Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om införande af en progressiv värnskatt. i!i '' 1. ! C. ■ ■».

1892-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1892:20, Betänkande, i anledning af väckt motion om införande af en progressiv värnskatt. i!i '' 1. ! C. ■ ■».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

1

17'' t

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 16 maj 1892, kl. 11 f. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om införande af en progressiv

värnskatt.

i!i '' 1. ! C. ■ ■».,((: fl/ : . .j .. , . ,

Till bevillningsutskottet har blifvit hänvisad eu utaf herrar G. Jansson

i Krakernd och A. Åström inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 153,

om införande af en progressiv värnskatt, uti hvilken motions syfte fem andre

ledamöter af kammaren instämt; och får utskottet öfver motionen härmed

afgifva betänkande.

Efter erinran, hurusom vid förra årets riksdag motionärerne af skäl,

Indika ännu qvarstode oförändrade och till och med vunnit i styrka genom

de ökade kraf i och för stärkandet af vårt försvar, h vilka af Kongl. Maj:t

vid innevarande års riksdag blifvit framstälda, väckt förslag om införande

af en särskild bevillning under namn af värnskatt till betäckande af nödiga

utgifter för försvaret, men hurusom bevillningsutskottet af anledning, som numera,

enligt motionärernes åsigt, skulle, sedan det visat sig att för uppgörande

af 1893 års statsreglering Kongl. Maj: t behof! taga i anspråk föregående

års besparingar till icke oansenliga belopp samt i perspektiv stält

införande af ytterligare konsumtionsskatter, till väsentlig del bortfallit, hemstält,

det förslagen »för det dåvarande» icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda, — hafva motionärerne anfört, att, då den större inkomsten,

oafsedt dess större förmåga att bära en större skattebörda, ur ekonomisk

synpunkt äfven skulle hafva ett större intresse af försvaret, de utgifter, som

erfordrades för detsammas stärkande, borde, enligt motionärernes åsigt, drabba

inkomsten, i den mån densamma ökades, och att sålunda dessa ökade utgifter

borde betäckas af en progressiv skatt. Den progression, motionärerne tänkt

Bih. till liiksd. Idol. Ib92. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. (N:o 20.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

sig såsom möjlig och lämplig, skulle bestå deri, att vid beräknandet af denna

skatt, som för öfrigt skulle utgå efter allmänna bevillningens principer, bevillningsbeloppet

höjdes med en tiondedels procent, för hvarje åsatt bevillningskrona,

hvilken böjning skulle inträda der de nu gällande bevillningsafdragen

upphörde, eller vid åsätta 20 kronors bevillning.

Progressionen finge då följande utseende: den, som uppskattades till

och påfördes bevillning

för 20 kr., utgjorde

» BO » »

» 40 » »

» 50 » »

» 100 » »

» 200 » »

» 500 » »

» 1000 » »

värnskatt såsom för

bevillning

af

20,40

30,90

41,oo

52,50

110.00

240.00

750.00

2000, oo

kr.

0. S. V.

Då motionärerne emellertid med detta sitt förslag icke ville rubba de

förhållanden, som för närvarande bestode i fråga om utgörande af hittills

utgående skatter för militära ändamål, och då 1891 års statsreglering för

fjerde och femte luifvudtitlarne, hvilken slutade på en summa af 30,005,300

kronor, antagligen torde få anses för hvad statskassan under vanliga förhållanden

och utan tillgripande af nya inkomstkällor kunde till utgifterna

under dessa hufvudtitlar lemna, hade motionärerne tänkt, att allenast den

summa, som utöfver dessa trettio millioner kunde blifva erforderlig, borde på

ofvannämnde sätt såsom progressiv värnskatt utgå,

Motionärerne föreslogo sålunda:

att Riksdagen måtte besluta införande af en progressiv värnskatt att

betäcka de utgifter, hvarmed fjerde och femte hufvudtitlar ne öfverstiga trettio

millioner kronor;

att denna värnskatt utgöres i likhet med hvad nu är stadgadt för den

allmänna bevillningen;

att dervid bevillning sbeloppet, hvarefter skatten skall beräknas, så snart

det uppgår till 20 krono)'', ökas med en tiondedels procent för hvarje bevillning

skröna; samt

att vid inkomst af fast egendom samma förhöjning efter derå åsatt bevillning

beräknas.

Förslag om införande af eu särskild bevillning under namn af värnskatt

hafva, såsom ofvan antydts, till Riksdagen framkommit sistlidet år, då,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

Utom herrar Jansson och Åström, jemväl en annan motionär inom Andra

Kammaren, herr G. Ericsson från Stockholm, gjorde hemställan i sådant

hänseende.

Herr Jansson föreslog då:

»att — till fyllande af följande i Kongl. Maj:ts proposition angående

statsverkets tillstånd och behof upptagna anslagsfordringar, nemligen:

samtliga förhöjningar i de ordinarie anslagen under 4:de hufvudtiteln, utgörande

tillsammans ................................. Kr. 254,000: —

den äskade anslagsförhöjningen af 5:t.e lmf
vudtitelns

ordinarie anslag.................. » 54,500: — 308,500: —,

samtliga extra anslag under 4:de hufvnd
titeln,

uppgående till ........................... » 2,343,800: —

samtliga extra anslag under 5:te hufvudtiteln

......................................................... » 2,500,360: — 4,844,160: —,

tillhopa Kr. 5,152,660: —,

eller det belopp, som Riksdagen, efter pröfning af hit hörande anslagsbehof

kan komma att bevilja, hvilket belopp då måste anses representera de angelägnaste

behofven i pell för försvarets stärkande — Riksdagen måtte åtaga

sig en särskild bevillning under namn af värnskatt, att i lämplig proportion

utgå af en hvar, som enligt gällande bevillningsförordning är skyldig att till

staten erlägga bevillning af fast egendom samt af inkomst; och att Riksdagen

deremot ville medgifva den nedsättning i andra skattebördor eller bevillningar,

som af ett dylikt åtagande bör kunna blifva en följd, vare sig att denna

nedsättning kan ega rum i direkta eller indirekta skatter.»

Herr Ericsson åter föreslog: »att, för den händelse Kongl. Maj:ts propositioner

om utsträckning af värnpligten, afskrifning af grundskatterna in. m.

fullständigt eller till någon del varda af Riksdagen antagna, Riksdagen måtte

besluta införandet af en värnskatt, att utgå enligt följande grunder:

l:o. Skyldig att utgöra värnskatt är en hvar, som enligt gällande

bevillningsförordning erlägger skatt för mer än 4,000 kronors inkomst af

fast egendom, kapital eller arbete;

2:o. Inkomst af fast egendom skall så beräknas, att den bevillning,

som sagda egendom, enligt gällande bevillningsförordning, är skyldig att i

bevillning till staten erlägga, uppgår till en procent af samma inkomst;

3:o. Värnskatten utgår med 1 för 100 å den del af inkomst, som

öfverstiger 4,000 kronor, 2 för 100 å inkomstöfverskott utöfver 8,000 kronor,

3 för 100 å öfverskott utöfver 16,000 kronor, 4 för 100 å öfverskott

Utöfver 32,000 kronor och så vidare efter samma beräkningsgrund, så att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

värnskatten vid hvarje fördubbling af den lägsta inkomst, för hvilken den

utgår, höjes med 1 för 100.»

Herr Aströms förslag slutligen, som närmast öfverensstämde med förevarande,

var af följande innehåll:

»att, i händelse utgifterna under fjerde och femte hufvudtitlarna komma

att uppgå till öfver trettio millioner kronor, Riksdagen matte besluta införandet

af eu värnskatt;

att denna värnskatt utgöres i likhet med hvad nu är stadgadt för den

allmänna bevillningen;

att dervid bevitlningsbeloppet, sä snart det uppgår till 2,000 kronor,

ökas med eu procent för hvarje 500 kronor af dess hela belopp;

att vid inkomst af fäst egendom samma förhöjning efter dess bevillning

beräknas.»

Uti sitt betänkande i anledning af dessa förslag yttrade bevillningsutskottet

följande:

»Då af Kong!. Maj:t väckt fråga angående ändringar i värnpligtslagen

m. in. numera efter de af kainrarne fattade beslut förfallit, förefinnes icke

längre den af herr Ericsson angifna förutsättningen för bifall till det af

honom framlagda förslag. Redan utgående skatter måste nu anses fullt tillräckliga

för fyllande af statsverkets behof, och någon anledning att för

täckande af de utaf de tvenne andra motionärerne omförmälda utgifter tillgripa

den föreslagna skatteformen torde derför ej föreligga.

De af motionärerna angifna synpunkter hafva dock förekommit utskottet

mycket beaktansvärda. Befogenheten af en skatteform, som alldeles särskild!

tager hänsyn till skatteförmågan, torde minst kunna bestridas, då det gäller

skatter för täckande af utgifter i och för försvaret. De, Indika ega mera

att försvara, torde ock böra underkasta sig större uppoffringar för försvaret,

än de mindre bemedlade. Anlitandet af denna skatteform skulle derför

säkerligen i icke ringa mån öka ntsigterna till en snar och lycklig lösning

af försvarsfrågan. Dessutom får ej förbises, att hvarje betydande utvidgning

af försvaret antagligen alltjemt hos oss kommer att göras beroende af och

sammanhängande med en afskrifning af våra grundskatter; och det synes dä

billigt och för ett väl afvägdt skattesystem erforderligt, att dessa skatter

ej uteslutande kompenseras med konsumtionsskatter, utan åtminstone i någon

män ersättas med förmögenhetsskatter. Framläggandet af ett nytt förslag

om ordnandet af vårt försvar torde således böra föregås af eu noggrann

pröfning, om och i hvilken form eu sådan beskattning, som af motionärerne

föreslagits, bör ifrågakomma. En sådan pröfning har utskottet i år ej haft

anledning att företaga; och då med visshet förutsättas kan, att Kong! Maj:t

jemväl utan särskild begäran af Riksdagen tager möjligheten och lämplig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottels Betänkande N:o 20.

5

heten åt en sådan skatt under ompröfning, hemställer utskottet, att förevarande

motioner icke för närvarande må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.»

Förhållandena, under hvilka Riksdagen går att pröfva föreliggande

motion, äro väsentligen enahanda med de, hvarunder sistlidet års Riksdag

till pröfning förehade ofvanberörda förslag till införande af en progressiv

värnskatt. Det kan sålunda, enligt utskottets åsigt, ej heller nu vara lämpligt,

att Riksdagen till hufvudsakligt afgörande företager frågan om progressiv

värnskatt, hvilken fråga, såsom af utskottet sistlidet år framhölls, torde

böra föregås af en noggrann pröfning om, och i så fall under hvilken form,

den föreslagna beskattningen bör ifrågakomma, en pröfning, som utskottet

med den knappt tillmätta tid, som för motionens behandling stått utskottet

till buds, ej sett sig i stånd att verkställa. Men då antagas kan, att, för den

händelse Riksdagen bifaller utskottets, med anledning af andra inom Riksdagen

väckta förslag, gjorda hemställan om aflåtande af skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om utredning och framläggande för Riksdagen af förslag

till förändringar i vårt beskattningssystem, som för ordnandet af vårt

försvar eller för annat statsändamål kunna påkallas, Kongl. Maj:t icke underlåter

att jemväl taga i öfvervägande frågan om en sådan skatteform, som

den af motionärerna nu ifrågasatta, anser sig utskottet böra hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 maj 1892.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservationer

af herrar Cavulli och Philipson emot motiveringen i utskottets betänkande.

Bih. till Biksd. Prat. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 17 Uä/l.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

Herrar af Burén och S. M Olsson i Sörnäs hafva härjemte anhållit

att få anteckna^, det de icke deltagit i behandlingen inom utskottet af

förevarande motion.

iiiirg/stlJio

} liJ ‘

V i i

WYtrhVu e\

* ‘ i i 1 * i i < * < '' l •

bill* f .‘fi i/M*{ . i > i i i r:

len-, tf ..ji!:*•!>''

ii "i..

ni

|V~»T£u

■V i ; fj ''>* till*"!

>*,ni Hit •-ai-.-.-ibt nlruVtv

harf'' f- ''jfibib fu!

ist:

1

i»

pff iil in liv

un Tiibd i

fj-M!;J JgiBi:

.t.hnllb,-''. itJiA it*

\U*Å>)YU

M^ojq in*

Itcgivfl -!Tg

;;•■ jifj ohiir.iifjfji t''isil>»fi*

''•ylfi

i UK t

-.i!-

;i''!O i . -diöl!

(< liv t! HJ !‘.''H

1 ;^iv j‘.) ? It1 si< ? i i !lllKi>^

.hijlill / ii

jo/,

it !wl fl‘J it It

v,i -(■•imtj i In

; i bil !i''"

iUUVi^Oif ti t U;

''/in i iiii

■Io

to;: .Of, i (it; .-Of

*10 .oifHctiiänai''-it? ton

r^. j ■

o i j i

it

. f

t;!-, oitilbiua

. t ... r. i . - -i l i ’

rju i* J.l inf.»''?

til tbmmi f-}Ui

n«.i;> j}''»

i* t

•ii. filt It),

,n r>?r ^ b ^ ; ; i * t

.i t.i- ne!/ .j-.-J >t/ ■)

e finna-, s -it? liv

i

vi''/i .iltoift

ivtjbnr. in y

.t V*

i ''.''iHnnj if.-gklv

-i i H

;o

''Mio Vi in i.

aafriVliiife in

olif tf; tillin of" iiällfii-iavi

•''■!• "''t.i; ,''gi»l^''tni

>p,y fi‘>^

ti) le ;f-)V

»f^/ii/I t>t

liiifUätgtil ifeit ill. ■giHiili

vulf iiii'' HB-Jk&iv

'' J

ii i i H»

''t., i fj< i..l ;ff<» .Hfi!-ti!*.'' .

iIifrf •.»/{•:! i:; ;,l/ >/ ! MW!''/* i/OIlfihHK'' II.i

K i i fl! - fl! fn i jr!'')d ‘2''f t >''*!*. :V.

V/l ./i l / H /■ M

i «rn i . ■

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1892

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.