Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående statsutskottets särskilda framställningar dels i utlåtandet n:o 53 i fråga om ändring af vissa §§ i lagen om lindring i rustningsoch rotering sbesvär en samt om höjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar med flera anslag, dels ock i utlåtandet n:o 54 angående afskrifning af de å viss jord hvit ande grundskatter m. rn.

1891-05-06 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:63, Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående statsutskottets särskilda framställningar dels i utlåtandet n:o 53 i fråga om ändring af vissa §§ i lagen om lindring i rustningsoch rotering sbesvär en samt om höjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar med flera anslag, dels ock i utlåtandet n:o 54 angående afskrifning af de å viss jord hvit ande grundskatter m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

1

N:o 63.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1891, kl. 7 e. m.

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående

statsutskottets särskilda framställningar dels i utlåtandet

n:o 53 i fråga om ändring af vissa §§ i

lagen om lindring i rustnings- och rotering sbesvär en samt

om höjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

med flera anslag, dels ock i utlåtandet n:o 54

angående afskrifning af de å viss jord hvit ande grundskatter

m. rn.

(lista U. A. och I. A.)

l:o.

I > ; yl, .''i il-:,.;. - i; ,i i j :;s i;

Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna särskilda

propositioner angående höjning i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

in. in., angående anslag under riksstatens femte hufvudtitel

med anledning af föreslagna ändringar i värnpligtslagen den 5 juni 1885

samt angående ändring i lageimom lindring i rustnings- och roteringsbesvären

af samma dag och höjning i de under fjerde och femte hufvudtitlarne

uppförda anslag till lindring i nämnda besvär äfvensom herr

P. M. Söderbergs m. fl. i Första Kammaren samt herrar J. Eliassons

m. fl. (n:o 17), J. A. Sjös, L. Jönssons m. fl., H. Anderssons m. fl.,

J. A. Johanssons och C. T. Linds, J. Eliassons (n:o 182), J. A. Fjällbäcks

och M. Dahns i Andra Kammaren väckta motioner i förenämnda

ämnen, hade statsutskottet i utlåtandet n:o 53 hemstält:

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:o 63J.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets Memorial N:o 63.

»I. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom sammanstämmande

beslut bifalla så väl hvad Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen

den 14 mars 1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående ändring

i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående afskrifning

af de å viss jord livilande grundskatter in. m., dels ock angående

ändring i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst som äfven, med godkännande i hufvudsak

af de deri af utskottet föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i mom. II,

III, IV och V här nedan omförmälda förslag, må

dels medgifva,

att 1, 2, 6 och 9 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 må erhålla följande förändrade lydelse:

'' '' " - § i.

»I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i

denna lag omförmälas, lindring ega rum att årligen utgå intill 1892

med trettio procent, för år 1892 med femtio procent, för åren 1893 och

1894 med sextio procent, för åren 1895 och 1896 med sjuttio procent,

för åren 1897 och 1898 med åttio procent, för åren 1899 och 1900 med

nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och

med år 1901 med hela beloppet af samma värde.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för de i § 1

angifna ändamål skola för tiden intill år 1901 prestationerna för hvarje

rusthåll och rote bestämmas regements- och corpsvis samt vid båtsmanshållet

kompanivis till nedannämnda värden: — — -— --—

Smålands grenadierbataljon — — — — — — — — — 180: —

För år 1901 och derefter för hvart tionde år bestämmes, hvarje

gång för de närmast följande åren, prestationernas värde af Kongl.

Maj:t efter utredning af en nämnd, så sammansatt att de olika intressena

der blifva tillgodosedda.

§ 6. *,k‘!7"'':f ■''.W.ö

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlik! § 1,

bör rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

3

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen

eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle

uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,

som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid, infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshåll et:

l:o) Der vakansafgiften, med ^beräkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här

ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen

läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda utgifter

öfverstiger understödet: och kommer alltså, der understödet uppgår

till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i

denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) safta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

bär ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde

och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,

någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

eg a rum.

C) Beträffande halfva,kanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och

vakanta rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fäll och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 63.

2:6) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt

skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är

denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen

enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller

roteringsbesväret, och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet,

der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse

med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är

stadgadt.

§ 9-

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar

inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar»;

dels ock besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande

krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år

1892 helt och hållet upphöra;

II. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom sammanstämmande

beslut bifalla såväl hvad Kong!. Maj;t i särskilda till Riksdagen

den 14 mars 1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående

ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående

afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter in. m., dels ock angående

ändring i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst som äfven, med godkännande i

hufvudsak af de deri af utskottet föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i

mom. I, III, IV och V af förevarande hemställan omförmälda förslag, må

på det sätt bifalla hvad Kongl. Maj:t i nedannämnda hänseenden hemstält,

att Riksdagen,

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsäreiiden

för den 14 mars 1891 föreslagna nya grunderna för af
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

5

löningen af den vid Blekinge bataljon, Gotlands nationalbeväring, Hallands

bataljon ocli Vesternorrlands bataljon anstälda personal, på extra

stat för år 1892 under nedannämnda anslagstitlar beviljar följande belopp,

nemligen:

»Marinregementet» ............................................................. kronor 6,710:—•

»Gotlands nationalbeväring»................................................ „ 13,708: —•

»Hallands beväring».............................................................. „ 6,710: —

»Vesternorrlands beväring» ............................................. „ 6,710: —;

dels, för nämnda år till beväringsmanskapets vapenöfningar beviljar

ett extra anslag å 915,000 kronor, hvaraf 194,000 kronor för ökande af

beväringsmanskapets dagaflöning till 50 öre, den från anslaget till »försvarsverket

till lands i allmänhet» utgående slitningsersättningen för de

s. k. småpersedlarne deri inbegripen;

dels för samma år till »försvarsverket till lands i allmänhet eller

arméförvaltningens departement» beviljar ett extra anslag å 330,000 kronor;

och dels likaledes å extra stat för år 1892 beviljar till »byggnader

och sängkläder på mötesplatserna» ett anslag af 9,000 kronor;

att Riksdagen vidare, med godkännande ej mindre af hvad i förenämnda

statsrådsprotokoll föreslagits beträffande anställande vid Norrbottens,

Vesterbottens och Jemtlands faltjägarecorpser äfvensom vid

Vesternorrlands bataljon af ytterligare personal utöfver den vid samma

truppförband nu anstälda, utan äfven af de för den ifrågasatta nya personalen

i samma protokoll föreslagna löneförmåner och deraf föranledda

ändringar i de tre indelta truppförbandens nuvarande stater, dock i afseende

å staterna för förstnämnda tre corpser med den formella förändrade

uppställning, som i bilagda förslagsstater (Lätt. A och B) angifves,

å extra stat för år 1892 beviljar

dels till »indelta arméns befälsaflöning» ett anslag å 100,000 kronor,

och dels till »Vesternorrlands beväring», utöfver här ofvan föreslagna

anslagsbelopp, ytterligare 38,057 kronor;

att Riksdagen, med godkännande af förslaget om inrättande vid

Vesternorrlands bataljon af 8 nya distinktions-korprals-, 20 korpralsoch

16 vice korpralsbeställningar med enahanda aflöningsförmåner, som

äro förenade med motsvarande förut vid bataljonen befintliga beställningar,

till »stamtrupp vid Vesternorrlands regemente» beviljar för år

1892 å extra stat ett anslag å 1,305 kronor;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som i statsrådsprotokollet

föreslagits beträffande dels omorganisationen af de två svea

artilleriregemente tillhörande fotbatterierna, dels uppsättande vid samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 6S.

regemente af ett nytt åkande batteri, dels ock den vid dessa batterier

anstälda personals aflöning, beviljar å extra stat för år 1892 ett anslag

å 66,000 kronor; äfvensom medgifver, att hvad af omförmälda belopp,

66,000 kronor, under året besparas må under ett följande år användas;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som i samma statsrådsprotokoll

föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps

af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda

personals aflöning äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna ändringar

i corpsens nuvarande stat — dock hvad dessa ändringar beträffar

med uteslutande af posten

»1 regementsintendent, lön ................. kronor 2,800: —

dagaflöning i 365 dagar....................... „ 1,095: — 3,895: »

och införande i stället: »för intendentsgöromålens bestridande 3,895:—»

— å extra stat för år 1892 beviljar hvad som för genomförande af

den njm organisationen under samma år erfordras med 130,000 kronor,

med rättighet för Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda

hvad af anslaget kan under året besparas;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som i statsrådsprotokollet

föreslagits beträffande organisationen af eu tredje trängbataljon

och personalens aflöning, beviljar å extra stat för år 1892 ett anslag

å 150,000 kronor, med rättighet för Kongl. Maj:t att få under ett följande

år använda hvad af anslaget kan under året besparas; samt

att Riksdagen tillåter, att uppkommande besparingar å de för de

tre åkande batterierna vid svea artilleriregemente, för de tre nya sqvadronerna

vid Jemtlands bästjägarecorps och för den nya trängbafaljonen

afsedda medel må, hvarje besparingsbelopp hvad angår motsvarande

truppafdelning, af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af

uppsättningskostnader och öfrig» med den föreslagna organisationens

genomförande förenade utgifter;

III. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom sammanstämmande

beslut bifalla såväl hvad Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen

den 14 mars 1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående ändring

i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående afskrifning

af de å viss jord hvilande grundskatter m. nn, dels ock angående

ändring i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst som äfven, med godkännande i hufvudsak

af deri af utskottet föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i mom. I,

II, IV och V här nedan omförmälda förslag, må på det sätt bifalla Kong].

Maj:ts derom gjorda framställning, att Riksdagen,

dels på extra stat för år 1892 till sjöbeväringens vapenöfningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

7

samt beklädnad och ersättning derför beviljar 126,800 kronor, deraf

28,200 kronor för ökande af beväringsmanskapets dagaflöning till 50

öre, den från anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför utgående slitningsersättningen för de s. k. småpersedlarne

deri inbegripen; samt

dels jemväl å extra stat för år 1892 anvisar följande anslag:

till inredning af kasematterna å Kungsholms fästning kronor 10,000:

,, sängar åt 500 värnpligtige...........................

,, sängservis åt 500 värnpligtige ...................

,, första uppsättningen beklädnad för 500

pligtige ................................................................

12,500

14,000

varn
-

32,000:

eller tillhopa kronor 68,500:-—

IV. att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet under mom. I

här ofvan föreslagit, för år 1892 höja det under fjerde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

nu 1,330,000 kronor, med 886,000 kronor till 2,216,000 kronor;

V. att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet under mom. I

här ofvan föreslagit, för år 1892 höja det å femte hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, nu

80,000 kronor, med 20,000 kronor till 100,000 kronor;

VI. att herrar Söderbergs, Johanssons och Linds, Eliassons

(n:o 182), Fjällbäcks och Dahns förenämnda motioner icke må till någon

Riksdagens vidare åtgärd föranleda; samt

VII. att herrar Eliassons med fleres (n:o 17), Sjös, Jönssons med

flere och Anderssons med fleres ofvan omförmälda motioner icke må af

Riksdagen bifallas.»

Hvad utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit,

hvaremot Andra Kammaren afslagit, utskottets hemställan och antagit

det förslag till beslut i ämnet, som innefattades i den af herr S. Nilsson

m. fl. afgifna, vid utlåtaudet fogade reservation, enligt hvilken föreslagits

:

»A) att hvad Kong!. Maj: t i förenämnda proposition angående höjning

i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar m. m. föreslagit

icke må.af Riksdagen bifallas;

B) att Kong]. Maj:ts proposition angående anslag under riksstatens

femte hufvudtitel med anledning af föreslagna ändringar i värnpligtslagen

den 5 juni 1885 ej må vinna Riksdagens bifall;

C) att Kongl. Maj:ts proposition angående höjning i det under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 63.

fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

in. m. ej må vinna Riksdagens bifall;

D) att Riksdagen ej heller må bifalla hvad Kongl. Maj:t i sin

proposition angående förhöjning i det under riksstatens femte hufvudtitel

uppförda anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

föreslagit;

E) att herrar Eliassons och Fjällbäcks förenämnda motioner angående

höjning i beväringsmanskapets dagaflöning icke må af Riksdagen

bifallas;

F) att herrar Johanssons och Linds samt Dahns ofvan omförmälda

motioner jemväl må af Riksdagen afslås;

G) att Riksdagen — vid bifall till hvad utskottet här ofvan under

momenten A, B, C, D föreslagit — må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i herrar Söderbergs, Eliassons med fleres, Sjös, Jönssons

med fleres och Anderssons med fleres ofvan omförmälda motioner

föreslagits, besluta, under förutsättning af motsvarande nedsättning i

de å viss jord hvilande grundskatter,

att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 skola erhålla följande förändrade lydelse,

att från och med år 1892 tillämpas:

§ I
I

rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega rum med

femtio procent af dessa besvärs uppskattade värde, på sätt samt under

iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan

i denna lag omförmälas.

§ 6-

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll

eller rote tillgodokomina, skall följande iakttagas:

a). Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring

med femtio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringeri, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1

förmärs, lindringen skall utgöra femtio procent af allenast det belopp,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

9

hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger

understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp

med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring som i denna lag

afses, icke ifrågakomma.

b.) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det

här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,

skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter

understöd med femtio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters

sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af

understöd, endast med femtio procent af det belopp, hvarmed vakansafgiften

eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och

kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger

afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde

och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,

någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

eg a rum.

c). Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och

vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 44 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 63.

stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit

effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och. afgift,

men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen

och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant/ utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt;

att § 9 i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 skall erhålla följande förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar

inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar;

Ii) att Riksdagen må för år 1892 höja det under fjerde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

nu 1,330,000 kronor, med 886,000 kronor till 2,216,000 kronor;

och

I) att'' Riksdagen må för år 1892 höja det under femte hufvud- <

titeln uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

nu 80,000 kronor, med 20,000 kronor till 100,000 kronor.»

Då sålunda kamrarne i detta ämne fattat olika beslut, hvilka äro

af beskaffenhet att icke kunna sammanjemkas, har frågan -förfallit;

hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

2:o.

Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition

(n:o 34) angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter

m. m. äfvensom herr P. M. Söderbergs m. fl. inom Första Kammaren

och herrar J. Eliassons m. fl., J. A. Sjös, L. Jönssons m. fl., H. Anderssons

m. fl. och P. G. Peterssons inom Andra Kammaren väckta motioner

i dithörande ämnen, hade utskottet i utlåtandet n:o 54 hemstält:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

11

»A) att, Riksdagen, för den händelse kamrarne med sammanstämmande

beslut dels bifalla Kongl. Maj:ts till Riksdagen den 14 mars

1891 aflåtna propositioner angående ändring i vissa delar af värnpligtslagen

den 5 juni 1885 i hvad förslaget afser förändrad lydelse af 1,

3 och 6 §§, 27 § 1 inom., 28 §, 33 § 2 och 3 mom. samt 34, 52 och

53 §§ i nämnda lag och om ändring i förordningen den 14 september

1883 angående bevillning af fast egendom och af inkomst, dels ock,

med hufvudsakligt bifall till de af utskottet föreslagna ändringar, godkänna

Kongl. Maj:ts den 14 mars innevarande år jemväl aflåtna propositioner

angående höjning af det under fjerde hufvudtiteln uppförda

anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och stärkande af Norrlands

försvar samt angående anslag under femte hufvudtiteln med anledning

af de föreslagna ändringarne i värnpligtslagen, må —- under

förutsättning af motsvarande lindring i rustnings- och roteringsbesvären

— antaga följande

Lag

angående afskrifning af de ä viss jord hvilande grundskatter

och hvad dermed eger sammanhang.

§ 1.

De skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna

i nådiga kungörelsen den 5 juni 1885, angående nedsättning i de på

viss jord hvilande grundskatter, blifvit nedsatta med trettio procent,

skola afskrifvas under loppet af tio år, räknadt från och med år 1892.

Afskrifningen skall eg a rum i sådan ordning, att, under iakttagande i

tillämpliga delar af föreskrifterna i berörda nådiga kungörelse, omförmälda

skatter och utlagor nedsättas från och med år 1892 med tjugu

procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt kungörelsen den 5

juni 1885 beräknats, samt derefter från och med hvart och ett af åren

1893, 1895, 1897 och 1899 med ytterligare 10 procent af nämnda

belopp, hvarefter återstoden af skatterna och utlagorna från och med

år 1901 eftergifves.

§ 2.

I de fall, der nedsättning i skatt eller utlaga enligt nådiga kungörelsen

den 5 juni 1885 bör ega rum, men icke ifrågakommer förr

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 63,

än med 1892 års ingång eller derefter, bestämmes nedsättningen till

enahanda procenttal af det belopp, hvarå enligt samma nådiga kungörelse

nedsättningen skall beräknas, som vid den tidpunkt, då nedsättningen

bör ega rum, enligt nyssnämnda nådiga kungörelse och § 1 i

denna lag är eftergifvet å de i berörda § omfömälda skatter och utlagor.

§ 3.

Den till Sala bergslag förut utgående, men numera till statsverket

indragna grufvedrängshjelpen af hemman inom åtskilliga socknar

i Vestmanlands län skall afskrifvas i enahanda ordning med de i § 1

öm form sida skatter och utlagor, dervid afskrifningen beräknas å det

belopp, hvarå den jemlikt nådiga brefven den 13 juli och den 25 november

1887 medgifna nedsättning af trettio procent egt rum.

§ 4.

Den ersättning, som jemlikt nådiga kungörelsen den 3 februari

1888 bör utgå till egare af skattefrälsehemman, hvars skattefrälseränta,

ehuru varande af den beskaffenhet, som afses i § 1 af nådiga förordningen

den 11 september 1885, icke blifvit af statsverket inlöst, skall,

under iakttagande i öfrigt af bestämmelserna i nämnda kungörelse,

utgå från och med år 1892 med 50 procent, från och med 1893 med

60 procent, från och med år 1895 med 70 procent, från och med år

1897 med 80 procent och från och med år 1899 med 90 procent af

räntans belopp, beräknadt. på sätt i samma kungörelse föreskrifves,

samt från och med år 1901 med en summa, motsvarande räntans på

nyssnämnda sätt beräknade hela belopp.

§ 5.

De ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreslu-ifterna

angående grundskatternas afskrifning kunna finnas erforderliga, meddelas

af Konungen;

B) att herrar Söderbergs, Eliassons m. fl., Sjös, Jönssons m. fl.,

Anderssons m. fl. och Peterssons ofvannämnda motioner icke må till

någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Hvad utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit,

hvaremot Andra Kammaren afslagit utskottets hemställan och antagit

det förslag till beslut i ämnet, som innefattades i den af herr S. Nilsson

m. fl. afgifna, vid utlåtandet fogade reservation, deri föreslagits:

»A) att Kongl. Maj:ts förenämnda proposition angående afskrifning

af de å viss jord hyflande grundskatter m. m. icke må af Riksdagen

bifallas;

B) att Riksdagen — vid bifall till hvad utskottet under förestående

mom. A föreslagit —- må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i herrar Söderbergs, Eliassons in. fl., Sjös, Jönssons m. fl.,

Anderssons m. fl. och Peterssons ofvan omförmälda motioner föreslagits,

besluta, under förutsättning af motsvarande lindring i rustnings- och

roteringsbesvären,

att i de skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna

i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på

viss jord hyflande grundskatter, blifvit nedsatta med trettio procent,

ytterligare nedsättning skall, under iakttagande i tillämpliga delar af

föreskrifterna i berörda kungörelse, från och med år 1892 ega rum

med tjugu procent af det belopp, hvarå nyssnämnda nedsättning beräknats

;

att i de fall, der nedsättning i skatt eller utlaga enligt kongl.

kungörelsen den 5 juni 1885 bör ega rum, men icke ifrågakommer

förr än efter 1892 års ingång, nedsättningen bestämmes till femtio

procent af det belopp, hvarå enligt samma kungörelse nedsättningen

skall beräknas;

att den till Sala bergslag förut utgående, men numera till statsverket

indragna grufvedrängshjelpen af hemman inom åtskilliga socknar

i Vestmanlands län från och med ingången af år 1892 nedsättes med

ytterligare tjugu, procent af det belopp, hvarå den jemlikt kongl.

brefven den 13 juli och den 25 november 1887 medgifna nedsättning

af trettio procent egt rum; samt

att den ersättning, som jemlikt kongl, kungörelsen den 3 februari

1888 bör utgå till egare af skattefrälsehemman, hvars skattefrälseränta,

ehuru varande af den beskaffenhet, som afses i § 1 af kongl. förordningen

den 11 september 1885 angående inlösen af skattefrälseräntor,

kronotionde, som. innehafves under enskild eganderätt, samt arbetseller

hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom, icke blifvit af statsverket

inlöst, skall, under iakttagande i öfrigt af bestämmelserna i

nämnda kungörelse, från och med år 1892 utgå med femtio procent

af räntans belopp, beräknadt på sätt i samma kungörelse föreskrifves.))

Bill. till Biksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 44 Raft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Då sålunda kamrarne i detta ämne fattat olika beslut, hvilka äro

af beskaffenhet att icke kunna sammanjemkas, har frågan förfallit,

hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 maj 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

{

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.