Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maf.ts proposition n:o 5 till Riksdagen angående upphörande af de enligt gällande förordning angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter utgående bevillning saf gifter af frälseegendomar och lotshemman, dels ock en af herr J. Bratt m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 168, i hvad den rör er samma ämne.

1892-04-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1892:5, Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maf.ts proposition n:o 5 till Riksdagen angående upphörande af de enligt gällande förordning angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter utgående bevillning saf gifter af frälseegendomar och lotshemman, dels ock en af herr J. Bratt m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 168, i hvad den rör er samma ämne.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april, kl. 3 e. in.

Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maf.ts proposition n:o 5

till Riksdagen angående upphörande af de enligt gällande

förordning angående bevillning saf gifter för särskilda

förmåner och rättigheter utgående bevillning saf gifter

af frälseegendomar och lotshemman, dels ock en af herr

J. Bratt m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion,

n:o 168, i hvad den rör er samma ämne.

I proposition n:o 5 af den 13 januari 1892, hvilken proposition blifvit

till utskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, i sammanhang med det att till

Riksdagen aflåtits propositioner angående afskrifning af de å viss jord hvilande

grundskatter m. m. samt angående ändring i lagen om lindring i

rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885, föreslagit Riksdagen att,

under förutsättning att sist omförmälda propositioner vinna Riksdagens bifall,

besluta, att de enligt gällande förordning angående bevillningsafgifter

för särskilda förmåner och rättigheter nu utgående bevillningsafgifter af

frälseegendomar och lotshemman från och med år 1893 ej vidare skola

utgöras.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 168, hvilken likaledes

blifvit till utskottets behandling hänvisad, hafva härjemte herrar John

Bratt, Richard Berg, Christian Lovén, Elis Nilson, Axel Ryding, E. A. Edelstam,

Gustaf Svanberg, friherre G. Peyron, C. Gethe, Carl Palm, M. Alsterlund,

G. Thestrup, G. W. Skytte samt C. F. Winkrans, i sammanhang med

motioner om antagande af grunder för ny härordning m. m. samt af ny värnpligtslag,

jemte hemställan om vilkorligt bifall till hvad Kongl. Maj:t i proposition

n:o 4 föreslagit rörande ändring i förordningen den 14 september 1883

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, hvilket förslag blifvit

af utskottet behandladt i sammanhang med sistberörda proposition, föreslagit

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 5. 13

att, för den händelse Riksdagen bifaller ofvanberörda motioner, Riksdagen

för sin del måtte besluta, hvad Kongl. Maj:t i förevarande proposition n:o 5

föreslagit, angående upphörande af de enligt gällande förordning angående

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter utgående bevillningsafgifter

af frälseegendomar och lotshemman.

Enligt det vid berörda propositioner fogade utdrag a.f protokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1892 har herr statsrådet och chefen

för finansdepartementet, såsom föredragande, anfört särskildt rörande det

nu ifrågavarande förslaget:

»Enligt förordningen den 16 maj 1884 angående bevillningsafgifter

för särskilda förmåner och rättigheter skall för vissa slag af frälseegendomar,

nemligen allmänna frälsehemman äfvensom rå- och rörs- samt insockne

hemman, jemte vanlig fastighetsbevillning utgöras en särskild bevillningsafgift,

hvilken i större delen af landet utgår med visst belopp för hvarje

rusttjenstmark. Denna bevillning, den s. k. rusttjenstbevillningen, är närmast

att anse såsom afsedd att utgöra någon ersättning för de större friheter,

frälsejorden, särskildt då rusttjensten icke effektivt utgöres, i jemförelse

med'' skattejorden åtnjuter. Denna rusttjenstbevillningens karakter

framgår bland annat deraf, att afgiften upphör till hälften, då ras!ningen

uppsättes.

För de lotshemman, som äro frikallade från rotering, skall enligt

samma förordning viss i förhållande till hemmantalet bestämd särskild bevillningsafgift

utgöras.

Redan i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 24 maj 1873 uttalades,

att, när afskrifning skedde af grundskatterna, borde äfven den bevillning,

som enligt tredje artikeln — motsvarande nu gällande förordning angående

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter särskildt utgjordes

af en viss klass af jordbruksfastigheter, försvinna. Detta uttalande

hvarmed torde hafva åsyftats rusttjenstbevillningen, eger äfven tillämplighet

i fråga om bevillningssfgiften för lotshemman, hvilken i författningen angifves

utgöra en ersättning för roteringsfriheten och derföre efter roteringsbesvärets

afskrifning ej vidare bör qvarstå. Billigheten deraf, att rusttjenstbevillningen

i sammanhang med afskrifningen upphör, framgår så mycket

tydligare, som de hemman, hvilka nu utgöra denna bevillning, i jemförelse

med skattehemmanen skulle komma att åtnjuta eu väsentligen ringare förmån

af afskrifningen, men sådant oaktadt lika med annan jordbruksfastighet

komme att träffas af den förhöjda fastighetsbevillningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

I sammanhang med det förslag till afskrifning af grundskatterna samt

rustnings- och roteringsbesvären, som af Kongl. Maj:t förelädes 1883 års

Riksdag, föreslog ock Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad skatteregleringskomitén

hemstält, att de särskilda bevillningsafgifterna för frä.lseegendomar

och lotshemman måtte upphöra. Då jag tillstyrker, att enahanda

framställning äfven nu måtte göras, bör jag tillika erinra, att den

minskning i inkomst, som härigenom skulle för statsverket uppkomma, icke

är af större betydenhet. Rusttjenstbevillningen inbragte nemligen år 1890

ett belopp åt 67,083 kronor 37 öre och bevillningsafgiften för lotshemman

samma år allenast 70 kronor 12 öre.»

Utskottet har icke haft något att anmärka emot Kongl. Maj:ts förevarande

proposition n:o 5.

Beträffande herr Bratts m. fl. motion i den del, densamma nu varit

föremål för utskottets behandling, vill utskottet endast erinra, att deri ej

framstälts annat yrkande än om bifall till hvad Kongl. Magt i propositionen

n:o 5 föreslagit, fastän, såsom ofvan anförts, under andra förutsättningar.

Utskottet hemställer således,

att Riksdagen, under förutsättning att Riksdagen

rörande nu föreliggande frågor om ändring i gällande

värnpligtslag eller ock- ny härordning och ny värnpligtslag

äfvensom om afskrifning af de å viss jord hvilande

grundskatter samt om ändring i lagen angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni

1885, fattar beslut, som vinner Kongl. Maj:ts godkännande,

måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande proposition

n:o 5 föreslagit.

Stockholm den 2 april 1892.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

15

Reservationer:

af herrar J. Johansson i Noraskog, Arhusiander, S. M. Olsson, Iienricson,

Truedsson och H. Eriksson i Elgered.

Herrar Fredholm, 0. B. Olsson och friherre von Schwerin hafva härjemte

begärt att få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen inom

utskottet af detta betänkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.