet af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

signal- och

telefonstationer.

[14.]

bomullskrut i motsvarande förhållande kunnat tillgodoses. Med anskaffning

af detta sprängämne vore, enligt hvad departementschefen upplyst,

desto angelägnare som det icke kunde inom landet tillverkas.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 12:o

anfört får utskottet hemställa,

att till fasta minförsvaret ett belopp af 100,000

kronor må på extra stat för år 1892 anvisas.

Signal- och telefonstationer.

16:o. Till signal- och telefonstationer har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1892 anvisa 92,000 kronor.

Såsom af åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en början

framhållit, att en bland de vigtigare uppgifterna under all krigföring

otvifvelaktigt vore möjligheten af snabba meddelanden angående en

fiendes förehafvande!! och att, hvad särskildt beträffade dylika meddelanden

om en fiendtlig flottas rörelser och destination, behofvet deraf

ökats i samma mån som hastigheten hos nutidens krigsfartyg blifvit

mer och mer uppdrifven.

För att så mycket som möjligt kunna afhjelpa detta behof, borde

å de vigtigare utposterna i skärgårdarna och å kusten signalstationer

inrättas, hvilka genom telefonledningar, der sådana förut icke funnes,

borde sättas i förbindelse med närmaste rikstelefon eller telegrafstation.

Genom dylika anordningar kunde meddelanden skyndsamt fortskaffas,

dels från vederbörande befälhafvare för armén och flottan till

inom signalhåll befintliga egna fartyg och tvärt om, dels angående de

iakttagelser, som från de respektive signalstationerna kunde göras beträffande

fiendtliga fartyg, och derigenom förenämnda befälhafvare beredas

tillfälle att med stöd deraf ordna sina operationer.

Liksom armén och flottan under krigstid skulle hafva stort gagn

af ifrågavarande anstalter, borde, enligt departementschefens åsigt, den

allmänna sjöfarten hafva det icke mindre under fredsförhållanden. Så

t. ex. kunde vid till äfventyrs i en stations närhet inträffande skeppsbrott,

grundstötning eller annat missöde, till följd hvaraf skyndsam

hjelp erfordrades, sådan omedelbart genom telefonstationens försorg

reqvireras, redare och fartygsbefälhafvare kunde mellan sina respektive

hemvist och en stor mängd platser i skärgården och vid kusten meddela

sig med hvarandra, bogserbåtar tillkallas o. s. v.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

Äfven för lotsverket blefve dylika inrättningar, synnerligast med

hänsyn till möjligheten af säkerlietsanstalternas ordentliga vidmagthållande,

af icke ringa gagn, helst nästan alla de föreslagna stationerna

vore afsedda att förläggas till lots- och fyrplatser samt betjenas af lotsoch

fyrpersonalen.

På grund af den nytta, som ifrågavarande anstalter sålunda under

fredstid skulle medföra för den allmänna sjöfarten dels direkt och dels

genom lotsinrättningen, borde, enligt departementschefens åsigt, såväl

handels- och sjöfartsfonden som lotsverket bidraga med medel till stationernas

anordnande och under sådan förutsättning tjenstedepescher

från och till lots- och fyrplatser kostnadsfritt befordras, hvaremot för

enskilda samtal och meddelanden afgifter borde erläggas enligt samma

grunder, som för rikstelefonens begagnande vore föreskrifvet, nemligen

för meddelanden mellan orter, som voro mer än 25 nymil aflägsna

från hvarandra, 50 öre, eljest 30 öre, Indika afgifter under lämplig

kontroll borde uppbäras och redovisas af vederbörande stationsföreståndare

samt företrädesvis användas till signalstationernas och telefonledningarnas

underhåll.

Det behöfliga antalet signalstationer beräknades till 47 och telefonledningar

till 26, deraf dock endast 36 signal- och 14 telefoninrättningar

ansåges böra under fredstid ifrågakomma.

Hela kostnaden för samtliga de föreslagna stationerna med ledningar

beräknades till 259,450 kronor, och för de anordningar, som

under fredstid borde vidtagas, till 178,325 kronor.

Då likväl bland de stationer, som blifvit afsedda att utföras, departementschefen

ansett åtminstone en kunna utgå såsom allt för kostsam

i förhållande till det gagn, som med densamma kunde förväntas,

borde anläggningssumman kunna nedsättas till i rundt tal 164,000

kronor, hvaraf, enligt departementschefens antagande, tillhopa omkring

72,000 kronor kunde påräknas från handels- och sjöfartsfonden samt

från öfverskott å lots- och fyrmedlen, hvarigenom den summa, som af

andra statsmedel vore behöflig, sålunda kunde nedbringas till 92,000

kronor, om anvisande af hvilket belopp för år 1892 departementschefen

derför hemstält, att Kongl. Maj:t hos Riksdagen måtte göra framställning.

Med åberopande af hvad utskottet här ofvan under punkt 12:o

anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till signal- och telefonstationer

bevilja 92,000 kronor och deraf på extra stat för år

1892 anvisa 46,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

uppförande

af kruthus

å Bergholmen.

[15.]

Angående

löneförbättring

åt lärarne

vid sjökrigsskolan.

[10.]

Kruthus å Bergholmen.

17:o. Till uppförande af kruthus ä Bergholmen har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1892 bevilja ett belopp

af 42,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 26) inhemtas, att marinförvaltningen i

skrifvelse deri 28 september 1888 angående reglering af utgifterna

under femte liufvudtiteln gjort hemställan om anslag till uppförande af

ett kruthus i Stockholms skärgård och dervid anfört, att det å Sandön

i nämnda skärgård nära Oscar-Fredriksborg anlagda, för 500 centner

bomullskrut beräknade kruthuset icke kunde rymma den myckenhet

bomullskrut, som man numera ansåge böra hållas i förråd, samt att,

med afseende å Sandöns läge, det ej heller vore skäl att förvara mer

bomullskrut i kruthuset derstädes, än som vid dettas anläggning afsetts,

och både marinförvaltningen, som funnit den söder om Tynningö i stora

segelleden till Oscar-Fredriksborg belägna Bergholmen erbjuda en synnerligen

lämplig plats för nytt kruthus, öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag

till ett sådant, hvilket kostnadsförslag med af marinförvaltningen

deri föreslagen ändring slutade å 42,500 kronor i rundt tal. Denna

framställning hade marinförvaltningen såväl under de föregående åren

som nu i sin förenämnda skrifvelse angående medelsbehofvet för år

1892 förnyat samt alltså hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

äska för anläggning å Bergholmen af ett till förvaring af bomullskrut

afsedt kruthus med dertill hörande byggnader och spårväg ett

extra ordinarie anslag för år 1892 af 42,500 kronor, och ansåge sig

departementschefen till denna hemställan böra tillstyrka bifall.

Med hänvisning till hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande

anfört, hemställer utskottet

att Riksdagen må till uppförande af kruthus å

Bergholmen bevilja 42,500 kronor och deraf på extra

stat för år 1892 anvisa 21,250 kronor.

Sjökrigsskolan.

18:o. Slutligen har Kong]. Maj:t föreslagit att Riksdagen måtte till

löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan på extra stat för år 1892

bevilja 1,860 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

25

Beträffande detta anslagsbehof har departementschefen vid ärendets

föredragning inför Kong! Maj:t erinrat, att 1888 års Riksdag på

så sätt biföll Kongl. Maj:ts förslag om eu mera omfattande löneförbättring

åt lektorerna vid sjökrigsskolan, att dertill dels finge användas

af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, ett

belopp af 1,300 kronor, dels anvisades ett extra anslag å 1,860 kronor

för år 1889; att vid 1889 års riksdag beviljades på extra stat för år

1890 samma belopp, men under af Riksdagen dertill fogadt vilkor, att

lärarne vid sjökrigsskolan icke utöfvade lärareverksamhet vid privat

läroanstalt för inträde i nämnda skola; samt att 1890 års Riksdag —

sedan Kongl. Maj:ts förslag till lönereglering för lärarne vid allmänna

läroverken, med hvilket lektorernas vid sjökrigsskolan förbättrade aflöning

stälts i samband, icke vunnit Riksdagens gillande — utöfver de

1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt 1888 års Riksdags

medgifvande finge dertill användas, på extra stat för år 1891 beviljade

1,860 kronor, under enahanda vilkor som 1889 års Riksdag föreskrifvit.

På grund af förberörda riksdagsbeslut hade, enligt hvad departementschefen

meddelat, sjökrigsskolans lektorer under år 1889 varit i åtnjutande

af den förbättring i aflöning, Riksdagen sålunda medgifvit, samt

äfven under åren 1890 och 1891 varit dertill berättigade, dock under

det af Riksdagen vid anslagets beviljande dessa år fästa vilkor, hvilket

emellertid hindrat dem att för sist sagda år få tillgodonjuta löneförbättringen,

då ingen af lektorerne kunde deraf komma i åtnjutande,

så länge någon af de öfriga lektorerne fortsatte med undervisningen i

den förberedande sjökrigsskolan, samt de bland lektorerne, som bedrifvit

denna undervisning, icke funnit sig kunna dermed upphöra för

den ovissa förmånen af en löneförbättring, som, anvisad på extra stat,

när som helst kunde upphöra.

Enär emellertid den af departementschefen ifrågasatta löneförbättring

för sjökrigsskolans lektorer vore af behof och billighet påkallad

samt Kongl. Maj:t icke konnne att till innevarande års Riksdag framlägga

något förnyadt förslag till lönereglering för lärarne vid de allmänna

läroverken och alltså frågan om löneförbättringen till sjökrigsskolans

lektorer på ordinarie stat och till den omfattning, det vid 1888

och 1890 årens riksdag framstälda förslag innebure, icke kunde med

utsigt till framgång för Riksdagen framläggas, ansåge departementschefen

de för löneförbättringen nödiga anslagsmedlen böra äskas på

extra stat. I fråga åter huru vida detta borde ske med eller utan särskildt

vilkor för löneförbättringens tillgodonjutande anförde departe
Bih.

till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afl. 5 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mentschefen, att, då Kongl. Maj:t år 1888 ifrågasatte såsom vilkor

skyldighet för dem, som af de föreslagna förmånerna ville komma i

åtnjutande, att icke utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i sjökrigsskolan, detta. varit mot förmånen

icke blott af den löneförbättring kadetternas terminsafgifter

och anslagsförhöjningen kunde medgifva, utan jemväl af förhöjda

ålder stillägg, tjenstår sb er åkning och pension samt under förutsättning

att åtnjutandet af löneförbättringen och dessa förmåner blefve genom de

behöfliga anslagens uppförande på ordinarie stat för framtiden tryggadt;

hvadan det alltså med fog kunde ifrågasättas, om, så länge endast eu

mindre del af de afsedda förmånerna och endast för ett år i sänder

beviljades, det kunde vara billigt att dervid fästa samma vilkor och

om icke fulla skäl förelåge att, såsom Riksdagen år 1888 gjorde, lemna

den välbehöfliga aflöningsförbättringen utan något särskildt förbehåll.

Då likväl så väl 1889 som 1890 årens Riksdagar vid anslagets beviljande

fäst vilkoret att lärarne vid sjökrigsskolan skulle upphöra med

sin verksamhet vid privat undervisningsanstalt för inträde i skolan,

syntes departementschefen en framställning om anslagets anvisande

utan något förbehåll i detta syfte icke. kunna påräkna framgång. Men

då detta förbehåll icke billigtvis borde så affattas, att den lektor vid

sjökrigsskolan, som icke egnade sig åt en dylik privat undervisningsverksamhet,

skulle gå i mistning om en löneförbättring, hvars befogenhet

Riksdagen genom anslagets beviljande erkänt, har departementschefen

föreslagit, att vid löneförbättringen fästes det vilkor Kongl.

Maj:t derför vid framställningen till 1888 års Riksdag föreslagit, nemligen

skyldighet för den lektor, som deraf ville komma i åtnjutande,

att icke utöfva lärareverksamhet vid privat undervisningsanstalt för inträde

i sjökrigsskolan.

Då för närvarande endast en bland skolans fem lektorer funnes,

som icke undervisade i förberedande sjökrigsskolan, skulle, då de öfriga

fyra tvifvelsutan, på redan anförda skäl, icke komme att upphöra med

sin lärareverksamhet i sistnämnda skola, innan löneförbättringen blifvit

uppförd på ordinarie stat och öfriga förmåner af pension in. m. blifvit

dem tillförsäkrade, antagligen endast en femtedel af anslaget eller 372

kronor under år 1892 i verkligheten komma att utgå.

På grund af hvad sålunda anförts hade departementschefen hemstält,

det Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till löneförbättring åt

lärarne vid sjökrigsskolan måtte, utöfver de 1,300 kronor, som enligt

1888 års Riksdags medgifvande finge dertill användas, anvisas för år

1892 ett extra anslag af 1,860 kronor med det dervid för löneförbätt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 6. 27

ringens erhållande fästa vilkor att den, som ville deraf komma i åtnjutande,

icke måtte, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva

lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i

nämnda skola.

Utskottet, som mot beviljande af detta anslag icke haft något att

erinra, har derjemte, med hänsyn till de skäl departementschefen anfört,

funnit med billighet öfverensstämmande att, så länge anslaget utgår

på extra stat och innan således lönereglering för sjökrigsskolan

genomförts, vid detta anslag endast fästes det af departementschefen

nu föreslagna vilkor, genom hvilket en eller flere lärares vid sjökrigsskolan

deltagande i undervisningen vid den förberedande sjökrigsskolan

icke utestänger de öfriga från tillgodonjutande af den med anslaget

äfsedda löneförbättringen.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, till löneförbättring åt lärarne

vid sjökrigsskolan, utöfver de 1,300 kronor som enligt

1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas,

anvisa för år 1892 ett extra anslag af 1,860 kronor

med det dervid för löneförbättringens erhållande fästa

vilkor att den, som vill deraf komma i åtnjutande,

icke må, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan,

utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i nämnda skola.

Stockholm den 12 mars 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 13:o (angående anslag till anskaffande af två lista

klassens minbåtar):

af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bolmstedt, hvilka yrkat bifall

till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 14:o (angående anskaffning af artillerimateriel):

af herrar grefve G. Sparre, V JSf. Ekenman, R. G. von Hedenberg,

grefve E. C. A. Piper, E. V. R. L. Königsfeldt, 0. W. Odelberg, Tf.

Bohnstedt, F Boström, G. D. R. Tornur hjelm, C. W. von Schulzenheim

och E. Fränekel, hvilka ansett, att Kongl. Maj:ts framställning i detta

ämne bort af utskottet till alla delar förordas;

vid punkten 15:o (angående anslag till fasta minförsvaret), vid punkten

16:o (angående anslag till signal- och telefonstationer) samt vid punkten

17:o (angående anslag till uppförande af kruthus å Bergholmen):

af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, hvilka ansett utskottet

hafva bort tillstyrka bifall till de af Kongl. Maj:t i nämnda

ämnen framstälda förslag oförändrade;

vid punkten 18:o (angående löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan)

:

af herrar S. Nilsson, 0. Jonsson, L. Jönsson, P. Pehr sson, A. Persson

och C. Persson.

Herrar C. E. Casparsson och H. P. P. Tamm hafva begärt få antecknaclt,

att de icke inom utskottet deltagit i förestående hufvudtitels

behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\m

''I0MIF fl:

: t .w

fjjflimo 10 vtö

90

Bil. Litt. A.

il it? )''nli

i..r

t

Oi)

u''?Mn

tf» :

o‘iÄ

{}{il >,[ ''

*m ■ ‘

.00!

;00i.

Öl>£,61

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1891 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar,

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_

_

17,000

26,800

—

—

—

26,800

_

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

82,400

—

—

—

—

82,400

—

1,512,734

—

—

—

—

—

1,512,734

—

32,000

.

__

__

__

32,000

6,400

—

—

—

—

_

6,400

_

287,500

—

—

—

-,-

—

287,500

_

452,450

—

—

—

—

452,450

_

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

_

114,000

—

—

—

—

—

114,000

—

80,000

—

—

—

—

—

80,000

—

2,485,084

—

75,500

26,400

—

2,586,984

—

2,567,484

—

75,500|—

26,400

—

2,669,384

—

1 ii 4

Sj öförs var s
Departementet

och

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ..................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuva
Ökas

med ...............................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ....................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag ..............................

Båtsmansindelningen ...............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för
-

‘) Körande detta anslag kommer utskottet att framdeles, afgifva betänkande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

m.

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen......

personal.

rande belopp ............................

S:gr

reservationsanslag

1,512,734:

67,000:

län och Södra Möre härad af Kalmar län

slagsanslag *) ...........................................

S:gr

Tr:pt

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning ocl

förlig a

på fö

Friheter.

dermed jem- n visning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

__

_

__

17,000

26,800

—

—

—

—

26,800

_

38,600

—

•—

—

—

—

38,600

—

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,579,734

1,579,734

32,000

—

—

—

—

32,000

_

6,400

—

—

—

_iij_

_

6,400

_

287,500

—

—

—

—

287^500

_

452,450

—

—

—

—

—

452,450

_

---

—

75,500

—

26,400

—

101,900

_

114,000

—

.--

—

—

—

114,000

_

80,000

—

—

—

—

—

80,000

—

2,552,084

75,500

26,400

—

2,653,984

—

2,634,484

—

75,500

_

26,400

2,736,384

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Trp:t

1891 års riksstat anslår:

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations- Öhas med .............1.1.

Anvisning i

kontant.

Indelning och

förlig an

på f

Friheter.

dermed jem- visning,

orslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

2,567,484

1,200,000

Ö.

Kronor.

75,500

Ö.

Kronor.

26,400

Ö.

Kronor.

2,669,384

1,200,000

Ö.

S:gr

1,200,000

—

—

—

—

1,200,000

—

Diverse

670,000

_

__

_

670,000

—

Flottans öfningar, reservationsanslag ....................

72,400

—

—

—

—

—

72,400

—

Sjöbeväringens vapenöfningar, samt beklädnad och

39,820

—

---V.

—

—

—

39,820

—

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan........................................................

Skeppsgosseskolan ................................................

60,000

_

—

—

—

—

60,000

—

Sj ökarte verket, reservationsanslag ...........................

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut-

18,000

—

—

—

—

18,000

—

Durschmarchkostnader, reservationsanslag. Nuva-

Minskas med .........................................................

39,000

—

—

—

—

39,000

—

Sjukvård .....................................................................

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

Diverse behof ............................................................

25,000

—

—

—

—

25,000

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

46,902

—

—

—

46,902

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslags-

12,500

—

—

—

—

12,500

—

Extra utgifter ..........................................................

S:gr

1,017,797

—

—

—

—

1,017,797

—

Han-

1,200,000

405

4

1,200,409

_

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

'' 94,650

_

—

94,650

—

Undervisningsanstalter för sjöfart. Nuvarande be-

Minskas med ........................................................

9,000

_

_._

_

__

—

9,000

—

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

13,000

_

__

—

—

13,000

—

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-

tisk-meteorologiska byrån förslagsanslag ............

S:gr

1,316,650

—

—

—

—

—

1,317,059

—

S:ma

6,101,931

—

75,905

_

26,404

6,204,240j—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

2,634,484

—

75,500

—

26,400

—

2,736,384

—

materiel.

anslag. Nuvarande belopp .........

.... 1,200,000: —

20,000: —

1,220,000

—

—

—

—

—

1,220,000

—

S:gr

1,220,000

''1

——

—

—

—

1,220,000

—

anslag.

670,000

670,000

ersättning derför, förslagsanslag...

....... 31,040: —

72,400

72,400

........ 8,780: —

39,820

—

—

—

39,820

—

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

ländsk tjenst eller kommendering

utrikes ...............

15,000

—

—

—

—

15,000

—

varande belopp ..............................

..... 18,000: —

4,000: ••

14,000

_

__

_

—

—

14.000

39.000

—

39,000

—

—■

—

—

—

19,175

_

__

—

—

—

19,175

—

25,000

_

—

—

—

—

25,000

—

anslag .............................................

46,902

12,500

—

__

_

—

—

46,902

12,500

--

S:gr

1,013,797

—

_

—

—

1,013,797|—

(teln.

terna, reservationsanslag..............

loPP ...............................................

......:. 94,650: —

1,200,000

—

405

—

4

1,200,409

86,150

9,000

—

........ 8,500: -

86,150

—

—

—

—

—

_

9,000

—

—

—

—

_

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau-

13,000

_

__

—

—

13,000

—

•

S:gi

1,308,150

1-

405

—

4

1,308,559

_

Summa

6,176,431

—

75,905

j_

26,404! -

| 6,278,740 —

Rih. till Rifad. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Åfd. 5 Raft.

ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell Öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

F e in t e hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

;i ri jt 1 f •

Sjöförsvarsdepartementet.

1

i Till genomförande under år 1892 af löneregleringen för flottan ...

» fortsättande af pansarbåten Thules byggande ..........................

» anskaffning af artillerimateriel ..........................................

» fasta minförsvaret .......................

50.000

1,250,000

200,000

100,000

46.000

21,250

1,860

—

» signal- och telefonstationer ......................................................

» uppförande af kruthus å Bergholmen .....................................

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan.............................

Summa

1,669,110

—

Stockholm, K. L. Beckman, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.