Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens åttonde hufvudtitef innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1891-04-17 · 110 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 100 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1891:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens åttonde hufvudtitef innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stastutskottets Utlåtande N:o 9.

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 17 april 1891, kl. 10 e. ro.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens

åttonde hufvudtitef innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2: a U. A.)

Ordinarie anslag.

Universiteten.

l:o) Kongl. Maj:t liar föreslagit, att Riksdagen måtte, till upprättande

af en professorsbefattning i obstetrik och gynekologi vid universitetet

i Upsala, bevilja ett årligt anslag af 6,000 kronor, deraf 4,500

kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Rörande denna anslagsbegäran inhemtas af statsrådsprotokollet, att

medicinska fakulteten i Upsala i frågan anfört hufvudsakligen följande.

Under mer än femtio år hade vid Upsala universitet läroämnena

kirurgi, oftalmiatrik, gynekologi och obstetrik varit förenade under en

lärostol, hvars innehafvare burit titel af professor i kirurgi och obstetrik.

För undervisningen i dessa ämnen funnes derjemte sedan år 1860 en

adjunktur i kirurgi och obstetrik, hvilken enligt universitetets stat skulle

ombildas till en extra ordinarie professur i kirurgi, obstetrik pch oftalmiatrik.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. å Sami. 1 Afd. 8 Käft. (N:o 9.)

Ang. anslag

till en professur

i obstetrik

och

gynekologi i

XJpsala.

[1-]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Under den långa tid, som förflutit efter inrättandet af ofvannämnda

professur i kirurgi och obstetrik, hade dessa vetenskaper vunnit en förut

knappt anad utveckling. De hade sålunda i praktiskt hänseende, med

tillhjelp särskild! af de moderna, så kallade antiseptiska metoderna, bemägtigat

sig nya vigtiga områden, och deras vetenskapliga studium

fordrade numera kännedom äfven om nya teoretiska discipliner, i synnerhet

i bakteriologi och experimentel patologi, hvilka under senare år

utbildat sig till mer eller mindre sjelfständiga grenar af patologien,

hvarjemte oftalmiatriken och gynekologien vunnit så stor omfattning,

att de numera måste betraktas såsom särskilda grenar af läkarevetenskapen.

En gifven följd häraf hade blifvit, att en och samme lärare ej

mer kunde såsom fordom följa samtliga dessa läroämnens teoretiska utveckling

och tillika vara förtrogen med deras praktiska utöfvande. Också

hade man vid flertalet af Europas universitet funnit det nödvändigt att

fördela undervisningen i dessa läroämnen på minst två, merendels tre

eller flera lärostolar, af hvilka en vanligen omfattade kirurgi, ensamt

eller jemte oftalmiatrik, och eu gynekologi samt obstetrik. Vid karolinska

institutet i Stockholm funnes äfven sedan lång tid tillbaka två

lärareplatser för obstetrik och gynekologi.

Vid universitetet i Upsala hade man ock sedan länge lifligt känt

behofvet af en fördelning af de många nu under professuren i kirurgi

och obstetrik hörande läroämnena. Och då denna professur nu vore

ledig och skulle återbesättas, framträdde nödvändigheten af en sådan

fördelning kraftigare än någonsin. Fakulteten skulle sannolikt ej finna

någon, som egde på en gång så omfattande praktisk skicklighet och

erfarenhet och tillika så vetenskapliga studier i alla de till professuren

i dess nuvarande omfång hörande ämnen, att lian kunde öfvertaga undervisningen

och utöfva densamma på ett fullt nöjaktigt sätt. Och äfven

om det lyckades att finna en man, som egde tillräcklig skicklighet för

den ifrågavarande platsen, skulle dock hans tid ej räcka till att utöfva

en lärareverksamhet, som vid andra medicinska läroverk toge i anspråk

minst två, men ofta flere än tre, lärares tid och krafter. Fakulteten

kände det derför .vara sin pligt att nu framhålla det oundgängliga behofvet

deraf, att för undervisningen i obstetrik och gynekologi anstäldes

en särskild lärare. Och då obstetriken länge varit ett af den praktiska

medicinens liufvudämnen, ansåge fakulteten, att denne lärare borde, i

likhet med hvad vid andra universitet vore fallet, vara en ordinarie

professor.

Beträffande den nuvarande adjunkturen i kirurgi och obstetrik gälde

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

om innehafvare]! af denna lärarebefattning detsamma som om ordinarie

professorn i nämnda läroämnen, eller att det numera i följd af dessa

ämnens starka utveckling vore rent af omöjligt för en person att i fråga

om undervisning och vetenskaplig forskning kunna beherska dem båda.

Också hade innehafvaren af denna lärareplats hittills hufvudsakligen

undervisat i kirurgi och ögonläkekonst, ett läroämne, som numera vunnit

ett sådant omfång och den betydelse för läkarebildningen, att det vid

en medicinsk läroanstalt kräfde en man för sig. Fakulteten vore ock

för sin del öfvertygad om nödvändigheten deraf, att denna adjunktur

eller framdeles blifvande extra ordinarie professur borde, såsom i verkligheten

hittills skett, inskränkas till undervisning i kirurgi och oftalmiatrik,

med det senare läroämnet såsom hufvudsak, under det kirurgien vid

denna lärareplats bibehölles endast på det fakulteten måtte vid förfall

för kirurgie professorn hafva utväg att kunna uppehålla det för den

praktiska läkarebildningen vigtiga kirurgiska hufvudämnet.

Så väl det akademiska konsistoriet som univertitskanslern hafva ock,

enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, särskildt. framhållit

angelägenheten af detta anslag; och då hvad fakulteten anfört synts

departementschefen ådagalägga, att den begärda nya professuren vore

af verkligt behof påkallad, har departementschefen förordat aflåtande af

den framställning, som nu föreligger.

Då genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet meddeladt

behofvet af den föreslagna nya professuren synes jemväl utskottet vara

till fullo ådagalagdt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till upprättande af en professorsbefattning

i obstetrik och gynekologi vid universitet^

i Upsala, bevilja ett årligt anslag af 6,000 kronor, deraf

4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

2:o) Kong! Maj: t har föreslagit Riksdagen, att till förhöjning af

årsanlaget till den mineralogisk-geologiska institutionen vid universitetet

i Upsala, med den fördelning af anslaget, som i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1891 angåfves, måtte beviljas

2,050 kronor.

Kong!. Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, föranledts af en af akademiska konsistoriet

gjord och af universitetskanslern förordad anhållan, till stöd hvar
-

Ang. anslag

till mineralogisk-geologiska

institutionen

i Upsala.

[2.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för konsistorium åberopat den utredning’ och motivering, som institutionens

föreståndare afgifvit och hvilken är af hufvudsakligen följande

innehåll.

De anslagsbehof, om Indika här vore fråga, måste, för att rätt

uppfattas, betraktas under hänsyn till den omhvälfning, som undervisningssättet

i mineralogi och geologi vid universiteten på senare tid

undergått. Medan ännu för några få årtionden sedan undervisningen utgjorts

endast af föreläsningar, och institutionens materiel uteslutande bestått

af samlingarna i ämnet, stälde den nutida undervisningen helt andra

kraf på institutionens materiella utrustning. Undervisningen i mineralogi

och kristallografi fordrade utom lärarens omedelbara handledning äfven

dyrbara instrumentala hjelpmedel; likaså studiet af petrografien. För

att de studerande skulle kunna göra sig förtrogne med de metoder och

instrumentala hjelpmedel,- som den mineralogisk-petrografiska vetenskapen

nu använde, erfordrades, att de finge tillfälle att utbilda sig i det praktiska

handbafvandet af ifrågavarande instrument. Härmed blefve en

öfningsinstitution nödvändig''.

Så länge institutionen måst åtnöjas med sin förra lokal i kemiska

byggnaden, hade en sådan utvidgning, som behöfdes för anordnandet af

praktiska öfningar i större omfång, varit omöjlig, enär utrymme dertill

saknats. Då institutionen år 1885 öfverflyttats till gamla konsistoriihuset

och fått detta helt och hållet till sitt förfogande, hade institutionen

tilldelats ett så betydligt större utrymme, hufvudsakligen i ändamål att

möjliggöra upprättandet af en öfningsanstalt af det slag, som det nutida

studiet af mineralogi och geologi fordrade. Dessa lokaler vore dock hittills

endast delvis inredda för deras nya bestämmelse, och framför allt fattades

derstädes den instrumentala utrustningen, utan hvilken hvarken någon

undervisning eller några vetenskapliga undersökningar kunde åstadkommas.

Det vore således endast ett fullföljande af den redan beträdda

vägen, då nu för institutionen begärdes nya anslag dels på ordinarie

stat, dels för en gång.

Vid redogörelsen för de å extra stat erforderliga anslagen ville

departementschefen upptaga frågan om det belopp, som härutinnan borde

äskas att för en gång utgå. Beträffande tillökningen å ordinäre stat

hade institutionens föreståndare anfört följande.

Det nuvarande årsanslaget utgjorde 1,850 kronor, hvaraf utginge

aflöning åt en amanuens med 500 kronor, aflöning åt en vaktmästare

med 500 kronor och till materielen 850 kronor. Dessa medel hade redan

för länge sedan visat sig alldeles otillräckliga för institutionens ändamål.

Dermed hade ej ens kunnat tillgodoses samlingarnas behof, så att dessa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

kunnat kompletteras med de vigtigare af de mineralfynd, som under

senare tider gjorts i in- och utlandet. I ännu mycket högre grad befunnes

nämnda medel otillräckliga, då institutionen skulle utbildas från

att hufvudsakligen vara en mineralogisk och geologisk samling till en

undervisningsanstalt, der handledning särskild! i kristallografi och petrograli

skulle meddelas de studerande på olika stadier, medan de mera försigkomne

blefve sätta i tillfälle att sjelfständigt utföra de vetenskapliga

arbeten, som utgjorde nödiga och faststälda prof för examina och lärdomsgrader.

Såsom ett vilkor för åstadkommande af en verklig undervisning,

sådan densamma nu för tiden bedrefves på de mineralogisk-geologiska

öfningsinstitutionerna vid andra universitet, uppstälde sig först ökandet

af institutionens arbetskrafter. Det vigtigaste behofvet i detta afseende

vore anställandet af en preparator, hvilken finge uteslutande egna sig åt

förfärdigandet af de så väl för undervisningen som för alla kristallografiska

och petrografiska undersökningar nödiga preparat. Materialets

natur förorsakade, att — i motsats till hvad fallet vore vid det botaniska

och zoologiska studiet — förfärdigandet af preparat för de kristallografiska

och petrografiska undersökningarna måste anförtros åt en i detta

arbete särskild! utbildad person.

För att emellertid så mycket som möjligt inskränka personalen,

föresloges, att den nuvarande vaktmästareplatsen skulle förändras till en

preparatorstjenst med en deraf påkallad förhöjning af lönen. Detta kunde

ske genom ett tillägg af 500 kronor till-den redan befintliga vaktmästarelönen,

hvarjemte ett särskildt, anslag af 200 kronor erfordrades för

lokalens städning och renhållning. För en aflöning af 1,000 kronor,

jemte bostad i institutionen, kunde, enligt hvad föreståndaren hade sig

bekant,, vinnas en för ändamålet lämplig person, som kunde förena preparators-

och vaktmästarebefattningarna.

Ett annat angeläget behof vore anställande af en andre amanuens

vid institutionen. Denna omfattade, såsom namnet angåfve, två skilda

ämnen, och motsvarande dessa funnes äfven två olika samlingar, en

mineralogisk och en geologisk. Erfarenheten hade ådagalagt, att man

på de studerande, hvilka åtoge sig amanuensplatser, icke kunde ställa

den fordran, att de skulle vara så hemmastadde i båda dessa ämnen,

att de med någon nytta kunde användas för båda samlingarna; antingen

läge deras studier åt det naturhistoriska hållet, i hvilket fall man icke kunde

påräkna deras biträde vid ledningen af öfningarna i petrografi eller kristallografi,

eller ock gånge deras studier i den fysisk-kemiska rigtningen, då

vanligen arbetet i den geologisk-paleontologiska samlingen blefve åsidosatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Institutionens af gammalt berömda mineralsamling, innehållande vid pass

23,500 stuffer, deraf en stor mängd äldre mineralier af högt värde, vore

ännu icke katalogiserad, ett förhållande, som vid en så stor offentlig

samling saknade motstycke. Endast detta arbete skulle vara fullt tillräckligt

att sysselsätta en amanuens under flera års tid. Då undervisningen

på den mineralogisk-petrografiska öfningsinstitutionen komrae

till stånd, blefve äfven amanuensen häraf tagen i anspråk. Det vore

derför icke troligt, att en amanuens, som utom de löpande arbetena vid

mineralsamlingen äfven finge ett så tidsödande uppdrag som denna stora

samlings katalogisering och dessutom skulle biträda vid undervisningen,

skulle finna tid öfrig att äfven sysselsätta sig med den geologisk-paleontologiska

samlingen. Såsom ett trängande behof måste alltså framhållas

anställandet af eu andre amanuens särskildt för den geologisk-paleontologiska

delen af samlingen.

Anslaget till materielen utginge för närvarande med 850 kronor.

Då så godt som inga instrument, preparat, kristallmodeller eller annan

undervisningsmateriel hittills anskaffats, hade detta anslag så godt som

uteslutande kunnat användas för samlingarnas komplettering samt anskaffande

af skåp och montrer för deras uppställning. Likväl hade det

visat sig snarare för knappt än för stort tilltaget. Under förutsättning

att detta anslag fortfarande såsom förut hufvudsakligen finge utgå till

samlingarnas kompletterande, ifrågasattes nu icke någon förhöjning af

detsamma.

Men för att hålla den en gång fullt utrustade kristallografiskpetrografiska

institutionen i tidsenligt skick med afseende på dess instrumentala

utrustning blefve deremot ett särskildt anslag nödigt. På

detta område gjordes oupphörligt nya uppfinningar; mikroskop- och

goniometer-konstruktionerna förbättrades och fullkomligare undersökningsmetoder

komme i användning. En institution, som icke vore i stånd

att tillegna sig dessa förbättringar, skulle snart åter stå på en föråldrad

ståndpunkt. För det vetenskapliga arbetets bedrifvande vore äfven ett

mindre specialbibliotek, omfattande de vigtigaste geologiska kartor samt

hand- och uppslagsböcker, af största värde. För afhjelpandet af här

omförmälda behof erfordrades ett årsanslag af 600 kronor.

Med undervisningen i mineralogi och petrografi vore numera alltid

ett mindre kemiskt laboratorium förenad!. För arbetena på detta laboratorium

måste beräknas ett särskildt årsanslag af 250 kronor.

Enligt denna utredning skulle för mineralogisk-geologiska institutionen

erfordras ett årsanslag af 3,900 kronor, sålunda fördeladt;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

aflöning för två amanuenser å 500 kronor...... 1,000: —

„ „ eu preparator, tillika vaktmästare 1,000: —

städning och renhållning ....................................... 200: —

till materielen:

a) samlingarnas kompletterande ... 850: —

b) instrument, kartor m. m.......... 600: —

c) laboratorium................................... 250: — 1,700: —

kronor 3,900: —

eller en förhöjning i det nuvarande anslaget med 2,050 kronor.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet anfördt synes

utskottet vara till fullo ådagalagd t, att en förhöjning af det till den

mineralogisk-geologiska institutionen vid universitetet i Upsala utgående

årsanslag är af behofvet påkallad; och mot storleken lika som mot fördelningen

af den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen af berörda anslag

har utskottet ej annan erinran att framställa, än att något särskild t anslag

för städning och renhållning icke synes vara erforderligt.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen beviljar förhöjning

i det till mineralogisk-geologiska institutionen

vid universitetet i Upsala utgående årsanslaget med 1,850

kronor, att fördelas sålunda:

till aflöning åt en amanuens ........................ 500 kronor

„ förhöjd aflöning å en vaktmästare, som

tillika är preparator ................................ 500 „

„ instrument, kartor m. m......................... 600 ,,

„ laboratorium ............................................. 250 „

3:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till aflönande

af en assistent vid den patologiska institutionen vid universitetet i Lund

bevilja ett årligt anslag af 1,500 kronor.

Kongl. Maj ds förevarande anslagsfordran har, enligt hvad af statsrådsprotokollet

inhemtas, föranledts af en af det större konsistoriet vid

nämnda universitet gjord och af universitetskansleren förordad framställning,

hvilken åter grundade sig på en af institutionens föreståndare till

konsistoriet ingifven skrifvelse, i hvilken behofvet af ifrågavarande anslagmotiverades

sålunda.

Genom uppförandet af ny byggnad för institutionen hade icke blott

de yttre brister undanröjts, hvilka förut i hög grad försvårat undervis
-

Ang. anslag

till en assistent

vid patologiska

institutionen

i

Lund.

[3.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ningen i patologisk anatomi och allmän patologi, utan äfven möjliggjorts

att utsträcka verksamheten utöfver dessa båda hufvudämnen till områden,

hvilka förut nödtvunget varit derifrån uteslutna. I främsta rummet

vore härvid att framhålla bakteriologien med dess genomgripande

betydelse för medicinen, i hvilket läroämne numera ordnad undervisning

meddelades å institutionen. Likaså hade tillfälle beredts för experimentalpatologiska

studier, om ock denna sida af institutionens verksamhet af

brist på tid och krafter ännu icke kunnat komma till sin fulla rätt.

Oberoende af institutionens utveckling hade derjemte tillgången på

material för de för hela det patologiska studiet så vigtiga obduktionerna

vunnit en icke obetydlig tillökning derigenom, att med välvilligt medgifvande

af öfverläkaren vid Lunds hospital alla derstädes under läsåret

förefallande obduktioner användes för undervisning och förrättades af

e. o. professorn i patologi efter samma plan som å sjelfva institutionen.

De arbetskrafter, öfver hvilka institutionen förfogade, utgjordes af

eu ordinarie professor (i teoretisk medicin), en extra ordinarie professor

i patologisk anatomi, hvilken dock tillika vore lärare i rätts- och statsmedicin

samt hygien, äfvensom af en amanuens. — Ordinarie professorn

bestrede undervisningen i allmän patologi och ledde dertill hörande kurser,

med undantag af de bakteriologiska, samt föreläste i systematisk

patologisk anatomi. Härtill komme undersökningar af ingående preparat

och det tidsödande arbetet med deras uppställning och katalogisering,

de talrika ekonomiska och andra bestyr, som åtföljde ledningen af

en praktisk institution, samt slutligen de ofta påkommande tentamina

i de särskilda, till befattningen hörande läroämnena. Med dessa göromål

vore honom pålagdt ett arbete, mer än tillräckligt för en person. —

Extra ordinarie professorns åligganden omfattade dels undervisningen i

rättsmedicin med tillhörande liköppningar och undersökningar jemte hygien,

för hvilka ämnen han vore sjelfständig målsman och examinator,

dels ock den patologiska anatomien, af hvilket ämne han fått på sin

andel de allmänna obduktionerna. Dessutom hade han måst öfvertaga

ledningen af det bakteriologiska laboratoriet med dithörande öfningar.

Äfven denne lärares tjenstgöring, sådan den vore lagstadgad eller af omständigheterna

honom pålagts, hade redan nått sin yttersta gräns, så

att hvarje utsträckning derutöfver endast kunde ske på bekostnad af

någon annan, icke mindre vigtig sida af hans lärareverksamhet. — Beträffande

amanuensen vore det att anmärka, att, då lönen endast utgjorde

500 kronor, till denna befattning icke kunde påräknas andra aspiranter

än medicine studerande, d. v. s. nybörjare, hvilka, när de väl hunnit

något utbilda sig, vore färdiga att taga examen och afgå. Då emeller
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

tid amanuensbiträde vore alldeles oumbärligt vid alla de praktiska öfningarna,

och då sådana ofta måste pågå samtidigt på två eller till och med

tre ställen, hade man sökt hjelpa sig med att antaga extra amanuenser,

af hvilka den äldste på senare tider till någon del godtgjorts genom

vissa smärre förmåner. Det vore visserligen sant, att tjenstgöringen

såsom amanuens egde stor betydelse för den vetenskapliga utbildningen

och att lärjungarne Väl kände och uppskattade detta förhållande, hvarför

det icke heller mött någon svårighet att erhålla extra amanuenser;

men å andra sidan vore det tydligt, att de mera magtpåliggande och

beständiga göromålen icke utan risk kunde göras beroende af dylik tillfällig

och frivillig hjelp, utan för sin jemna, orubbade fortgång kräfde

det fastare band, som aflöningen innebure. Med den utsträckning göromålen

på institutionen numera tagit och i synnerhet sedan det stadig

tillsyn fordrande bakteriologiska laboratoriet trädt i verksamhet, framträdde

allt mera beliofvet af ansvarigt biträde och nödvändigheten att,

antingen bereda extra amanuenserne skälig ersättning eller anställa ytterligare

en aflönad amanuens.

Af denna redogörelse framginge, att i sammanhang med de väsentligt

ökade tillfällen till arbete inom vetenskapens olika grenar, som den

nya anstalten beredt, och genom tillkomsten af ett nytt och vigtig^ läroämne,

bakteriologien, så väl den vid institutionen meddelade undervisning

som äfven i öfrigt göromålen derstädes vunnit sådant omfång, att

de tillgängliga lärare- och arbetskrafterna blifvit otillräckliga. Under

nuvarande förhållanden vore det icke blott omöjligt att begagna sig af

det tillfälle till vinnande af ökadt obduktionsmaterial, som den nya asylen

för sinnessjuke snart komme att erbjuda, utan de befintliga krafterna

toges redan nu i alla rigtningar så starkt i anspråk, att det ringaste afbrott

genom sjukdomsförfall eller af annan anledning nödvändigt måste

leda till betänkliga rubbningar i undervisningens och arbetets gång. Dessutom

borde här framhållas tvenne vanligen förbisedda omständigheter,

den ena att det arbete, som lärarne utom läseterminerna presterade, i

sj elfva verket vore frivilligt och — då här vore fråga om teoretiska lärofack

— lönlöst, hvarför billigheten syntes kräfva, att ej öfverdrifna anspråk

stäldes på deras offervillighet, den andra att genom den ansträngande

och tidsödande undervisningsverksamheten under så stor del af

året allt för mycket inkräktades på den tid och de tillfällen till vetenskapliga

undersökningar och literär verksamhet, på hvilka äfven dessa

akademiska lärare egde rättmätiga anspråk.

För att afhjelpa berörda missförhållanden funnes ingen annan ut,- Bih. till Rilisä. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Åfd. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

väg än att öka tjenstemännens antal. Vid de båda andra medicinska

läroverken funnes fasta laboratorsbefattningar i patologi eller patologisk

anatomi med löner af 3,000 till 4,500 kronor. Då emellertid Lunds

medicinska fakultet i den extra ordinarie professuren i anatomi, rättsmedicin

och hygien redan egde en fast lärareplats, hvilken åtminstone

till en del omfattade ifrågavarande läroämnen, ville man icke begära en

dylik laboratorsbefattning, utan syntes de påvisade bristerna kunna undanrödjas

— åtminstone försöksvis — på ett mindre kostsamt sätt, livilket

derjemte hade fördelen att öka antalet af de rörliga och för läkarebildningen

vigtiga assistent- och amanuensplatserna. Institutionsföreståndaren

ville alltså föreslå:

att vid institutionen inrättades en rörlig assistentbefattning med

årlig lön af 1,500 kronor och afsedd att för kortare tid innehafvas af en

medicine licentiat eller eventuel! af en medicine kandidat, som afslutat

sin kliniska tjenstgöring, hvarvid syftet vore att så vidt möjligt för denna

befattning vinna personer, hvilka förut i egenskap af amanuenser förvärfvat

sig större insigter på detta område. Assistentens vigtigaste åliggande

skulle blifva att mera verksamt och sakkunnigt, än hvad i allmänhet

kunde begäras af en amanuens, biträda vid obduktionerna eller

vid behof äfven sjelfständigt leda sådana och uppsätta dertill hörande

protokoll. På grund af den större mognad och de insigter i den egentliga

medicinen, en sådan assistent förvärfvat, borde han derjemte vara

i stånd att verksamt deltaga i och vid behof sjelf öfvertaga äfven andra

åligganden, som nu hvilade ensamt på lärarne;

samt att för institutionen måtte beviljas ett årligt anslag, motsvarande

eu vanlig amanuenslön, eller 500 kronor, att användas till ersättning

åt extra amanuenser eller såsom arfvode åt en andre amanuens.

Af hvad i ämnet blifvit anfördt syntes departementschefen framgå,

att för undervisningen i patologi och patologisk anatomi vid universitetet

i Lund fordrades förstärkning af personalen. Departementschefen funne

den föreslagna assistentbefattningen väl egnad att fylla detta behof, men

ansåge ock att, om en sådan befattning erhölles, det jemväl begärda

amanuensarfvodet borde kunna tills vidare umbäras.

I öfverensstämmelse med hvad departemenschefen framhållit anser

utskottet, att vid den patologiska institutionen i Lund erfordras

någon förstärkning af arbetskrafterna. Utskottet föreställer sig dock,

att, derest ett anslag å 500 kronor, eller samma belopp, som af institutionens

föreståndare blifvit begärdt till ersättning åt extra amanuenser

eller såsom arfvode åt en andre amanuens, stäldes till Kong! Maj:ts förfogande

för arbetets uppehållande vid ifrågavarande institution, behofvet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

af ökad personal skulle blifva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedt;

och har utskottet emellertid ansett anslagsförhöjningen för närvarande

endast böra å extra stat uppföras.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för arbetets uppehållande vid

patologiska institutet vid universitetet i Lund på extra

stat för år 1892 anvisa ett anslag af 500 kronor.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till förhöjning af

årsanslaget till materiel för botaniska institutionen vid universitetet i

Lund måtte beviljas 1,500 kronor.

Då vid 1888 års riksdag Kongl. Maj:t gjorde framställning om

anslag till ny byggnad för botaniska institutionen vid universitetet i

Lund, hade, enligt hvad departementschefen erinrat, omförmälts, att

för den utvidgade institutionen komme att erfordras ökadt årsunderhåll,

och hade institutionens föreståndare nu framhållit, att, som byggnaden

skulle blifva färdig under loppet af innevarande år, frågan om det förhöjda

anslaget icke längre kunde uppskjutas. Det till materiel vid

botaniska institutionen utgående årsanslaget, hvarmed skulle bestridas

utgifter ej allenast för trädgårdens underhåll och växthusens uppvärmning

m. m., utan äfven för anskaffandet och underhållet af samlingar

och material å botaniska museet, utgjorde endast 5,100 kronor, eller

ungefär hälften af hvad botaniska institutionen i Upsala dels af statsanslag,

dels af enskild donation hade att för samma ändamål disponera,

och kunde endast med iakttagande af den största omtanke och sparsamhet

räcka till för sitt nuvarande ändamål, men försloge ingalunda

till bestridande af nya och för institutionen hittills främmande utgifter.

De växtfysiologi^ öfningar och arbeten, som nu skulle anordnas,

kräfde ej obetydliga utgifter för kemikalier, underhåll af apparater,

kärl m. m., hvarjemte uppvärmningen och belysningen af de nya lokalerna,

betjening m. m. medförde ökade kostnader, för hvilka kostnaders

bestridande institutionsföreståndaren förestälde sig, att ett anslag

af 1,500 kronor möjligen skulle vara tillräckligt.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då ifrågavarande

anslagsbehof, på sätt departementschefen jemväl erinrat, är en förutsedd

följd af den tidsenliga utvidgning af botaniska institutionen, som möjliggjorts

genom den nya byggnadens uppförande, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till förhöjning af årsanslaget

till materiel för botaniska institutionen vid universitetet

i Lund bevilja 1,500 kronor.

Ang. anslag

till botaniska

institutionen

i Lund.

[4-]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

»Midt anslag 5:0) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till under
tili

anatomi- håll och utveckling af karolinska mediko-kirurgiska institutets anatoska

museet. miska museum bevilja ett årligt anslag af 1,000 kronor.

L Beträffande ifrågavarande anslagsfordran har departementschefen,

under framhållande, att detta anslag redan år 1889 varit ett af de

önskningsmål, som från karolinska institutet till Kongl. Maj:t framburits,

ehuru det bland mängden af andra anslagsyrkanden ej då vunnit

afseende, meddelat, att lärarekollegiet, som i sin nu gjorda framställning

åberopade hvad kollegiet vid föregående tillfälle yttrat i fråga om

behofvet af nämnda anslag, då anfört hufvudsakligen följande.

Nämnda museum, hvilket för mer än femtio år sedan grundades

af den frejdade anatomen Anders Retzius, hade redan i många fall utgjort

ett vigtigt underlag för de vetenskapliga forskningar, som utförts

vid institutet af der anstälde eller eljest arbetande vetenskapsidkare.

Men äfven oberoende af det egentliga vetenskapliga värdet af detta

museum och dess olika afdelningar vore detsamma för den anatomiska

undervisningen vid karolinska institutet af stor betydelse. Detta hade

länge varit kändt och erkändt af dem, som haft denna undervisning

om händer. Behofvet af serier utaf färdiga, goda preparat öfver de

olika organen såsom demonstrationsobjekt vid föreläsningar och kurser

hade alltmer gjort sig känbart. I samma mån som de studerandes

antal ökats och i följd deraf det disponibla likmaterialet blifvit otillräckligt,

hade vid institutet, likasom vid utlandets medicinska högskolor,

visat sig allt mer nödvändigt att fylla undervisningens behof af demonstrationsmaterial

med färdiga preparat, som kunde år från år förvaras

i det anatomiska museet och, så vidt möjligt vore, hållas tillgängliga

för de studerande äfven å andra tider än de ordinarie undervisningstimmarne.

Karolinska institutets anatomiska museum hade emellertid af brist

på tillgängliga medel icke under senare tid kunnat såsom sig bort

tillgodose dessa kraf. Medan museets komparativa afdelning i många

hänseenden kunde anses fylla de kraf, man rättvisligen kunde ställa

derå, motsvarade deremot den afdelning af museet, som innehölle preparat

ur menniskoanatomien, och som för undervisningen vore af

den allra största betydelse, ingalunda den nutida undervisniugens fordringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

18

Vården och utvecklingen af ett anatomiskt museum kräfde mycken

tid, omtanke och arbetskraft. Men derjemte fordrades äfven icke obetydliga

penningmedel så väl för preparatens anskaffande och behandling,

sprit m. m. som för glasburkar och skåp. Under året 1888—89

hade för museets behof utgifvits öfver 2,500 kronor. Till betäckande

af dessa utgifter hade icke något bidrag kunnat erhållas från anslaget

till anatomiska institutionens materiella behof. Detta anslag måste nemligen

tagas i anspråk för upprätthållande af den vigtiga undervisningen

å anatomisalen och i den makroskopiska anatomien, och enligt en af

föreståndaren för deri anatomiska institutionen lemnad redogörelse hade

utgifterna för nyssnämnda ändamål år 1888 med några hundra kronor

öfverskridit statsanslaget, 2,000 kronor, jemte influtna dissektionsafgifter.

Genom gåfvor till institutet af enskilde personer hade den erforderliga

summan bestridts, hvarjemte professor G. Retzius bekostat lönen för

eu särskild konservator vid museet. Emellertid vore det naturligt, att

museets utveckling och underhåll icke kunde byggas på förutsättning

om dylika enskilda uppoffringar; och tydligen vore för inköp af behöfliga

skåp och montrer, glaskärl, sprit m. m. ett årligt statsanslag

högligen af behofvet påkalladt, för så vidt museet skulle kunna fylla

de kraf, undervisningen stälde derpå.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte till underhåll och utveckling

af karolinska mediko-kirurgiska institutets anatomiska

museum bevilja ett årligt anslag af 1,000

kronor.

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till inköp och underhåll

af materiel för nervkliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

måtte beviljas ett årligt anslag af 500 kronor samt till arfvode

åt en amanuens vid nämnda klinik ett årligt anslag af 900 kronor.

Kongl Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad af statsrådsprotokollet

inhemtas, föranledts af en af lärarekollegiet vid nämnda

institut gjord och af kanslern för universitetet i Upsala förordad framställning,

till stöd hvarför lärarekollegiet hänvisat till en sin under

år 1889 gjorda framställning om institutets behof af nya eller ökade

anslag, deruti kollegiet, beträffande anslaget till materiel för nervkliniken,

yttrat följande.

Sedan numera denna klinik fått åt sig upplåten en särskild af
-

Ang. anslag

till materiel

för nervkliniken

samt

till arfvode åt

en amanuens

vid samma

klinik.

[6.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

delning af serafimerlasarettet, framträdde behofvet af ett särskild!

materielanslag för densamma. Sådant anslag vore redan beviljadt för

de medicinska och kirurgiska klinikerna. För att sjukvården och undervisningen

skulle kunna vid nervkliniken upprätthållas, måste denna

vara i besittning af de för densamma nödiga instrument och apparater,

hvilka i allmänhet vore mycket dyrbara att anskaffa och likaledes till

största delen dyra att underhålla, särskildt enär de studerande måste

till dem hafva i det närmaste fritt tillträde.

Men ej blott på kliniken utan äfven på den poliklinik för nervsjuke,

som af professorn i ämnet anordnats och der kostnadsfria mottagningar

egde rum, måste en uppsättning af instrument för undersökning

och behandling af sjuke finnas tillgänglig, och liksom på

kliniken måste dess användning väsentligen vara öfverlemnad åt de

studerande.

För undervisningen på en nervklinik vore vidare ett laboratorium

för undersökning af redan afslutade fall af nervsjukdomar snart sagd!

lika nödvändigt som det kliniska materialet. Men äfven härtill fordrades

rätt dyrbara instrument, mikroskop, förvaringsvätskor, värmeskåp,

glaskärl m. m.

Under de två år, som undervisningen i nervsjukdomar pågått,

hade vederbörande professor af egna medel anskaffat dels nödiga apparater

för sjukvården och undervisningen på kliniken och polikliniken,

dels ock det nödvändigaste af en laboratorieinredning, allt för en kostnad

af nära 2,800 kronor, häri ej inräknade kostnaderna för sådana instrument,

som professorn redan förut egt, samt åtskilliga utgifter, som

möjligen kunnat undvaras. Det vore påtagligt, att sedan härigenom

de första behofven blifvit täckta, borde under de närmaste åren utgifterna

blifva mindre, men svårligen kunde de antagas komma att understiga

500 kronor årligen, enligt denna fördelning:

nya apparater till undersökning och behandling af de sjuke samt till

undervisningen å kliniken .......................................... kronor 200: —

(bo d:o „ „ polikliniken .................................... „ 100: —

underhåll af apparater (företrädesvis elektriska apparater)

och instrument ...................................................... „ 100: —

glasvaror, färgämnen, mikroskop till laboratoriet............ „ 100: —

summa kronor 500: —

I fråga åter om behofvet af en amanuens å nervkliniken hade

lärarekollegiet, enligt hvad statsrådsprotokollet vidare gifver vid handen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

15

anfört, att undervisningen i nervsjukdomar förutsatte, om den skulle

vara till vederbörligt gagn, omsorgsfulla och trägna patologiskt-anatomiska

och mikroskopiska undersökningar samt förevisande för lärjungarne

af härigenom vunna preparat. Då den histologiska tekniken för

undersökningen af nervsystemet vore synnerligen invecklad, upptoge

de oundgängligaste laborationsarbetena med dessa undersökningar dagligen

flere timmars tid. Undersökningen af patienter, behäftade med

nervsjukdomar, vore högligen tidsödande, kanske mer än förhållandet

vore med någon annan kategori af sjuke. Sjelfva behandlingen, som

hufvudsakligen utgjordes af elektricitet, massage och gymnastik, erfordrade

mycken tid. På det att de erfarenheter, som vunnes vid

sjukdomsbehandlingen, skulle blifva till verkligt gagn för undervisningen

och möjligen för vetenskapen, vore det nödvändigt, att fullständiga

journaler fördes öfver de sjuke, ett arbete, som äfven vore af ej

ringa betydelse. Då härtill komme, att de å kliniken tjenstgörande

kandidaterne — och alla medicine studerande i riket skulle numera i

tur och ordning genomgå stadgad kurs vid densamma — vore i ständigt

behof af handledning vid undersökning af dem tilldelade sjuke

och vid den del af behandlingen, som vore dem anförtrodd, framginge

häraf oförtydbart, att om professorn i ämnet skulle kunna på tillbörligt

sätt fullgöra sin undervisningsskyldighet, erfordrades en amanuens, som

lemnade behöfligt biträde. Sedan numera nervkliniken helt och hållet

afskilts från medicinska kliniken, läte det sig icke vidare göra att —

äfven om amanuens å medicinska kliniken sådant medhunne, hvilket

dock icke vore fallet —- anlita dennes biträde å nervkliniken. Der erfordrades

en särskild amanuens, och en sådan hade jemväl varit anstäld,

allt sedan kliniken upprättades, med en aflöning af 1,000 kronor om

året, hvilken aflöning professorn i nervsjukdomar sjelf bestridt. Erfarenheten

hade äfven ådagalagt, att denne amanuens i regeln från tidigt

på morgonen till sent på qvällen varit upptagen af sin befattning och

med densamma följande göromål.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran; och får utskottet för den skull hemställa,

att Riksdagen må bevilja till inköp och underhåll

af materiel för nervkliniken vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett årligt anslag af 500 kronor

samt till arfvode åt en amanuens vid nämnda klinik

ett årligt anslag af 900 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Antj. ifrågasatt

förändring

rörande teckningslärarnes

vid de

högre allmänna

läroverken

löneförmåner.

Allmänna läroverken.

7:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 147) har herr

P. A. Hornberg föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att, tills vidare

och intill dess annorlunda blefve bestämdt, ordinarie teckningslärare

vid rikets allmänna läroverk vid inträffande tjenstledighet på

grund af sjukdom finge:

a) der antalet tjenstgöringstimmar uppginge till 25 i veckan eller

derutöfver, uppbära tre fjerdedelar af det belopp, som efter afdrag af

de s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom, i den händelse

han sjelf sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna tjenstgöring

uppgått till 25 timmar i veckan;

b) der antalet tjenstgöringstimmar utgjorde från och med 20 till

och med 24 i veckan, uppbära tre fjerdedelar af det belopp, som efter

afdrag af de s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom, i den

händelse han sjelf sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna

tjenstgöring uppgått till 20 timmar i veckan; samt

c) der antalet tjenstgöringstimmar vore från och med 16 till

och med 19 i veckan, uppbära tre fjerdedelar af det belopp, som efter

afdrag af de s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom, i den

händelse han sjelf sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna

tjenstgöring uppgått till 16 timmar i veckan.

Motionären har till eu början erinrat, hurusom i det statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 14 februari 1887, som bifogats

den till Riksdagen nämnda år aflåtna propositionen angående

ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och

pedagogierna, dåvarande departementschefen rörande frågan om löneförbättring

för teckningslärarne yttrat, bland annat:

»Såsom i en underdånig petition angående löneförbättring åt

teckningslärarne blifvit framhållet, vexlar desse lärares undervisningstid

vid de högre läroverken högst betydligt. Så varierade den under

läsåret 1884—1885 mellan 14 och 37 timmar i veckan. Enligt nu

gällande bestämmelser är teckningsläraren vid ett högre läroverk skyldig

att mot sin till 1,000, 1,250 eller 1,500 kronor uppgående lön undervisa

15 timmar i veckan samt åtnjuter för hvarje undervisningstimme

derutöfver, om han uppbär lön i l:a eller 2:dra lönegraden, 75 kronor,

men om han är i 3:dje lönegraden 100 kronor. En teckningslärare,

som undervisar 30 timmar i veckan, uppbär således årligen 2,125

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JV.-o 9.

17

kronor, om lian är i l:sta lönegraden, och, om lian är i 3:dje, 3,000

kronor. Men blefve lian sjuk och erhölle tjenstledighet, så förlorade

han tydligen arfvodet för öfvertimmarne och måste dessutom afstå fjerdedelen

af sin lön åt vikarien. Det återstode honom då att lefva af i

förra fallet 750 kronor, i senare fallet 1,125 kronor.»

Omförmälda för nämnda teckningslärare ogynsamma omständigheter

hade äfven, anför motionären vidare, framhållits vid framläggandet

af läroverkspropositionen för 1890 års Riksdag. Då läroverksfrågan

vid nämnda riksdag föll, hade emellertid äfven teckningslärarnes aflöningsförhållanden

fått förblifva vid det gamla.

I högsta grad behjertansvärdt syntes det likväl motionären att,

då läroverksreformens slutliga afgörande måhända vore öfverlemnadt

åt en oviss framtid, icke en särskild klass af lärare under tiden komme

att förblifva i den bekymmersamma ställning, att ett inträffande långvarigare

sjukdomsfall kunde anses liktydigt med ett nedbringande af

årsinkomsten till ett belopp, som under ifrågavarande förhållanden

måste anses alldeles otillräckligt för det nödtorftiga tillfredsställandet

af de dagliga lefnadsbehofven.

Med teckningslärarnes vid de allmänna läroverken tjenstgöringsskyldighet

egde, såsom departementschefen år 1887 framhållit, det

egendomliga förhållandet rum, att då de, för den dem vid högre allmänt

läroverk tillerkända fasta lönen, t. ex. hade skyldighet att tjenstgöra

15 timmar i veckan, så funnes det läroverk af detta slag, der

teckuingsläraren, för att tillfredsställa läroverkets behof, derutöfver måste

åtaga sig ända till 22 öfvertimmar i veckan. På detta sätt blefve lärarens

tid och arbetsförmåga helt och hållet tagna i anspråk af läroverket.

Nu räknades emellertid ersättningen för dessa öfvertimmar,

hvilken stundom vore mycket större än sjelfva lönen, icke till denna,

utan betraktades såsom ett extra arfvode. Följden häraf vore åter, att,

under det att det i kongl. cirkuläret till domkapitlen m. fl. den 12 juli

1872 hette, att ordinarie lärare, som på grund af sjukdom åtnjöte tjenstledighet,

skulle afstå en fjerdedel af den till läraretjensten hörande

lön, så gånge teckningsläraren, oaktadt han vore ordinäre, under dylikt

förhållande stundom i mistning af nära tvä tredjedelar af hvad han för

sin tjenstgöring vid läroverket annars egde att uppbära.

Det vore detta, vid jemförelse med de förmåner, som i liknande

fall åtnjötes af andra lärare vid samma läroverk, obilliga förhållande,

som manat motionären att söka bringa saken före inom Riksdagen;

och hade motionären dervid i det närmaste anslutit sig till Kongl.

Bth. till lliksd. Prot. 1891. å Smil. 1 Afd. 8 Uäft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Maj:ts proposition till 1890 års Riksdag samt till det tillstyrkande

yttrande, som afgifvits af det för behandling af läroverksfrågan vid

Riksdagen då tillsatta särskilda utskott.

Beträffande den vid senaste riksdag afhandlade frågan om förbättrad

aflöning för tekningslärarne, tillåter sig utskottet erinra, att

Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen dels att, under viss förutsättning, följande

löneförmåner måtte bestämmas för teckningslärarne vid högre

läroverk: för lärare med befattning af lista klassen tre lönegrader å 1)

2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor; för lärare med befattning

af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,750 kronor,

3) 2,000 kronor; samt för lärare med befattning af 3:dje klassen

tre lönegrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor,

alla klasserna med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, och dels

att den mot den sålunda faststälda lönen svarande tjenstgöringsskyldigheten

skulle omfatta vid befattningar af första klassen 25, vid befattningar

af andra klassen 20 och vid befattningar af tredje klassen 16

timmar i veckan, med rätt för lärare inom hvarje klass att för Överskjutande

timmar erhålla särskild ersättning efter angifna grunder. -—

Det särskilda utskott — som af Riksdagen tillsattes för behandling af

läroverksfrågan, hemstälde, under viss förutsättning, om bifall till Kongl.

Maj:ts proposition i denna del, men genom kamrarnes skiljaktiga beslut

förföll frågan.

Utskottet får vidare med afseende å de af motionären omförmälda

s. k. »löneförbättringsmedlen» erinra, att Riksdagen från och med år

1882 årligen på extra stat anvisat ett belopp af 336,975 kronor till

löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken, samt att utskottet

vid punkten 46:o) här nedan i anledning af derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning hemställer om enahanda belopps anvisande

jemväl för nästkommande år, ehuru under en något ändrad form. Af

ifrågavarande löneförbättringsmedel hafva teckningslärarne vid de högre

allmänna läroverken hittintills egt uppbära: lärare i första lönegraden

100 kronor, lärare i andra lönegraden 75 kronor och lärare i tredje

lönegraden 50 kronor för år räknadt.

Ehuru utskottet icke förbisett, att med nuvarande aflöningsbestämmelser

teckningslärarne vid de allmänna läroverken i händelse

af sjukdom komma att i jemförelse med de andra lärarne befinna sig

i en ofördelaktig ställning, anser utskottet likväl icke detta missförhållande

i verkligheten vara af den betydenhet, att icke med afhjelpandet

deraf utan olägenhet kan anstå, tills läroverksfrågan i sin helhet er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

19

håller sin lösning; och då utskottet tillika håller före, att Riksdagen

bäst befordrar genomförandet af de på läroverksområdet nödiga reformerna

genom att afböja hvarje försök till partielt afhjelpande af den

nuvarande organisationens brister, hemställer utskottet,

att herr Rombergs förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

8:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till högre skolor för

qvinlig ungdom måtte höjas från 70,000 kronor till 100,000 kronor eller

med ett belopp af 30,000 kronor.

Uti två lika lydande motioner, väckta den ena inom Första Kammaren

af herr S. Wieselgren (motion n:o 21) och den andra inom Andra

Kammaren af herr C. J. TVinkrans (motion n:o 76) har åter hemstälts,

att Kong]. Maj:ts proposition om anslag till högre skolor för qvinnor

måtte i allo bifallas, dock med den förändring, att det af Kongl. Maj:t

äskade beloppet af 30,000 kronor måtte höjas till 70,000 kronor.

Hvad först beträffar Kongl. Maj:ts förevarande framställning, har

departementschefen på sid. 17—25 i statsrådsprotokollet till en början

lemnat redogörelse för de olika skeden, frågan om ordnande af den

högre skolundervisningen för qvinlig ungdom genomgått från år 1862,

då anslag för ändamålet först af Riksdagen beviljades, till år 1885, då

senaste komité för utredning af hithörande förhållanden tillsattes. Utskottet,

som med afseende å denna redogörelse i öfrigt tillåter sig att

hänvisa till berörda protokoll, får här endast erinra:

att 1862 års Riksdag beviljade ett årligt anslag af 5,000 rdr för

inrättande och underhåll af en med högre lärarinneseminariet förenad

normalskola för flickor;

att 1874 och 1875 årens Riksdagar på extra stat anvisade 30,000

kronor att användas till understöd, med högst 3,000 kronor till hvarje,

åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörandes

hörande pröfvades vara deraf i behof, under vilkor att elevernas årsafgifter

icke bestämdes till högre belopp än 50 kronor, att frielever

till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämdes, vid skolan antoges, att

årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet, samt att skolan skulle

vara underkastad den kontroll och de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t

kunde finna godt bestämma;

Ang. förhöjning

af anslagetfMll

högre skolor

för qvinlig

ungdom.

[7-]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

att 1876 och 1877 årens Riksdagar beviljade på extra stat 40,000

kronor att användas till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom

med högst 3,000 kronor åt hvarje, under vilkor, att elever till det antal,

som af Kongl. Maj:t bestämdes,'' i skolan erhölle undervisning dels

kostnadsfritt, dels mot en årsafgift, som icke finge öfverstiga 50 kronor,

att årlig berättelse afgåfves om skolans verksamhet, samt att skolan

skulle vara underkastad den kontroll och de bestämmelser i öfrigt,

som Kongl. Maj:t kunde finna godt att meddela;

att sistnämnda anslag vid 1878 års riksdag höjdes till 50,000

kronor och öfverflyttades till ordinarie stat;

att 1882 års Riksdag höjde det ordinarie anslaget till understöd

åt högre skolor för qvinlig ungdom till det belopp af 70,000 kronor,

hvarmed det för närvarande är i riksstaten uppfördt; samt

att 1885 års Riksdag i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhöll att Kongl.

Maj:t måtte låta undersöka, huru undervisningen i de enskilda högre

skolorna för qvinlig ungdom för närvarande bedrefves, och hvilka

resultat af densamma vunnits, samt al de upplysningar, som genom

undersökningen erhållits, gifva Riksdagen del.

Departementschefen har vidare omförmält, att Kongl. Maj:t med

anledning af Riksdagens sistnämnda beslut den 6 november 1885 tillsatte

en komité med uppdrag att undersöka, huru undervisningen i

de enskilda högre skolorna för qvinlig ungdom för närvarande bedrefves

samt hvilka resultat af densamma hittills vunnits. Denna komité

hade afgifvit sitt betänkande den 19 januari 1888, och hade sedermera

utlåtanden deröfver infordrats af direktionen öfver högre lärarinneseminariet,

domkapitlen, direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

och medicinalstyrelsen.

För fullgörandet af sitt uppdrag hade komiterade, enligt hvad

departementschefen vidare meddelat, dels genomgått och granskat de

årliga redogörelser, som af 70 högre flickskolor afgifvits, dels infordrat

och bearbetat skriftliga uppgifter, angående vissa hygieniska, pedagogiska

och ekonomiska förhållanden under läsåret 1885—1886 vid 124

högre flickskolor med 10,351 lärjungar och 1,520 undervisande, deraf

1,054 lärarinnor och 466 lärare, och dels slutligen inspekterat inalles

85 flickskolor i 37 af rikets städer. Med afseende på resultatet af

denna undersökning hade komiterade framhållit, att de högre flickskolornas

beskaffenhet i det stora hela icke vore underlägsen andra

undervisningsanstalters och bättre, än man på grund af dessa skolors

beroende af allmänheten kunde vänta.

För undervisningens anordning och ståndpunkt i de särskilda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

21

ämnena hade komiterade utförligt redogjort och i sammanhang dermed

uttalat sina egna åsigter om det ändamålsenligaste anordnandet af densamma,

med särskildt afseende fäst på den egentliga flickskolan. Hvad

komiterade i detta hänseende föreslagit hade visserligen i åtskilliga

punkter rönt motsägelse dels af ledamöter inom komitén, dels af de

myndigheter, som yttrat sig öfver dess betänkande, men den utredning,

som härigenom vunnits beträffande såväl tidsfördelningen som de

särskilda läroämnenas utsträckning och behandling inom flickskolan,

skulle utan tvifvel bära god frukt för den qvinliga undervisningen i

vårt land.

Frånsåge man felen i sjelfva undervisningssättet, kunde de brister

i vårt flickskoleväsen, som komiterade företrädesvis framhållit, sammanfattas

sålunda:

att undervisningens ändamålsenliga anordning betydligt försvårades

af den bristande insigt, som mångenstädes röjde sig bland allmänheten

i fråga om nödvändigheten — i både hemmetsjoch hela nationens

intresse — af en grundlig bildning för qvinnan;

att man ofta vid uppgörande af läroplanen för den högre flickskolan

icke ordnat denna sjelfständigt efter dess eget behof, utan alltför

mycket efter det allmänna läroverkets mönster;

att flera mindre, med ett ringare antal klasser försedda skolor

sökte bibringa alldeles samma qvantum af kunskaper som de större

skolorna och derigenom framkallade ett ytligt och förslappande mångläseri;
att

bristen på kontroll och verksam inspektion öfver de privata

flickskolorna möjliggjorde tillvaron af underhaltiga flickskolor, hvilkas

verksamhet måste betecknas såsom för lärjungarnes andliga och kroppsliga

utveckling skadlig, och hvilka genom sin mängd och det oberättigade

förtroende, de på många håll åtnjöte, utgjorde ett hinder för de

bättre skolornas utveckling;

att de större och bättre^” flickskolornas ekonomiska ställning i allmänhet

vore otillfredsställande, oftast dålig, och att deraf många stora

och beaktansvärda olägenheter härflöte, såsom: att anordningarna för

våi-den af lärjungarnes helsa och fysiska utveckling i det öfvervägande

antalet flickskolor vore högst otillräckliga och bristfälliga; att skolan

blefve alltför beroende af allmänheten, hvilket medförde, att hon ej

kunde med tillbörlig kraft och konseqvens upprätthålla sina fordringar

gent emot föräldrars och målsmäns^ subjektiva tycken och önskningar;

att för undervisningens handhafvande användes dels ett stort antal vid

allmänna läroverk anstälde lärare, som åt flickskolorna kunde egna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

endast ett fåtal timmar, dels många lärarinnor, som saknade pedagogisk

utbildning och, då de ej gjort lärarekallet till sin egentliga lifsuppgifiq

deråt egnade endast en ringa del af sin tid; samt att till följd deraf

lärarekrafternas antal blefve oproportionerligt stort, en onaturlig sönderdelning

af ämnena förekomme och fackläraresystemet finge en utsträckning

och användning, som förringade undervisningens uppfostrande

verkan och gjorde faran för lärjungarnes öfveransträngning större; att

skolafgifterna mångenstädes måste hållas för höga; samt att det oaktadt

föreståndarinnornas och de ordinarie lärarinnornas aflöningar i de

flesta fall vore obilligt låga, under det att deremot deras tjenstgöring

vanligen vore så omfattande och betungande, att den öfverstege deras

krafter och i längden ej stode tillsammans med förutsättningarna för

en lifaktig och intresseväckande undervisning.

Såsom den egentliga högre flickskolans ändamål hade komiterade

uppstält en relativt afslutad, grundlig allmänbildning och dermed

åsyftat en bildning, som satte lärjungarne i stånd att — åtminstone i

någon mån — sjelfständigt fortsätta bildningsarbetet, vare sig det gälde

deras egen personliga utveckling eller deras blifvande lefnadskall, samt

betonat, att dertill visserligen erfordrades egandet af vissa kunskaper,

men dock än mer själskrafternas, särskildt viljans och intelligensens,

allsidiga och harmoniska utbildning.

Bland de förslag, som komiterade framstäf för förverkligandet af

detta mål samt för undanrödjande!, af de vid det nuvarande flickskoleväsendet

anmärkta bristerna, vore följande, enligt departementschefens

förmenande, de vigtigaste:

1. Läroverken för den högre qvinligt undervisningen borde omfatta

sju årskurser (9—16 års ålder) tillika med förberedande klasser.

2. Der förhållandena sådant medgåfve, borde den högre flickskolan

hafva en öfverbyggnad af eu tvåårig fortsättningskurs, i hvilken

alla ämnen borde vara valfria. I förbindelse med vissa af dessa kurser

borde äfven upprättas en kurs för utbildande af lärarinnor.

3. Undervisningsstoffet borde inskränkas, icke allenast derigenom

att blott det vigtiga och väsentliga meddelades i hvarje särskildt läroämne,

utan äfven derigenom att några i flickskolorna mer eller mindre

allmänt förekommande läroämnen derifrån uteslötes. Deremot borde

vissa andra ämnen, som hade betydelse för den fysiska uppfostran

(fysiologi och helsolära samt träslöjd), å läroplanen upptagas.

4. Lärjungarnes arbetstid såväl i skolan som i hemmet borde

betydligt minskas.

5. En i hygieniskt afseende tillfredsställande, dagligen förekom
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

mande och af lärarinna ledd gymnastikundervisning borde meddelas i

alla flickskolor.

6. En genom statens försorg utgifven afhandling angående fordringarna

på en god barnavård borde utdelas åt hvarje målsman, som

anmälde ett barn till inträde i skolan.

7. Provinsial- eller stadsläkare borde få till åliggande att, mot

en ersättning, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt att af statsmedel

anvisa, utöfva hygienisk tillsyn öfver de inom hans distrikt befintliga

flickskolorna (lokal inspektion), hvarjemte tidtals, t. ex. hvart femte år,

alla flickskolor borde underkastas en grundlig hygienisk inspektion af

dertill särskildt förordnade sakkunniga personer (central inspektion).

8. Alla högre flickskolor borde ställas under en central pedagogisk

inspektion.

9. öfver hvarje flickskola, som åtujöte understöd af allmänna

medel, borde tillsättas eu styrelse, bestående af minst sex personer

(män och qvinnor), valda af stadsfullmägtige och landsting, dock så,

att skolans föreståndare eller föreståndarinna vore sjelfskrifven medlem

af styrelsen.

10. Högre flickskola borde ej få öppnas utan föregående anmälan

i ecklesiastikdepartementet och företeende af sådana handlingar,

som styrkte föreståndares eller föreståndarinnas kompetens. Derjemte

borde rätten att förestå en sådan skola kunna af centralinspektionen

fråntagas de personer, i hvilkas skolor påträffades synnerligen svåra,

i en blifvande instruktion för inspektionen särskildt betecknade missförhållanden.

11. Lärare, som genomgått behöriga prof, borde under vissa

vilkor få rätt att, vid ordinarie anställning i allmänt läroverk, för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid af högst 10 år,

under hvilken han tjenstgjort vid en af staten understödd flickskola.

12. Föreståndarinnors och lärarinnors undervisningstid för vecka

borde minskas och deras aflöning ökas.

13. Fyratiofem högre flickskolor —- nemligen 4 i Stockholm, 2 i

Göteborg och 1 i hvardera af följande 39 städer: Borås, Eskilstuna,

Falun, Gefle, Halmstad, Helsingborg, Hernösand, Hudiksvall, Jönköping,

Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn,

Landskrona, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Norrköping, Nyköping,

Oscarshamn, Skara, Sköfde, Strengnäs, Sundsvall, Söderhamn, Uddevalla,

Umeå, Upsala, Venersborg, Vestervik, Vesterås, Vexiö, Visby, Ystad,

Örebro och Östersund —- borde af statsmedel understödjas med ett för

alla lika, årligt anslag (4,000 kronor), för så vidt följande vilkor upp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

fyldes: att kommun eller af kommun understöd! bolag ansvarade för

anskaffande och underhåll af lämplig skollokal, d. v. s. en sådan, som

godkändes af den hygieniskt sakkunniga myndighet, åt hvilken Kongl.

Maj:t uppdroge att utöfva tillsyn öfver hithörande förhållanden; att

vederbörande föreståndares eller föreståndarinnas kompetens vore styrkt

på sätt Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva; att skolan hade

minst sju årsklasser utöfver småskolans stadium; att språkundervisningen

i skolan vore så ordnad, att det första främmande språket inträdde i

första och det andra icke förr än i fjerde klassen af den egentliga

högre skolan, samt att undervisning i ett tredje främmande språk icke

meddelades i den egentliga flickskolan, utan först i den s. k. fortsättningsskolan;

att lärarinnornas löner icke understege vissa bestämda

minimibelopp, olika för lärarinnor med olika utbildning; att lärjunges

högsta skolafgift ej öfverstege 120 kronor, för år räknadt; att ungefär

hvar tionde lärjunge finge undervisning antingen kostnadsfritt eller för

en afgift, som ej öfverstege hälften af den nyssnämnda högsta afgiften;

samt att skolan årligen, efter vederbörligen faststäldt formulär, afgåfve

tryckt redogörelse öfver sin verksamhet.

14. I följande 32 samhällen: Alingsås, Arboga, Arvika,. Askersund,

Borgholm, Eksjö, Engelholm, Enköping, Falköping, Filipstad,

Haparanda, Köping, Lidköping, Mariestad, Marstrand, Motala, Nora,

Norrtelje, Piteå, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skellefteå, Strömstad,

Söderköping, Södertelje, Trelleborg, Vadstena, Varberg, Vimmerby,

Åmål och Örnsköldsvik, der såväl flickskolorna som statens läroverk

för gossar visat sig medföra alltför dryga kostnader, i följd af och i

förhållande till lärjungarnes ringa antal, borde staten inrätta samskolor,

hvilka med afseende på organisation och undervisningsresultat borde

öfverensstämma med den af komiterade föreslagna högre flickskolan.

15. Åt sådana kommunal- eller bolagsskolor, som anordnade

fortsättningskurser, borde eu förhöjning i anslaget af 1,000 kronor

medgifvas, på vilkor, att fortsättningsskolan omfattade minst tvåårig

kurs, och att undervisningen i hvarje årskurs upptoge minst 10 timmar

i veckan.

16. Ett af de nu befintliga folkskolelärarinneseminarierna borde

förändras till ett högre lärarinneseminarium, på det att det ökade behofvet

af kompetenta lärarinnor för de högre flickskolorna måtte tillgodoses

och tillika öfverbefolkningen på folkskolelärarebanan minskas.

Sedan departementschefen derefter på sid. 29—38 i statsrådsprotokollet

redogjort för de uttalanden och erinringar, som de af komi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ft

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 25

terade väckta förslagen föranledt hos dem, hvilkas utlåtanden deröfver

infordrats, har departementschefen yttrat följande.

Af det anförda framginge, att en omfattande och grundlig utredning

blifvit gjord af de högre flickskolornas tillstånd såväl med afseende

på deras organisation och undervisning som beträffande deras

hygieniska och ekonomiska förhållanden, att de härvid anmärkta bristerna

blifvit framhållna och slutligen att förslag blifvit framstälda till berörda

bristers afhjelpande samt flickskoleväsendets utveckling.

Otvifvelaktigt syntes det departementschefen vara att på grundvalen

af den sålunda verkstälda utredningen mer verksamma och ändamålsenliga

åtgärder än hittills skulle kunna vidtagas till den qvinligt

undervisningens ordnande och förkofran. Men då icke oväsentliga anmärkningar

blifvit gjorda mot flertalet af de förslag, som komiterade

i detta syfte framstält, vore dessas genomförande i oförändrad gestalt

icke att förorda; och då tillräcklig tid fattades för att underkasta dem

nödig pröfning och erforderlig omarbetning, kunde departementschefen

icke för närvarande framlägga något förslag till ett definitivt ordnande

af den högre undervisningen för qvinlig ungdom.

Då emellertid de för handen varande högre flickskolorna i allmänhet

befunne sig i stort ekonomiskt trångmål, hade departementschefen

ansett nödvändigt att redan nu något gjordes för att bistå dem.

Ty skulle de i följd af bristande understöd gå tillbaka och försämras

eller på vissa orter alldeles duka under, så skulle utan tvifvel svårigheterna

vid denna vigtiga frågas lösning betydligt ökas.

Den af 1882 års Riksdag beviljade förhöjningen i anslaget till

högre skolor för qvinlig ungdom hade gjort det möjligt för Kongl.

Maj:t att för åren 1883 och 1884 dels för 9 skolor öka det redan förut

åt dem beviljade understödet, dels tilldela sådant åt ytterligare 15

skolor. Antalet af staten understödda skolor hade under åren 1885—

1887 ökats till 59 och för åren 1888—1890 till 62. För närvarande

väntade ansökningar om dylikt understöd från 69 skolor, hvilka alla

syntes förtjenta att deraf komma i åtnjutande, på Kong]. Maj:ts afgörande.

Härvid måste antingen eu del skolor lemnas utan all hjelp

eller ock måste eu ytterligare inknappning göras utöfver den, som

1888 vidtogs, å de äldre skolornas redan förut otillräckliga understödsbelopp.

Och dock lemnades dessa understöd icke utan ersättning. Under

de senaste åren hade nemligen på grund deraf 203 lärjungar åtnjutit

undervisning kostnadsfritt och 403 för en till 50 kronor nedsatt

årsafgift.

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami, 1 Afd. 8 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Huru olika meningarne än varit angående de särskilda förslagen

till flickskoleväsendets förbättring, så hade de dock, enligt hvad departementschefen

vidare anfört, i ett afseende varit fullt öfverensstämmande,

nemligen deruti, att rikligare understöd från statens sida borde komma

flickskolorna till del. Om det vore en sanning, att samhällets välfärd

ytterst hvilade på religionen och sedligheten; att familjen vore dessas

första och säkrast fruktbara plantskola; att det vore qvinnan, som

gåfve hemmet dess pregel; så måste man medgifva, att äfven betydliga

offer vore väl försvarade, om en allmännare spridd högre qvinnobildning

genom dem kunde vinnas. Detta syfte vore — långt ifrån att

vara, såsom man ofta hörde förebäras, en angelägenhet endast för eu

viss samhällsklass — ett hela folkets gemensamma lifsintresse.

Då emellertid statens medel för närvarande måste tagas i anspråk

för många andra ändamål, och då denna vigtiga angelägenhet nu icke

förelåge till definitivt ordnande, ansåge sig departementschefen icke

böra föreslå förhöjning i det för närvarande utgående anslaget med

högre belopp än 30,000 kronor.

I fråga om flickskolornas anordnande och deras verksamhet har

utskottet velat uttala den mening, att, på sätt i ofvan åberopade utlåtanden

öfver flickskolekomiténs förslag, bland annat anförts, vid den förestående

organisationen af flickskolorna tillbörligt afseende torde böra fastas

vid de hygieniska förhållandena, så att öfveransträngning i dessa skolor

må komma att undvikas samt att dessa skolor synas böra så anordnas,

att de ej blifva en efterbildning af de allmänna läroverken för gossar

utan komma att lämpa sig efter qvinnans speciella uppgifter i lifvet, för

hvilket ändamål införande af undervisning i allmän helsolära samt theoretisk

och praktisk huslig ekonomi vore tillönskligt.

Hvad de nu föreliggande förslagen beträffar, får utskottet, under hänvisande

till de skäl för motionärernes förslag, som finnas i motionerna intagna,

anmärka, att motionärerna anfört, bland annat, att de, utan att våga utgå

ifrån beviljandet af hela det belopp, eller 4,000 kronor, hvilket komiterade

tillstyrkt för hvar och en af sådana skolor, som uppfylt stadgade

vilkor, ansåge sig, då tvifvels utan lång tid komme att förgå,

innan man enats om dessa skolors organisation, och då motiveringen

i den kongl. propositionen tydligen visade, att det äskade beloppet

endast af hänsyn till andra statens kraf satts så lågt, att det omöjligen

kunde ens tillnärmelsevis fylla de dock som synnerligen vigtiga erkända

behofven, böra ifrågasätta, huruvida icke hälften af de af komiterade

föreslagna beloppen med i medeltal 2,000 kronor åt hvardera

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

af de ungefär 70 skolor, livilka funnits förtjena af understöd, kunde

utan ändring af förut gällande bestämmelser få af statsmedel utgå.

I öfverensstämmelse med den uppfattning såväl departementschefen

som de båda motionärerna gjort gällande, håller utskottet före,

att den tryckta ekonomiska ställning, hvari de högre flickskolorna befinna

sig, bör föranleda Riksdagen att, utan att afvakta det definitiva

ordnande af den högre undervisningen för qvinlig ungdom, hvilket,

hufvudsakligen grundadt på komiterades ofvan omförmälda förslag, lärer

vara att förvänta, bereda ifrågavarande skolor ett något större statsunderstöd

än för närvarande till dem utgår. I fråga åter om det belopp,

hvarmed anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom skulle för

sådant ändamål höjas, anser sig utskottet sakna anledning att tillstyrka

Riksdagen att, såsom motionärerna föreslagit, gå utöfver den summa,

Kongl. Maj: t efter pröfning af de på saken inverkande förhållandena

funnit sig böra af Riksdagen äska. Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herrar Wieselgrens

och Winkrans’ förevarande motioner, i hvad de samma

skilja sig från Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning,

må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, höja

anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom från

70,000 kronor till 100,000 kronor, eller med ett belopp

af 30,000 kronor.

Folkundervisningen.

9:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen — under medgift Ån9- förnöjdt

vande att af anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning åt folk- Xfftslo/eskoleinspektörer

finge utgå arfvode, ej öfverstigande 6,000 kronor för inspektionen

år, åt en på viss tid förordnad person med de åligganden, som i huf- 7c”i

vudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1891 angifna grunder blefve af Kongl. Maj:t

bestämda — måtte bevilja förhöjning i berörda anslag från dess nuvarande

belopp, 95,000 kronor, till 100,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande framställning har departementschefen

till ofvannämnda statsrådsprotokoll yttrat följande:

Öfver trettio år hade förflutit sedan 1859—60 årens Riksdag beviljade

det första anslaget, 17,000 kronor, till folkskoleinspektionen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Redan vid 1862—63 årens riksdag hade detta anslag uppförts med ett

till 30,000 kronor för höj dt belopp. Tid efter annan både sedermera

anslaget ökats: af 1865—66 årens Riksdag till 40,000 kronor, af 1872

års Riksdag till 52,000 kronor, af 1874 års Riksdag till 65,000 kronor,

af 1878 års Riksdag till 85,000 kronor och senast af 1884 års Riksdag

till det belopp, hvarmed detsamma från och med år 1885 i staten upptagits,

eller 95,000 kronor.

Att den utveckling af folkskoleväsendet, som sålunda med relativt

korta mellanrum kraft ökning af inspektionsanslaget, oafbrutet fortgått

under de sex senaste åren, visade sig redan deraf, att skolornas antal,

som 1883 uppgått till 9,781 med 11,130 lärare och lärarinnor, år 1889

utgjorde 10,505 med 12,507 lärare och lärarinnor. Det belopp, hvartill

anslaget senast förhöjts, hade ock varit för ändamålet otillräckligt,

och för hvarje år under femårsperioden 1885—89, med undantag af år

1887, hade anslaget öfverskridits, i det att statens omkostnader för inspektionen

utgjort för år 1885 kronor 97,122: 64, för 1886 kronor

102,576: 45, för 1887 kronor 92,991: 93, för 1888 kronor 103,055: 37

och för 1889 kronor 104,453: 77. Under sådana förhållanden framstälde

sig nu frågan, om ej anslaget till folkskoleinspektionen borde

ytterligare förhöjas.

Innan denna fråga togcs under öfvervägande borde likväl — med

fullt erkännande af det goda, som åstadkommits genom inspektionen,

sådan den hittills varit ordnad — en undersökning ske, huruvida icke

förhållandena, sådana de med folkskoleväsendets utveckling under de

gångna trettio åren utbildat sig, samt de härvid vunna erfarenheter

påkallade vissa ändringar i inspektionens nuvarande anordning.

Redan af 1874 års Riksdag hade, i samband med då beviljad förhöjning

af inspektionsanslaget, angifvits angelägenheten af att till inspektörer

utsa ges prersoner, som uteslutande egnade sina krafter åt detta

kall, äfven om kostnaderna derigenom skulle blifva större. Önskvärdheten

häraf hade ock vid flera andra tillfällen framhållits. Otvifvelaktigt

vore en sådan reform med deraf följande inskränkning i inspektörernas

antal synnerligen önskvärd och borde uppställas såsom ett mål,

mot hvilket man måste sträfva.

Dock borde härvid besinnas, att i följd af vårt lands stora utsträckning

och särskild! i vissa mera glest bebyggda delar af detsamma

hardt när oöfvervinneliga svårigheter för detta måls genomförande

mötte, och att åtminstone för närvarande det sannolikt ej skulle vara

möjligt att finna tillräckligt många fullt lämpliga personer med erforderlig

allmän och pedagogisk bildning, som kunde och ville helt och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o t).

29

hållet afbryta sin egentliga verksamhet för att egna sig åt det i alla

händelser ej synnerligen inbringande och dessutom för allenast ett bcgränsadt

antal år meddelade tillfälliga inspektionsuppdraget; ty att af

inspektörsbefattningarna tillskapa ordinarie befattningar, hvilkas innehafvare,

försedda med fullmagt, småningom skulle gråna i tjensten och

slutligen pensioneras, torde af ingen anses tjenligt. Om nödigt vore,

att tjenstinnehafvare vore i besittning af full rörlighet och lifskraft, så

gälde detta särskildt om folkskoleinspektörerna.

Hvad som i alla händelser, intill dess reformen mera allmänt

kunde genomföras, måste fordras, vore att de personer, som förenade

inspektionsuppdraget med annan tjenstbefatt-ning, förpligtades att utsträcka

sin inspektionsverksamhet till vissa längre sammanhängande

perioder af året och, der så pröfvades nödvändigt, hålla vikarie för den

ordinarie tjenstens bestridande.

Jemväl i andra hänseenden än det nu angifna lemnade inspektionen

rum för anmärkningar, för hvilkas undanrödjande åtgärder borde

ju förr desto hellre vidtagas. De ekonomiska och yttre organisatoriska

förhållandena, som förr och med rätta tagit uppmärksamheten i synnerligen

stort anspråk, hade med folkskolans kraftiga utveckling under

de senaste årtiondena träd t mera i bakgrunden och lemnat rum för etthögre

och väsentligare intresse. Behof af lokaler och materiel vore

nu, åtminstone i allmänhet, på ett ganska tillfredsställande sätt, efter

vårt lands tillgångar, tillgodosedda, och derför gälde det numera för

inspektionen att mera rigta sig åt skolans inre förhållanden och att,

för att utveckla och förbättra dessa, söka, med noggrann kännedom

om de grundsatser som dervid borde följas, arbeta på väckandet af så

väl lärarnes som skolrådens och skolrådsordförandenas intresse för

dessa grundsatsers tillämpning, hvarvid skolråden och deras ordförande

vida mera än hittills bolde verka såsom förmedlingslänkar mellan inspektionen

och skolan. Att den nuvarande inspektionen i afseende å

utförandet af dessa uppgifter lemnade åtskilligt öfrigt att- önska, kunde

ej bestridas.

Man misstoge sig ej, om man påstode, att den egentliga grunden

till inspektionens svaghet härutinnan vore beroende af brist på system,

sammanhållning och kontroll. De förhållanden, som vore föremål för

inspektionens uppmärksamhet, betraktades och bedömdes af de särskilda

inspektörerna från alltför olika synpunkter, och hvarje enskild inspektör

arbetade för mycket för sig sjelf utan samråd och samverkan med vare

sig skolråden eller öfrige inspektörer. Genomförandet- af likformiga,

af erfarenheten vunna och bekräftade grundtankar för undervisningens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottds Utlåtande N:o 9.

anordnande försvårades häraf. Genom den fristående ställning, inspektörerna

intoge, blefve det ock för departementet och dess chef svårt

såväl att med noggrannhet följa och bedöma deras verksamhet och

folkskoleväsendets tillstånd öfver hufvud som ock att, der sådant kunde

erfordras, lemna ledning och rättelse. De nu i detta hänseende till

buds stående medlen — inspektörernas berättelser och de någon gång

förekommande inspektörsmötena — vore härvid icke tillfjdlestgörande.

De svårt öfverskådliga och ofta sins emellan ojemförliga uppgifterna

i de förra och de senares sällan återkommande och då genom tidens

knapphet föga grundliga förhandlingar vore allt för oviga apparater

för att med fördel kunna i förevarande syfte användas.

I ett särskildt hänseende gjorde sig bristen på nödig kontroll på

ett påfallande sätt märkbar, nemligen i fråga om folkskoleinspektörernas

resor, hvilka ej sällan företoges planlöst och derigenom medförde

mindre gagn, men större kostnad, än som vederborde. Under det att

sammanlagda beloppet af inspektörernas arfvoden utgjort för hvartdera

af de fem åren 1885—1889 omkring 27,000 kronor, hade resekostnaderna

uppgått till i medeltal 72,000 kronor. Vid flere statsrevisioner

och jemväl vid den senaste hade anmärkningar framstälts i afseende

å det sätt, hvarpå en del af inspektörerna anordnat sina resor. Visst

vore, att betydande besparingar kunde åstadkommas, om dessa resor

mera planmessigt anordnades. I förordnandena för inspektörerna och

särskildt i den för dem senast utfärdade instruktion hade anvisningar

i sådant syfte lemnats, men för departementet hade ej funnits och

funnes för närvarande ingen möjlighet att kontrollera, huru de af detsamma

härutinnan lemnade föreskrifter tillämpades.

I

För afhjelpande af dessa och andra brister och olägenheter å detta

område såge departementschefen icke något kraftigare medel än ett direkt

ingripande genom en under departementet omedelbart stöld person med

framstående duglighet och erfarenhet i folkskoleväsendet, genom hvilken den

nu saknade sammanhållningen af det hela kunde verkliggöras. Af honom

skulle inspektörerna erhålla råd och anvisningar, som kunde vara behöfliga

i afseende å inspektionerna, rörande tillämpning af författningar,

skolornas ordnande, förfaringssättet vid undervisningen m. in. För

att underlätta härför erforderlig personlig förbindelse mellan honom och

inspektörerna, skulle han årligen enligt af departementschefen faststäld

plan distriktsvis sammankalla folkskoleinspektörerna för att med dem

öfverlägga om ofvanberörda och andra folkskolans angelägenheter. Till

honom borde dessutom af folkskoleinspektörerna halfårsvis insändas

uppgift å de resor, de under påföljande halfåret ämnade företaga, och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

31

hvilka skoldistrikt de derunder ernade besöka, äfvensom efter hvarje

års slut korta redogörelser för inspektionsverksamheten under det gångna

året; med ledning af förenämnda resplaner skulle kunna kontrolleras,

att inspektionerna mera än hittills koncentrerades på sammanhängande

tidsperioder och att i följd deraf ett större antal skolor än nu under

samma resa besöktes. Genom nämnda person skulle ock kunna tillföras

departementet en kännedom om folkskolans förhållanden, som

nu icke i lika mått stode till buds, på samma gång han utgjorde ett

organ mellan centralstyrelsen för folkskoleväsendet och dettas skilda

delar.

Men om nu angifna steg till folkskoleinspektionens bättre ordnande

toges, uppstode den frågan, om ej i samband dermed en förändring

påkallades i afseende å inspektionen öfver de undervisningsanstalter,

der skolornas lärarepersonal bildades. Dessa anstalter utgjordes

af två hufvudgrupper, de egentliga folkskolelärareseminarierna

och småskolelärareseminarierna. Den inspektion öfver lärarebildningsanstalterna,

som hittills egt rum, hade utöfvats af byråchefen å den

afdelning inom ecklesiastikdepartementet, som hade att handlägga frågor

om folkundervisningen och dit hörande anstalter. Det vore naturligt,

att denna inspektion, med hänsyn till byråchefens andra magtpåliggande

göromål, måst blifva ganska begränsad. Deri hade ej kunnat

omfatta andra lärarebildningsanstalter än folkskolelärareseminarierna

och de två af staten anordnade småskolelärareseminarierna för lapskt

och finskt talande elever. Alla de anstalter, der småskolans lärare, de

biträdande lärarne i folkskolan samt lärarne i de mindre folkskolorna

egentligen utbildades, hade hittills icke utgjort föremål för något som

helst öfvervakande genom inspektion. De i senare författningar, angående

lönetillskott af allmänna medel för denna läraregrupp, gifna

bestämmelser, enligt hvilka afgångspröfning vid dylika anstalter utgjorde

vilkor för erhållande af förhöjdt lönetillskott, hade förlänat

dessa anstalter en betydelse, som kräfde ett mera direkt öfvervakande

af deras verksamhet för att såmedelst åstadkomma den likformighet

mellan dessa sistnämnda seminarier, som för lärarebildningsanstalter

med samma mål alltid vore så vigtig. Då nemligen afgångsbetygen

från ifrågavarande seminarier medförde enahanda rättigheter, borde så

vidt möjligt, kunskapsfordringarna i det ena seminariet vara lika med

dem i det andra. Att så nu icke vore fallet borde ej förundra någon,

då såsom bekant desamma för närvarande icke stode under annan

kontroll från det allmännas sida än den, som utöfvades af de censorer,

olika för nära nog hvarje anstalt, som vid dagarna för afgångsexamen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

enligt departementschefens förordnande voro närvarande, och mellan

hvilka knappt någon som helst samverkan vore tänkbar, då de måste

utses bland de i närheten af seminariet boende personer. Då så vore

och då särskildt småskolan numera blifvit en erkändt berättigad och

nödvändig länk bland anstalterna för folkundervisningen och en af de

vigtigaste betingelserna för dess utveckling, samt staten för aflönande

af småskolans lärare, de biträdande folkskolelärarne och lärarne i de

mindre folkskolorna — eller hela den personal som hufvudsakligen i

småskolelärareseminarierna utbildades — lemnade anslag, som under

de senaste åren uppgått till nära 1,300,000 kronor årligen, så borde

äfven dessa seminarier, i den omfattning sådant läte sig göra, i likhet

med de egentliga folkskolelärareseminarierna blifva föremål för

inspektion.

För att till samma person, som skulle öfvervaka folkskoleinspektionen,

äfven öfverlåta tillsynen öfver lärarebildningsanstalterna, kunde

åtskilliga skäl anföras. Till eu början kunde ur pedagogisk synpunkt

framhållas, att lärarebildningsanstalterna, för att på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift, måste arbeta med full insigt om beskaffenheten

af de lärarekrafter, folkundervisningsanstalterna verkligen behöfde. Eu

sådan insigt kunde af ingen tillföras dem bättre än af den person,

som oafbrutet vore i beröring med de olika folkundervisningsanstalternas

inspektörer och genom öfverläggningar och skriftvexling med

dem vore i tillfälle att inhemta grundlig kännedom om de fordringar,

som borde ställas på lärarne i de olika slagen af skolor. Dertill

kunde läggas följande. På sätt ofvan vore föreslaget skulle den,

som finge tillsynen öfver folkskoleinspektionen sig anförtrodd, sätta

sig i förbindelse med folkskoleinspektörerna särskildt sålunda, att desse

efter plan, som faststäldes af departementschefen, distriktsvis sammankallades.

Blefve nu inspektionen öfver lärarebildningsanstalterna honom

anförtrodd, läge det i sakens natur, att möte, hvartill inspektörerna

skulle af honom sammankallas, i regeln kom me att hållas i samband

med hans inspektion af seminarierna. Förutom det ekonomiskt fördelaktiga

af en sådan anordning vore det af icke ringa pedagogisk

betydelse att vid distriktsmötet, som i allmänhet borde hållas å plats,

der ett seminarium för utbildande af folkskolelärare eller småskolelärare

vore förlagd t, kunna bereda inspektörerna tillfälle att genom besök

i seminariets öfningsskola lära känna de förfaringssätt, som der

användes vid undervisningen, samt att med seminariets lärare utbyta

åsigter.

Slutligen funnes ett ytterligare skäl för att åt den, som skulle

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

33

öfvervaka folkskoleinspektionen, uppdraga inspektionen öfver lärarebildningsanstalterna,

och detta vore, att de rent administrativa arbeten,

som ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå i likhet med motsvarande

afdelningar inom statsdepartementen hade att utföra, numera så ökats

och vore af den beskaffenhet, att de icke kunde på tillfredsställande

sätt skötas af någon annan än en person med verklig embetsmannabildning.

Med anledning af den under förliden höst inträffade ledighet

i byråchefsbefattningen hade departementschefen redan fäst Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet på sistnämnda förhållande; och på de af departementschefen

anförda skäl hade Kongl. Maj:t den 19 sistlidne september

medgifvit byråchefsbefattningens uppehållande tills vidare på

förordnande af en utaf departementets nuvarande tjensteman, under det

seminarieinspektionen bestridts af en utanför departementet stående

skolman. För att ådagalägga den betydande utvecklingen af byråns

administrativa arbeten behöfde endast erinras om följande. Sedan

folkskolebyråns bildande hade nu mer än ett fjerdedels sekel förflutit.

Under denna tid hade de folkundervisningsanstalter, med hvilka byrån

ursprungligen hade att befatta sig, ökats från 5,573 till 10,505. Statsanslagen

till dessa anstalter, som vid periodens början uppgått till

215,000 kronor, utgjorde nu 3,500,000 kronor. Seminarierna, som då

egde en ytterst ringa utveckling både med afseende å klasser och

lärareantal, vore nu fullt organiserade och försedda med en talrik lärarepersonal.

Redan af denna utveckling och den dermed följande ytterst

rörliga och vexlande lagstiftningen, hade förorsakats betydlig ökning i

byråns administrativa verksamhet, men dessutom hade efter byråns

inrättande nya skolformer, hvar och en med sina särskilda lagar och

författningar, uppstått och stälts under byråns administration. Folkskolorna

hade förbundits med fortsättnings- och slöjdskolor. Nya

lärarebildningsanstalter hade uppstått i de nyss omnämnda småskolelärareseminarierna.

öfver de egentliga folkundervisningsanstalterna

hade folkhögskolorna utbildats. I rikets nordligaste trakter reglerades

undervisningen för den finska och lappska befolkningen enligt sedermera

tillkomna särskilda bestämmelser. Eu pensionsinrättning för såväl

folkskolelärare som deras enkor och barn hade tillkommit, hvarigenom

en betydande mängd mål tillförts byrån. Det i många hänseenden

invecklade s. k. abnormskolväsendet tillhörde också numera,

i olikhet mot förr, byråns verksamhet. Särskilt vore att lägga märke

till, huruledes döfstumundervisningen å senaste tiden inträdt i ett alldeles

nytt skede, och att utan tvifvel svårlösta och invecklade frågor

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

å detta område i deri närmaste framtiden måste uppstå. Härtill komme

slutligen i afseende å byråns göromål, att den förutvarande gemenskapen

af det pedagogiska och administrativa samt det senares omedelbara

afhängighet af det förra, till följd af numera i alla rigtningar

gifna lagbestämmelser, vore af en helt annan art än förr. Hvar och

eu af byråns då ganska sammanblandade verksamhetssferer, den pedagogiska

och den administrativa, framträdde nu med sin tydligt skilda

begränsning och omfattning.

På samtliga dessa skäl ansåge departementschefen, att all inspektion

borde skiljas från folkskolebyråns administrativa chef och öfverlemnas

åt en särskild person, som förutom öfvervakandet af folkskoleinspektionen

tillika, efter departementschefens bestämmande, skulle utöfva

tillsyn icke blott öfver folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna

utan äfven, i den mån sådant läte sig göra, öfver ofvannämnda

småskolelärareseminarier, hvartill borde läggas skyldighet för honom

att, der sådant i särskilda fall påkallades, biträda departementschefen

vid beredning af ärenden rörande folkundervisningen af uteslutande

eller öfvervägande pedagogisk art, särskilt frågor rörande anskaffande

af för folkundervisningsanstalterna tjenlig undervisningsmateriel. Såsom

en ovilkorlig fordran måste slutligen uppställas, att denna person,

som borde förordnas på viss tid, under det han utöfvade sitt uppdrag

ej finge egna sig åt någon som helst annan tjenstverksamhet.

Efter att sålunda hafva angifvit skälen, hvarför åt eu särskild

person syntes böra uppdragas såväl öfvervakandet af folkskoleinspektionen

som tillsynen öfver folkskolelärare- och småskolelärareseminarierna,

samt grunddragen af denna persons verksamhet, hade departementschefen

— som ansåge hans arfvode lämpligen böra utgå af anslaget

till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer,

men att hans resekostnads- och traktamentsersättning, i likhet med

hvad hittills varit fallet beträffande den direkt från departementet utgående

inspektionen, borde bestridas af det under åttonde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar — anhållit att

få öfvergå till frågan om det belopp, som för hans godtgörande kunde vara

erforderligt. Man kunde ej förutsätta, att till det ansvarsfulla och grannlaga

värf, som här afsåges, erhålla lämplig person, med mindre honom

tillförsäkrades en mot uppdragets vigt någorlunda svarande inkomst.

Den omfattning, i hvilken inspektionsanslaget härför behöfde tagas i

anspråk, kunde emellertid icke oväsentligt blifva beroende på, om

uppdragets innehafvare vore i offentlig tjenst anstäld eller icke. I

förra fallet fordrades visserligen, af skäl som ofvan vore angifvet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

ovilkorligen, att han, under det uppdraget fortvarade, vore i åtnjutande

af fullständig tjenstledighet från innehafvande befattning. Men då hela

hans aflöning för denna befattning icke behöfde tagas i anspråk för

tjenstens uppehållande genom vikarie, skulle det belopp, som komme

att utgå från inspektionsanslaget, icke blifva så stort, som i det fall,

att en person, hvilken icke innehade offentlig tjenst, förordnades att

fullgöra uppdraget. I sistnämnda fall, och då den aflöning, som den,

hvilken utöfvade detta uppdrag, borde åtnjuta, ej skäligen kunde sättas

lägre än till 6,000 kronor, skulle inspektionsanslaget behöfva anlitas

med hela detta belopp, hvilket således skulle blifva det maximum, som

för ändamålet finge derifrån utgå.

Slutligen anhölle departementschefen att få återkomma till sjelfva

utgångspunkten i sitt yttrande eller frågan angående inspektionsanslagets

förhöjning. Af den utredning, som lemnats, framginge, att samma anslag

för de sista fem åren årligen öfverskridits med i medeltal något

mera än 5,000 kronor. De besparingar å anslaget, som borde uppkomma

genom ordnande af folkskoleinspektörernas verksamhet efter

eu bestämd och sammanhängande plan och framför allt genom kontroll

öfver deras resor, ansåge departementschefen dock böra blifva så betydande,

att någon särskild kostnad för aflönande af ifrågavarande

person, hvars hufvuduppgift skulle vara att öfvervaka folkskoleinspektionen

och inspektera lärarebildningsanstalterna, ej behöfde beräknas,

utan att de genom hans verksamhet uppkommande besparingarna borde

härför blifva tillräckliga. Departementschefen ansåge derför, att förhöjning

i anslaget ej behöfde äskas med högre belopp än det, hvarmed

anslaget under de fem sista åren årligen i medeltal öfverskridits, eller

5,000 kronor.

1 anledning af en till utskottet hänvisad motion, som väckts i

syfte att få till stånd förbud för folkskoleinspektör att samtidigt sköta

annan embetsbefattning, anmärkte utskottet sistlidet år i punkten 15:o)

af sitt då afgifna utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde liufvudtitel, att, enligt hvad utskottet trodde

sig veta, den uppfattningen i många fall gjort sig gällande, att folkskoleinspektionen

för närvarande faktiskt lemnade åtskilligt öfrigt att

önska i fråga om noggrann och effektiv kontroll öfver undervisningen;

och hemstälde utskottet, i betraktande häraf och på i öfrigt anförda

skäl, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas

för åstadkommande af en mera verksam och tillfredsställande

inspektion öfver folkundervisningen. Denna utskottets hemställan blef

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. förslagsanslaget

till lönetillsJcott

åt lärare

vid folkskolor

och småskolor.

likväl icke af kamrarne bifallen, men torde anledningen dertill icke

hafva varit, att inom riksdagen den åsigten var förherskande, att den

nuvarande folkskoleinspektionen vore fullt tillfredsställande, utan torde

snarare kunna sökas deri, att meningarne voro delade angående lämpligaste

sättet för det åsyftade målets vinnande.

Nu har emellertid Kongl. Maj:t framlagt ett förslag i ämnet, som

på samma gång det synes böra föranleda till en kraftigare och likformigare

inspektion öfver sjelfva folkundervisningen jemväl torde vara

egnadt att undanrödja det missförhållande i fråga om folkskoleinspektörernas

resor, som, enligt hvad departementschefen erinrat, af flera

statsrevisioner och särskilt af den senaste påpekats, eller att dessa

resor i många fall anordnas på ett sätt, som icke är förenligt med

önskvärd sparsamhet. Med afseende å dessa förtjenster hos det nu

föreliggande förslaget och då härtill kommer, att detsamma ytterligare

afser ej blott att bereda den stora fördel, att en och samma person

får sig anförtrodda de, såsom det vill synas, till sin natur samhörande

åliggandena att öfvervaka folkskoleinspektionen och att hålla tillsyn

Öfver lärarebildningsanstalterna, utan äfven att sätta byråchefen å folkskolebyrån

inom ecklesiastikdepartementet i tillfälle att odeladt egna

sin tid och sina krafter åt den mångfald af administrativa mål och

ärenden, som, enligt hvad i statsrådsprotokollet vitsordas, numera tillkommer

denna byrå, anser sig utskottet eg a fullgiltig anledning att

hos Riksdagen förorda bifall till förslaget, för hvars genomförande kostnaden

i öfrigt synes utskottet vara ganska måttlig. Utskottet får alltså

hemställa,

att Riksdagen — under medgifvande att af anslaget

till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer

må utgå arfvode, ej öfverstigande

6.000 kronor för år, åt en på viss tid förordnad person

med de åligganden, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för den 12 januari 1891 angifna grunder

varda af Kongl. Maj:t bestämda — må bevilja förhöjning

i berörda anslag från dess nuvarande belopp

95.000 kronor, till 100,000 kronor.

10:o) I afseende å det i riksstatens åttonde hufvudtitel för innevarande

år uppförda förslagsanslaget å 3,500,000 kronor till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor, har Kongl. Maj:t icke föreslagit

någon förändring.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

37

Inom Andra Kammaren hafva emellertid i särskilda till statsutskottet

remitterade motioner af herrar K. E. Holmgren (motion n:o 91),

E. A. Zotterman (motion n:o 93) och A. Henricson (motion n:o 149)

väckts förslag om förbättring i folkskolornas lärarepersonals aflöning,

hvilka förslags bifallande till större eller mindre del möjligen skulle kunna

föranleda förhöjning i förenämnda anslag; och då dessa förslag ännu icke

gjorts till föremål för Riksdagens behandling och beslut, kommer utskottet

framdeles under riksdagen att, sedan beslut i afseende å desamma

fattats, göra den framställning i fråga om nu omförmälda anslag, hvartill

förhållandena må föranleda; h vilket utskottet velat för Riksdagen

anmäla.

ll:o) I motion (n:o 121) inom Andra Kammaren har herr G. Eloioson

hemstält:

att Riksdagen måtte bevilja och till Kongl. Maj:ts disposition

anvisa ett förslagsanslag å 25,000 kronor till befrämjande af pedagogisk

gymnastik vid landets folkhögskolor;

att Riksdagen vid anmälan af sitt beslut härom ville anhålla, det

Kong!. Maj:t täcktes lemna närmare föreskrifter angående omfånget af

den gymnastiska undervisningen och inspektionen af densamma samt

angående sättet för statsbidragets lyftande;

att Riksdagen ville fastställa det bidrag, som hvarje folkhögskola,

der undervisning i gymnastik till föreskrifvet omfång på ett nöjaktigt

sätt meddelades, egde att uppbära, till 1,000 kronor; samt

att det måtte åligga folkhögskola, som önskade komma i åtnjutande

af detta bidrag, att ej mindre vidkännas alla öfriga kostnader

för de gymnastiska öfningarnas ordentliga upprätthållande än äfven

underkasta sig den inspektion, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt

bestämma.

I fråga om hvad motionären anfört till stöd för sitt förslag får

utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Utskottet finner det visserligen vara önskvärd!, att iutresset för

gymnastiska öfniugar må vinna utbredning på landsbygden, likasom

utskottet icke heller vill förneka, att införandet af pedagogisk gymnastik

vid folkhögskolorna skulle blifva till omedelbart gagn för eleverna,

men å andra sidan synes sådan utredning af saken nu icke föreligga,

att man på grund deraf kan bilda sig en uppfattning om, huruvida

sannolikhet förefunnes, att det med motionen åsyftade målet skulle

genom ett bifall till densamma kunna vinnas. För sin del befarar

Ang. ifrågasatt

anslag

till befrämjande

af

pedagogisk

gymnastik

vid rikets

folkhögskolor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ändring

i vilkoret för

utgåendet af

ett tekniska

skolan i

Stockholm

beviljadt

anslag.

[9.]

utskottet-, att anordnandet af en så utvecklad undervisning i gymnastik,

som den motionären afsett, skulle för vederbörande folkhögskolor medföra

så stora kostnader, särskildt för anskaffande och inredning af lokaler,

att högst få dylika skolor skulle befinnas villiga att underkasta sig de

för det föreslagna statsbidragets erhållande ifrågasatta vilkor.

På nu anförda skäl får utskottet hemställa,

att herr Elowsons förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

De tekniska läroverken.

12:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att

det anslag å tillhopa 7,575 kronor, som Riksdagen år 1889 under visst

vilkor beviljat till tekniska skolan i Stockholm, finge utgå, så länge

skolan åtnjöte det anslag å 7,500 kronor, som Stockholms stad från

och med år 1891 tills vidare, på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1891 omförmäldes, beviljat tekniska

skolan.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende har departementschefen,

enligt hvad åberopade statsrådsprotokoll utvisar, till en

början erinrat, hurusom, sedan Kongl. Maj:t till 1889 års Riksdag gjort,

framställning om nya anslag och förhöjningar i äldre anslag för tekniska

skolan i Stockholm till ett sammanlagdt belopp af 15,150 kronor, Riksdagen,

som ansett att det vore ett billigt anspråk på Stockholms stad,

att staden bidroge med hälften af nyssnämnda belopp, af dylik anledning

och, med uppställande af vilkor i angifna syfte, anslagit endast

hälften af hvad för hvarje särskildt ändamål blifvit begärdt och sålunda

beviljat på ordinarie stat:

dels, för upprättande vid skolan afen särskild maskinyrkesskola, till

afiöningsförmåner åt föreståndare och lärare enligt fördelning, som af

Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1889 angifna grunder

godkändes, 3,000 kronor;

dels till utvidgning, på sätt i nyssnämnda statsrådsprotokoll närmare

förmäldes, af undervisningen i skolans nuvarande afdelningar

1,125 kronor, deraf 875 kronor till tekniska afton- och söndagsskolan,

125 kronor till tekniska skolan för qvinliga lärjungar och 125 kronor

till byggnadsyrkesskolan;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

dels till anordnande vid skolan af en undervisningskurs för utbildande

af teckningslärare 750 kronor; och

dels '' till förhöjning af anslaget för underlärares aflöning samt

anslaget till inventariers inköp och underhåll äfvensom för anordnande

af kemiska laborationer vid skolan, enligt i omförmälda statsrådsprotokoll

närmare angifven fördelning 2,700 kronor;

allt under vilkor att Stockholms stad till hvarje särskild! nu

angifvet ändamål bidroge med ett anslag till lika stort belopp, som det

Riksdagen anvisat.

I anledning af hvad Riksdagen sålunda beslutit hade — upplyser

departementschefen vidare — yttrande infordrats från Stockholms stadsfullmägtige,

huruvida de vore villige att uppfylla det af Riksdagen för

ofvanberörda anslags utgående bestämda vilkor; och hade stadsfullmägtige

i skrifvelse den 28 mars 1890 anmält, att de funnit sig icke

böra ingå på berörda vilkor, men att de beviljat tekniska skolan från

och med år 1891 tills vidare, dock endast så länge statens årsanslag

till skolan utginge med minst det nuvarande beloppet, ett årligt anslag

af 7,500 kronor — hvilket anslag med 75 kronor understege det, som

i Riksdagens beslut förutsattes, samt att de emellertid medgifvit-, att

staden undantagsvis för år 1890 skulle bidraga lika med staten till de

utgifter vid skolan, för hvilka 1889 års Riksdag under vilkor af sådant

bidrag beviljat anslag.

Sedan departementschefen derefter på sid. 48—53 i statsrådsprotokollet

med ledning af stadsfullmägtiges berörda skrifvelse, utförligt

redogjort för de skäl, som föranledt stadsfullmägtige att allenast på

det sätt och i den omfattning, som nyss angifvits, tillmötesgå det

framstälda anspråket, har departementschefen anmärkt, att genom stadsfullmägtiges

ifrågavarande beslut de anordningar till utveckling af

undervisningen vid tekniska skolan, hvilka afsetts i den till 1889 års

Riksdag aflåtna proposition, blifvit möjliggjorda för en tid af ett år,

och att, sedan de tillgängliga medlen stälts till styrelsens för tekniska

skolan förfogande för de med dem afsedda ändamål, eu början till den

tillernade utvecklingen blifvit gjord. Då Stockholms stad från och med

år 1891 beviljat blott 7,500 kronor, att under angifvet vilkor utgå,

hotades emellertid skolan, med hänsyn till det af Riksdagen vid dess

anslag fästa vilkor, att åter blifva beröfvad allt det understöd för dess

utveckling, som Kong!. Maj:ts framställning till Riksdagen afsett att

vinna.

Skilnaden mellan de belopp, som för ifrågavarande ändamål af

Kongl. Maj:t äskats, tillhopa 15,150 kronor, och de, som från och med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

år 1891, under vissa vilkor, af Riksdagen och stadsfullmägtige tillsammans

beviljats, 15,075 kronor, utgjorde likväl, såsom förut anmärkts,

endast 75 kronor. Att denna helt obetydliga skilnad skulle få förorsaka

afbrytandet af en redan börjad, af behofvet pakallad utvidgning af

tekniska skolans verksamhet, syntes departementschefen icke böra

ifrågakomma, hvarför departementschefen ansåge sig höra hemställa,

det Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta framställning om sådan

jemkning i Riksdagens förut i ämnet fattade beslut, hvarigenom den

ifrågavarande utvidgningen af tekniska skolans verksamhet kunde varda

betryggad.

Dervid syntes departementschefen dock icke vara skäl att begära,

det Riksdagen skulle genom en ökning af statsanslaget fylla den obetydliga

bristen i det ursprungligen beräknade beloppet. Bland de ändamål,

som skulle tillgodoses med den af Kongl. Maj:t hos 1889 års Riksdag

äskade anslagssumman, 15,150 kronor, både nemligen äfven ingått

förhöjning af anslaget för underlärares aflöning, hvartill begärts 4,500

kronor och hvartill Riksdagen beviljat 2,250 kronor; och det borde ej

möta någon afsevärd svårighet att, genom indragning af några få för

undervisningens utvidgning beräknade underläraretimmar, å denna post

afdraga omförmälda 75 kronor, hvarigenom ifrågavarande anslags förhöjning

komme att utgöra 4,425 kronor, deraf från statsverket 2,250

kronor.

Då utskottet anser den af Kongl. Maj:t nu ifrågasatta jemkningen

i Riksdagens förut i ämnet fattade beslut vara af omständigheterna

påkallad, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att det anslag å

tillhopa 7,575 kronor, som Riksdagen år 1889 under

visst vilkor beviljat till tekniska skolan i Stockholm,

må utgå, så länge skolan åtnjuter det anslag å 7,500

kronor, som Stockholms stad från och med år 1891

tills vidare, på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1891 omförmäles, beviljat

tekniska skolan.

Ang. höjning 13:o) Kong], Maj:t, som i den till Riksdagen aflåtna propositionen

tm Chalmers'' angående statsverkets tillstånd och behof under femte hufvudtiteln

tekniska lära- föreslagit, att berörda hufvudtitels anslag å 94,650 kronor till underanstöt,

visning sanstalter för sjöfart måtte minskas med det deri ingående belopp

L af 8,500 kronor, hvilket, jemlikt kongl. brefvet den 5 november 1886

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

41

angående förening af navigationsskolans i Göteborg skeppsbyggeriafdelning

med Chalmers’ tekniska läroanstalt, till dennas styrelse af

mariuförvaltningen utbetalades, bär i sammanhang dermed under åttonde

hufvudtiteln föreslagit,

att det å denna senare hufvudtitel upptagna anslag till Chalmers''

tekniska läroanstalt måtte för uppehållande af den med nämnda anstalt

förenade skeppsb}rggeriafdel ningen, ökas med 8,500 kronor; samt att

de ålderstillägg, som tillkomme lärarne i skeppsbyggeri vid ifrågavarande

afdelning, skulle från och med år 1892 bestridas från åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

I punkten 9:o) af sitt den 12 nästlidne mars afgifna utlåtande n:o 6,

angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel,

har utskottet, efter att hafva redogjort för de skäl, Indika till statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1891 anförts till

stöd för ofvan om förmälda förslag, yttrat att utskottet, som icke hade

något att erinra emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende såväl

under femte som i sammanhang dermed under åttonde hufvudtiteln

föreslagit, skulle framdeles i sitt utlåtande angående regleringen af

utgifterna under sistnämnda hufvudtitel meddela yttrande öfver Kongl.

Maj:ts under samma hufvudtitel i ämnet framstälda förslag; och inskränkte

sig utskottet i enlighet dermed för det dåvarande till att

hemställa, att, under vilkor af bifall till hvad Kongl. Maj:t under åttonde

hufvudtiteln föreslagit beträffande uppehållande af den med Chalmers’

tekniska läroanstalt förenade skeppsbyggeriafdelningen, anslaget till

undervisningsanstalter för sjöfart, 94,650 kronor, måtte minskas med

8,500 kronor till 86,150 kronor.

Denna utskottets hemställan är af båda kamrarne bifallen.

I anledning af hvad sålunda förekommit och under åberopande

af den redogörelse för frågan, som utskottet lemnat i sitt ofvannämnda

utlåtande, får utskottet nu hemställa,

att anslaget å åttonde hufvudtiteln till Chalmers’

tekniska läroanstalt må, för uppehållande af den med

nämnda anstalt förenade skeppsbyggeriafdelningen,

ökas med ett belopp af 8,500 kronor; samt

att de ålderstillägg, som tillkomma lärarne i

skeppsbyggeri vid ifrågavarande afdelning, skola från

och med år 1892 bestridas från åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg.

Bih. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

Ang. höjning

i anslaget

till farmaceutislea

institutet

m. m.

[11-]

Medicinalstyrelsen och dithörande stater.

14:o.) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva

sådan ändring i gällande stat för farmaceutiska institutet, att dels den

deri upptagna posten »hyra till apotekaresocieteten» höjdes med 400

kronor, dels posten »ved, kol, gas, vatten och diverse» höjdes med 200

kronor, dels ock posten »arfvode åt assistenter» höjdes med 1,000 kronor,

samt i följd häraf och med bestämmande, att elevernas terminsafgifter

skulle beräknas till 900 kronor om året, bevilja eu förhöjning i institutets

ordinarie anslag af 1,300 kronor, eller från 17,750 kronor till 19,050

kronor, äfvensom medgifva, att det belopp, hvarmed elevernas terminsafgifter

kunde komma att öfverskjuta 900 kronor för år, finge efter

medicinalstyrelsens pröfning användas såväl till materielens förbättring

vid institutet som ock till förökad undervisnings bestridande, der sådant

af tillfällig anledning funnes vara behöflig!.

Af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari

1891 inhemtas, att Kongl. Maj:ts förevarande förslag föranledts af en

af farmaceutiska institutets styrelse hos Kongl. Maj:t gjord framställning,

deruti anförts hufvudsakligen följande.

Under det andra med institutet jemförliga läroverk de senare åren

kunnat ordna sina angelägenheter på ett tillfredsställande sätt, hade

institutet svårighet att fylla de kraf, som en ringa förbättring af undervisningen

stälde på detsamma. Med hänsyn till praktiska öfningars

betydelse för en fruktbringande undervisning vid institutet icke blott

i kemi utan äfven i naturalhistoria och farmakognosi samt i fysik, hade

vid institutet, i den mån sådant kunnat ske och efter fleråriga förberedelser,

anspråkslösa praktiska öfningskurser blifvit anordnade äfven

för de sistnämnda disciplinerna, nemligen en kurs i mikroskopets handhafvande

och en kurs i några enkla, men praktiskt vigtiga fysikaliska

arbeten. Dessa öfningar hade dock kunnat komma till stånd endast

på sådant sätt, att institutets båda assistenter fått öfvertaga hvar sin

af nämnda kurser. För beredande af ersättning åt läraren i kursen

uti mikroskopi, hvilken kurs fortgått 8 timmar i veckan under höstterminen,

tillsammans 80 till 84 timmar, hade det varit nödvändigt

pålägga de i densamma deltagande lärjungarne en afgift af 10 kronor

hvar. Vid ett och annat tillfälle hade denna ersättning, som vexlat mellan

220 och 330 kronor, blifvit af apotekaresocietetens direktion förstärkt

med belopp af 100 kronor. Då emellertid denna anordning icke kunde

anses lämplig, vore det i hög grad önskligt, att ersättning till läraren

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 9.

43

erhölles genom ett statsanslag om minst 300, högst 500 kronor, hvilket

sistnämnda belopp skulle möjliggöra en behöflig utsträckning af kursen.

Åt läraren i de fysikaliska laborationerna, bvilka egt rum under vårterminen

med 8 timmar i veckan under tolf veckor, tillsammans 92 till

96 timmar, både ersättning kunnat beredas derigenom, att under tre år

bidrag lemnats af två för saken intresserade apoteksinnehafvare, och

att för det senaste året en donationsränta kunnat för ändamålet disponeras.

Ifrågavarande arbete syntes billigtvis böra ersättas med minst 300 kronor.

Men utom sistberörda ersättning borde derutöfver särskild godtgörelse

för ökade göromål beredas andre assistenten, och ansåge institutets

styrelse, att dennes arfvode, nu 300 kronor, borde ökas med 700 kronor,

deruti inberäknadt de 300 kronor, som skulle tillkomma honom för ledningen

af den fysikaliska kursen. Beträffande de förhållanden, hvilka

påkallade en dylik förhöjning, erinrades dels derom, att praktikanterna

på kemiska laboratoriet, så länge antalet hållit sig vid eller under 24,

kunnat sammanföras i en lärosal och handledas af läraren med biträde

af endast en assistent, men att, i den mån antalet vuxit, eu fördelning

af praktikanterna måst ske på två arbetssalar, dels ock derom att under

årens lopp den kemiska kursens omfång mer än trefaldigats, hvarför

arbetena, för att kunna medhinnas på ett läsår, måst bedrifvas kraftigare

än förut. I följd häraf hade andre assistentens biträde tagits i ökadt

anspråk, så att han för närvarande hade lika många timmars tjenstgöring

som förste assistenten, med afseende hvarpå hans arfvode icke

stode i rimligt förhållande till hans arbete.

Nytt hyreskontrakt med apotekaresocieteten om de för institutet

förhyrda lokaler borde uppgöras den 1 oktober 1891, hvilket medförde

en förhöjning af 600 kronor om året i kostnaden för lokal, och för det

sista qvartalet af år 1891 erfordrades af sagda anledning en tillökning

af 150 kronor.

I enlighet med det anförda vore institutet, i hvars den 13 maj

1881 faststälda stat upptoges arfvode åt assistenter med 1,500 kronor

och hyra till apotekaresocieteten med 2,600 kronor, i behof af följande

förhöjningar, nemligen:

l:o) hyresmedel för år 1891 ........................................... kronor 150: —

» » » 1892 ............................................. » 600: —

2:o) arfvoden för praktiska öfningar i

a) mikroskopi ........................................... kronor 300 å 500: —

b) fysik.......................................................... » 300: —

samt för utsträckning af andre assistentens tjenstgöring

i det kemiska laboratoriet............... » 400: —.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Enligt hvad statsrådsprotokollet vidare utvisar, har medicinalstyrelsen,

under meddelande att institutet för sin verksamhet vore i behof

af att få disponera, förutom nuvarande lokaler i apotekaresocietetens

hus, ytterligare två rum derstädes, i skrifvelse den 26 september 1890

hemstält, att farmaceutiska institutets hyresanslag måtte höjas med

600 kronor, hvaraf 200 kronor antoges åtgå för renhållning af gård

och gata, hvarjemte medicinalstyrelsen, beträffande de af institutets

styrelse begärda arfvoden dels för praktiska öfningar i mikroskopi och

fysik dels för andre assistentens ökade göromål å det kemiska laboratoriet,

på anförda skäl tillstyrkt en förhöjning med 1,200 kronor i det

uti staten till assistenter uppförda anslag.

I sammanhang härmed har medicinalstyrelsen, under erinran att

i institutets stat funnes bestämdt, att till bestridande af de i staten

upptagna utgifter skulle användas dels det för institutet å ordinarie

riksstat uppförda anslag, dels ock elevernas terminsafgifter, beräknade

till 600 kronor, framhållit angelägenheten deraf, att om, såsom under

senare åron inträffat, öfverskott på sistnämnda inkomstpost uppstode,

dylikt öfverskott måtte, efter medicinalstyrelsens pröfning, få användas

såväl till materielens förbättring som ock till förökad undervisnings

bestridande, der sådant af tillfällig anledning funnes behöfligt.

För egen del har departementschefen anfört, att i betraktande

af hvad i ärendet blifvit andraget, en förhöjning uti institutets stat

syntes vara af behofvet påkallad. Hvad anginge den ifrågastälda tillökningen

af anslagsposten »hyra till apotekaresocieteten», hade departementschefen

inhemta!, att i nu gällande hyreskontrakt, hvilket utginge

den 1 oktober 1891, tvenne rum i huset vore -undantagna, hvilka

emellertid vore för institutet erforderliga och jemväl af detsamma begagnats,

samt att apotekaresocietetens direktion för upplåtelse åt institutet

af hela byggnaden för tiden efter den 1 nästkommande oktober

fordrat i årlig hyra ett belopp af 3,000 kronor, hvarjemte det skulle

åligga institutet att bestrida, förutom underhåll af huset, renhållning

af gård och gata till så stor de], som kunde anses tillhöra den af institutet

disponerade delen af fastigheten, för hvilket senare ändamål

särskilt anslag af 200 kronor ansåges erforderligt. Den behöfliga

förhöjningen af den i staten upptagna posten »hyra till apotekaresocieteten»

uppginge alltså till 400 kronor, medan omförmälda 200 kronor

lämpligen syntes böra såsom tillökning påföras anslagsposten »ved,

kol, gas, vatten och diverse». Hvad beträffade tillökningen af assistenternas

arfvoden syntes densamma skäligen kunna begränsas till 1,000

kronor. Sammanlagda beloppet af dessa förhöjningar utgjorde 1,600

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

45

kronor; dock ansåge departementschefen icke erforderligt, att statens

åi-sanslag till institutet höjdes med fullt detta belopp. På sätt medicinalstyrelsen

erinrat skulle nemligen enligt bestämmelserna i institutets

stat till bestridande af institutets utgifter användas, förutom det ordinarie

statsanslaget, jemväl elevernas terminsafgifter, beräknade till 600

kronor för år. Emellertid både under senare åren dessa afgifter ej

obetydligt öfverstigit sistnämnda belopp. Under de senaste sju åren

hade elevafgifterna, enligt departementschefen lemnade uppgifter, belöpt

sig till i medeltal 1,084 kronor om året. Om än elevantalet icke kunde

påräknas blifva allt framgent lika stort som under senaste åren, syntes

likväl påtagligt, att förböjning borde ske i beräkningen af terminsafgifternas

belopp, och hölle departementschefen före, att en förböjning

till 900 kronor ej komme att visa sig för hög. Äfven med eu dylik

ökning borde öfverskott kunna påräknas, och i fråga om användningen

af dylikt öfverskott vore, enligt departementschefens förmenande, ingen

erinran att göra mot hvad medicinalstyrelsen föreslagit.

Då behöfligbeten af de ifrågasatta förändringarna i farmaceutiska

institutets stat synes utskottet genom hvad till statsrådsprotokollet i

sådant hänseende meddelats vara till fullo ådagalagd, samt hvad Kougl.

Maj:t. i sammanhang dermed föreslagit i fråga om beräknandet af elevernas

terminsafgifter samt dispositionen af eventuelt öfverskott derå

icke gifvit. anledning till erinran från utskottets sida, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må medgifva sådan ändring i

gällande stat för farmaceutiska institutet, att dels den

deri upptagna posten »hyra till apotekaresocieteten»

höjes med 400 kronor, dels posten »ved, kol, gas,

vatten och diverse» höjes med 200 kronor, dels ock

posten »arfvode åt assistenter» höjes med 1,000 kronor,

samt i följd häraf och med bestämmande, att

elevernas terminsafgifter skola beräknas till 900 kronor

om året, bevilja en förhöjning i institutets ordinarie

anslag af 1,300 kronor, eller från 17,750 kronor till

19,050 kronor, äfvensom medgifva, att det belopp,

hvarmed elevernas terminsafgifter kunna komma att

öfverskjuta 900 kronor för år, må efter medicinalstyrelsens

pröfning användas såväl till materielens förbättring

vid institutet som ock till förökad undervisnings

bestridande, der sådant af tillfällig anledningfinnes

vara behöflig!.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. bidrag

till extra

provinsialläkares

aflönande.

[12.]

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande.

15:o). Kong]. Maj:t har föreslagit, att för bidrag till extra provinsialläkares

aflönande måtte på ordinarie stat beviljas ett förslagsanslag

af 12,000 kronor.

Vid föredragning inför Kongl. Maj:t af detta ärende bar departementschefen

erinrat, att, sedan nästlidet års Riksdag afgifvit svar

på Kong]. Maj:ts proposition angående ordnande af den allmänna och

enskilda hälso- och sjukvården i riket, särskild!; hvad anginge bidrag

af statsmedel för anställande af extra provinsialläkare, Kongl. Maj:t,

dels i den 31 oktober 1890 utfärdad instruktion för läkax-e, hvilka

vore för helso- och sjukvården inom visst område anstälde, äfvensom

för andra, hvilka utöfvade läkarekonsten, meddelat närmare bestämmelser

i fråga om sättet och vilkoren för inrättande af extra provinsialläkarebeställningar

samt om hvad iakttagas borde vid ansökning om

bidrag af statsmedel till extra provinsialläkares aflönande, dels ock i

kungörelse af samma dag, med godkännande af hvad Riksdagen i fråga

om dylikt bidrag beslutit, förordnat, att distrikt, som utfäst sig att för

en tid af minst fem år lemna bidrag till aflöning af extra provinsialläkare,

skulle, derest den ifrågavarande läkarebefattningen funnes nödig

och bidrag af statsmedel ansåges erforderligt, erhålla, dock ej tidigare

än efter 1892 års ingång, sådant bidrag till belopp, i allmänhet

motsvarande det från orten dertill utfästa bidrag i penningar, men i

intet fall öfverstigande 1,500 kronor; dock att, med hänsyn till distrikts

mindre behof af statsunderstöd, statsbidraget kunde varda af Kongl.

Maj:t bestämdt äfven till lägre belopp än det från orten utfästa bidraget.

Med anledning af hvad sålunda blifvit i öfverensstämmelse med

Riksdagens beslut förordnadt erfordrades emellertid, yttrar departementschefen,

från och med år 1892 anslag till bestridande af de kostnader,

staten komme att vidkännas för extra provinsialläkares aflönande. Till

hvilket belopp dessa kostnader kunde komma att uppgå, läte sig för

det närvarande icke med säkerhet beräkna, då allenast ett fåtal ansökningar

om dylikt statsbidrag hittills inkommit. Till en början, och

då i allt fall det erforderliga anslaget s}mtes böra blifva förslagsanslag,

ansåge departementschefen emellertid tillräckligt, att anslaget uppfördes

till ett belopp af 12,000 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

47

att Riksdagen må, för bidrag till extra provinsialläkares

aflönande, på ordinarie stat bevilja ett

förslagsanslag af 12,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

16:o). Kong!. Makt har föreslagit Riksdagen, att till höjande af Anf höjning

naturhistoriska riksmuseets artiga expensmedelsanslag måtte beviljas historiska

1,630 kronor, hvarigenom museets ordinarie anslag skulle ökas från nksmuseets

67,550 kronor till 69,180 kronor. expenser.

Rörande denna anslagsfordran har departementschefen till stats- [13.]

rådsprotokollet meddelat, att vetenskapsakademien i skrifvelse den 17

september 1890 anfört, att sedan en längre följd af år akademien uppbure

för det naturhistoriska riksmuseets räkning ett anslag af 10,370

kronor till bestridande af museets expensutgifter, i hvilket anslag äfven

vore inberäknade särskildt anvisade 500 kronor expensmedel för museets

mineralanalytiska laboratorium, men att ifrågavarande anslag under

de senare åren visat sig mer och mer för sitt ändamål otillräckligt.

Anledningarne härtill vore hufvudsakligen att söka dels i tillkomsten

af en ny museiafdelning, den för arkegoniater och fossila växter, dels

i de stegrade prisen på stenkol och koks, som användes för museets

värmeledning. Bristen å expensmedelsräkningen hade, enligt hvad

ett af akademiens kamrerare uppgjordt, skrifvelsen bifogadt sammandrag

af dithörande räkning för de fem senaste åren utvisade, år för

år tillväxt, så att densamma vid 1889 års slut uppgått till 4,355 kronor

20 öre. I den under dessa år någorlunda regelbundet fortskridande

tillväxten af ifrågavarande brist bildade endast året 1886 ett undantag

med en betydligt starkare tillväxt, hvilken varit beroende af en tillfällig

större utgiftspost för anskaffande af en ny ångpanna för museets

värmeledning. Vid 1890 års slut kunde, på grund af de föregående

årens erfarenhet, bristen beräknas uppgå till omkring 5,000 kronor

och vid innevarande års slut till 5,700 kronor. Då det icke läte sig

göra att längre fortgå med denna år för år växande brist, som med

museets fortskridande tillväxt otvifvelaktigt komme att med åren stegras

i ett ännu starkare förhållande, såge sig akademien nödsakad anhålla,

det Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om höjande

af det, naturhistoriska riksmuseets årliga expensmedelsanslag med 1,630

kronor, eller till 12,000 kronor, då akademien ville tillse, att deraf till

eu början kunde erhållas ett årligt bidrag till successiv förminskning

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang, höjning

af förslagsanslaget

till hospitals

underhäll.

[14-1

Ang. ifrågasatt

förhöjning

af afiöningar

vid

Nyköpings

hospital.

[15-]

af den nuvarande bristen, efter hvars fullständiga amortering det höjda

anslaget antagligen icke skulle komma att visa sig vara mer än tillräckligt

för bestridande af museets årliga expensutgifter.

Hvad akademien sålunda anfört syntes departementschefen innebära

giltigt skäl för höjning af ifrågavarande anslag.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning

till någon utskottets erinran; hvarför utskottet hemställer,

att Riksdagen, till höjande af naturhistoriska riksmuseets

årliga expensmedelsanslag, må bevilja 1,630

kronor, hvarigenom museets ordinarie anslag ökas

från 67,550 kronor till 69,180 kronor.

Hospitals underhåll.

17:o.) På grund af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till den redogörelse i ämnet, som meddelats på sid.

60 — 67 i statsrådsprotokollet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till hospitals

underhåll från 600,000 kronor till 900,000

kronor, eller med 300,000 kronor.

18:o.) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva

den ändring uti den för Nyköpings hospital faststälda aflöningsstat, att

läkarens kontanta aflöning höjdes till 3,100 kronor samt sysslomannens

till 1,200 kronor, äfvensom medgifva, att denna förhöjning finge tillgodokomma

nämnde tjenstemän från och med den 1 april 1890.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen meddelat, hurusom

medicinalstyrelsen i skrifvelse den 26 september 1890 anfört, att

vid Nyköpings hospital nyligen fullbordats en nybyggnad för sinnessjukes

vård, hvilken byggnad, beräknad för 42 sjuke, utan svårighet

kunde mottaga 44 patienter. Genom den sålunda vunna förbättringen

i sjukvården och några samtidigt för helt ringa utgifter verkstälda

förändringar vid hospitalets äldre hus borde platsernas antal å hospitalet

kunna ökas från 70 till 118, eller med 48, motsvarande en tillökning

af 68 procent; och komme denna anstaltens utvidgning att

medföra ett betydligt ökadt arbete för hospitalets läkare, syssloman

och sekreterare. Då den nya sjukhusbyggnaden redan med februari

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

49

månad 1890 tagits i bruk för sjukvården och nu vore fullt belagd, både

direktionen öfver Nyköpings hospital hos medicinalstyrelsen anhållit,

att skälig löneförhöjning måtte nämnde tjenstemän beredas.

Sedan Kongl. Maj:t den 5 juni 1885, jemlikt Riksdagens beslut,

fäststält ny lönestat för tjenstemännen vid rikets hospital och jemväl

lön för läkaren och sysslomannen vid Nyköpings hospital samt arfvode

åt dess sekreterare, hade medicinalstyrelsen icke kunnat bereda dem

några nya löneförmåner utöfver den sålunda faststälda staten. Det betydligt

ökade arbetet syntes dock styrelsen icke kunna desse tjenstemän

åläggas med mindre skälig ersättning derför bereddes.

Jemlikt ofvan åberopade aflöningsstat åtnjöte läkaren 2,500 kronor

i kontant aflöning, men inga andra förmåner derutöfver, enär han

ej vore boende inom anstaltens område; sysslomannen hade 800 kronor

i kontant aflöning jemte boställsvåning och ved; sekreteraren hade ett

arfvode af 200 kronor. Att löneförmånerna för sagde tjenstemän kunnat

fastställas så lågt, hade berott derpå, att desse tjenstemän samtidigt

innehade andra befattningar. Läkaren vid hospitalet vore tillika

läkare vid Nyköpings länslasarett med 1,500 kronors lön och 500 kronors

bostadsersättning. Hans göromål komme genom hospitalets utvidgning

obestridligen att i väsentlig mån ökas, dock ingalunda i samma

förhållande som patientantalet ökats. Med hänsyn såväl härtill som

ock till den löneförhöjning, som för få år sedan beviljats såväl honom

som öfrige hospitalsläkare — genom 1885 års reglering höjdes hans

lön med 1,000 kronor — syntes den nu onekligen behöfliga löneförhöjningen

medicinalstyrelsen kunna begränsas till 600 kronor årligen.

Att sysslomannens göromål likaledes komme att väsentligt ökas

genom hospitalets utvidgning, kunde ej bestridas; men då han innehade

annan tjenst och endast egnade en del af sin tid åt hospitalets ekonomiska

angelägenheter, borde den för honom erforderliga aflöningsförhöjningen

kunna begränsas till 400 kronor årligen.

Då äfven sekreterarens göromål komme att ökas och hans nuvarande

arfvode af 200 kronor kunde anses nog ringa, syntes samma

arfvode böra höjas med 100 kronor årligen.

All den stund den nya byggnaden användts för sjukvården allt sedan

februari 1890 och numera vore fullt belagd samt nämnde tjenstemän,

såväl härigenom som ock genom det myckna arbete, hvilket föranledts af

hospitalets utvidgning, anskaffande af ny persedelutredning m. in., redan

under år 1890 fått sina göromål betydligt ökade, fordrade billigheten,

enligt medicinalstyrelsens förmenande, att den föreslagna förhöjningen

finge utgå från och med den 1 april 1890.

Bill. till lii/csd. Prot. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I afseende å denna medicinalstyrelsens framställning har departementschefen

anmärkt, att vid 1885 års riksdag aflöningsförmånerna för

läkaren och sysslomannen vid Nyköpings hospital, hvilka aflöningsförmåner

utginge af förslagsanslaget till hospitals underhåll, reglerats på

sätt medicinalstyrelsen anfört, men att sekreterarens arfvode icke blifva

af Riksdagen faststäldt. Riksdagen hade nemligen nyssnämnda år

bestämt atlöningsbeloppen endast för iäkarne och sysslomännen vid

de hospital, hvilkas stat då reglerats, men öfverlåtit åt Kongl Maj:t att

inom ett sammanlagdt belopp af 16,000 kronor bestämma arfvoden åt

öfrige tjensteman vid sagda hospital. I kraft häraf hade Kong]. Maj:t

genom beslut den 5 juni 1885 faststält arfvodet åt sekreteraren vid

ifrågavarande hospital till 200 kronor; och all den stund Kongl. Maj:t

af det nyss angifna beloppet, 16,000 kronor, allenast disponerat sammanlagdt

14,900 kronor, egde Kongl. Maj:t att utan hemställan till Riksdagen

bevilja den för sekreteraren föreslagna arfvodesförhöjningen,

derest sådan förhöjning ansåges böra medgift. Hvad beträffade frågan

om tillökning af läkarens och sysslomannens aflöningsförmåner,

syntes medicinalstyrelsen för densamma hafva förebragt giltiga skäl.

hånligt, hvad i statsrådsprotokollet meddelats, är den nuvarande

innehafvaren af läkarebefattningen vid Nyköpings hospital tillika läkare

vid Nyköpings länslararett och uppbär såsom sådan lön till belopp

af 1,500 kronor jemte 500 kronors bostadsersättning. Med afseende

härå och då omförmälde tjensteman derjemte, enligt hvad utskottet har

sig bekant, utöfvar eu icke obetydlig enskild läkarepraktik, saknas, enligt

utskottets förmenande, för närvarande skälig anledning för Riksdagen

att vidtaga den af Kongl. Maj:t i fråga om hospitalsläkarens löneförmåner

föreslagna ändring i aflöningsstaten för Nyköpings hospital.

Beträffande derefter den ändring i samma stat, som afser höjning

af sysslomannens aflöning, så har utskottet inhemtat, att nuvarande

sysslomannen tillika är länsbokhållare i Nyköpings län, i hvilken senare

egenskap han åtnjuter 1,500 kronor i lön, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

samt 500 kronor i ålderstillägg, förutom sportler; och

anser utskottet vid nu upplysta förhållande, att icke heller någon höjning

af sistnämnde hospitalstjenstemans aflöning för närvarande bör

ifrågakomma. Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

51

19:o.) Under förestående anslagstitel har Kong]. Maj:t slutligen A^rs£™e?er

föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att de vid hospital och asy- dandeläkare,

ler för sinnessjuke anstälde biträdande läkare, underläkare och sysslomän

finge årligen åtnjuta en månads semester, derest vederbörande män vid hohospitalsdirektion

funne sådan ledighet utan hinder för göromålens be- sp^le°ch

höriga gång medgifvas, samt att arfvoden till vikarier under dylik semester

finge till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar

under tiden för semestern, utgå af förslagsanslaget till hospitals

underhåll.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har Kongl. Maj:ts

förevarande förslag föranledts af en utaf medicinalstyrelsen i skrifvelse

den 26 september 1890 gjord framställning, deruti styrelsen, under

erinran att jemlik! den stat, som den 5 juni 1885 faststälts för tjenstemännen

vid åtskilliga hospital, den kontanta aflöningen utginge med

två tredjedelar såsom lön och en tredjedel såsom tjenstgöringspenningar,

och att, då de vid hospital och asyler anstälde biträdande läkare

och underläkare samt sysslomän, i olikhet, med de flesta andra tjensteman,

icke vore berättigade ens till vilkorlig, för dem lika väl som för

andra tjensteman väl behöflig semester, hvarje dem medgifven äfven

kortare''tjenstledighet följaktligen komme att under denna tid för dem

medföra förlust af en tredjedel af den kontanta aflöningen, till nödig

rättelse i detta obilliga förhållande hemstält, det Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att medgifva, det vid hospital och asyler anstälde

biträdande läkare och underläkare samt sysslomän finge årligen åtnjuta

en månads semester, derest vederbörande hospitalsdirektion funne sådant

kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång samt deraf

icke vållades annan utgift, än som motsvarade nämnde tjensteman

tjenstgöringspenningar under semestern.

För sin del håller utskottet före, att det äskade medgifvande! af

rätt till semester, hvad de biträdande läkarne och underläkarne vid

hospitalen angår, i och för sig är med billigheten öfverensstämmande;

och sedan dylik rätt förlidet år lemnats provissialläkarne, lärer icke

heller den nu föreliggande framställningen i denna del böra af Riksdagen

afvisas. Ett helt annat förhållande synes deremot ega rum med

hospitalssysslomännen, ty deras tjenstgöring torde icke vara af beskaffenhet

att med nödvändighet påkalla den fullständiga hvila från arbete,

semester är afsedd att bereda. Utskottet får för den skull hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast

på det sätt må af Riksdagen bifallas, att Riks
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[17.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dagen medgifver, att de vid hospital och asyler för

sinnessjuke anstälde biträdande läkare och underläkare

må årligen åtnjuta en månads semester, derest

vederbörande hospitalsdirektion finner sådan ledighet

kunna utan hinder för göromålens behöriga gång

medgifva^, samt att arfvoden till vikarier under dylik

semester må till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes

tjenstgöringspenningar under tiden för semestern,

utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

• •

Öfriga ordinarie anslag.

20:o.) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag under åttonde hufvudtiteln har Kong], Maj:t icke föreslagit annan

ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., för närvarande upptaget till

23,044 kronor 64 öre, måtte höjas med 4 kronor, eller till 23,048 kronor

64 öre.

Utskottet hemställer,

att samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, hvilka här ofvan icke blifvit särskildt

omförmälda, må för år 1892 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

hafva följande framställningar blifvit gjorda.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

53

Riksarkivet.

21:o.) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som vore af vigt för fäderneslandets historia, liar Kongl. Maj:t

för år 1892 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera

föregående år för berörda ändamål årligen beviljats; och hemställer

utskottet,

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må bevilja för år 1892 ett

extra anslag af 3,000 kronor.

22:o.) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet vidare,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må, till fortsatt utgifvande af »Svenska

riks dag sakter» in. in., på extra stat för år 1892 bevilja ett

anslag af 1,500 kronor.

Kongl. biblioteket.

23:o.) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att

Riksdagen måtte på extra stat för år 1892 bevilja:

för anbringande af elektrisk belysning i kongl.

bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition och

läsesal................................................‘...................................... kronor 2,287: —

för den med belysningen förenade driftkostnaden „ 500: —

till arfvoden åt tjenstemän och vaktbetjening

för särskild eftermiddagstjenstgöring, då kongl.

biblioteket å sådan tid hölles öppet ........................... „ 1,000: —

eller ett sammanlagdt belopp af ................... kronor 3,787: —

Rörande ifrågavarande anslagsbehof har departementschefen till

statsrådsprotokollet meddelat, hurusom öfverbibliotekarien vid kongl.

biblioteket i skrifvelse den 19 november 1890 anfört, att det sedan

Ang. anslag

till utgifvande

af historiska

handlingar.

[18.]

Ang. anslag

till utgifvande

af “Svenska

riksdagsakter“.

[19.]

Ang. anslag

till elektrisk

belysning i

kongl. biblioteket.

[20.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

länge varit ett önskningsmål att kongl. biblioteket mätte hållas tillgängligt

äfven någon del af eftermiddagen till tjenst för forskare och bildningssökande,

hvilka i följd af embetsgöromål eller andra sysselsättningar

vore förhindrade att besöka biblioteket under den tid det för närvarande

hölles öppet för allmänheten, eller emellan klockan 10 — 3. Att någon

åtgärd i sådant syfte icke redan från början vidtagits hade antagligen

berott på svårigheten att under den mörkare årstiden upplysa kongl.

bibliotekets låneexpedition och läsesal på ett sätt, som fullt betryggade

mot eldfara. Sedan emellertid apparater för elektriskt ljus numera

blifvit allt mer och mer tekniskt fulländade, syntes nämnda betänkligheter

icke längre utgöra ett hinder, helst dylik belysning redan blifvit

införd och visat sig praktiskt användbar i några af arbetsrummen inom

första våningen.

Öfverbibliotekarien hade derför gjort framställning om beredande

af nödiga medel för ändamålet, i hvilket hänseende han anmärkt, att

de utgifter, som blefve erforderliga, afsåge att bestrida dels sjelfva

belysningen dels extra arfvoden för vissa bland bibliotekets tjenstemän

och vaktbetjente i följd af ökad tjenstgöring.

Beträffande den förra utgiftsposten hade han åberopat två af

ingeniörfirman Luth & Rosén upprättade kostnadsförslag jemte en planritning,

utvisande, för inledande af elektrisk belysning i bibliotekets

förstuga, kapprum, låneexpedition och läsesal, följande kostnad:

för anskaffande af nödig materiel af glödlampor m. in. kronor 930: —

,, utstyrselartiklar, såsom 42 st. förnicklade höj
och

sänkbara bordstakar med kupor m. m........... ,, 456: 50

„ ytterledningen från badhuset vid Stureplau till

kongl. biblioteket ............................................................ „_900: —

tillsammans för en gång kronor 2,286: 5 0

Härtill kom me vidare den årliga driftkostnaden, beräknad till

omkring 500 kronor, under antagande'' att 40 glödlampor skulle brinna

2 timmar dagligen under 200 dagar af året, samt att halfva antalet

glödlampor skulle förnyas hvartannat år.

Hvad anginge den ökade tjenstgöringen, hade närvaron af en

tjensteman och en vaktmästare synts öfverbibliotekarien vara tillfyllestgörande,

då i allt fall under dessa timmar ingen annan del af samlingarna

skulle vara tillgänglig än det i läsesalen till allmänt bruk

uppstäda s. k. referensbiblioteket och, oberäknadt detta, inga andra

verk tillhandahölles än sådana, om hvilkas framtagande begäran blifvit

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets tlflätande N:o 9.

55

gjord redan på förhand. Till arfvoden åt de tjensteman och vaktmästare,

hvilka borde under eftermiddagstimmarna turvis vara tillstädes,

hade öfverbibliotekarien ansett ett belopp af 1,500 kronor årligen vara

erforderligt.

Departementschefen har för sin del icke haft annat att erinra

mot öfverbibliotekariens omförmälda framställning än att, då den årliga

kostnaden för belysningen samt beloppet af den ersättning, hvilken

borde utgå i extra arfvoden till tjensteman och vaktbetjente för den

ökade tjenstgöringen, icke läte sig på förhand med noggrannhet beräkna,

de för dessa ändamål behöfliga anslag synts honom för det närvarande

böras äskas allenast på extra stat, dervid beloppet af arfvodesanslaget

lämpligen kunde begränsas till 1,000 kronor.

Utskottet, som delar uppfattningen om önskvärdheten deraf, att

kongl. biblioteket hålles tillgängligt för allmänheten äfven å viss tid af

eftermiddagarne, bär mot beräkningen af den del af det för detta

ändamål erforderliga kostnadsbelopp, hvilken afser införande och underhåll

af den elektriska belysningen, icke funnit anledning till någon

erinran. Beträffande åter den del af samma kostnadsbelopp, som skulle

utgå till extra arfvoden åt vissa bland bibliotekets tjenstemän och vaktbetjente

för ökad tjenstgöring, har utskottet trott kunna ifrågasättas,

huruvida icke, då vid kongl. biblioteket för närvarande finnas anstälde

icke mindre än fem ordinarie vaktmästare, en sådan arbetsfördelning

dem emellan skulle kunna anordnas, att de, utan att deras arbetstid i

det hela derigenom ökades, finge turvis uppvakta under den tid å

eftermiddagarne, då biblioteket hölles öppet. Derest en sådan anordning

åstadkommes, skulle någon minskning i den af Kongl. Maj:t till

1,000 kronor beräknade utgiften för ifrågavarande extra arfvoden kunna

ega rum. Då emellertid de för ändamålet behöfliga medlen äro afsedda

att beviljas allenast på extra stat, har utskottet i sakens nuvarande

läge icke velat föreslå någon nedsättning för år 1892 i det af Kongl.

Maj:t beräknade anslagsbeloppet, utan ansett berörda belopp böra nu

af Riksdagen anvisas.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1892

bevilja:

a) för anbringande af elektrisk belysning i kongl.

bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition och

läsesal 2,287 kronor och för den med belysningen

förenade driftkostnaden 500 kronor; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

5ö

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang■ (inslag

till statens

konstindustriella

samlingar.

[21-]

Ang. anslag

till lifrustkammaren.

[22.]

Ang. anslag

för löneförbättring

åt

tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

[23.]

b) till arfvoden åt tjensteman och vaktbetjeniug

för särskild e fte r m i dd a gstjen stgöri ng, då kong], biblioteket

å sådan tid hålles öppet, 1,000 kronor.

Nationalmuseum.

24:o.) Utskottet får hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må för år 1892, i likhet

med hvad för flera föregående år egt rum, bevilja ett

extra anslag af 4,000 kronor för vård, underhåll och

tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

25:o.) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt

rum, må på extra stat för år 1892 anvisa ett anslag

af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af

lifrustkammarens samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

26:o.) Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för flera föregående

år egt rum, må anvisa på extra stat för år

1892 ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring

åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande R:o 9.

57

Kyrkor.

27:o) Utskottet, hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslaganvisa

på extra stat för år 1892:

a) till fortsättande och afsilande af restaureririgsarbetena

å Upsala domkyrka 75,000 kronor; och

b) till fortsättande och afsilande af restaureringsarbetena

ä Skara domkyrka 40,000 kronor.

28:o) Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till restaurering

af Vadstena klosterkyrka, i hufvudsaklig enlighet med derför uppgjord

plan samt under den tillsyn och kontroll, Kong!. Maj:t bestämde, bevilja

100,000 kronor, deraf å nästkommande års stat 20,000 kronor, med vilkor

att Vadstena och S:t Pers församlingar tillsköte det belopp, som

utöfver sagda anslag för ifrågavarande restaureringsarbete erfordrades.

I fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört hufvudsakligen följande.

Bland märkliga kyrkobyggnader från medeltiden i vårt land intoge

S:t Britae eller klosterkyrkan i Vadstena ett synnerligen framstående

rum.

Denna minnesrika kyrka befunne sig nu i det skick, att den, om

ej verksamma åtgärder snart vidtoges, hotade att falla i ruiner; och

till förekommande häraf hade Vadstena och S:t Pers församlingar, som

enligt kontrakt af år 1825 öfvertagit kyrkan af staten, påkallat dess

hjelp. Innan redogörelse lemnades för innehållet af detta kontrakt,

hvarigenom ansvaret för kyrkans framtida underhåll ostridigt öfverflyttats

på församlingarna, samt för kyrkans nuvarande beskaffenhet

och församlingarnas hemställan, syntes en närmare utredning af de omständigheter,

som föranledde staten att öfverlåta och församlingarna att

mottaga kyrkan, äfvensom angående ofvannämnda kontrakts tillkomst

vara på sin plats. Först genom en dylik utredning läte sig visa, huruvida

icke verkliga billighetsskäl talade för, att staten lemnade församlingarna

bistånd.

Af de öfver en ganska lång tidrymd utsträckta förhandlingar, som

föregått kyrkans öfverlåtande och af hvilka städse framginge båda

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 8 Iläft. 8

Ang. anvisande

af beviljade

anslag

till restaurering

af domkyrkorna

i

Upsala och

Skara.

[24.]

Ang. ifrågasatt

anslag

till restaurering

af klosterkyrkan

i

Vadstena.

[25.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

statsmagternas fulla uppskattande af hennes monumentala vaxvele, ådagalades

ganska tydligt, att upphofvet till detta öfverlåtande varit eu från

församlingarnas sida föga välgrundad förhoppning att bereda sig en

ekonomisk fördel. Den gamla stadskyrkan i Vadstena hade nemligen

vid början af detta århundrade befunnit sig i ytterst bristfälligt skick.

Af fruktan för att dennas iståndsättande skulle medföra utgifter, öfverstigande

församlingarnas krafter, vände de sig till Kongl. Maj:t med

ansökning att få öfvertaga den staten tillhöriga klosterkyrkan. Att

folksamlingarna emellertid från början insett att kyrkans öfvertagande

i då befintligt skick skulle vara förenadt med vissa vanskligheter, framginge

af deras i ansökningen uttalade önskan, att kyrkan innan den af

dem öfvertoges, måtte på statsverkets bekostnad förses med inredning

och tornbyggnad in. m. Den 18 februari 1817 hade Kongl. Maj:t bifallit

ansökningen, dock endast i så måtto, att kyrkan finge till församlingarna

öfverlåtas i det skick, hvari den befunnits, utan något

statsanslag till dess inredande och framtida underhåll, »livilket allt på

församlingarnas bekostnad ankommen.

På sådant vilkor hade församlingarna icke vågat öfvertaga kyrkan

och i ny ansökning förklarade de, att detta öfverstege deras krafter och

tillgångar, samt att de befarade, att klostei-kyrkans reparation skulle

gå till tredubbelt så stor summa som den, hvilken förmodades komma

att erfordras för stadskyrkans reparerande. Deremot ville de med tacksamhet

begagna sig af tillåtelsen att öfvertaga klosterkyrkan, om dem

förunnades stambok och en kollekt öfver hela riket, och derest den

summa af omkring 5,000 riksdaler banko, som genom försäljning af

kyrkans forna koppartak influtit till statsverket, tillerkändes dem. Endast

på sådant sätt ansågo de det blifva dem »möjligt att mottaga

kyrkan samt bekosta densammas försättande i behörigt skick». På

grund af omförmälda förnyade ansökning hade Kongl. Maj:t den 10

december 1817 beviljat kollekten och stamboksförmånen, men ansett

sig icke kunna lemna det begärda beloppet, emedan de för koppartakets

försäljning influtna medlen redan blifvit bland statens tillgångar

upptagna. Dock förklarade Kongl. Maj:t., att »som Kong]. Maj:t funne

församlingarnas anhållan i denna del icke sakna grund, enär de deremot

åtoge sig de återstående reparationerna, samt statsverket för alltid

befriades från kostnaden till underhållet af ett utaf de vackraste och

märkvärdigaste minnesmärken af fornåldern, och livilket rikets heder

syntes icke böra tillåta att förfalla, så ville Kongl. Maj:t i nåder öfverlemna

frågan om dessa öfverskottsmedels beviljande för ändamålet till

Rikets Ständer». I Ständernas svar på den med anledning häraf aflåtna

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o t).

59

kongl. propsitioneu betonades uttryckligen statens förpligtelse att vidmagthålla

kyrkan, och kyrkans öfverlåtande till församlingarna, med

ett statsanslag för en gång, betecknades af Riksdagen såsom det lämpligaste

och billigaste sätt, hvarpå statens sagda förpligtelse skulle kunna

fullgöras. Rikets Ständer yttrade nemligen i sin skrifvelse den 9

maj 1818: »Rikets Ständer hafva väl funnit, att, då Vadstena klosterkyrka,

såsom en märkvärdig fornlemning, hädanefter så väl som hittills

bör af staten vårdas och hållas vid magt, skulle detta åliggande lämpligen

och med minsta tunga för statsverket kunna uppfyllas genom att

ofvannärnnda församlingar, på sätt Kongl. Maj:t i nåder tillåtit, öfvertaga

kyrkan till begagnande med förbindelse att på sin egen bekostnad

sätta henne i fullkomligt stånd och framgent behörigen underhålla henne,

emot det att statsverket i ett för allt utbetalar den äskade summan.»

Ständerna ansågo dock, att ett formligt kontrakt, hvarigenom församlingarna

iklädde sig ofvannärnnda förbindelse, borde uppgöras och al

Kongl. Maj:t gillas, förr än något anslag beviljades, helst på antagligheten

åt kontraktsvilkoren berodde, huruvida summan borde beviljas.

Frågan hade på enskild motionärs framställning vid 1823 åre riksdag återkommit.

Något kontrakt hade då ej ännu upprättats, men ständerna

medgåfvo, med jemkning af sitt förut fattade beslut, att sedan kontrakt

upprättats och åf Kongl. Maj:t gillats, det ifrågavarande beloppet skulle

få utbetalas af öfverskotten på statsverkets inkomster.

Å sockenstämma den 21 februari 1825 antogo derefter, i närvaro

af tillförordnade landshöfdingen i länet och stiftets biskop, Vadstena och

S:t Pers församlingar ett kontrakt, som den 1 derpåföljande juni gillades

och faststäldes af Kongl. Maj:t. De hufvudsakligaste bestämmelserna

deri voro:

att församlingarna mottoge kyrkan för evärdeliga tider uti det

tillstånd, hvaruti den vid öfverlåtelsen befunnes, för att densamma iståndsätta

och sedermera, jemte de deruti förvarade forntidsmonumenter,

enligt gällande författningar sorgfälligt vårda och underhålla med det

enda förbehåll, att den från kyrkans fönster och yttre pelare redan nedblåsta

kopparbetäckningen af 8 Ltt 5 // äfvensom, om ytterligare

kopparplåtar nedfölle, desamma finge anses såsom en kyrkans tillhörighet

och med dess öfverlemnande al församlingarna fritt disponeras; att

församlingarna skulle erhålla såsom bidrag till den redan å kyrkan

nödiga betydande reparationskostnaden de 5,000 riksdaler banko af

statsverket, hvilka blifvit uppgifna såsom behållning af försäljningssumman

för kyrkans forna koppartak; salut att församlingarna för all

framtid frikändes från tornbyggnad vid klosterkyrkan och i stället finge

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

reparera deri. gamla kyrkans tornbyggnad för klockornas och tornurets

begagnande intilldess nybyggnad deraf kunde påkallas.

Efter att sålunda hafva redogjort för, huruledes klosterkyrkan

öfverlåtits till församlingarnas disposition, anhölle departementschefen

att få öfvergå till en redogörelse för de nuvarande förhållandena i afseende

å kyrkan och församlingarnas ställning, dervid tillika påpekande,

att de förbindelser, församlingarna vid öfverlåtelsen påtagit sig, i sjelfva

verket sannolikt voro vida större än någon då tänkte.

Redan deraf att, såsom i kontraktet omtalas, från kyrkans yttre

pelare m. m. kopparplåtar nedblåst och förutsattes ytterligare nedfalla,

och att församlingarna i sin först ingifna ansökning uttalat den önskan,

att kyrkan före öfverlåtelsen borde på statsverkets bekostnad förses

med inredning in. m., framgår, att dess förfall måtte hafva varit temlig611

betydligt. Men till dessa och öfriga uppenbara brister kommo

tvifvelsutan andra, som ej vid tiden för öfverlåtelsen tillräckligt beaktades,

beträffande grundens beskaffenhet, och förutan hvilka sträfpelarnes

och murarnes nuvarande tillstånd ej kunde nöjaktigt förklaras. Att det

ofvannämnda statsanslaget jemte en kollekt, äfven med dåtidens penningvärde,

ej kunnat vara någon synnerligt afsevärd hjelp för att åstadkomma

ej blott nödig reparation af då synliga brister och förändrad

inredning i kyrkan utan äfven, om sådant då afsetts, förstärkning af

grunden, måste erkännas.

Att församlingarna, som enligt lemnad uppgift för kyrkans underhåll

under åren 1830—1883 utgifvit tillsammans 35,118 kronor 57 öre,

härigenom endast ofullständigt förmått fullgöra sina i afseende å kyrkan

åtagna förbindelser, framginge af det tillstånd, hvari kyrkan nu

befinner sig. Vid besigtning å densamma, som år 1881 efter förordnande

af öfverintendentsembetet verkstälts af numera professorn vid

det under akademiens för de fria konsterna inseende stälda läroverk

C. A. Grundström hade byggnadens bristfälligheter befunnits så betydande,

att eu omfattande restaurering ansetts nödvändig. Grunden vore

i hög grad felaktig; sjelfva byggnadsplats]! vattensjuk. Flere af sträfpelarne

vore sådana, att de utöfvade snarare eu dragning utåt på muren

än utgjorde ett stöd för densamma. De fleste af pelarne hade vid verkstäld

lodning befunnits »hänga öfver» från eu till fyra eller fem tum

samt vore remnade, så att deras yttre begränsniugslinie visade en kurva

på 3. till 4 tum. Murarne hängde öfver utom vid midten af hvarje

långsida, der de stå lodrätt. För afhjelpande af dessa och andra anmärkta

bristfälligheter i öfverensstämmelse med de af Grundström upp
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

61

gjorda ritningar skulle, enligt kostnadsförslag, kräfvas eu utgift af

137,464 kronor 75 öre.

Beträffande detta restaureringsförslag har öfverintendentsembetet

vitsordat, att detsamma icke afsåge någon öfverflödig utveckling af

arkitektoniska former utan endast ett sträfvande att, jemte kyrkans

räddande från fullständig undergång, omgestalta henne så till vida, att

hon i öfverensstämmelse med sin ursprungliga stil komme att framstå

såsom ett visserligen enkelt, men dock icke vanstäldt verk af en försvunnen

tids kyrkliga byggnadskonst.

Resultatet af ofvannämnda besigtning hade, såsom framginge af

deras kort derefter till Kongl. Maj:t den 30 september 1882 aflåtna

skrifvelse förorsakat församlingarne stort bekymmer. I denna skrifvelse

förklarade de sig icke se någon möjlighet, nedtyngda som de voro af

en skuldbörda på mer än 430,000 kronor och af ytterst tryckande kommunalutskylder,

att uppfylla vilkoren för kyrkans öfverlåtelse utan att

blifva i grund ruinerade, och hade församlingarna derför anhållit att

varda fritagna från förpligtelsen att underhålla kyrkan i sådant skick,

att den kunde för gudstjenst användas, så vida ej ett statsanslag af

100,000 kronor beviljades. Sedan vederbörande embetsmyndigheter blifva

öfver denna ansökning hörde, hade ärendet den 22 oktober 1886

föredragits inför Kongl. Maj:t, dervid ansökningen likväl förklarats ej

till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Vid denna utgång af saken hade församlingarna i skrifvelse den

29 december 1887 anhållit, då de vore ur stånd att, lemnade åt sig

sjelfva, bekosta klosterkyrkans restaurering, att vinna befrielse från sin

kontraktsenliga skyldighet att underhålla densamma, på det de måtte

komma i tillfälle att i stället uppföra en till storlek efter deras relativt

låga folkmängd afpassad kyrka. Jemväl öfver denna ansökning hade

vederbörande embetsmyndigheter blifvit hörda. Domkapitlet i Linköping,

med hvilket Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län instämt,

ansåge sig icke kunna motsätta sig församlingarnas begäran om

befrielse från skyldigheten att underhålla klosterkyrkan, helst församlingarna

vore betänkta på att uppföra en ny kyrka. Men på samma

gång detta tillmötesgående af billighetshänsyn ansåges nödvändigt, framhölles

pligten af att tillse, att den gamla kyrkan ej finge falla i ruiner.

Justitiekanslern uttalade den åsigten, att församlingarna måste anses sakna

laglig rätt att för framtiden undandraga sig kyrkans underhåll, men ansåge

dock böra erkännas, att under de omständigheter, som numera vore för handen,

billigheten kräfde en eftergift från kronans sida i dess lagliga rätt vare

sig utan ersättning eller mot återbäring af det belopp, 5,000 riksdaler

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

banko, församlingarna af kronan betingat sig vid kontraktets uppgörande;

dock att någon eftergift af församlingarnas skyldighet att underhålla klosterkyrkan

ej borde vinna tillämpning förr, än annan kyrka verkligen blifvit

af församlingarna anskaffad. Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

påpekade, att med en sådan lösning af frågan, som justitiekansler!!

föreslagit, kyrkan vore dömd till undergång. Sedan hon icke vidare

användes till gudstjenst, skulle de smärre underhållsåtgärder, som församlingarna

hittills bekostat, bortfalla, och följderna af de brister, hvilka

gjorde restaurering nödig, skulle då alltför snart uppenbara sig. Vadstena

klosterkyrka vore så väl i arkitektoniskt som historiskt hänseende

ett så dyrbart fornminne, att det väl kunde sägas vara för det nuvarande

slägtet en oafvislig pligt att hålla det vid magt.

Sådana förhållandena nu vore, måste det, enligt departementschefens

förmenande, erkännas, att församlingarnas framställningar hvilade

på grunder, hvilkas betydelse ej kunde annat än behjertas.

Tvifvelsutan innebure församlingarnas åtagande vida större tunga än

någon af kontrahenterna förutsatte, och det understöd, som lemnädes

församlingarna af staten, måste anses ringa i förhållande till den

åtagna förpligtelsens omfattning. Dertill komme såsom ett synnerligen

bevekande skäl hänsynen till deras betryckta ekonomiska förhållanden.

Enligt 1888 års officiella statistik angående kommunernas fattigvård

och finanser utgjorde stadens skuld 410,920 kronor 21 öre och dess

kommunalutskylder uppginge till 8 kronor 90 öre för bevillningskrona.

Att församlingarnas senaste ansökning om befrielse från skyldigheten

att underhålla kyrkan skulle utan vidare bifallas, kunde emellertid icke

ifrågasättas. Omsorgen om kyrkans vidmagthållande kräfde eu sådan

lösning, hvarigenom den dyrbara byggnaden blefve för framtiden bevarad.

Man kunde sätta i fråga, om icke för det närvarande allenast en tillfällig

reparation å kyrkan borde vidtagas för att hindra dess nedstörtande

och för att bringa den i sådant skick, att densamma för de närmaste

åren blefve användbar till gudstjenst. För en dylik reparation har på

Kongl. Maj:ts befallning en kostnadsberäkning, slutande å 9,700 kronor,

blifvit af öfverintendentsembetet uppgjord. Dermed skulle dock intet annat

vinnas än ett tillfälligt undanskjutande af hufvudfrågan, kyrkans verkliga

iståndsätta^©. Enligt departementschefens uppfattning återstodo

allenast att söka genom en fullständig restaurering betrygga kyrkans

framtida bestånd; och departementschefen funne uppfattningen, att kyrkan

borde blifva föremål för en grundlig, ej blott tillfällig, reparation, delad

jemväl af årets statsrevisorer. I den af desse afgifna berättelse yttrades,

beträffande klosterkyrkan, att revdsorerne vid besök i Vadstena »tagit i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

63

betraktande denna monumentala, synnerligen märkliga kyrkobyggnad, i

afseende å storleken den fjerde bland rikets kyrkor; och då revisorerne

funnit densamma i flera afseenden bristfällig, hafva revisorerne icke velat

underlåta att fästa uppmärksamheten å nödvändigheten af att den med

det snaraste underkastas en omfattande reparation.))

Öfverintendentsembetet, som nu anbefalts att underkasta de år 1881

uppgjorda ritningar och kostnadsförslag förnyad granskning med dervid

särskild! fästadt afseende å numera förändrade material- och arbetspris,

hade den 25 sistlidne november i sådant hänseende afgifvit utlåtande,

dervid embetet, efter jemförelse af mottagna uppgifter rörande materialoch

arbetspris inom Östergötlands län åren 1882 och 1889, förklarat sig

icke hafva funnit skäl att föreslå vare sig nedsättning eller förhöjning i

den, på sätt ofvan är nämndt, beräknade kostnaden af 137,464 kronor

75 öre för de i kostnadsförslaget upptagna arbeten. Dock anmärkte

öfverintendentsembetet, att kostnadsförslaget saknade någon post för

anskaffande af arbets- och detalj ritningar, hvartill ansåges åtgå 2,000

kronor, samt att det jemväl vore nödvändigt, att en särskild post upplages

för oförutsedda utgifter, och hade denna post af embete! föreslagits

till 10,535 kronor 25 öre.

Enligt departementschefens åsigt borde den ursprungliga kostnadssumman

ökas med de två sistnämnda af öfverintendentsembetet föreslagna

posterna, i följd hvaraf slutsumman skulle blifva 150,000 kronor.

Af detta belopp ansåge departementschefen, att församlingarna — som,

för den händelse deras senast gjorda ansökning om befrielse från skyldigheten

att underhålla klosterkyrkan bifolies, skulle nödgas bekosta uppförande

af ny kyrka — borde svara för 50,000 kronor. Återstående

100,000 kronor syntes departementschefen billigtvis böra bestridas af

statsmedel, utan ändring i församlingarnas skyldighet att för framtiden

vårda och underhålla kyrkan. Hvad beträffade sjelfva restaureringsarbetets

utförande, borde detsamma, i likhet med ännu pågående dylika

arbeten å domkyrkorna i Upsala och Skara, utföras af vederbörande domkapitel,

eller domkapitel och Kongl. Maj:ts befallningshafvande, under

tillsyn af öfverintendentsembetet.

Då Vadstena och S:t Pers församlingar enligt, det år 1825 upprättade

kontrakt, hvarigenom staten till församlingarne öfverlåtit Vadstena

klosterkyrka, mot erhållande af vissa förmåner åtagit sig ansvaret

för kyrkans framtida underhåll, anser utskottet, att något bidrag från

statens sida till iståndsättande af kyrkan ej bör ifrågakomma.

Utskottet får alltså hemställa, ,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej

må vinna Riksdagens bifall.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets inlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till seminarier

vid universitetet

i

Upsala.

[20.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till anställande

af

universitetslektorer

i

Upsala.

[27.]

Ang. anslag

till aflöning

åt en laborator

och en

observator i

Upsala.

[28.]

Universiteten.

29:o) Med anledning’ af Kongl. Majds derom gjorda framställningfår

utskottet hemställa,

att Riksdagen må till de vid universitetet i Upsala

befintliga seminarier för språkvetenskap och matematik

för år 1892 bevilja extra anslag till samma belopp

som förut, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet kronor 3,000: —

till det matematiska seminariet........ „ 1,500: —

30:o) Sedan Riksdagen dels år 1888 beviljat 36,000 kronor lör anställande

vid Upsala universitet under sex år af lärare i tyska, franska

och engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde

finna godt meddela, dels ock anvisat af nämnda belopp 6,000 kronor för

ett hvart af åren 1889, 1890 och 1891, bar Kongl. Maj:t nu föreslagit,

att af omförmälda anslag måtte för år 1892 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lärare i tyska, franska

och engelska språken vid universitetet i Upsala på

extra stat för år 1892 anvisa 6,000 kronor.

31:o) I enlighet med Kongl. Maj ds framställning och på det att

laboratorstjensten i experimentel fysik samt observator stj ensten i astronomi

vid universitetet i Upsala måtte kunna med ordinarie innehafvare förses,

beviljades vid 1889 års riksdag för hvardera af nämnda befattningar

3.000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför

tillgängliga; och hafva för hvartdera af åren 1890 och 1891 anvisats

6.000 kronor. Då medel å universitetets stat ännu ej blifvit för ifrågavarande

ändamål disponibla, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att för år 1892 anvisa 6,000 kronor till aflönande af laboratorn i experimentel

fysik och observatorn i astronomi vid universitetet i Upsala.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj ds förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

65

32:o) Sedan sistlidet års Riksdag, till anskaffande af en astrofysikalislc

refraktor och ett nytt vändtorn vid Upsala universitets observatorium,

, beviljat 63,500 kronor samt deraf på extra stat för år 1891 anvisat

30,000 kronor, bär Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för

år 1892 anvisa återstoden af nämnda anslag, 33,500 kronor; och hemställer

utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

33:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande

af instrument: för den kristallografiska och petrografiska undervisningen

vid miner alogisk-geologiska institutionen i Upsala bevilja för år 1892

ett extra anslag af 5,000 kronor.

I två sinsemellan till innehållet öfverensstämmande motioner,

väckta den ena inom Första Kammaren (motion n:o 39) af herrar

O. Alin och C. H. Lundström samt den andra inom Andra Kammaren

(motion n:o 99) af herrar Z. Larsson och A, V. Ljungman har åter

föreslagits, att för år 1892 följande anslag måtte beviljas till upprättande

af en mineralogisk-geologisk öfningsinstitution vid Upsala

universitet, nemligen: till inköp af instrument för den kristallografiska

och petrografiska undervisningen, förutom det af Kongl. Maj:t äskade

anslaget å 5,000 kronor, ett anslag af 1,500 kronor; för kristallmodeller

och preparat ett anslag af 2,200 kronor; för geologiska kartor och

special-literatur ett anslag af 3,000 kronor; samt till fullbordande af

institutionslokalernas inredning ett anslag af 5,000 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört, att utom

de ordinarie anslag, hvilka, på sätt i punkten 2:o) omförmälts blifvit

begärda för mineralogisk-geologiska institutionen i Upsala och hvilka

vore beräknade att hålla institutionen i stånd, sedan den blifvit satt i

fullgod! skick och försetts med en fullständig instrumental utrustning,

akademiska konsistoriet, i enlighet med den af institutionens föreståndare

gjorda framställning, jemväl anhållit om beviljande af åtskilliga

extra anslag, afsedda att försätta institutionen i sådant bättre skick.

Då emellertid dessa senare anslag vore flera, än att departementschefen

ansåge sig nu böra ifrågasätta framställning till Riksdagen om beviljande

af dem alla, ville departementschefen endast anmäla den post,

som synts honom mest angelägen, eller den, som begärts till anskaffande

af instrument för den kristallografiska och petrografiska undervisningen.

Härom hade anförts, att efter uppgjorda beräkningar en summa

Bill. till Riksd. Frot. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 9

Ang. anslag

till astronomiska

observatoriet

i

Upsala.

[29.]

Ang. anslag

till den mineralogisk-geologiska

institutionen

i

Upsala.

[30.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

af 6,500 kronor funnits vara för ändamålet nödvändig. Vid dessa beräkningar

hade lagts till grund de prisuppgifter, som erhållits från instrumentfabrikanterna

Fuess i Berlin, Seybert & Kraft i Wetzlar och

Nachet i Paris, der mikroskop för petrografiska ändamål samt kristallografiska

instrument företrädesvis förfärdigades. De instrument, scm i

främsta rummet behöfdes, vore mikroskop för petrografiskt bruk och

vinkelmätningsinstrument för bestämmande af kristallernas geometriska

och optiska konstanter. För närvarande funnes vid institutionen icke

ett enda mikroskop, som motsvarade ens de lägsta anspråk man numera

stälde på dylika instrument. För vinkelmätningar funnes visserligen

ett nyare instrument, men detsamma vore icke tillräckligt för

utförandet af finare kristallografiska undersökningar. De uppgifter, som

mötte vid kristallografiska arbeten, vore af mycket olikartad natur på

grund af undersökningsmaterialets beskaffenhet, och för lösningen af

dessa olika uppgifter fordrades instrument af olikartad konstruktion.

Om en institutions utrustning vore i detta afseende ofullkomlig, så

förorsakades deraf med nödvändighet eu begränsning i de vetenskapliga

arbeten, som kunde derstädes utföras.

OfvaDnämnda summa vore icke större än att endast de för undervisningen

och för utförandet af vanliga kristallografiska undersökningar

nödiga instrument derför kunde anskaffas. Vid flera utländska

institutioner likasom ock vid Stockholms högskola vore utrustningen

betydligt större; på det senare stället hade man t. ex. de vigtigaste

och mest använda mikroskop- och goniometerkonstruktionerna i dubbla

exemplar, hvilket naturligtvis för undervisningen vore af stor betydelse.

Från sådana anspråk hade man här ansett sig böra afstå till dess erfarenheten

visat, att ett större antal instrument vore för undervisningen

nödvändigt. De tre mikroskop, som enligt förslaget skulle anskaffas

och af livilka ett ensamt kostade 1,200 francs, vore sålunda

alla af olika konstruktioner; likaså de tre goniometrarne.

Onekligt syntes departementschefen vara, att ifrågavarande institution

behöfde en ny uppsättning af instrument. Huruvida den begärda

summan — 6,500 kronor — härför nödvändigt erfordrades, vore emellertid

svårt att bedöma, då specificerad uppgift å kostnaden för de instrument,

som skulle inköpas, icke blifvit meddelad. Med afseende

härå borde, enligt departementschefens förmenande, hela denna summa

icke äskas, utan endast ett belopp af 5,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört, bland annat,

följande.

För den mineralogisk-geologiska institutionens i Upsala ordnande

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

67

och försättande i ett sådant skick, att en tidsenlig och praktisk undervisning

i mineralogi och geologi måtte kunna åstadkommas, hade det

akademiska konsistoriet, förutom höjande af det ordinarie årsanslaget

med 2,050 kronor, begärt ett extra anslag för 1892 af 24,700 kronor,

sålunda specificeradt:

a) för inköp af instrument m. m. för den kristallografiska och

petrografiska undervisningen ............................................. kronor 6,500: —

b) för komplettering af de mineralogiska och

geologiska samlingarne........................................................ „ 8,000: —

c) för inköp af kristallmodeller och preparat ... kronor 2,200: —

d) för inköp af kartor och literatur i och för

inrättande af ett specialbibliotek vid institutionen...... „ 3,000: —

e) för fortsättande och afsilande af institutionens

inredning .......................................................... ,, 5,000: —

Af dessa behof funnes i Kongl. Maj:ts proposition endast det

förstnämnda eller det af instrument för den kristallografiska och petrografiska

undervisningen tillgodosedt, i det att Kongl. Maj:t för detta

ändamål äskat eu summa af 5,000 kronor.

Det förefölle emellertid motionärerna tydligt, att äfven om institutionen

erhölle ett anslag för inköp af de nödiga instrumenten, så

vore densamma dermed föga hjelpt, så länge ej de lokaler, i hvilka

ifrågavarande instrument skulle uppställas och der undervisningsarbetet

skulle försiggå, blefve för detta sitt ändamål apterade. De mineralogisk-geologiska

studierna, så som de nu för tiden måste bedrifvas, vore

dels af fysisk, dels af kemisk natur, och fordrade lokaler, inredda för

sitt speciella ändamål, hvarförutan icke de ifrågavarande instrumenten

kunde komma till användning. Med beviljandet af anslag för institutionens

instrumentala utrustning syntes således såsom en nödvändig

konseqvens böra följa beviljandet af anslag för lokalernas inredning

för ifrågavarande ändamål.

Detsamma vore i nästan lika hög grad fallet med det under lit.

c) upptagna anslaget af 2,200 kronor för de kristallmodeller och preparat,

hvilka behöfdes för den mineralogiska och petrografiska undervisning,

som skulle meddelas på institutionen. Om inga preparat funnes,

skulle de instrument, för hvilka anslag begärts, till en del blifva oanvända

i brist på demonstrationsmaterial.

Slutligen gälde detsamma äfven beträffande det under lit. d) anmälda

behofvet af 3,000 kronor för kartmateriel och sådan literatur,

som i och för de på institutionen pågående arbetena alltid behöfde

vara tillgänglig. Den senare utgjordes hufvudsakligen af några tid
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skriftserier, innehållande repertorier af mineralogisk-geologisk literatur,

hvilka icke heller funnes på universitetsbiblioteket, der de äfven skulle

vara af vida mindre gagn än på institutionen.

Då dessa under lit. c) d) och e) angifna behof stode i närmaste

samband med det af Kong]. Maj:t begärda anslaget för institutionens

instrumentala utrustning och icke lämpligen kunde derifrån åtskiljas,

så vore detsamma deremot i vida mindre mån fallet med det underlif.

b.) omnämnda behofvet af 8,000 kronor för kompletterandet af de

mineralogiska och geologiska samlingarna, hvilket, ehuru i sig sjelf

behjertansvärdt, dock icke vore af sådan beskaffenhet, att detsammas

tillfredsställande i sammanhang med de öfriga utgjorde ett nödvändigt

vilkor för undervisnings-institutionens iståndsättande.

Vid herrar Alins och Lundströms motion finnes dessutom fogad

specificerad uppgift å kostnaden för de enligt det akademiska konsistoriets

åsigt för den kristallografiska och petrografiska undervisningen

nödiga instrument; slutande denna specifikation, i hvilken fraktafgifter

o. d. icke upptagits, på ett belopp af 6,418 kronor.

Vid punkten 2:o) här ofvan har utskottet i hufvudsak tillstyrkt

bifall till Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning af årsanslaget till den

nu ifrågavarande institutionen; och lika med Kongl. Maj:t och motionärerna

anser utskottet äfven nödigt, att medel jemväl på extra stat

anvisas till institutionens iståndsättande. I öfverensstämmelse med

den åsigt, departementschefen uttalat, håller utskottet likväl före, att

det belopp, akademiska konsistoriet för sådant ändamål begärt, är större

än att detsamma skäligen kan ifrågakomma att i sin helhet anvisas för

nästkommande år; och då institutionens föreståndare i sin under punkten

2:o) omförmälda utredning framhållit, att hvad som framför allt

fattades vid institutionen vore den instrumentala utrustningen, finner

utskottet, jemväl lika med departementschefen, sistberörda behof vara

det, som i första rummet bör tillgodoses, helst sambandet mellan detta

och öfriga af motionärerna framhållna behof icke synes utskottet vara

sådant, att derigenom skulle uteslutas möjligheten af att först efter

hand tillgodose dem alla.

Hvad angår storleken af det belopp, som till den instrumentala

utrustningen erfordras, så har från motionärernas sida visserligen företetts

en af institutionsföreståndaren uppgjord specificerad kostnadsberäkning,

uppgående till ungefärligen samma belopp, motionärerna i anslutning

till det akademiska konsistoriet begärt, men då, enligt Kongl.

Maj:ts i denna del af utskottet tillstyrkta förslag om förhöjning af årsanslaget

till institutionen, ett belopp af 1,700 kronor skulle för år

t

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

69

1892 å ordinarie stat stå till institutionens förfogande för anskaffande

af materiel, samt utskottet föreställer sig, att en del af detta belopp

kan disponeras till inköp af instrument, anser sig utskottet sakna anledning

att förorda anvisandet af högre anslag för nu ifrågavarande

ändamål än Kongl. Maj:t äskat; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning men med afslag å de i ämnet

väckta motionerna, för så vidt de skilja sig från berörda

framställning, må, till anskaffande af instrument

för den kristallografiska och petrografiska undervisningen

vid mineralogisk-geologiska institutionen i

Upsala bevilja för år 1892 ett extra anslag af 5,000

kronor.

34:o) Vid 1889 års riksdag beviljades, i enlighet med Kongl.

Maj:ts förslag och på det att en extra ordinarie professur inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas, ett anslag af

4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför

tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvardera afåren 1890

och 1891. Då medel å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet

tillgå, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1892

anvisa 4,000 kronor till aflöning åt en extra ordinarie professor inom

juridiska fakulteten i Lund.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

35:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

finnas anförda till statsrådsprotokollet (sid. 84—85), får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till de vid universitetet i

Lund befintliga seminarier för språkvetenskap och matematik

bevilja följande extra anslag för år 1892, nemligen

:

till det språkvetenskapliga seminariet kronor 2,950: —

till det matematiska seminariet .........kronor 1,500: —

Ang. anslag

till aflöning

åt en e. o.

professor i

Lund.

[31-]

Ang. anslag

till seminarier

vid universitetet

i

Lund.

[32.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till anställande

af universitetslektorer

i

Lund.

[33.]

Ang. arfvode

åt docenten

S. Söderberg.

[34.]

Ang. lönetillägg

åt vice

bibliotekarien

i Lund A. J.T.

Palm.

Lss.]

Ang. anslag

till universitetsbiblioteket

i Lund.

[36.]

36:o) Sedan Riksdagen dels år 1889 beviljat 36,000 kronor för

anställande vid Lunds universitet under sex år af lärare i tyska, franska

och engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde

finna godt meddela, dels ock anvisat af nämnda belopp 6,000 kronor

för bvartdera af åren 1890 och 1891, har Kongl. Maj:t nu föreslagit,

att af omförmälda anslag måtte för år 1892 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lärare i tyska, franska

och engelska språken vid universitetet i Lund på

extra stat för år 1892 anvisa 6,000 kronor.

37:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1890

och 1891 egt rum, må till särskildt arfvode åt docenten

vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år 1892

anvisa ett extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor

att Söderberg under ifrågavarande år egnar sin tjenst

åt universitetets historiska museum samt mynt- och

medaljkabinett.

38:o) I anledning af Kongl. Maj:ts likaledes derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom personligt lönetillägg för

år 1892 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Lund August Jakob Theodor Palm på extra stat för

samma år anvisa enahanda belopp, som för ett hvart

af åren 1890 och 1891 beviljats, eller 500 kronor.

39:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må i likhet med hvad för flera

föregående år egt rum, till arfvoden åt extra biträden

vid universitetsbiblioteket i Lund på extra stat jemväl

för år 1892 anvisa 1,500 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

40:o) Sedan senaste Riksdag till uppförande af en ny byggnad för

fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund samt till inköp af tomt

för byggnaden och dennas inredning beviljat ett anslag af 90,000 kronor

och deraf för innevarande år anvisat 40,000 kronor, har Kong].

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till fullbordande af ifrågavarande byggnad

på extra stat för år 1892 anvisa återstoden af nämnda anslag,

50,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till fullbordande af ny byggnad

för fysiologiska institutionen i Lund m. m., på

extra stat för år 1892 anvisa 50,000 kronor.

41:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

blifvit meddelade till statsrådsprotokollet (sid. 86), får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till arfvode åt en instrumentmakare

vid fysiologiska institutionen i Lund1 för år

1892 anvisa ett extra anslag af 500 kronor.

42:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom ''personligt

lönetillägg för år 1892 åt akademikamrer ar en i Lund Oscar Gerhard

Regnell på extra stat för nämnda år bevilja 750 kronor, deraf 150

kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har Kongl.

Maj:ts förevarande framställning föranleda af en utaf akademiska konsistoriet

i Lund gjord anhållan att åt Regnell måtte beredas ett personligt

lönetillägg af 1,000 kronor, hvaraf 200 kronor skulle utgöra

tjenstgöringspenningar. Till stöd för denna anhållan hade anförts dels

af konsistorium, dels i en af Regnell till konsistoriet ingifven skrift:

att Regnell numera vore den ende ordinarie tjensteman vid universitetet,

som åtnjöte mindre lön än innehafvare af motsvarande befattning

i Upsala — här 3,000 kronor mot 4,000; att kamreraregöromålen sedan

Regnell tillträdde sin befattning väsentligt ökats, hvilket vore en naturlig

följd deraf, att universitetets kapitaler under denna tid mer än fördubblats,

att många nya institutioner tillkommit, hvilkas räkenskaper

skulle särskildt bokföras, att icke få nya byggnader uppförts, att månadsaflöning

blifvit införd för universitetets löntagare, hvilkas antal derjemte

betydligt tillvuxit, med flera förhållanden; samt att Regnell nu

i 26 år innehaft sin befattning och till konsistoriets belåtenhet fullgjort

sina åligganden.

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag till ny

byggnad för

fysiologiska

institutionen

i Lund.

[37.]

Ang. anslag

till arfvode

åt en instrumentmakare

vid fysiologiska

institutionen

i

Lund.

[38.]

Ang. anslag

till lönetillägg

ät akademikamreraren

O. G. Regnell.

[39.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang■ anslag

till arfvoden

åt amanuenser.

[40.]

Ang. anslag

till kliniker

för barnsjukdomar.

[41.]

Ang. anslag

för utförande

af teckningar

i vetenskapliga

ändamål.

[42.]

För egen del bär departementschefen funnit det billigt, att Regnell

efter så lång tjenstetid erhölle en aflöning, om ej fullt lika, dock närmare

motsvarande den, som uppbures af innehafvaren af samma tjenst

vid universitetet i Upsala, hvarför departementschefen hemstält om

aflåtande till Riksdagen af den framställning i ämnet, som nu föreligger;

och då samma framställning ej gifvit anledning till någon utskottets

erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom personligt lönetillägg

för år 1892 åt akademikamreraren i Lund Oscar

Gerhard Regnell, på extra stat för nämnda år bevilja

750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

43:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må jemväl för år 1892 på extra

stat anvisa till arfvode åt en amanuens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik

.................................................. 900 kronor; och

till arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska

laboratorium................................... 900 kronor.

44:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad de senare

åren egt rum, må på extra stat för år 1892 anvisa:

a) till eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800

kronor; och

b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

2,800 kronor, att utgå under vilkor att Stockholms

stad för polikliniken tillskjuter samma belopp

för år 1892.

45:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

73

att Riksdagen, på sätt för åren 1890 och 1891

egt rum, må till utförande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid karolinska institutet bevilja ett extra

anslag för år 1892 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

46:o) Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att till löneförbättring

åt lärår ne vid allmänna läroverken och pedagogierna, efter samma grunder

som för innevarande år, på extra stat för år 1892 bevilja 345,725

kronor.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende har departementschefen

— efter att (sid. 88—89) i statsrådsprotokollet hafva redogjort

för de omständigheter, på grund af hvilka departementschefen

icke ansåge lämpligt, att till innevarande Riksdag förnyad framställning

gjordes angående de punkter i sistlidet års läroverksproposition, hvilka

i följd af kamrarnes olika beslut då icke vunnit sin lösning — anfört,

att då de skäl, som föranledt framställningar till flere föregående riksdagar

om tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken

och pedagogierna, äfven för nästkommande år vore lika gällande, enahanda

framställning syntes departementschefen äfven nu böra göras.

Men då sistlidne års Riksdag på grund af Kongl. Maj:ts proposition

beslutit dels att indraga vissa allmänna läroverk och pedagogier, dels

att medgifva inrättandet af åtskilliga nya lärarebefattningar vid de allmänna

läroverken, i den mån tillgångar blefve disponibla genom tillämpning

af bestämmelserna om indragning af vissa läroverk, hvarigenom

visserligen antalet lärareplatser i det hela antagligen blefve

detsamma som hittills, men deras fördelning på de allmänna läroverken

och pedagogierna en annan, ansåge departementschefen, att i stället

för de båda nu utgående beloppen, nemligen 336,975 kronor för tillfällig

löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken och 8,750

kronor till dylik löneförbättring åt lärarne vid pedagogierna, borde

begäras ett samfält, belopp af 345,725 kronor till berörda löneförbättring

för samtliga dessa lärare under nästkommande år; och borde löneförbättringen

utgå efter samma grunder som för innevarande år.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till löneförbättring åt lärarne

vid allmänna läroverken och pedagogierna, efter samma

Jiih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 10

Ang. anslag

till löneförbättring

åt

lärarne vid

allmänna

läroverken

och pedagogierna.

[43.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra

lärare m. m.

[44.]

grunder som för innevarande år, på extra stat för år

1892 bevilja 345,725 kronor.

47:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt

extra lärare vid de allmänna läroverken bevilja för år 1892 ett extra

anslag af 40,000 kronor, eller enahanda belopp, som vid de senaste

riksdagarne för ändamålet anvisats.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 138), deruti herr S. J. Kardell,

med hvilken herrar J. Persson, P. A. Romberg och C. F. Winkrans

instämt, på anförda skäl alternativt hemstält:

att Riksdagen, för att vikarierande ämneslärare och extra lärare

vid de allmänna läroverken, hvilka genom aflagd akademisk examen

och genomgången profårskurs förvärfvat kompetens att söka ordinarie

lektors-, adjunkts- eller kollegabefattning vid allmänt läroverk, måtte

kunna från och med år 1892 erhålla arfvode efter 2,000 kronor för år

räknadt, måtte bevilja å extra stat för år 1892 ett anslag af 100,000

kronor till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid de

allmänna läroverken;

eller

att Riksdagen, för att de vikarierande ämneslärare och extra

lärare vid de allmänna läroverken, hvilka genom aflagd akademisk

examen och genomgången profårskurs förvärfvat kompetens till ordinarie

lektors-, adjunkts- eller kollegabefattning och tjenstgjort minst

5 år med godt vitsord för nit och skicklighet, måtte kunna från och

med 1892 erhålla arfvode efter 2,000 kronor för år räknadt, måtte bevilja

å extra stat för 1892 ett anslag af 45,000 kronor till arfvodesförhöjning

åt äldre extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken.

Kongl. Maj:ts ofvannämnda framställning har icke gifvit anledning

till'' någon utskottets erinran.

Hvad åter den i ämnet väckta motionen angår, så anser utskottet

någon tvekan icke kunna råda derom, att en förbättring af de extra

ordinarie ämneslärarnes lönevilkor är af verkligt behof påkallad; men

då åtgärder i sådant syfte synas utskottet lämpligast böra vidtagas i

samband med ett afgörande af läroverksfrågan i dess helhet, samt utskottet

antager, att förnyadt förslag till denna senare frågas fullständiga

lösning torde inom den närmaste framtiden komma att för Riksdagen

framläggas, anser sig utskottet icke böra tillstyrka Riksdagen

att nu företaga någon åtgärd i anledning af motionen. Utskottet får

alltså hemställa,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

75

a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må till arfvoden åt extra

lärare vid de allmänna läroverken bevilja för år 1892

ett extra anslag af 40,000 kronor.

b) att lrerr Kardells förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

48:o) Kong], Maj:t bär föreslagit Riksdagen att. såsom bidrag till

uppförande af vy byggnad för allmänna läroverket i Östersund, i hufvudsaklig

enlighet med derför faststälda ritningar samt under vilkor, som

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1891

omförmäldes, bevilja 100,000 kronor samt af nämnda summa på extra

stat för år 1892 anvisa ett belopp af 33,000 kronor.

I fråga om förevarande anslagsfordran har departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört följande.

Efter det ritningar till ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund,

beräknad att kosta något öfver 199,000 kronor, blifvit af Kongl.

Maj:t den 4 mars 1886 faststälda, hade domkapitlet i Hernösand under

år 1889 till Kongl. Maj:t ingått med ansökning, det täcktes Kongl. Maj:t

af Riksdagen äska ett anslag af 100,000 kronor till bidrag för byggnadens

uppförande. Då emellertid flera andra angelägna behof samtidigt påkallade

framställningar om anslag, hade den gjorda ansökningen ansetts

icke då böra föranleda någon åtgärd. Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Jemtlands län hade nu i skrifvelse den 21 nästlidne oktober framfört

enahanda anhållan, som tidigare af domkapitlet afgifvits; och då denna

byggnadsfråga syntes departementschefen vara af den beskaffenhet,

att Riksdagens bistånd ej utan skäl kunde för densamma tagas i anspråk,

ville departementschefen närmare redogöra för hvad i ärendet

förekommit och dervid först återgifva innehållet i en af läroverkskollegiet

i Östersund till Hernösauds domkapitel under år 1889 aflåten,

domkapitlets skrifvelse bilagd framställning.

Att ett nytt, rymligt och tidsenligt läroverkshus i Östersund vore

alldeles oumbärligt, framginge, yttrade kollegiet, tydligt deraf, att i nuvarande

läroverksbyggnaden läsrum ej funnes i tillräckligt antal, hvarför

samlingssalen, en tambur och biblioteksrummet måste användas vid

undervisningen; att läroverket saknade lämplig lokal för de naturvetenskapliga

samlingarna, Indika nu förvarades i ett förhyrdt rum, beläget

på något afstånd från läroverksbyggnaden, af hvilket förhållande under
-

Ang. ifrågasatt

anslag

till ny byggnad

för allmänna

läroverket

i Östersund.

145.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

visningen i naturvetenskap uppenbarligen måste lida; att kemiskt laboratorium,

ritsal, musikrum, rum för rektorsexpedition och arkiv samt

lärare- eller kollegium saknades, till stort men och olägenheter i flera

hänseenden; att biblioteksrummet vore alltför litet; att tillräckligt stora

tamburer och afklädningsrum saknades; samt att, hvad läsrummen beträffade,

dessa vore ej blott, såsom nämndt, alltför få, utan äfven alldeles

för små och i allmänhet belägna innanför hvarandra, åtskilda af

tunna väggar, så att ljud lätt förnummes från det ena rummet till det

andra. I öfre våningen vore rummen dessutom alltför låga. Luften i

rummen blefve snart förbrukad och skämd; intet ventilationssystem

funnes i byggnaden, hvilket åter hade till följd, att, då dörrar och

fönster under lofstunderna måste öppnas, temperaturen i rummen under

den kallare årstiden nedginge alltför mycket. Under kalla och blåsiga

dagar vore det förenadt med stora svårigheter att få rummen tillräckligt

varma.

De medel, öfver Indika läroverket förfogade för en ny byggnad,

vore följande:

värdet af det gamla läroverkshuset, hvilket skulle försäljas, kr. 30,000: —

läroverkets byggnadsfond, utgörande den 1 januari 1889 » 14,559:57

för ändamålet af enskilda skänkta medel, tillhopa ......... » 12,000: —

anslag af Jemtlands läns landsting...................................... » 10,000: —

» » stadsfullmägtige i Östersund................................. » 10,000: —-

» » Jemtlands läns sparbank .................................... » 10,000: —

summa kronor 86,559: 57;

hvilket belopp enligt kollegiets antagande skulle genom insamling kunna

uppbringas till 100,000 kronor.

I sin ofvannämnda skrifvelse hade domkapitlet åberopat och vitsordat

hvad sålunda af lärarekollegiet andragits.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade till en början omförmält,

huru som, efter det stiftet och landstinget låtit i Östersund uppföra en

skolbyggnad åt trä i två våningar, det tillförene å Frösön belägna läroverket

år 1849 flyttades till Östersund. Omförmälda bj^ggnad, hvilken

vore den, som nu begagnades, hade varit inredd till lärosalar i nedre

våningen och till bostäder åt vid läroverket studerande ynglingar i den

öfre. Då lärosalarne snart befunnits otillräckliga, hade år 1859 uppgjorts

en öfverenskommelse mellan domkapitlet och landstinget, hvarigenom

landstinget skänkt sin andel i byggnaden till stiftets byggnadskassa

och afstått från rättigheten till bostäder i läroverkshuset för de stude
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskott ds Utlutande N:o 9.

77

rando, mot vilkor att landstinget för framtiden befriades från all underhållsskyldighet.

Sedan länsstyrelsen, i öfverensstämmelse med läroverkskollegiet,

lernnat en redogörelse för de olägenheter och svårigheter af flerahanda

slag, som den nuvarande läroverksbyggnadens beskaffenhet medförde,

yttrade länsstyrelsen vidare, att läroverksstadgans föreskrifter, att lärorummen

skulle vara tillräckliga till antal och rymlighet, med ändamålsenliga

anordningar för luftvexling, med lämpliga sittplatser, pulpeter

eller bord och anordnade med sorgfälligt afseende på lärjungarnes helsa

samt nödig beqvämlighet vid undervisningen, icke kunde till någon del

anses uppbädda vid läroverket i Östersund. Att åstadkomma förbättring

härutinnan genom förändring af nu befintliga lokaler läte sig icke göra,

utan man måste vara betänkt på eu nybyggnad, hvithet vore det lämpligaste

och i längden billigaste, då reparationer i det gamla huset och

hyror af lokaler utom detsamma årligen förorsakade utgifter, för hvilkas

betäckande de i läroverksstadgan anvisade utvägar snart skulle

befinnas vara otillräckliga. I händelse af en nybyggnad skulle också

det å Kröson, omkring 1 mil från Östersund, befintliga, af framlidne

professorn Zetterström till läroverket skänkta ganska värdefulla biblioteket

kunna inflyttas till staden, der nu plats för detsamma saknades,

och sålunda kunna lättare blifva tillgängligt för bokvänner och forskare.

Enligt författningarna skulle byggnad och underhåll af läroverkshus,

der de icke ålåge städerna, ske på bekostnad af läroverkens byggnadsfonder

och stiftens byggnadskassor. Då staden Östersund icke hade någon

underhållsskyldighet och läroverkets byggnadsfond af anförda skäl icke

kunde växa till något afsevärdt belopp, tillkomme det alltså Hernösands

stifts byggnadskassa att bekosta den ifrågasatta nybyggnaden. Men

sedan numera den hufvudsakligaste delen af vakansmedel vid prestledigheter

disponerades till förmån för presterskapets enke- och pupillkassa,

hvarigenom den förnämsta inkomstkällan för stiftets byggnadskassa

utsinat, vore bygguadskassans inkomster ganska obetydliga.

Sålunda hade genom kollekter under de senaste tio åren influtit i medeltal

172 kronor årligen, och öfriga anvisade inkomster hade under samma

tidrymd, likaledes i medeltal, uppgått till 285 kronor för år. Kassans

behållning vid 1890 års början både varit 2,468 kronor.

Det nuvarande läroverkshuset med tomt kunde antagas vid försäljning

komma att inbringa 30,000 kronor; och då härtill komme, att omkring

70,000 kronor numera i orten insamlats och anslagits för nybyggnaden,

funnes ett belopp^af omkring 100,000 kronor för närvarande att tillgå

lör densamma. Återstoden af det behöfliga beloppet kunde ej utan

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mellankomst af staten erhållas. Staden Östersund, som hade en bevillning

af ungefär 15,000 kronor, vore ej något rikt samhälle och

kunde icke bidraga med större belopp än redan anslagna 10,000 kronor,

då hänsyn toges till stadens dels redan åtagna och dels förestående

betydande utgifter för nytt folkskolehus, vattenledning, dränering, tomt

för den nya läroverksbyggnaden, amortering af jernvägslån och snart

äfven förestående nybyggnad af kyrka, hvarjemte borde erinras, att

staden hölle lokal för det derstädes befintliga elementarläroverket för

flickor. Hvad landstinget anginge, hade äfven detsamma anslagit

10,000 kronor; och det vore i den belägenhet, att större belopp

icke kunde derifrån påräknas, så länge ännu under 30 år förräntning

och amortering af länets bidrag till statens genom länet löpande

stambana årligen pålade länets invånare en beskattning af 52,000 kronor.

Jemtlands län hade den högsta landstingsskatten bland alla län i

riket, men dess inkomst af bränvinsförsäljningsmedel vore mindre än

andra läns, utom Norrbottens och Gotlands. Landstingets skuld utgjorde

950,000 kronor, deraf 900,000 kronor tillkommit genom det för

ortens förhållanden betydliga bidrag, landstinget på en tid, då sådant

ännu icke fordrades af de norrländska län, der jernväg drogs fram,

frivilligt lemnat för erhållande af en vigtig och eftersträfvad kommunikationsled.

Genom hvad i ärendet förekommit syntes departementschefen

vara fulltygadt, att eu ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund

vore i hög grad erforderlig, likasom ock att ortens ekonomiska förhållanden

icke medgåfve ett verksammare bidrag till byggnadsföretaget

än det, som nu erbjudits. Departementschefen ansåge sig för den skull

böra tillstyrka Kongl. Maj:t att för ändamålet påkalla Riksdagens medverkan;

och då det erforderliga statsunderstödet lämpligen kunde fördelas

på eu tid af tre år, hemstälde departementschefen, det täcktes

Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag af 100,000 kronor

såsom bidrag till uppförande af ny byggnad för allmänna läroverket i

Östersund, i hufvudsaklig enlighet med de af Kongl. Maj:t faststälda

ritningar, under vilkor att Östersunds stad till han dahölle lämplig tomt

för byggnaden samt att hvad utöfver nämnda belopp för ändamålet

erfordrades blefve utan statsverkets betungande anskaffadt, äfvensom

att Riksdagen måtte af nämnda summa på extra stat för år 1892 anvisa

ett belopp af 33,000 kronor.

Vid de senaste ståndsriksdagarne beviljades väl åtskilliga anslag

till uppförande af nya läroverksiius och ombyggnad eller förändring

af äldre sådana, men efter representationsförändringens genomförande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 2\:o 9.

79

har Riksdagen städse afvisat de förslag, som i sådant syfte blifvit hos

Riksdagen gjorda, vare sig de framstälts af Kongl. Maj:t eller af enskilde

motionärer; och utskottet har desto mindre anledning att frångå

den uppfattning, som under de senaste årtiondena sålunda gjort sig

hos Riksdagen gällande, som staten måst vidkännas så betydliga kostnader

i och för den högre undervisningen, att det icke torde böra

ifrågasättas, att ytterligare öka dessa genom eftertagande af skyldigheten

att bestrida utgifter för läroverkshusen.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Högre lärarinneseminariet.

49:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af löneförbättring jemväl för år 1892, att utgå efter samma

grunder som den för innevarande år beviljade, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för år 1892 på extra stat anvisa enahanda belopp

som hittills, eller 4,000 kronor; och hemställer utskottet,

att Kongl. Måj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

50:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, för anordnande,

enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt

föreskrifva, af en valfri fjerde årskurs vid. högre lärarinneseminariet, bevilja

på extra stat för år 1892 ett belopp af 3,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen anmält,

att direktionen öfver högre lärarinneseminariet i en till Kongl.

Maj:t ingifven skrifvelse andragit, huru som det vore nödvändigt att utsträcka

lärotiden vid nämnda seminarium, derest det skulle lyckas att

utan elevernas öfveransträngande gifva dem en utbildning, som svarade

mot uppgiften att vara facklärarinnor i de högre flickskolornas öfre klasser.

Direktionen ansåge det högst önskligt, att en sådan förändring ju

förr desto hellre komme till stånd, och funne den under nuvarande förhållanden

lämpligaste och minst kostsamma formen för förändringen vara

anordnandet af en valfri fjerde årskurs, som beredde eleverna tillfälle

dels att medelst af vederbörande lärare ledda och kontrollerade sjelfstudier

i två eller tre beslägtade ämnen vinna ökad teoretisk kompetens,

Ang. anslag

till löneförbättring

för

lärare och

lärarinnor

vid högre lärarinneseminariet.

[46.]

Ang. anslag

till anordnande

af en

valfri fjerde

årskurs vid

högre lärarinneseminariet.

[47.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dels att medelst sammanhängande öfningslektioner och skolbesök förvärfva

större praktisk färdighet och en klarare inblick i en högre flickskolas

organisation och ledning. En dylik anordning, hvilken äfven vore att

betrakta såsom ett försök, egnadt att gifva en värdefull erfarenhet med

afseende på läroverkets länge öfvervägda fullständigare ombildning, skulle

enligt beräkning medföra en kostnad af omkring 3,000 kronor för läsår.

Då direktionen med de tillgångar, som för närvarande stode till hennes

förfogande, ej ansåge sig kunna på ändamålsenligt sätt anordna en fjerde

årskurs, utan att ställa otillbörligt stora fordringar på läroverkets ordinarie

lärarekrafter, anhölle direktionen, att Kong!. Maj:t täcktes för nu

löpande läsår af tillgängliga medel för ändamålet anvisa en summa af

3,000 kronor.

Departementschefen har vidare redogjort för innehållet i en direktionens

skrifvelse bilagd, af seminariets rektor afgifven promemoria, deri

meddelats en närmare redogörelse för behofvet af den ifrågasatta fjerde

årskursen och planen för densamma. Utskottet tillåter sig i fråga härom

i allmänhet hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 94—95) och vill här

endast anmärka, att, enligt hvad i berörda ''promemoria uppgifvits, den

befattning, seminariets ordinarie lärare skulle hafva med elevernas i fjerde

afdelningen fackstudier, skulle medföra en inskränkning i dessa lärares

tjenstgöring i normalskolan, motsvarande tillsammans ungefär en lärarinnebefattning;

att kostnaden för lektorernas tjenstgöring i nämnda afdelning

således skulle belöpa sig till omkring 1,500 kronor för år; samt

att kostnaden för öfriga lektioner inom kursen kunde begränsas till

samma summa.

Då Kong! Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande enligt de närmare

bestämmelser, Kong! Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,

af en valfri fjerde årskurs vid högre lärarinneseminariet,

bevilja på extra stat för år 1892 ett belopp

af 3,000 kronor.

Folkundervisningen.

Ang anslag

till löneförbättring

m.m.

åt lärare vid

folkskolelärareseminarierna.

[48.]

51 :o) På grund af Ivongl. Maj:ts derom gjorda framställning och i

likhet med hvad förut under flera år egt rum, hemställer utskottet,

att Riksdagen, till löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arf
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

81

väder) åt teckning slär are för extra tjenstgöring och extra

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma grunder som för innevarande år, må bevilja ett

extra anslag för år 1892 af 33,300 kronor.

52:o) Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att jemväl för år 1892 på extra stut anvisa ett belopp af

15,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj ds förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

De tekniska läroverken.

53:o) Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnader för deras inspektion har under de senaste åren anvisats ett

belopp af 35,000 kronor årligen, under vilkor, att det bidrag, som åt dessa

medel komme att utbetalas till understöd åt sådan skola, icke finge öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte för skolan. Då, enligt

hvad i statsrådsprotokollet upplyses, omförmälda belopp fortfarande

är för ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj ds derom

gjorda framställning, må till understöd åt lägre

tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader

för deras inspektion på extra stat för år 1892 anvisa

ett anslag af 35,000 kronor, med vilkor, att det bidrag,

som af dessa medel kommer att utbetalas till understöd

åt lägre teknisk yrkesskola, icke får öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter för

skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

54:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad för

flera föregående år egt rum, må bevilja ett extra anBih.

till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami 1 Afd. 8 Höft. 11

Ang. anslag

till understöd

åt lärjungar

vid folkhögskolor.

[49.]

Ang. anslag

till understöd

åt lägre tekniska

yrkesskolor

m. m.

[50.]

Ang. anslag

för granskning

af

hospitalens

räkenskaper.

[51.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

Ang. anslag

till polikliniken

för tandsjukdomar.

[52.]

Ang. anslag

till vitterhets-,

historieoch

antiqvitetsakademien.

[53.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till nybyggnad

af akademiens

för

de fria konsterna

hus.

[54.]

slag för år 1892 af 1,200 kronor till arfvode för grantåkning

af hospitalens räkenskaper.

55:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1892 anvisa ett

extra anslag af 4,000 kronor för uppehållande under

samma år af en poliklinik för tandsjukdomar.

[f-H.iio!! ,• t»* ni''! -hd ; mnmd'' 000föl

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

56:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra anslag å

tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet.

, blifvit för innevarande likasom för flera föregående år beviljade,

äro för samma ändamål fortfarande behöfliga, hemställer utskottet,

att Kiksdagen må på extra stat för år 1892 anvisa

följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m. 2,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

57:o). På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad på sid. 97 i statsrådsprotokollet blifvit

i ämnet erinradt får utskottet hemställa,

att Riksdagen af det vid 1890 års riksdag till

om- och nybyggnad af akademiens för de fria konsterna

hus beviljade anslag, 385,000 kronor, må på

extra stat för år 1892 anvisa ett belopp af 175,000

kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

83

Naturhistoriska riksmuseum.

58:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till inköp och insamling af

naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för

arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid

afdelningen förenade utgifter, jemväl för år 1892 på

extra stat anvisa enahanda belopp som för innevarande

år, eller 2,000 kronor.

59:o). På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må för vård, underhåll och förkofran

af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling

anvisa på extra stat jemväl för år 1892 enahanda

belopp som för innevarande år, eller 2,800 kronor.

60:o). I två motioner, väckta den ena inom Första Kammaren (n:o 43)

af herr C. <Adelsköld och den andra inom Andra Kammaren (n:o 66) af

herr friherre A. E. Nordenskiöld, har sammanstämmande hemstälts, att

Riksdagen, till bildande af en byggnadsfond för statens naturhistoriska

riksmusei behof, måtte, på sätt vetenskapsakademien i dess skrifvelse

till Kongl. Maj:t den 17 september 1890 föreslagit, anslå eu summa af

100,000 kronor, att af statskontoret i och för nämnda ändamål förvaltas

och förräntas. Till stöd för sitt förslag hafva motionärerne åberopat

innehållet i vetenskapsakademiens omförmälda, vid friherre Nordenskiölds

motion fogade skrifvelse äfvensom ett af friherre Nordenskiöld

vid remissen till utskottet af innevarande års statsverksproposition inom

Andra Kammaren afgifvet yttrande; och tillåter sig utskottet att i fråga

härom hänvisa till sistnämnda motion samt Andra Kammarens protokoll

för den 24 sistlidne januari.

Utskottet vill visserligen icke bestrida, att det naturhistoriska

riksmuseet har behof af ökadt utrymme för sina samlingar; men i

öfverensstämmelse med den uppfattning, som utskottet uttalade vid be
-

Ang■ anslag

till riksmuseets

afdelning

för

arkegoniater

m. in.

[55.J

Ang. anslag

till museets

etnografiska

samling.

[56.]

Ang. ifrågasatt

anslag

till bildande

af en byggnadsfond

för

naturhistoriska

riksmuseets

behof.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

[57.]

Ang. anslag

till blindslcolan

i Vexiö.

[58.]

*

Ang. anslag

till handtverksskolan

i

Kristinehamn

för

blinda.

[59.]

84 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

handlingen af ett vid 1886 års riksdag väckt förslag i samma syfte

som det nu föreliggande, och hvilken uppfattning då af Riksdagen

godkändes, anser utskottet icke böra ifrågakomma, att på förslag af

enskilde motionärer beslut af Riksdagen fattas om bildande af fond

för ett byggnadsföretag af den vidtomfattande beskaffenhet som det

af motionärerne förordade; och ytterligare skäl för Riksdagen att icke

nu vidtaga någon åtgärd i den af motionärerne angifna rigtningen

synes utskottet kunna hemtas från det förhållande, att för närvarande

saknas ej mindre plan för företagets utförande än äfven utredning om

den sannolika kostnaden derför. Utskottet hemställer alltså,

att herrar Adelskölds och friherre Nordenskiölds

förevarande motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

61:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjbrda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 98) finnes i

ämnet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum,

må till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma, nemligen i Vadstena,

Skara och Bollnäs, anvisa ett extra anslag för

år 1892 af 49,200 kronor.

62:o). På grund af derom af Kongl. Maj:t gjord framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till blindskolan i Vexiö för år

1892 anvisa ett extra anslag till enahanda belopp,

som flera föregående år beviljats, eller 11,000 kronor.

63:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under erinran att den förhöjning af 600 kronor, som Kongl.

Maj:t för år 1892 föreslagit uti ifrågavarande under de senare åren

med 9,400 kronor uppförda anslag, enligt hvad statsrådsprotokollet

(sid. 99) utvisar, grundar sig på eu inträffad ökning i elevantalet vid

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

85

skolan och ett deraf föranledt större behof af inackorderingshjelp åt

eleverna, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till uppehållande af handtverksskolan

i Kristinehamn för blinda, på extra stat för

år 1892 bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

64:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, anvisa för år 1892 följande

extra anslag:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlär ar eélev et* 1,200 kronor.

Serafimerlasarettet i Stockholm.

65:o). I enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hemställer

utskottet,

att Riksdagen må af det såsom bidrag till serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad samt dess förseende

med nödig utredning beviljade anslag anvisa på extra

stat för år 1892 det återstående beloppet, eller 130,000

kronor.

Hospitalsvården.

66:o). Sedan Riksdagen år 1889 beviljat ett anslag af 965,200

kronor för uppförande af ett nytt hospital å Pitholmen i närheten af

Piteå, hufvudsakligen afsedt för rikets två nordligaste län, samt af anBlaget

anvisat på extra stat för år 1890 120,000 kronor, samt för år

1891 300,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till

fortsättning af arbetena å hospitalet vid Piteå anvisa på extra stat för

år 1892 ett belopp af 275,000 kronor.

Utskottet hemställer,

Ang. anslag

till tryckning

af bli ndskrifter

m. m.

[60.]

Ang. anvisande

af bevil

jadt anslag

till om- och

nybyggnad

af serafimerlasarettet

i

Stockholm.

[61.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till uppförande

af ett

hospital vid

Piteå.

[62.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till Jerfsö

sjukhus för

spetelske.

[63.]

Ang. anvisande

af Ijeviljadt

anslag

till nybyggnader

vid Vadstena

hospital.

[64.]

Ang. anslag

till svenska

fornskriftsällskapet.

[65.]

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

67:o). På grund af derom af Kongl. Maj:t gjord framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad

för år 1891 egt rum, må för år 1892 på extra stat

bevilja ett anslag af 14,000 kronor till understöd åt

Jerfsö sjukhus för spetelske, under vilkor att Gefleborgs

läns landsting dertill för samma år anvisar

4,000 kronor och medgifver, att spetelske äfven från

andra län må vid sjukhuset erhålla vård, i den mån

utrymmet sådant medgifver.

68:o). Sedan Riksdagen sistlidet år till uppförande vid Vadstena

hospital af ett nytt ekonomihus och anordnande, genom om- och nybyggnad,

af ett nytt hus för vård af våldsamma sinnessjuka qvinnor

beviljat en summa af 88,000 kronor samt deraf anvisat på extra stat

för år 1891 ett belopp af 40,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att till fullbordande af ifrågavarande byggnadsarbeten vid

Vadstena hospital anvisa på extra stat för år 1892 återstoden af det

beviljade anslaget, eller 48,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Diverse anslag.

69:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad under åtskilliga

år skett, må jemväl för år 1892 på extra stat

anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska fornskriftsällskapet.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

87

70:o) Likaledes på grund af derom af Kong!. Maj:t gjord framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, på sätt för flera föregående år

egt rum, må till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar bevilja ett extra

anslag för år 1892 af 10,000 kronor.

71:o) Sedan Riksdagen sistlidet år, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande

af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de

närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t kunde komma att meddelas,

12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1891, dels

ock till inrättande, för det i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 11 januari 1890 angifna ändamål, af två stipendier för teologie studerande,

enligt de närmare bestämmelser, dem Kongl. Maj:t. kunde

komma atte meddela, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under

år 1891, har Kongl. Maj:t, som den 26 september 1890 i ofvannämnda

afseenden meddelat närmare bestämmelser, nu föreslagit Riksdagen att

af de sålunda beviljade beloppen anvisa för år 1892: af anslaget till

kontraktsadjunkterna 4,000 kronor och af det till stipendiers inrättande

beviljade anslag 1,500 kronor; och hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

72:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts nu derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må på extra stat för år 1892 anvisa ett

belopp af 25,000 kronor, att ställas till styrelsens för

nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande

användas för museet tillhörande ändamål.

73:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad för

flera föregående år egt rum, må för år 1892 anvisa.

Ang. anslag

till beredande

af religionsvård

åt

svenske sjömän

m. fl.

i utländska

hamnar.

[66.]

Ang. anvisande

af

beviljadt anslag

till åtgärder

för

förbättrad

religionsvård

inom Hernösands

stifts

fmsktalande

församlingar.

[67.]

Ang. omslag

till nordiska

museet.

[68.]

Ang. anslag

till en tidskrift

för

landsmål

in. m.

[69.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

A ng. anslag

tilltidsTcriften

“Acta

mathematica“.

[70.]

Ang. anslag

till föreläsningskurser

för arbetsklassen.

[71.]

ett extra anslag af 3,150 kronor, att, på de vilkor,

Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till

understöd för utgifvande äfven under år 1892 af tidskriften

3)Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif.T>

74:o) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1892 anvisa ett extra

anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för

flera föregående år beviljats, till understöd för utgifvande

under samma år af tidskriften y>Acta mathematicaD.

75:o) Utskottet hemställer,

;v ■ i- . \ '' . ; r ni,; . )■ f. • •: ^ . '' * 1''JTTs''CIO *

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning och i likhet med hvad

för de senare åren skett, må anvisa på extra stat för

år 1892 ett anslag af 20,000 kronor att användas till

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock under

följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje

anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor

för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst

lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst

antal timmar i veckan under fem till åtta månader

och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,

för denna undervisning lämpliga lärarekrafter

samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarna eller undervisningen

blifva förbjudna; samt

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig

att underkasta sig de vilkor och kontroller, som i

öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.

7G:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 104) finnes

i ämnet anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till fortsättande afprecisionsnivciteringsarbetena

i norra Sverige, underhåll och tillsyn

af vattenhöjdmätningsstationer m. in., på extra

stat för år 1892 anvisa ett anslag af 12,500 kronor.

77:o) Sedan statskontoret, med anmälan, att embetsverket såsom

ersättning till Gefleborgs läns ränteri för derifrån förskjutna medel till

ledamöter och skrifbiträde uti nämnd för reglering af presterskaps löner,

jemlikt kongl. brefven den 20 november 1863 och den 24 februari 1865,

utbetalt under förskottstitel ett belopp af 339 kronor 12 öre, anhållit,

att ersättning för berörda förskott måtte embetsverket beredas, har

Kongl. Maj:t i anledning häraf föreslagit Riksdagen att för gäldande

af sagda förskott bevilja ett extra anslag för år 1892, hvilket anslag,

till undvikande af öretal i riksstaten, borde bestämmas till 340 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

78:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 14) har herr

J. A. Sjö, med hvilken herrar J. Sjöberg m. fl. instämt, föreslagit, ati

Riksdagen måtte på extra stat för nästkommande år bevilja ett anslag af

25,000 kronor, att ställas till Kong]. Maj:ts förfogande, för att, på sätt Kongl.

Maj:t pröfvade lämpligt, användas i nykterhetens intresse.

Beträffande de omständigheter och skäl, motionären åberopat till stöd

för sitt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen och vill

här endast anmärka, att enligt motionärens mening de ifrågavarande medlen

borde öfverlennias till de särskilda länsnykterhetsförbunden, hvilka borde

verka för sitt ändamål dels genom anordnande af föredrag, i hvilka skulle

framhållas" icke allenast den skada, som vore förenad med förtärande af

rusdrycker, utan äfven nyttan och fördelen af att undvika dessa drycker,

dels ock genom anskaffning och spridande af goda nykterhetsskrifter.

Bill. till Riksd. ''Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft.

Ang. anslag

till precisionsnivelleringsarbeten

m. m.

[72.]

Ang. ersättning

för

förskott.

[78.]

Ang. ifråga

satt anslag

till nykterhetens

befrämjande.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Ang. anslag

Ull uppförande

af en

minnesvård

öfver John

Ericsson.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I anledning af särskilda inom riksdagen väckta motioner anvisade

Riksdagen år 1889 på extra stat för år 1890 ett belopp af 25,000 kronor,

att på sätt, som Kongl. Maj:t pröfvade lämpligast, användas för nykterhetens

befrämjande. Då i den till 1890 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen

någon framställning icke förekom angående ytterligare medels

anvisande till ifrågavarande ändamål, väcktes vid nämnda riksdag af enskild

motionär förslag derom, att Riksdagen jemväl för år 1891 skulle i och för

nykterhetens befrämjande ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag

till enahanda belopp som det för år 1890 beviljade. I afgifvet yttrande

öfver denna motion anförde utskottet, att då Kongl. Maj:t, enligt hvad utskottet

inheratat, ännu ej fattat beslut om sättet för användande af det utaf

1889 års Riksdag anvisade beloppet, och kännedom således saknades, huru

vida de ändamål, hvartill detsamma komme att användas, ens vore af beskaffenhet

att fordra ytterligare anvisande af medel, utskottet ej ansåge lämpligt,

att Riksdagen än vidare, på sätt motionären förslagit, stälde medel till

Kongl. Maj:ts förfogande, helst Kongl. Maj:t nog ej komme att underlåta

att hos Riksdagen göra framställning om anvisande af anslag för ändamålet,

derest Kongl. Maj:t ansåge sådant vara behöfligt; och hemstälde utskottet af

dessa skäl, att motionen ej måtte vinna Riksdagens bifall. Denna utskottets

framställning godkändes af båda kamrarne.

Ofvan omförmälda, af 1889 års Riksdag beviljade medel lära numera

hafva af Kongl. Maj:t disponerats, på det sätt att Kongl. Majrt, efter det

särskilde komiterade afgifvit yttrande i ämnet, genom beslut den 5 december

1890 stält medlen till komiterades förfogande i och för utgifvande af nykterhetsskrifter.

Någon sådan skrift har dock ännu icke på komiterades föranstaltande

utgifvits.

Då Kongl. Majrt icke heller till innevarande års Riksdag gjort någon

framställning om medels beviljande för nykterhetens befrämjande, och anledning

således icke synes företinnas till antagande, att ytterligare medel för

närvarande skulle till ändamålet erfordras, får utskottet hemställa,

att herr Sjös förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

79:o) Till utskottet hafva för behandling öfverlemnats två lika lydande

motioner, väckta den ena inom Första Kammaren (motion n:o 32) af herrar

A. Bos och C. H. Lundström, med hvilka herrar A. G. Svedelius och

G. Olsén instämt, och den andra inom Andra Kammaren af herrar G. Eloivson

och C. G. Bruse (motion n:o 122), deruti hemstälts, att Riksdagen ville be
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

91

vilja och till Kongl. Maj:ts disposition anvisa ett bestämdt anslag- af 20,000

kronor såsom bidrag till uppförande af en minnesvård vid Daglösens strand

öfver John Ericsson; och att Riksdagen vid anmälan af detta beslut ville

anhålla, det Kongl. Maj:ts täcktes, efter kongl. öfverintendentsembetets granskning,

fastställa ritning till den blifvande minnesvården, samt till den myndighet,

som komme att anordna minnesvårdens uppförande, låta mot redovisningsskyldighet

utbetala förutnämnda anslag.

Till stöd för sin framställning hafva motionärerne anfört hufvudsakligen

följande.

Under förlidet år hade de förenade Nordamerikanska staternas president

och folk bevisat minnet af en svensk man utomordentliga hedersbetygelser.

Ett af deras största örlogsfartyg hade nemligen till fäderneslandet återfört

det jordiska af vår frejdade landsman John Ericsson. Alla erinrade sig, med

hvilken spänning underrättelserna om Baltimores färd öfver hafven väntades

inom våra landamären. Alla ihågkomme, med hvilken hänförelse stoftet af

propellerns uppfinnare och monitorns skapare blifvit emottaget i vår hufvudstad.

Alla hade förnummit, huru som tillströmmande folkskaror egnade sin

hyllning åt minnet af den snillrike hjelten på uppfinningarnes område under

hans triumftåg från hufvudstaden till Daglösens strand, der hans lik, enligt

bestämmelse af landets Konung, komme att hafva sin hviloplats:

Derför syntes det motionärerne, som skulle det för svenska folkets

representation anses såsom en hederssak att visa siu uppskattning af alla

de nyttiga och storartade uppfinningar, som ledde sitt ursprung ifrån den

svenskfödde mannens snille. Helt visst höfdes det Sveriges folk att resa en

minnesvård öfver uppfinnaren, öfver fosterlandsvännen John Ericsson. Åt en

dylik minnesvård kräfdes emellertid en monumetal utstyrsel, hvarigenom

vården blefve full^ värdig den natursköna plats, der den aflidnes stoft hvilade,

och på samma gång värdig minnet af honom, hvilkens lifsgerning tvenne

verldsdel högt skattade och beundrade. En inbjudning till insamling af

medel härför hade blifvit utfärdad.

Fåfäng hade denna vädjan till enskildes offervillighet ingalunda varit.

Man vågade nemligen hoppas, att de för ändamålet tecknade bidragen skulle,

sedan alla utsända teckningslistor återkommit, uppgå till ett sammanlagdt

belopp af omkring 10,000 kronor. Men då det enligt motionärernes åsigt

erfor(jrades ungefär 30,000 kronor för uppförandet af en monumental minnesvård

^ som något så när motsvarade den vördnad och hyllning, hvilken så väl

Nordamerikas förenade staters som Sveriges regering och folk för öfrigt

i handling visat John Ericsson, så behöfdes ytterligare 20,000 kronor.

Säkrast och ändamålsenligast torde denna summa vara att påräkna hos Riksdagen,

som helt visst ansåge det vara en ingalunda likgiltig eller ringa sak

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att vårda ett fosterländskt minne, hvilket till den grad som John Ericssons

vore egnadt att äfven i en aflägsen framtid tilltala svenska folkets sinne

för hugstorhet och ädla dåd.

Beträffande den tillämnade minnesvårdens form skulle tillfälle beredas

dem, som tecknat bidrag, att vid ett möte i Karlstad under februari månad

innevarande år uttala sin mening derom. För den skull anhölle motionärerne

att få framdeles inlemna så väl ritningar som kostnadsförslag.

Då motionärerne påkallade bidrag af statsmedel för ändamålets vinnande,

ansåge motionärerne, att ritningen till den blifvande minnesvården borde, efter

granskning af kong], öfverintendentsembetet, fastställas af Kongl. Maj:t.

Under förutsättning att minnesvårdens uppförande komme att verkställas

på uppdrag af Filipstads och Fernebo församlingars kyrkoråd, borde

deraf följa, att det statsbidrag, som komme att beviljas, borde af nämnda

kyrkoråd lyftas och redovisas.

I öfverensstämmelse med motionärerne anser utskottet, att Riksdagen

ej bör underlåta att genom lemnande af bidrag till uppförande af en minnesvård

öfver John Ericsson visa sin uppskattning af hans lifsgerning.

Utskottet, till hvilket öfverlemnats ritningar jemte kostnadsförslag till

den föreslagna minnesvården, har emellertid vid granskning af desamma

funnit, att * icke oväsentliga anmärkningar torde kunna mot dem framställas,

hvadan, enligt utskottets förmenande, berörda ritningar icke böra

läggas till grund för utförandet af minnesvården. Lika med motionärerne

anser utskottet i öfrigt, att ritningarna till den blifvande minnesvården böra

efter granskning af kongl. öfverintendentsembetet fastställas af Kongl. Maj:t;

och har utskottet icke haft anledning till erinran mot storleken af det föreslagna

statsbidraget, hvilket mot redovisningsskyldighet torde böra utbetalas

till den myndighet, som kommer att anordna ifrågavarande minnesvårds

uppförande.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med anledning af de i ämnet väckta

motionerna, må, såsom bidrag till uppförande på Filipstads

och Fernebo församlingars i Yermlands län kyrkogård af

en minnesvård öfver John Ericsson, på extra stat för år

1892 anvisa till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af

20,000 kronor samt dervid tillika anhålla, det Kongl.

Maj:t måtte, efter föregången granskning af kongl. öfverintendentsembetet,

fastställa ritning till den ifrågavarande

minnesvården.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

93

80:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 151) har herr

E. Thermcenius föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja byggmästaren H. Hallström

ett anslag af 50,000 kronor, med vilkor, att hans borgenärer skriftligen

förbunde sig att taga 30,000 kronor såsom full liqvid för sin fordran.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Då Kongl. Maj:t,s under sistlidna års riksdag väckta förslag om ersättning

åt byggmästaren Hallström för lidna förluster vid uppförandet af

universitetshuset i Upsala icke lyckades tillvinna sig Riksdagens bifall, och

några skäl till frångående af det utaf Riksdagen sålunda i detta ämne fattade

beslut nu icke blifvit förebragta, hemställer utskottet,

att herr Thermsenii förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Stockholm den 17 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

''vy• . *! . ) AAvAO-.vjvA* V* .Va A . Ah\->\•• u A,a ,A A\ .''i ..* \ V . ,

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o (angående anslag till en professur i obstetrik och

gynekologi vid universitetet i Upsala):

af herrar S. Nilsson, O. Jonsson, L. Jönsson, P. Pelirsson, A. Persson,

N. Petersson, A. P. Danielson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Ersson,

I. Lyttkens och G. Persson, hvilka ansett, att utskottets~yttrande

och förslag bort hafva följande lydelse:

»Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, förefinnes till bestridande

af undervisningen i de till professuren i kirurgi och obstetrik vid Upsala

universitet nu hörande läroämnena, förutom nämnda professur, äfven en

adjunktur, hvilken senare vid inträffande ledighet skall ombildas till en extra

Ang. ifrågasatt

anslag

till skadestånd

åt

byggmästaren

H. Hallström

för

lidna förluster

å universitetsbyggnaden

i

Upsala.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 9.

ordinarie professur. Då således redan två fasta lärareplatser äro inrättade

till uppehållande af undervisningen i dessa läroämnen, föreställer sig

utskottet, att genom lämplig fördelning af läroämnena äfven under för

handen varande förhållanden undervisningen bör kunna på ett tillfredsställande

sätt uppehållas. Med afseende härå, och då det icke synes

utskottet kunna med fog ifrågasättas, att i ett land med Sveriges begränsade

ekonomiska tillgångar, der högre medicinsk undervisning meddelas

vid icke mindre än tre olika läroanstalter, samtliga dessa anstalter

skola komma i åtnjutande af hela det mått af lärarekrafter, som med

hänsyn till vetenskapens utveckling må kunna vara önskvärd!, anser sig

utskottet böra hemställa,

att Kong!. Maj ds förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall»;

vid punkten 7:o (angående teckningslärarnes vid de högre allmänna

läroverken löneförmåner):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Caspar-sson, V. N. Ekenman,

//. P. P. Tamm, E. V. E. L. Königsfeldt, H. R. Törnebladli, C. W. von

Schulzenheim och C. O. Bergman;

vid punkten 8:o (angående förhöjning af anslaget till högre skolor

för qvinlig ungdom), i afseende å utskottets motivering:

af herrar V. RF. Ekenman och II. R. Törnebladli;

vid punkten 9:o (angående förhöjdt anslag till folkskoleinspektionen

m. m.):

af herrar //. R. Törnebladli, S. Nilsson, O. Jonsson, P. Pehr sson,

A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Ersson och C. Persson, hvilka

yrkat att utskottets utlåtande och förslag bort hafva följande lydelse:

»För rätt bedömande af den med afseende å tillsättandet af en

öfvervakando inspektör ifrågasatta anslagsförhöjuingens lämplighet har

utskottet sökt göra sig reda för, i hvad mån den föreslagna åtgärden

kan anses vara till dermed åsyftade ändamål ledande, af verkligt behof

påkallad och med hänsyn till organisationen i öfrig! tillrådlig.

Hvad nu först vidkommer det i främsta rummet angifna syftet,

eller en till effektiv besparing verkande kontroll öfver folkskoleinspektörernes

resor, bör det tagas i betraktande, att de mer, än som önskligt

varit, dryga kostnader, hvilka dessa resor föranledt, i väsentlig

mån berott derpå, att vederbörande inspektörer oftast varit af andra

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

95

befattningar hindrade att företaga längre och mera sammanhängande

inspektionsfärder. Det är svårt att inse, huru tillvaron af en öfverinspektor

skulle vid sådant förhållande kunna i resorna medföra någon

ändring af verklig betydelse, i annat fall än att vikarier skulle skaffas

för de tider, inspektörerna vore frånvarande, hvilket ål er skulle gifva

anledning till statsutgifter i annan form. Om deremot, hvilket statsrådsprotokokollet

icke gifver vid handen, meningen skulle vara att använda

ett mindre antal inspektörer, som hade att egna sig endast åt

inspektionen, lär öfverinspektörens verksamhet med uppsättande af

reseturer kunna anses mindre behöflig, naturligtvis under förutsättning

att till inspektörer utses personer, som hafva både förmåga och vilja

att rätt anordna sina resor.

Under enahanda förutsättning synes ock den ändrade anordning,

hvilken kan åstadkommas, utan att det nuvarande systemet i afseende

å inspektörers tillsättning öfvergifves, lättast kunna åvägabringas genom

bemödanden från inspektörerne sjelfva, livilka bättre än den för hela

riket afsedde tjenstemannen kunna hvar inom sitt distrikt, med hvars

förhållanden de böra vara fullt förtrogna, verkställa beräkningar och

uppgöra reseplaner, som, så vidt görligt är, tillgodose på en gång ändamålsenlighet

och besparing. Möjligen skulle åt dylika bemödanden

kunna gifvas ännu mera fart och stadga, om, med ledning af hittills

vunnen erfarenhet, för hvart distrikt fixeras ett maximibelopp, hvarutöfver

resekostnadsersättningarna för året ej skulle få gå. För att en

sådan eller annan åt samma håll syftande anordning må komma till

stånd torde samverkan mellan inspektörerne och ecklesiastikdepartementets

nuvarande folkskolebyrå kunna göra till fyllest, dock endast i det

fall, att i spetsen för denna senare fortfarande får stå en person med

insigter i folkskoleväsendet.

Att åter de byrån tillhörande ärendena af mer administrativ natur

icke skulle af en dylik person kunna behörigen skötas, förefaller

utskottet mindre sannolikt, helst det bör kunna antagas, att till byråchef

icke utses någon annan än en man med verklig duglighet och

förmåga att äfven sätta sig in i de väl i regeln icke öfverdrifvet svåra

administrativa ärenden, som falla inom området för byråns verksamhet.

En svårighet ligger naturligtvis deri, att byråchefen stundom

måste vara frånvarande på inspektioner. Men om dessa, såsom hittills,

inskränkas till folkskolelärare- och lärarinneseminarierna, bör svårigheten

vara lätt nog öfvervunnen, åtminstone om man får döma af

exemplet från den inom departementet inrättade läroverksbyrån, hvars

chef haft att förrätta vida flere och mera mångsidiga inspektioner, under

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hvilka göromålen kunnat skötas af biträden med endast administrativ

utbildning. Genom en så beskaffad inskränkning skulle visserligen

inspektionen icke komma att omfatta sådana småskolelärarebildningsanstalter,

som ej äro förenade med folkskoleseminarier eller kunna besökas

i samband med inspektionen af dessa senare, men för småskolelärareseminarierna

kan uppenbarligen tillfredsställande inspektion anordnas

utan att derför behöfver anställas en särskild högt aflönad embetsman

i ecklesiastikdepartementet,

Hvad slutligen angår denna embetsmans ställning och förhållande

till de myndigheter, som för öfrig! hafva att vaka öfver folkskoleundervisningen,

yppa sig väsentliga betänkligheter. Medan folkskolebyrån

är i departementet fast inordnad och såsom sådan har att förberedelsevis

behandla ärenden, som skola af Kong!. Maj:t afgöras, blir den nu

ifrågastälde öfvervakande inspektören, som skulle förordnas på viss tid

och, enligt hvad statsrådsprotokollet temligen tydligt angifver, skulle

sammanhålla och leda inspektionen, en egentligen i beroende af ecklesiastikdepartementets

chef stäld tjensteman, hvilkens verksamhet hvarken

är, såsom de i stiften tjenstgörande inspektörernes, satt i samband med

den myndighet, som för hvarje stift har att närmast vaka öfver folkskolans

angelägenheter, ej heller, åtminstone så vidt statsrådsprotokollet

utvisar, införlifvad med folkskolebyrån i departementet. Att en så

beskaffad anordning icke rätt öfverensstämmer med grunderna för regeringsmagtens

utöfning, särskilt då denna betraktas i sitt förhållande

till underordnade myndigheter, och att den kan i framtiden medföra

vissa faror för folkundervisningen i och genom möjligheten till en för

embetsorganisationen å ifrågavarande område nu främmande sidoinflytelse,

är lätt att inse.

På grund af hvad sålunda anförts och under uttalande af den

öfvertygelse, att det högst afsevärda målet af en på samma gång lifskraft^

och, hvad resorna vidkommer, med mindre kostnader än nu

förenad folkskoleinspektion, kan vinnas dels genom en i ecklesiastikdepartementets

fackbyrå för folkundervisningen företagen undersökning

af de olika möjligheterna för åstadkommande af en sådan inspektion,

dels ock genom åtgärder, som med ledning häraf kunna komma att

vidtagas, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må i riksstaten för nästkommande

år uppföra anslaget till arfvoden och resekost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It.

1)7

nadsersättning åt folkskoleinspektörer med oförlindradt

belopp, 95,000 kronor»;

af borr L. Jönsson emot utskottets motivering;

vid punkten l8:o (angående ifrågasatt förböjning af aflöningar vid

Nyköpings hospital):

af herr C. E. Casparsson;

vid punkten 28:o (angående ifrågasatt anslag till restaurering af

kloster kyrkan i Vadstena):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, V. N. Ekenman,

It. G. von Hedenberg, grefve E. C. A. Piper, H. P. P. Tamm., E V. R. L.

Königsfridt, 0. V. O delberg, F. Boström, //. It. Törnebladh och C. V. von

Schulzenlieim, Indika ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva

följande lydelse:

»Ehuru Vadstena och S:t Pers församlingar enligt det år 1825

upprättade kontrakt, hvarigenom församlingarne öfvertagit kyrkan af

staten, ostridigt åtagit sig ansvaret för kyrkans framtida underhåll, samt

församlingarne sålunda sakna all rätt till understöd från statens sida i

den församlingarne åliggande underhållsskyldighet, anser utskottet likväl,

med afseende å hvad i statsrådsprotokollet finnes i ämnet anfördt, billigheten

fordra, att staten bör träda hjelpande emellan, desto hellre som

utan statens mellankomst fara torde förefmnas, att denna monumentala

kyrkobyggnad komme att helt och hållet falla i ruiner, då församlingarne

svårligen med sin betryckta ekonomiska ställning förmå att ensamma bestrida

kostnaden för kyrkans återställande.

Då utskottet hyser denna uppfattning och då anledning icke förefinnes

till erinran mot storleken af det belopp, hvarmed staten skulle bidraga

till kyrkans restaurering, anser sig utskottet böra tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må till restaurering af Vadstena

klosterkyrka, i hufvudsaklig enlighet med derför uppgjord

plan samt under den tillsyn och kontroll, Kongl.

Maj:t bestämmer, bevilja ett anslag af 100,000 kronor,

deraf 20,000 kronor å nästkommande års stat, med

vilkor att Vadstena och Sfi, Pers församlingar tillskjuta

Bih. till Jiiksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. S Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

det belopp, som utöfver sagda anslag för ifrågavarande

restaureringsarbete erfordras»;

vid punkten 42:o (angående anslag till lönetillägg åt akademic

kamreraren O. G. Regnell):

af herrar P. Pehrsson, P. Andersson, P. Ersson, 1. Lyttkens och

C. Persson, hvilka ansett utskottet böra hemställa, att Kongl. Maj ds

förevarande framställning måtte af Riksdagen afslås;

vid punkten 48:o (angående ny byggnad till allmänna läroverket i

Östersund):

af herrar C. E. Casparsson, F. Boström, 11. P. Törnebladh och

G. Eriksson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva

följande lydelse:

»Då läroverkshuset. i Östersund uti dess nuvarande skick obestridligen

är för ändamålet synnerligen otjenligt och då man med afseende

å hvad i statsrådsprotokollet finnes upplyst angående ortens ekonomiska

ställning icke skäligen kan begära, att kostnaden för ifrågavarande

byggnadsföretag skall bestridas ensamt af ortens tillgångar, synes

billigheten och nödig omtanke för läroverkets uppehållande fordra statens

mellankomst. Vid granskning af de uppgjorda ritningarne har

utskottet emellertid trott sig finna, att åtskilliga förenklingar skulle

kunna vidtagas och kostnaden för byggnaden till följd häraf nedbringas.

I betraktande häraf, och då det äskade statsbidraget i och för

sig torde vara väl högt, anser utskottet, att en nedsättning deri bör

kunna ske med 50,000 kronor, helst utskottet föreställer sig, att, derest

kostnaden för byggnaden komme att öfverstiga 150,000 kronor, det

Överskjutande beloppet må kunna genom lån anskaffas.

Utskottet, som ej har någon erinran att framställa mot de af

Kong]. Maj:t för statsbidragets utgående föreslagna vilkor, får alltså

hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen såsom

bidrag till uppförande af ny byggnad för allmänna

läroverket i Östersund beviljar 50,000 kronor, under

vilkor, att Östersunds stad tillhandahåller lämplig tomt

för byggnaden samt att hvad utöfver nämnda belopp

för ändamålet erfordras varder utan statsverkets be
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !J.

99

tungande anskaffadt, och af berörda belopp på extra

stat för år 1892 anvisar 17,000 kronor.»

Ilerr I. Lyttkens bär begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet

närvarit vid behandlingen af det under punkten 9:o i förestående

utlåtande upptagna ärende.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utledande N;o 0.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Tpt [

—

1891 års

riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning,

pä färsing.

Summa.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

17,000

78,800

—

- -

—

— —

—

78,800

—

89,300

—

---

—

__ _

—

39,300

—

62,700

—

- -

—

— —

—

62,700

—

46,350

—

- -

—

— —

—

46,350

—

20,646

18,000

—

337,087

—

375,733

—

19,159

- -

—

5,841

—

25,000

—

55,000

—

—- -

—

- -

—

55,000

—

677,331

35,820

713,151

—

160,700

—

- —

—-

—

160,700

2,902,453

3 6

2,902,453

3 6

70,000

—

— —

—

—

70,000

—

43,500

_

__

_

_ _

_

43,500

24,417

—

1,010

-

1,100

—

26,527

_

j 4,217,356 3G

54,830

—

| 344,028

4,616,214 36

Ecklesiastik
-

Departementschefen....................................................

Departementets afdelning af Kong]. Maj:ts kansli ......

Riksarkivet .................................................................

Kongl. biblioteket .......................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten...............................................................

Domkapitlens expeditioner ........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag..................

Universiteten (deraf 102,700 kronor, förslagsanslag).

Tillkommer: Till en profession i obstetrik och gy„

böjning af anslaget till den mi
universitetet

i Upsala .................

„ höjning af anslaget till materiel

tetet i Lund ..............................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande

Tillkommer: Till underhåll och utveckling af institutets

„ inköp och underhåll af materiel för

„ arfvode åt en amanuens vid nämnda

36)Allmänna läroverken, reservationsanslag ...................

för qvinlig ungdom. Nuvarande belopp

Ökas med.............................................................

— | Högre lärarinneseminariet.........................................

Pedagogier och folkskolor............................................

Högre skolor

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

101

Litt. A

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

1

indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

anvisning,

på förslag.

Summa.

•

kontant.

Frihe„er och 1

kyrkotionde. |

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

•• 1

0.

Kronor. |

Ö.

Kronor.

Ö. 1

17,000

17,000

_!

78,800

78,800

—

39,300

—

- -

—

___

—

39,300

— i

02,700

—

- -

—

62,700

—

å tillhopa 14,300 kronor) ..................

46,850

—

46,350

—;

20,646

—

18,000

—

337,087

—

375,733

1

19,159

—

- -

—

5,841

__

25,000

—

Nuvarande anvisning i kontant ...........

nekologi vid universitetet i Upsala......

neralogiskt-geologiska institutionen vid

677^331:—

6,000: —

1,850: —

55,000

55,000

för botaniska institutionen vid universi-

1,500: —

680,681

35,820

_

___

_

722,501

-:

belopp .................................................

160,700: —

■

anatomiska museum ............................

1,000: —

nervkliniken vid institutet....................

500: —

klinik ..................................................

900: —

163,100

—

- —

—

— —

—-

163,100

2,902,453

3 C

---

—

— —

—

2,902,453

36

...........................................................

70,000: —

30,000: —

100,000

_

100,000

—

43,500

j —

---

43,500

—

24,417

j—

1,010

—

1,100

—

26,527

Transport

4,259,106

3 G

54,830

—

344,028

—

4,657,964

36

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1891 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

8.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

4,217,356

36

54,830

_

344,028

_

4,616,214

36

4,179,925

4,179,925

383,975

—-

—1 383,975

—

37,150

_

37,150

493,675

—

- -

—

_ _

493,675

—

103,500

—

—

---

— 103,500

—

32,741

—

700

_

_ _

— i 33,441

8,250

—

- ---

—

- -

8,250

—

50,500

—

----

—

— --

50,500

—

7,700

—

—

—

- -

7,700

—

145,000

—

---

_

- -

— 145,000

—

3,000

—

- -

—

- -

— 3,000

—

8,250

—

8,250

—

44,980

—

- -

—

--- "

— 44,980

—

28,750

— —

—

— —

28,750

—

''pt 9,744,752

36

55,530

—

314,028

— ,10,144,310

36

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande .................

Stipendier för seminarieelever .................................

Arfvoden och i’esekostnadsersättning åt folkskolein
Okas

med..........................................................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ............

! Understöd åt högre folkskolor .................................

eller ett gemensamt reservationsanslag..................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag......................................................

j Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och små
Understöd

åt folkhögskolor, förslagsanslag .............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folk
De

tekniska läroverken. Nuvarande belopp .............

Okas å anslaget till Chalmers’ tekniska läroanstalt

Gymnastiska centralinstitutet......................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater. Nuvarande

Ökas å anslaget till farmaceutiska institutet med...

Hyresersättning åt provinsial]äkai''e,/ö>s?apsaws/ap. högst

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslags
jBarnmorskeundervisningen

och barnbördshusen .........

Ortopediska institutet........... ......................................

Veterinärundervisningen .............................................

Vaccinationens befrämjande.............;..........................

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och

Svenska läkaresällskapet ...........................................

Svenska akademien ................................•;...................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsVitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien (deraf

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

103

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

\ kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och .... .

kyrkotionde. fattningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,259,106 36

54,830

—

344,028

4,657,964

36

304,925: —

75,000: —

spektörer. Nuvarande belopp 95,000: —

............................................ 5,000: —

100,000: —

15,000: —

20,000: —

514,925: —

rikets nordligare trakter bosatta tinnar,

25,000: —

skolor, förslagsanslag .........................

3,500,000: —

40,000: —

skolan, förslagsanslag ..........................

30,000: —

skolorna, förslagsanslag.........................

75,000: —

4,184,925

__

_ _

__

____

4,184,925

__

383,975: —

med .................................................

8,500: —

392,475

—

---- -

__

- -

_

392,475

_

37,150

---

—

- -

_

37,150

__

belopp .............................................

493,675: —

1,300: —

494 975

494 975

103,500

_

___

__

____

103,500

__

anslag. (Nytt.)....................................

12,000

- -.

—

- -

—

12,000

—

32,741

—

700

—

---

—

33,441

—

8,250

—

---

—

- -

—

8,250

—

50,500

—

- -

—

---

—

50,500

—

7,700

—

---

—

- -

_

7,700

__

sjukvård, förslagsanslag.......................

145,000

---

—

- -

—

145,000

—

3,000

---

—

---

—

3,000

—

8,250

—

- -

—

- -

—

8,250

_

anslag)...................

44,980

—

- -

—

___

__

44,980

_

450 kronor reservationsanslag) ...........

28,750

—

—

-

—

_

28,750

Transport

9,813,302

3 6

55,530

344,028—

10,212,860 36

opaginerad Kontrollera mot PDF

101

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1891 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på, förslag.

Summa.

Friheter och T-, .... .

i ii.* i hrsattningar.

kyrkotionde. °

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor, j ö.

Kronor.

Ö.

»,744,752

36

55,530

_

341,028 —

10,144,310

36

61,300

—

- -

- - |-

61,300

—

44,900

—

- -

—

— - -

44,900

67,550

—

—

—

--;—

67,550

_

250,150

—

—

—

____j_

250,150

—

9,564

9,564

75,000

—

- -

—

- - -

75,000

—

42,061

—

4,360

—

--- _

46,421

—

600,000

—

. _ —

—

600,000

—

78,000

_

_ _

__

78,000

_

2,750

—

---

—

2,750

28,380

—

--*

—

--- -

28,380

25,000

—

---

—

-----

25,000

—

6,528

—

193,300

—

170,000 —

369,828

—

24,000

—

- -

—

24,000

—

80,000

—

--- -

—

- - -

80,000

—

1,500

—

- -

—

1,500

—

23,044

64

---

—•

__ — ''—

23,044

6 4

15,000

—

—.

- -- ; —

15,000

—

S:a T 1,179,480;— 253,190—| 514,028 — 11,946,698 —

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
Musikaliska

akademien ..............................................

Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande belopp.........

Ökas å expensmedelsanslaget med ...........................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, för
Institutet

för blinda ...............................................

Fattigvården i Stockholm och landsorten.....................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag....................

Lasaretts underhåll ...................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag. Nuvarande belopp

Ökas med ..............................................................

Stora barnhuset i Stockholm ......................................

Frimurarebarnhuset ....................................................

Barnhusen i landsorterna............................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags
Kyrkors

underhåll.....................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Ålderstillägg,

förslagsanslag........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. va., förslagsanslag.

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

Extra utgifter, reservationsanslag.................................

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

105

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning, på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

9,813,302

36

55,530

—

344,028

—

10,212,860

36

tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor) .......................

61,300

—

—

—

—

—

61,300

—

44,900

_

___;

_

____

_

44,900

_

.............................................................. 67,550: —

........................................................... 1,630: —

69,180

—

—

—

---

—

69,180

—

slagsanslag ........................................... 200,000: —

............................................................. 50,150: —

250,150

—

-----

—

- -

—

250,150

—

9,564

—

---

—

- -

—

9,564

—

75,000

42,061

__ _

_

. , , _

_

75,000

_|

4,360

_

46,421

_

............................................................. 600,000: —

; VA v-

............................................................ 300,000: —

900,000

— —-

—

900,000

—!

78,000

78,000

— |

2,750

28,380

_

•

__

_

2,750

28,380

_''

--_

- -

—

---

—

—!

anslag....................................................................

25,000

—

- -

__

- -

—

25,000

—1

6,528

—

193,300

—

170,000

—

369,828

—

gifvande, reservationsanslag....................................

24,000

—

24,000

—

80,000

—

---

—

- -

•■i-

80,000

— I

1,500

—

- -

—

---

—

1,500

—i

Nuvarande belopp ................................... 23,044: 6 4.

.......................................................... 4: —

23,048

64

- -

—

■----

—

23,048

64 i

15,000

—

15,000

—

Summa!! 1,549,664

-

253,190

—

514,028

— jl2,316,882

—

Bih. Ull Biksd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 A/d. 8 Häft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde

hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Riksarlävet :

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som

äro af vigt för fäderneslandets historia..................... 3,000: —

Kronor.

.

0.

„ fortsatt utgifvande af “Svenska riksdagsakter11 m. in. 1,500: —

Kongl. Biblioteket:

För anbringande af elektrisk belysning i dess förstuga,

kapprum, låneexpedition och läsesal och för den med

belysningen förenade driftkostnaden ........................ 2,787: —

Till arfvoden åt tjenstemän och vaktbetjening för särskild

4,500

eftermiddagstjenstgöring ........................................... 1,000: —

3,787

—

Nationalmuseum:

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

4,000

Lifrustkammaren:

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna ro. m. ........................

5,800

—

Domkapitlens expeditioner:

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

3,716

—

Transport

21,803

—

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

107

Kronor.

0.

Transport

21,803

Kyrkor:

Till fortsättande och afslutande af restaureringsarbetena å

1

U psala dom kyrka................................ ........................

75,000: —

11

fortsättande och afslutande af restaureringsarbetena å

Skara domkyrka ......................................................

40,000: —

115,000

_

Universiteten:

\ Till

det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ..............

3,000: —

„ matematiska „ „ ...............

1,500: —

”

lärare i tyska, franska och engelska språken vid uni- versitetet i Upsala .....................................................

6,000: —

11

aflönande af laboratorn i experimentel fysik och ob-

servatorn i astronomi vid universitetet i Upsala, 3,000

kronor för hvardera befattningen ..............................

6,000: —

”

en astrofysikalisk redaktör och ett nytt vändtorn vid

Upsala universitets observatorium ...........................

33,500: —

”

anskaffande af instrument för den kristallografiska och

petrografiska undervisningen vid mineralogiskt-geolo-

giska institutionen i Upsala .....................................

5,000: —

en extra ordinarie professur inom Juridiska fakulteten

vid universitetet i Lund .........................................

4,000: —

2,950: —

11

det språkvetenskapliga seminariet i Lund ..................

„ matematiska „ „ ..................

1,500: —

|

lärare i tyska, franska och engelska språken vid uni- versitetet i Lund ......................................................

6,000: —

särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg........................................................

2,000: —

personligt lönetillägg åt vice bibliotekarien vid univer-

sitetsbiblioteket i Lund August Jakob Theodor Palm

500: —

arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund .......................................................................

1,500: —

11

fullbordande af ny byggnad för fysiologiska institutionen

i Lund in. m.............................................................

50,000: —

..

arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institu-

tionen i Lund ..........................................................

500: —

9f

personligt lönetillägg åt akademikamreraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell ............................................

750: —

!

För

arbetets upprätthållande vid den patologiska institu- tionen vid universitetet i Lund ................................

500: —

125,200

Transport

262,003

I

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ......................................................._ ............ 900: —

arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium

..................................................... 900: —

en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ........................................... 1,800: —

en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —

utförande af teckningar i vetenskapligt ändamål vid

institutet ............................................................... 1,500: —

Allmänna läroverken och pedagogierna:

Till löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken och

pedagogierna................................... ....................... 345,725:

arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken 40,000:

Kronor.

Högre lärarinneseminariet:

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminariet 4,000:

För anordnande af en valfri fjerde årskurs vid seminariet 3,000:

33,300:

15,000:

Folkundervisningen :

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt

musiklärare vid dessa seminarier..............................

understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor som åtnjuta bidrag af statsmedel ......

De tekniska läroverken:

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af

kostnader för deras inspektion ...........................

262,003

7,900

385,725 —

7,000

48,300

35,000

Transport | 745,928|

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande- N:o 9.

109

Medicinalstyrelsen med, dithörande stater:

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper

„ uppehållande af en poliklinik för tandsjukdomar...

Transport

1,200:

4,000:

4,000:

3,200:

2,000:

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsalmdemien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening ..

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. in......................................................

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum......

Akademien för de fria konsterna:

Till om- och nybyggnad af akademiens hus......................

Naturhistorisk riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter..................

„ vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

samling......................................................................

Undervisningsanstalter för• döfströmma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma .......................................... 49 200

„ blindskolan i Vexiö

,, handtverksskolan i Kristinehamn för blinda.

„ tryckning af blindskrifter ..............................

„ understöd åt blindlärareelever ..................

Serafimerlasarettet i Stockholm:

För lasarettets om- och tillbyggnad m. m........

11,000

10,000

2,500

1,200

Kronor.

2,000:

2,800:

745,928

5,200

9,200

175,000

4,800

73,900

130,000

Bih. till Riksd. Vrot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

Transport

1,144,028]-

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Till

Transport

Hospitalsvården:

fortsättning af arbetena å hospitalet vid Piteå......... 275,000: —

understöd åt Jerfsö sjukhus för spetälske ............. 14,000: —

fullbordande af om- och nybyggnader vid Vadstena

hospital ..............................................................

48,000:

Till

Diverse anslag:

svenska fornskriftsällskapet ...................................

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

i utländska hamnar................................................

två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde

kontrakt.....................................................................

stipendier för teologie studerande..............................

nordiska museet.......................................................

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif“ ........................................................

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

Mathematica11 ........................................................

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen............

fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra

Sverige, underhåll och tillsyn af vattenhöj dmätnings
stationer

in. m.......................................................

ersättning för belopp, som af statskontoret förskottsvis

utbetalts...........................................................

bidrag till uppförande af en minnesvård öfver John

Ericsson .................................................................

2,000: —

10,000: —

4,000: —

1,500: —

25,000: —

3,150

4,000

20,000

12,500

340

20,000

Kronor.

1,144,028

337,000

102,490

Summa 1,583,5181-

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:38 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvud tit ef innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten