Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

1891-05-06 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:66, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N-o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1891, kl. 7 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontoret. (f- A.)

I.

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets fordringar för de af

dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut

vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; styrelsen för Riksgäldskontoret;

samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

Den föreslagna § 6, angående Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationsskuld

till Riksgäldskontoret, grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets hemställanden

i dess memorial n:o 17 punkt 3:o och utlåtande n:o 45.

Den föreslagna § 7 åter grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets

hemställan i dess utlåtande n:o 33, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

dödande af en till säkerhet för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag

uti bolagets jernväg meddelad inteckning.

Ur afdelningen om återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar äro uteslutna två föreskrifter om redan verkstälda utbetalningai, nemligen

angående anslag för år 1890 till fortsättning af arbetena å stambanan norr

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. (N:o 66). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Memorial N:o 66.

om Sollefteå och låneunderstöd från 1881 års fond för understödjande af enskilda

jernvägsanläggningar.

I § 23, angående Riksdagens bibliotek, har utskottet vidtagit den ändring,

som betingas af Riksdagens bifall till utskottets hemställan i dess memorial n:o 50.

Utskottet hemställer,

l:o) att Riksdagen må godkänna följande förslag till

stadganden:

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5.

Sistlidne års Riksdag har dels berättigat Borås jernvägsaktiebolag att,

med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala

300,000 kronor å tid, då Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna sådant kunna

utan förlust för staten ske, dels ock medgifvit att, sedan bolaget vid det tillfälle,

då sagda inbetalning kommer att ega rum, af det derefter återstående beloppet

jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas afrundande till närmast lägre

tusental kronor, ny amorteringsplan må uppgöras, enligt hvilken återstoden af

lånet kommer att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas

samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen

gäldas, eller år 1906.

§ 6.

Innevarande års Riksdag har dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, på sätt Fullmäktige må pröfva lämpligt, tillse, att styrelsen för Bergslagernas

jernvägsaktiebolag i främsta rummet erlägger förfallen och hädanefter förfallande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

3

ränta å bolagets obligationsskuld till Riksgäldskontor och först, sedan räntan

blifyit vederbörligen gulden, verkställer amortering derå,

dels ock bemyndigat Fullmäktige att för de till nämnda bolags 5 procent

obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas,

medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande till

oförändrad ränta, men genom, påstämpling å obligationerna förbehåll göras derom,

att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess det obligationslån för

oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmäles, blifvit till fullo återbetaldt;

att derefter amortering af 5 procent obligationslånet skall ega rum ; samt att slutbetalning

af lånet skall vara till fullo verkstäld senast år 1920 med rätt för bolaget

att redan efter ingången af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex

månader efter i allmänna tidningarne skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet hörande

förfallna, men icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst ett kupongskuldens

nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån af den beskaffenhet,

som inhemtas af följande formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle

utfärdas.

Formulär.

"Serie. N:o.

Till innehafvaren af denna skuldförbindelse betalar Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

senast den 15 januari 1912 på sätt, som angifves i omstående utfästelse,

Kronor med fyra procent årlig ränta från den 15 januari 1892 till dess betalning

sker.

Räntan erlägges den 1 januari och 1 juli.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbehåller sig rätt att efter ingången

af år 1900 återbetala hela lånet sex månader efter i allmänna tidningarne skedd

uppsägning.

Göteborg den 1891.

" För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

Dess Styrelse:

Denna skuldförbindelse utgör andel af ett den af Bergsla
gernas

Jernvägsaktiebolags för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger tillhö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 66.

rande obligationslånet den 15 januari 1874 upplagdt lån å Kronor för
deladt

i

Och har Bergslagernas Jernvägsaktiebolag beträffande nu ifrågavarande lån gjort

följande

Utfästelse.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbinder sig härmed:

att, så länge denna skulförbindelse är utelöpande, icke verkställa amortering

å bolagets obligationslån den 15 januari 1874, ej heller företaga någon utdelning

till aktieegarne;

att, sedan annuiteten å Jernvägsbolagets statslån och räntan å dess obligationslån

blifvit betalda, använda öfverskottet af bolagets nettobehållning till

gäldande af räntan å denna skuldförbindelse;

att, derest dylikt öfverskott för ett eller flera år ej skulle förslå till sistberörda

räntas fulla gäldande, använda hvarje derefter följande års öfverskott till

att i främsta rummet täcka bristen i föregående års räntebetalningar;

att med hvad af nyssnämnda öfverskott kan återstå, sedan full ränta å

denna förbindelse blifvit erlagd, verkställa inlösen af de denna dag af bolaget i utbyte

mot förfallna oinfriade kuponger tillhörande berörda obligationslån utfärdade

skuldförbindelser;

att hvarje år, sådan inlösen kan ske, den 1 juli verkställa densamma efter

inför Notarius Publicus i Göteborg den första helgfria dagen i föregående juni

månad skedd utlottning, som omedelbart derefter kungöres i allmänna tidningarne;

att, till säkerhet för denna skuldförbindelses behöriga fullgörande, i taka

händer nedsätta i jernvägen näst efter obligationslånet intecknad förbindelse å

Kronor

samt att, utan afseende å hvad lag stadgar angående preskriptionstid, fullgöra

sina åtaganden på grund af denna förbindelse;

dock förbehåller Bergslagernas Jernvägsaktiebolag sig att ränta å denna

skuldförbindelse ej må utsökas, der ej visas kan att bolaget brustit i iakttagandet

af här ofvan stadgade bestämmelser om användning af bolagets nettobehållning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

Dess Styrelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

§ 7.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att den inteckning, som till säkerhet

för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag meddelats i bolagets jernväg,

må dödas, så vidt den afser ett af kommissionslandtmätaren M. C. Liander den

23 april 1881 å kartan öfver exproprierad jord till Gotlands jernväg inlagd!,

å södra sidan af Visby hamn beläget område om 8,85 qvadratref, med vilkor

att Visby stad till styrelsen för Gotlands jernvägsaktiebolag aflemnar förbindelse,

som af nämnda styrelse tillstädes Fullmäktige i Riksgäldskontoret för att,

så länge staten eger fordran hos jernvägsaktiebolaget, af dem förvaras, af innehåll

att, derest trafiken å Gotlands jernväg framdeles kräfver en utvidgning af

spårsystemet vid Visby hamn, staden skall utan ersättning afstå den mark, som

för jernvägens behof i nyssnämnda hänseende kan erfordras.

§8-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra

med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer

eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 66.

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 9-

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden

Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af

mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid

tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den

1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges

sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån

återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer

ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624

kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

7

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll

och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må

finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande

och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående

under år 1886 ............................................,..................... kronor 2,000,000: —

» » 1887 .................................................................. „ 2,350,300: i*

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ io.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 11-

Sistlidne års Riksdag har

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,

inköpa jernväg en mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 66.

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kong!. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1886 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att

utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det lörfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

9

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,

blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande

ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel äf det beviljade statslånet

innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel

ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att. arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i (ifrigt alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 66.

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala

de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare

kan komma att anvisa.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas

och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling

af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån

skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen

föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,

i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel

till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån

må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt

att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,

genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 14.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånef''onden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, ni. in.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

11

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arheten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår från och med år 1891 ett årligt anslag af tre tusen kronor;

och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek

samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 66.

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .

tjenstgöringspenningar .

............................. kronor 600: —

............................ „ 100: -

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden vorkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

höra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

13

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundi''a kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vahtbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare mod åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets Memorial N:o 66.

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

15

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöriugen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Bilcsgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 66.

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlenmade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 47.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice

Ordförande att föra ordet, när binder för Ordföranden inträffar.

§ 48.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 49.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 50.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

17

§ 51.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af inom, a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 52.

(Se här nedan under punkten II).

§ 53.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 00 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med

mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt

tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

Bih. till Riksd, Prot. 1891. 4 Sami. 1 Åfä. 47 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 66.

§ 54.

Befallningar, som af* någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtiydas ock efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 55.

b

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 64.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 65.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

19

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 66.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla Vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 67.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1886, 1887 och 1S88

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och rikslankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 66,

§ 68.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken

tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels

att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,

hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade

fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å

artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets

närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets

behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen åt byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen

af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000

kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande

i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre

kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock

att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,

aligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som

i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 69.

Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens

vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de byster och medaljonger af nuvarande

eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit åt skulptören Sven

Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 70.

Då Revisorer^ öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

21

* § 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Bevisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 73.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene hör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 66.

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af''Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 74.

Då de bolag, som för j ernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Mäj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 75.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 76.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse eu ledamot i postsparbankens

styrelse.

§ 77.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1S81 angående

förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige

skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de

såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

23

§ 78.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor^ uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889

bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript

under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,

under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till rilcsdagskostnader använda

6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning

och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande

af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje

exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria

utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

§ 79.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

§ 80.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstader, omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 66.

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombuäsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan.

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket

vara tillstädes.

§ 81.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 82.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att

på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken

svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp

af högst sju millioner kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

25

Bil. B.

Uiksgiildskontorets vid 1890 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

Årtal.

§■

slut.

1866

39

a) Byggnadslån.

Lån till staden Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............

jl849l

\1854J

1859

{ .2 % 1

< jemte >

l ränta. J

6 %

37,500

20,000

8,250

2,267

»

42

Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande ..

3 %

4 %

66

»

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ...........

1861

5 %

yvd vh ''in

4 %

120,000

68,175

10

Transport

—

—

—

—

—

106,692

76

Bih. till Bilcsd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 47 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 '' Statsutskottets Memorial N:o’66.

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eläntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

——

—

—

—

—

106,692

76

1866

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

1862

5 %

4 %

50,000

25,017

84

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

1864

»

25,000

16,976

14

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............

1864

»

»

40,000

27,202

91

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...............

1865

»

>;>

12,000

8,135

78

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...............

1866

»

25,000

18,094

26

»

Lån till staden Kalmar, föx

uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes

1866

»

»

40,000

28,879

07

»

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny- byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

»

40,000

29,773

10

148°-)

Lån till staden Yestervik, för

1 ■

uppförande af ny byggnad

Transport

—

—

—

—

260,771

86

) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

!) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Beglemente.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

27

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

ånnuitot.

täntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

260,771

86

åt elementarläroverket der- städes ...................................

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

15,047

56

1866

1481)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes............

1867, 1868

»

140,000

105,325

97

»

fT

ce

r—H

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen-

1483)

tarläroverket derstädes ......

Lån till Skara Domkapitel,

1868

*

*

40,000

30,573

71

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

»

»

40,000

—

32,344

13

1868

47 <)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration ...................................

1869

6 %

»

23,500

8,474

46

1866

1485)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes...................................

1873, 1875

5 %

»

20,000

17,323

67

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande a:

lärarinnor, för inköp a]

byggnad åt nämnda semi-

narium ................................

1875

»

»

59,000

47,186

04

Transport

—

—

—

517,047

40

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

°) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

B) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom, 3 i 1875 års Reglemente.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånel

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1890 års

.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

517,047

40

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan

1883

5 %

4 %

30,000

27,633

63

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten .

1888

»

»

30,000

29,394

60

= 574,075: 63

b) Tomtregler ing slån.

1866

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda...........

1867

6%

50,000

20,221

94

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

VI

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda.....

1872

30,000

17,985

84

18 7 71)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

1878

5 %

50,000

47,844

94

Transport

—

—

—

—

—

660,128

35

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

660,128

35

/l 8 7 7

[1878

/1880

[1881

8

6

13

10

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .............

1878, 1879

1881, 1882

1889

1890

6

%

5 %

200,000

200,000

100,000

200,000

—

183,715

188,948

100,000

200,000

99

74

1888

15

Lån till staden Luleå för

ny reglering efter 1887

års eldsvåda........

r,

A

1889

17

Lån till staden Umeå för ny

regleringi följd af den staden

år 1888 öfvergångna brand

= 758,717: 45

%

»

—

—

c) Lån till hamn- och bro- byggnader.

1866

71

Lån till staden Helsingborg,

för förbättring och utvidg- ning af dess hamn .....

1862

6

0/

230,000

553

27

= 553: 27

d) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

1866

931)

Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Yenern till sjön Stora Lee

1865,1867

5

%

3 %

800,000

485,955

26

Transport

—

~

:--

—

1,819,301

61

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

1,819,301

61

1866

94'')]

»

118 >

Lån till Kinda kanalaktiebo-

*

143 J

lag, för utsträckning af Lin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön

{ 1865 \

\1867-1870)

»

1432)

Rengen till Linköpingshamn

Lån till Dalslands kanalak-

5 %

3 %

437,500

359,692

05

1

tiebolag,för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne

Östra och Vestra Silen på

Dalsland..............................

1868, 1869

6 %

4 %

51,200

16,503

80

= 862,151: 11.

e) Lån till jernvägs-

anläggningar.

}1866

75

Lån tillNorbergs jernvägs nya

\1878

3

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Kärrgrufvan

inom Norbergs bergslag till

sjön Åmänningen ...............

1852

5 %

»

150,000

—

56,169

58

Transport

---

—

—

—

—

2,251,667

04

*) Se vidare § 134 moln. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 186T års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

ä) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalt?.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

2,251,667

04

(1866

75

Lån tillNorbergs jernvägs nya

(1878

3

aktiebolag, för fullbordan- de af samma jernväg.........

(1855(

\1856j

3 %

2 %

150,000

—

77,422

11

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrliunga...........................

5 %

4 %

1,377,055

24

800,604

35

1862, 1863

»

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

1

1

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .........

1864

7 %'')

»

434,000

—

233,866

05

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

1864, 1865

5 %

»

1,100,000

692,558

02

»

»

Lån till Kristianstad—Hess-

leholmg jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

»

1

»

720,000

432,789

48

Transport

—

—

—

—

4,488,907

05

’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution al d. ”/12I88G.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1890 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—''

—

—

4,488,907

05

1866

8

Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad

1864—1866

5 %

4 %

2,450,000

1,556,314

85

»

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan

1864—1866

»

»

1,200,000

—

756,991

78

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud- devalla.......

1865—1867

»

»

3,240,000

2,201,824

93

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

11872]

Vexiö............

18731

5 % ’)

4''/‘i %

2,600,000

—

2,205,762

71

|l874j

»

»

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg

11872}

\1873j

6 %

5 %

406,000

—

326,429

55

Transport

—

—

—

—

11,536,230

87

i

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

33

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

lÅap it al återstod

vid 1890 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

11,536,230

87

1871

31

Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ........

1873

G %

5 %

500,000

411,435

08

y>

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför-

(1874)

bindelse

1875}

5 Vs %1)

»

5,000,000

4,650,580

37

1878

n

Lån till Bergslagernas jern-

|l87cj

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominel 6,093,900

Kr., efter 90 %

1878, 1879

»

6,078,240

5,484,510

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-

(1877)

bana till Storsjön .

{1878}

5 %2)

4 Vs %

1,865,000

_

1,777,562

87

»

»

Lån till Ilultsfred—Vester-

(1879)

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jennymed

bibana till sjön Yxern, sido-

(1877)

spår till Ankarsrum och

{1878}

» 2)

»

1,750,000

—

1,667,954

43

hamnspår vid Verkebäck...

1187 9J

Transport

—

—

—

——

—

25,528,273

62

‘) § 3 af 1883 års Reglemente.

ä) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-

tets

Årtal.

§■

1876

5

»

»

/ »

»!

(1879

I

13/

1876

5

1881

15

Transport

Lån till Yislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Yislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.....................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Krylbo

station på statens Norra

stambana öfver Avesta, Hedemora

och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å

Bergslagernas jernvägsaktiebolags

jernväg jemte bibana

till Bispbergs grufve
fält

......................................

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

Lenna station påUpsala—

Transport

Tiden, då lånet,

utbetalts.

|1877\

\1878/

(1877)

1878

1879

1879

1880

1881

1882

(18791

U880

[1881]

Annuitet.

5 %'')

1)

Räntefot.

41/., %

Ursprungliga

beloppet.

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod

vid 1890 års

slut.

25,528,273

772,832

479,960

2,295,166

2,512,602

31,588,835

62

20

10

89

31

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

35

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1881

15

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

Lenna jernväg och Norr
telje

...................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jernväg

till Insjön i Dalarne...

Lån till Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernvägar från

Helsingborg öfver Engelbolm

till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

från Kattarp till Åstorp ...

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stambana

.................................

Lån till Finspong—Norsholms

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags

bana till

Norsholms station å statens

Östra stambana och Nors

11883]

J18 841

''1885

1886

1883 — 1886

1883—1886

rl 8831

1885

[l886-l

Transport

Annuitet.

Räntefot.

4 Va %

Ursprungliga

beloppet.

a)

746,197

950,000

94

31,588,835

746,197

1,500,000

300,000

Kapitalåterstod

vid 1890 års

slut.

940,286

1,492,500

298,500

35,066,319

31

94

25

50

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDnet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

35,066,319

50

bolin—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana....

1883—1886

5 %

4'',2 %

500,000

494,887

50

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård .

/ 1SS3-1885\

( 1887 /

»

500,000

494,887

50

»

»

Lån till Kinds härads jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga...

/1884\

11887/

»

500,000

497,500

1884

14

Ytterligare lån till Skåne—

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till

Åstorp ................................

/18 85/

/I886/

»

»

795,500

791,522

50

»

15

Lån till Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Varberg ..............................

1885

»

»

1,550,000

_

1,542,250

1886

"16

Lån till Skara—Kinnekulle

—Ven ems jernvägsaktie- bolag för anläggning af

jernväg från Skara till

Kinnekulle och Venern ...

/I887/

/18 88J

»

»

324,000

—

324,000

—

Transport

—

! -

1--

—

39,211,367

—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1890 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

39,211,367

—

1886

16

Lån till Svarfcelfs jernvägs-

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Carls- dahl och Grythyttehed

/1887\

\1888/

m. ni....................................

5 %

4 Va %

341,000

_

341,000

_

»

»

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen ...........

OO CO

CO 00

00 -<J

»

a)

824,915

824,915

5>

17

Lån till Göteborg—Hal-

lands jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

mellan Yarberg och Göte- borg ....................................

1887

»

2,068,000

2,068,000

7>

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Odeshögs jernvägsaktie- bolag för anläggning af

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Odeshög

1888

»

300,000

300,000

»

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jern- vägsanläggning från Carls- liamn till Ronneby och

b)

Gullbärna .........

»

»

»

1,120,250

—

1,101,175

-

Transport

—•

—

—

43,846,457

—

a) Enligt K. Br. af d. n/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 8S Kronor.

b) Hvaraf vid 1890 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,075; —.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 66,

Reglemen
tets
-

Årtal. §

1886

16

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag

för anläggning

af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Ostra Vermlands jernväg

med bibana........

Lån till Mariestad-—Kinne

kulle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Mariestads järnvägsstation

till Gössäters jernvägssta
tion

med bispår...............

Lån till Wittjö—Hessleholms

jernvägsaktiebolag för an

läggning af jernväg mellan

Wittsjö och Hessleholm

= 42,369,569: 54

Summa

1889

1890

1890

Annuitet.

Räntefot.

41/?

Ursprungliga

beloppet.

a)

1,000,000

b)

305,000

o)

404,000

43,846,457

Kapitalåterstod

vid 1890 års

slut.

333,610

175,000

210.000

44,565,067

a) Hvaraf vid 1890 års slut återstodo ej lyftade Kr. 666,390: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 130,000: —

c) D:o vid d:o d:o Kr. 194,000: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

39

II.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 188) har herr A. V. Ljungman

hemstält, bland annat, som redan utgjort föremål för Riksdagens pröfning,

att, Riksdagen måtte åt sina Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdraga att, i händelse

Bergslagernas jernvägsaktiebolag nödgas till sina gäldenärer afträda sin

egendom och denna under tid, då Riksdagen ej är samlad, skulle blifva till tvångsförsäljning

utbjuden, vidtaga alla de åtgärder, som för skyddandet af statens och

det allmännas intressen må anses erforderliga.

Med bifall till en af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagd proposition, har

Riksdagen lemnat sitt medgifvande till en ifrågasatt reglering af nämnda jernvägsaktiebolags

obligationsskuld. Men då någon visshet naturligen icke kan förefinnas

derom, att berörda reglering verkligen blifver genomförd, har utskottet,

som anser, att staten bör söka att skydda sig mot förlust icke blott å sin fordran

hos Bergslagernas jernvägsaktiebolag, utan äfven i allmänhet å sina intecknade

fordringar hos jernvägsbolag, funnit reglementet för Riksgäldskontoret kräfva

ett tillägg, som tydligare, än hvad reglementet för närvarande gör, utmärker, att

Fullmäktige böra äfven i nu omförmälda hänseende bevaka statens intressen.

Detta förtydligande har utskottet förestält sig lämpligast ske derigenom,

att till 52 § i gällande reglemente för Riksgäldskontoret, hvilken paragraf lyder

sålunda;

»Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

varda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sadant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag,»

fogas följande mening: »börande Fullmäktige således äfven, derest tvångsförsäljning

sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning

till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till

lägie pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt.»

Utskottet hemställer alltså,

2:o) att Riksdagen må besluta, att 52 § i Reglementet för

Riksgäldskontoret skall erhålla följande lydelse :

§ 52.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen

af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 66.

stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja

detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga

alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige

gifna uppdrag; börande Fullmäktige således äfven,

derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti

hvilken Ijtiksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för

fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre

pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder

betäckt.

Stockholm den 6 maj 1891.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.